fredag 27 februari 2009

Hur väcka intresse?

för valet till europaparlamentet? Räcker det för Folkpartiet att ha Marit Paulsen som första namn? Nja, inte för att totalt väcka intresse för valet. Däremot torde Fp nå ett relativt bättre resultat än utan Marit på valsedeln. Problemet med lågt intresse, eller tänk om det är en protest, borde partierna ta på ett större allvar än man gör för närvarande. Hur resonerar man? Jag är rädd för att man inte resonerar över huvud taget.
Om och när deltagandet i vårt riksdagsval kommer att sjunka drastiskt kan vi möjligen få en diskussion om vad som gått snett i relationen mellan politiker och väljare. Eller kommer politiker att nöja sig med att bli valda i alla fall?
Jag utmanade i går kväll politiker med ett föredrag med rubriken "Politiker, varför styr Ni inte?" Lokalen var inte överfull. Aktiva politiker lyste starkt, med sin frånvaro. Bryr man sig inte?
Nu måste vi starta en rörelse, som ser till att i valen 2010 få fram nya personer i politiken, personer, som leds av en vilja att påverka utvecklingen och med en ideologisk kompass.

onsdag 25 februari 2009

Maten inom sjukvården

Vi lägger allt större vikt vid matlagning. Vi inser måltidens betydelse ur näringssynpunkt men också dess sociala betydelse. Vi förstår också betydelsen av att maten lockar, inte bara smaksinnet, utan också är attraktiv att titta på. Särskilt viktiga torde dessa faktorer vara för sjuka människor. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala ska man upphöra med tillagning i eget kök och i stället köpa nerkyld mat från annat håll. Beslutet är att pröva upphandling alternativt teckna avtal med landstinget i Västmanland. Innan man ens börjat titta på alternativet upphandling har en eller några få politiker gett order till tjänstemännen att arbeta med endast avtalsalternativet. Alltså ingen konkurrens om vem som kan tillhandahålla den ur näringssynpunkt bästa maten, ingen tävlan om att minimera negativa miljöeffekter av transporter och ingen priskonkurrens. Mycket märkligt.
Till detta kommer att ett beslut av landstingsstyrelsen ändrats av någon eller några, som inte har de befogenheterna.

torsdag 19 februari 2009

Uppsalamissen

Under Sveriges ordförandeskap i EU kommer 109 möten att äga rum. Elva informella ministermöten hålls på sju orter. För inget av dessa blir Uppsala värd. Två konferenser kommer att äga rum i Uppsala.
Den kanske enda tänkbara lokalen är fullbokad. För en betraktare utifrån verkar frågan illa skött eller kanske inte skött alls, alldenstund det funnits önskemål om förläggande av möten hit.
I kommunen finns ju en näringslivsenhet med ett åtminstone tiotal anställda.

tisdag 17 februari 2009

Diskriminering av politiker

Andelen kvinnliga sökande till veterinärprogrammet vid SLU är flera gånger större än andelen manliga. Därför har man vid antagningen till programmet tillämpat viktad lottning, vilket innebar att en manlig sökande hade tjugo gånger större chans att bli antagen. Det har konstaterats att detta är diskriminering.
Inom partierna och vid val till beslutandeförsamlingar är sådan särbehandling mer regel än undantag. Jo, jag vet. Man kan inte göra en sådan bedömning, i politiken är det ju inte fråga om den enskildes möjlighet och karriär, utan om att representera medborgarna och idéer. Eller...?
Jo, visst har det varit så, men hur är det i dag? Vilka politiker ägnar sig i dag åt politik för att få genomslag för vissa idéer? Jag känner två. Om nu min känsla överensstämmer med en verklighet kommer antalet diskrimineringsanmälningar att bli stort i kommande valrörelser.

måndag 16 februari 2009

Vilka utmaningar

Kärnkraften ska byggas ut är den signal regeringen givit. I detta ligger flera utmaningar, utmaningar, som det ankommer på aktörerna inom kärnkraftsindustrin att lösa. Det vore trevligt att få bidra till lösningarna, men tyvärr har jag, och jag vet många med mig, endast frågor. Hur ska man undvika att beskedet att man från politiskt håll vill se en utbyggnad av kärnkraften, minskar intresset av satsning på hållbara lösningar? Hur ska aktörerna lösa kostnadsproblemet. Utbyggnaden i vår omvärld har stannat av, på grund av de stora kostnadsökningarna. Hur ska aktörerna lösa problemet med de stora koldioxidutsläppen? Hur ska aktörerna lösa avfallsproblemet, för det kravet måste väl ställas? Hur ska man undvika den katastrof, som ett haveri medför? Riskerna ökar för varje ny anläggning. Hur ska man lösa det arbetsmiljöproblem, som hanteringen av bränslet innebär? Hur ska man få lönsamhet, då bränslet är ändligt, det vill säga inte förnybart.
Jag och många till väntar på beskeden.

söndag 15 februari 2009

Vet vi politiker varför vi arbetar som vi gör

Vi politiker är förtjusta i arbetsgrupper. I min landstingsverklighet tillskapas då och då något slag av medicinsk programgrupp med ett fåtal politiker tillsammans med tjänstemän och medicinsk expertis. Vilka mandat har dessa politiker? Svar: inga. Detta till trots läggs så småningom fram förslag att behandlas i landstingsstyrelsen. Där sker sällan någon granskning av förslaget, med motivering att man ju haft politikermedverkan i utarbetandet av förslaget. Samma hantering får frågan senare i landstingsfullmäktige. Till råga på allt har vi demokratiargument för att tillsätta sådana här grupper. Behovet av systemskifte är stort.
Jag tror att en väg för att öka demokratin och effektivisera styrningen är att avskaffa alla politiska organ utom landstingsfullmäktige, landstingsstyrelse och patientnämnden (dessa måste, enligt lag, finnas).

måndag 9 februari 2009

Tennislönerna

Läser i min tidning om att nu är lönerna jämställda med avseende på kön - inom tennisen. I en viss turnering fick den kvinnliga segraren liksom den manlige två miljoner dollar. Lika lön för lika arbete, men den manliga finalen varade fem timmar medan den kvinnliga var över på mindre än en timme. Är det lika arbete funderar skribenten.
Kolumnisten har alltså funderingar kring huruvida det borde finnas en skillnad. Kanske en miljon till för den manlige? undrar jag. Och har han inte några funderingar om nivån? Nej. Är det rimligt att någon kan tjäna 14 miljoner kronor på en tennismatch? Det skulle inte förvåna mig om nästa spalt handlar om att det är orimligt att vår statsminister tjänar en och en halv miljon kronor - på ett år. Varför är det OK med astronomiska belopp i vissa sammanhang och skandal med bråkdelen av dessa?

Språkpolisen har åter slagit till mot en journalist för upprepad föseelse. "Det är nätt och jämt....". Det blir nog villkorligt. Se till att nästa gång skriva "nätt och jämnt".

söndag 8 februari 2009

Toppstyrningen allt tydligare

Nu har näringslivet fått sina klarsignaler om att bygga nya kärnkraftverk. Men med marknadsmässiga villkor. Man försvarar nu en omodern lösning med att man vill se även hållbara lösningar. Och vi tycks gå på tricket. Men tänker vi efter inser vi att den här signalen kommer att dämpa satsningarna på alternativ till kärnkraft och användning av fossila bränslen.

Förutom att överenskommelsen innebär steg bakåt visar den att toppstyrningen i partierna blir allt tydligare. Jag har reagerat mot den i mitt eget parti. Vore jag centerpartist skulle jag vara mycket upprörd. Den enda fråga där centern visat egen ideologisk profil byter man fot i under ett möte med en begränsad grupp. Deras ledare har mage att i TV säga att man fortfarande är emot, men att man säger ja till utbyggnad. Vilket bottennapp. Och vilken mesighet från medierna att inte tydliggöra svamlet. Nåja, centern har inget berättigande. Nu återstår för vissa andra partier att övertyga om deras berättigande. Min tveksamhet därom blir allt starkare.

onsdag 4 februari 2009

Forum för miljöforskning

är en dialog mellan forskare, myndigheter, kommuner, politiker och företag. Jag är just hemkommen från en konferens kring miljömålet Giftfri miljö. Vi är i dag långt från måluppfyllelse. Riskerna med miljögifter i mat och andra varor, i luften, i vatten och i marken är stora. Kunskaperna är stora, även om behovet av forskning är enormt, men samordningen, i den meningen att vi tydligt ser vem som har ansvar för vad, är nästan obefintlig. Den här typen av konferenser har ett berättigande då de skapar en insikt om att alla har att vinna på att börja samarbeta (forskare, näringsliv, kommuner, organisationer).
Bland många nödvändiga åtgärder är den enskildes insatser en av de viktigaste. Omfattande information och kunskapsspridning måste emellertid till. Vems ansvar är detta? Kommunen måste anta den utmaningen