onsdag 29 april 2009

Feltänkt om politisk styrning

Miljöpartiet vill flytta ansvaret för vissa personalfrågor från Akademiska sjukhuset till den centrala administrationen. Detta är så feltänkt som något kan bli. Kan man inte ta det ansvaret kan man väl inte ta annat ansvar heller. Vill miljöpartiet sätta politiker vid varje division och varje avdelning att fatta alla beslut?
Miljöpartister och andra: Ägna Er åt att fatta politiska beslut och åt att kommunicera besluten. Visa tilltro till professionen.

Mer buller, sämre luft

Miljökontorets i Uppsala tjänstemän anser att en civil flygplats kommer att öka bullernivåerna och ge negativa luft- och klimateffekter. Man befarar dessutom att dricksvattenförsörjningen kan komma att påverkas.
En majoritet av Uppsalas politiker tycker dock att andra intressen måste få väga tyngre. En majoritet av Uppsalas politiker vill medge ökade bullernivåer och ökade luftföroreningar. Upprörande.

tisdag 28 april 2009

Stopp för konferenser

Den ekonomiska situationen kräver drastiska åtgärder inom även landstinget. Personal måste sägas upp. Det torde bli svårt att undvika negativa konsekvenser för både anställda och patienter. I en så´n situation måste också andra åtgärder vidtas. Inte en enda kurs, konferens eller studieresa kan få företas av förtroendevalda och antalet sammanträden måste begränsas. Jag gissar dock att ett sådant beslut skulle, dock i tysthet, orsaka större protester än personaluppsägninarna.

måndag 27 april 2009

Varför

uppmärksammades i går inte katastrofen i Tjernobyl på 23 - årsdagen?i Jag läser följande i Wikipedia:
"Reaktor fyra i utkanten av staden Prypjat förstördes genom en explosion och ett radioaktivt moln spreds med vindarna.

Orsaken till olyckan var en kombination av dels reaktortypens bristfälliga konstruktion, dels operatörsfel. Operatörerna stängde av flera säkerhetssystem helt i strid med gällande regler.
Sovjetunionen försökte först hemlighålla för omvärlden att olyckan hade inträffat. Att någonting hade hänt upptäcktes dagen efter olyckan vid det
svenska kärnkraftverket i Forsmark, 110 mil från Tjernobyl, och senare även vid ett kärnkraftverk i Finland, där känslig utrustning visade radioaktivt utslag på en person som kom in till sin arbetsplats. Ytterligare mätningar gjordes och det kunde konstateras att radioaktiviteten inte kom från det svenska kärnkraftverket. Detta gav en första indikation om att något hade hänt i Ukraina. Även satellitbilder visade vad som hade hänt.
I november 1986 göts hela reaktor 4 in med 250 000 ton
betong i ett slags sarkofag för att hindra ytterligare spridning av radioaktivitet. Det har senare framkommit uppgifter att betongen håller på att spricka. En ny sarkofag skall byggas, bland annat med hjälp av pengar från EU."
Varför?

söndag 26 april 2009

Minns händelsen; 23 år sedan i dag

De flesta människor inser att dagens beroende av olja, kol och fossilgas måste brytas. Av de bränslen vi i dag använder är olja, kol, fossilgas och uran s.k. icke förnybara d.v.s. de nybildas inte. När vi använder dessa bränslen vet vi att vi orsakar försurning av mark och vatten, ökar växthuseffekten, orsakar cancersjukdomar, minskar den biologiska mångfalden o.s.v. Ett långsiktigt hållbart energisystem måste bygga på förnybara bränslen, som alltid har solen som sitt ursprung. Men vi har långt till ett hållbart system även om vindkraftsindustrin växer, solcellsbranschen har en positiv utveckling och utnyttjandet av bioenergi ökar med motsvarande en kärnkraftsreaktor varje år.

Vi har ju de politiska verktygen för att förändra i miljövänlig riktning, men vi använder inte verktygen. Varför t.ex. fortsätter vi att subventionera miljöstörande verksamhet? Exempel på sådana subventioner är kärnkraftsbolagens befrielse från att ha försäkringar som kan täcka kostnaderna för en stor kärnkraftsolycka liksom att ägarna till vattenkraftverken inte behöver ta hela ansvaret för skadorna av en dammolycka. Varför använder vi inte ekonomiska styrmedlen tydligare för att begränsa användningen av fossila bränslen?

lördag 25 april 2009

Vilka styr sjukvården?

Svaret på frågan blir säkert olika beroende på vem man frågar. Många politiker torde med en suck konstatera att det är professionen och byråkraterna, som styr. Professionen säger nog att det är politikerna och byråkraterna säger rodnande att det väl är politikerna. Men hur ser medborgarna på frågan? Jag vågar inte gissa. Däremot vet jag vad jag själv tycker.

Den politiska styrningen handlar om att besluta om uppdrag och mål, beskrivna i både kvalitativa och kvantitativa termer, regelbundet följa upp, det vill säga kontrollera huruvida målen nås och uppdragen fullgörs, besluta om åtgärder när avvikelser rapporteras och besluta om skattens storlek och fördelning av pengar på de olika verksamheterna. Byråkraterna ska tillse att givna uppdrag verkställs och uppsatta mål uppnås. Inga andra än sjukvårdspersonal och patient ska lägga sig i frågor om behandlingsmetoder och utförandet av vården.

Men tydligheten i den här uppdelningen är inte tillräcklig. Problemet är sålunda ett politiskt problem. Det kan rent av vara så att nuvarande form av politisk styrning är ett hinder för att åstadkomma ekonomisk effektivitet. Lösningen, menar jag, heter tydliggörande av politikerrollen och visad tilltro till och uppskattning av sjukvårdspersonalens förmåga.
Vi måste fråga oss om en sådan politisk organisation som landstingets kan åstadkomma tydligheten. I Uppsala läns landsting finns nästan 200 politiska uppdrag. Denna mångfald innebär i sig en svårighet att göra styrningen effektiv och tydlig. Om man accepterar beskrivningen ovan av vad politiken omfattar, eller rättare sagt borde omfatta, måste slutsatsen bli, utifrån det perspektivet, att några andra organ än det i val utsedda landstingsfullmäktige och det lagreglerade och indirekt valda landstingsstyrelsen inte erfordras. Men säger då många; landstinget är en demokratisk och en solidaritetsorganisation. Vad händer med demokratin om den politiska makten koncentreras på det sättet?

Det är, enligt min mening, främst tre faktorer, som har betydelse för graden av demokrati, vilka inte är möjliga att mäta annat än i termer av människors upplevelser. Den ena är effektiviteten och tydligheten i styrningen, den andra är länsbornas möjligheter att göra sin röst hörd och den tredje patientens möjligheter att framföra både positiva och negativa synpunkter på vård och behandling. Politisk styrning måste emellertid handla mer om incitament än om föreskrifter. Bantningen till två politiska organ kan emellertid få negativa konsekvenser för både medborgarnas och patienternas påverkansmöjligheter. Av det skälet måste länsdelsberedningarna och patientnämnden inte bara behållas utan också deras funktioner utvecklas och förstärkas. Vi politiker är ju medborgarnas representanter och ska därför huvudsakligen ägna oss åt att kontrollera vården och förmedla kvalitetsredovisningar till medborgarna och inte åt att styra produktionen.

Innehållet i den politiska debatten kommer förhoppningsvis att förändras. Nu tycks den stora frågan vara om man ska tillåta andra än landstingen själva bedriva sjukvård, när den borde handla om hur vi ska få en mer tillgänglig sjukvård och om och hur den kan effektiviseras. Vem som driver en verksamhet måste väl avgöras av vem som kan ge effektivaste och bästa vården. För mig som socialliberal är det viktigt att den är solidariskt finansierad och ges på, för alla, samma villkor.
Vårt landstings sjukvård behöver politiskt nytänkande, tilltro till och uppskattning av sjukvårdspersonalens arbete och mer av mångfald i utförandet av sjukvården. www.twitter.com/haraldnordlund

fredag 24 april 2009

Landstinget är bra på även miljö

Landstinget i Uppsala län ligger i täten bland landstingen i övergång till ekologisk mat inom sjukvården. ”Maten vi serverar ska vara ekologiskt producerad och transporterad med hänsyn till miljön”, är en del av beslutad vision för miljöpolitiken i landstinget. När nu produktionskök omändras till mottagningskök vid Akademiska sjukhuset, måste dessa aspekter tillsammans med bedömning av näringsvärdet i maten ha avgörande betydelse. Det är svårt att se hur detta ska vara möjligt utan eget produktionskök.Problemområden är förskrivning av läkemedel och avfallsmängd. Alltför stor mängd läkemedel förskrivs. Ytterligare ökning av andelen startförpackningar och ersättning av sömnmedel med icke-farmakologisk behandling är nödvändiga åtgärder. Avfallsproblemet handlar om dels fortsatt utveckling av källsortering, dels ansträngningar för att minska den totala mängden avfall.Vi socialliberaler arbetar för att vårt landsting ska ha landets bästa sjukvård med bästa tillgänglighet och vara ett miljölandsting.

onsdag 22 april 2009

En annan del av artikeln

EU-samarbete och beslut i vår riksdag är viktiga för att rädda vår planet. Men utan att kommuner och landsting för en ansvarsfull politik klarar vi inte utmaningarna. Tack vare, inte minst folkpartistiska initiativ, men också politisk enighet och kunniga och engagerade tjänstemän är landstinget i Uppsala län föregångare inom den offentliga sektorn. Ett tydligt tecken på ambitionen att gå före är det faktum att vårt landsting är det första och enda landsting, som är medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, som arbetar med att förena ekonomisk utveckling och ekologisk balans i en och samma utvecklingsstrategi. Vi har en vision, en framtida bild av det landsting, som är vår gemensamma organisation. Bilden tecknar vi så här: ”Landstingets verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att utsläppen inte påverkar miljö eller folkhälsa negativt och bidrar därigenom till att överlämna ett ekologiskt hållbart samhälle till kommande generationer.”

tisdag 21 april 2009

Landstinget en föregångare

Jag hade i fredags en artikel i Uppsalatidningen. Inledningen var den här:
"Inom femtio år beräknas antalet djurarter på jorden ha halverats. Människans hänsynslösa ianspråktagande av naturen omöjliggör arters överlevnad. Vårt ansvar måste innebära att i all vår planering noga undersöka konsekvenserna för naturen. Ansvaret måste omfatta allt från bevarande av de fyra stora rovdjuren och vattensalamandern till att fisket bedrivs med biologiskt hänsynstagande.Socialliberalers känsla för naturen och kunskap om sambanden i naturen kommer till uttryck i även debatten om strandskydd och allemansrätt. Inom kort kommer riksdagen att ta ställning till ny lagstiftning. En stor förändring är, att man vill öka möjligheterna att göra avsteg från de generella bestämmelserna. Följden blir en uppluckring av allemansrätten, denna unika sedvanerätt."

fredag 17 april 2009

Lika aktuellt i dag

Det här sa jag i riksda´n 2001. Märkligt att samma sak kan sägas i dag.

Att avbryta utarmningen av naturen, speciellt den biologiska mångfalden är den mest akuta utmaning miljöpolitiken står inför. Allt fler arter hotas i dag av utrotning. Den svenska floran och faunan blir ständigt fattigare. Möjligheten till naturupplevelser för kommande generationer minskar.
Naturvård handlar inte minst om att skydda och bevara naturvärden och mångfalden i naturen åt framtida generationer. Att öka möjligheterna till naturupplevelser är en central uppgift för miljöpolitiken.
Fler områden måste ges kvalificerat skydd som naturreservat eller på annat sätt skyddas. Inrättandet av fler nationalparker och natur- och kulturreservat är en viktig åtgärd för att skydda exklusiva natur- och kulturlandskap. Antalet Natura 2000-områden måste utökas så att vi kommer ikapp Syd- och Mellaneuropa.

Särskild tonvikt skall läggas vid säkerställande av rekreationsmarker i och kring tätorter. Naturhänsynen måste här vara högre än i vanlig produktionsskog, vilket skall medföra rätt till intrångsersättning för markägarna.

De orörda älvarna och andra känsliga vattendrag måste bevaras. De besitter enastående skönhets- och upplevelsevärden och utgör viktiga ekosystem för många hotade djurarter.

För att bevara kusternas och skärgårdarnas karaktär måste kustreservat inrättas. Deras karaktär måste bevaras för både naturens och kulturens skull. Ett nationellt bevarandeprogram för kust och skärgård måste därför upprättas medan det ännu finns oförstörda kustområden.
Folkpartiet liberalerna värnar också om söt- och saltvatten organismernas biologiska mångfald. Öppet vatten, undervattensmiljöer och havsbottnar måste ges skydd även i form av rent marina reservat.

Utsläppen kring Östersjön kräver gemensamma lösningar på framför allt EU-nivå men även på nationell nivå. Den bästa miljöinsatsen för att stärka regionen kring Östersjön är att arbeta för att våra grannländer blir medlemmar av EU. (Här har glädjande saker hänt). Dessutom krävs vissa punktinsatser bl.a. ökade resurser för att minska oljeutsläppen i Östersjön. Sverige bör verka för en lag om miljölots på alla fartyg som trafikerar Östersjön.
Utökad internationell handel med långa och energikrävande transporter skapar påfrestningar på den globala miljön. En socialliberal miljöpolitik vill därför kombinera frihandel med miljöanpassat transportarbete. Det kräver att alla transportslag även i internationell trafik måste betala sina miljökostnader. För detta krävs internationella överenskommelser om skatt och avgifter på miljöförstörande utsläpp från långväga vägtransporter, flyg och sjöfart.

I Europa är EU et unikt verktyg för att skapa gemensamma miljöregler. EU skall kunna fatta beslut om gemensamma regler och miljöavgifter. Sådana beslut skall kunna fattas med kvalificerad majoritet.

Vi vill införa en europeisk miniminivå för koldioxidskatt. Trots att Sverige säger sig förespråka en sådan är Sverige i realiteten en av de värsta bromsklossarna mot en sådan utveckling. Förebilden för EU bör vara EMU-samarbetet. Unionen måste skapa en gemensam handel med utsläppsrätter för växthusgaser. En europeisk koldioxidavgift är i sig inte nog för att klara utmaningen med att stoppa växthusgaserna. Sverige bör, i avvaktan på ett EU-system, införa sådan handel med utsläppsrätter på nationell nivå så snart som möjligt.

Uttunningen av ozonskiktet är ett globalt problem och gemensamma och internationella lösningar är av central betydelse. Hotet mot ozonskiktet ligger främst i fortsatt eller ökande produktion och användning av ozonnedbrytande ämnen i andra länder. Med tanke på att det idag finns fullgoda tekniska alternativ för de allra flesta användningar av ozonnedbrytande ämnen, skall Sverige driva på avvecklingen. I Sverige handlar det idag till stor del om att se till att de ämnen som idag finns i omlopp tas om hand vid avfallshantering.

Vi vill att EU inför en miniminivå för svavelbeskattningen. EU bör också införa gemensamma regler för att minska utsläppen av kväve.

Äganderätter och ekonomiska styrmedel är exempel på effektiva metoder för att använda marknadskrafterna i miljöpolitiken.

Miljöavgifterna kompletterar generella utsläppsgränser och innebär att den som släpper ut föroreningar eller utnyttjar en naturresurs får betala för sig.

Ett annat styrmedel är att skapa äganderätter genom att fastställa ett tak för utsläpp och sedan auktionera ut utsläppsrätter under detta tak. Miljöavgifter och utsläppshandel innebär att alla förorenare motiveras att minska utsläppen, att teknikutvecklingen stimuleras i miljövänlig riktning.

Avfallspolitiken skall syfta till att minimera mängden avfall. Det avfall som ändå uppstår skall i första hand återanvändas, i andra hand skall material återvinnas, i tredje hand skall energi utvinnas ur avfallet. Om detta inte är möjligt skall deponering användas. Grundprincipen skall vara att avfall skall tas om hand så nära källan som möjligt.

Det individuella ansvaret för olika producenter skall så långt som möjligt stimuleras. Ett sätt att åstadkomma detta är att införa kretsloppsförsäkringar för en rad produkter t.ex. bilar, vitvaror, datorer och elektroniska produkter.

onsdag 15 april 2009

Kritik från alla håll

Regeringen får kritik från flera håll för sitt busgetförslag. LO för att man ger för lite till offentlig sektor, Stefan Fölster för att man ger för mycket. Studentkårerna vill ha mer till högre utbildning, lärarfacket till kommunerna. Kanske betyder det att man hamnat ganska rätt? Men visst finns ett bra tillfälle nu att göra miljöinvesteringar och investeringar i kunskap. Stora delar av vår omvärld har det ännu mer besvärligt än vi. I den nya konkurrenssituation, som kommer efter den djupa nedgången har vi chansen att bli världsledande när det gäller omställning till ett hållbart samhällssystem. Intresset för vårt land och våra produkter skulle kunna öka. Men då krävs investeringar. Förutom långsiktiga vinsterna av sådana investeringar erhålls många arbetstillfällen medan lågkonjunkturen pågår.

tisdag 14 april 2009

Två av tre

väntas ligga på sofflocket på valdagen i år. Socialdemokrater och moderater är bekymrade. Ja, det finns all anledning att vara det. Men vilka slutsatser dras? Nu teoretiserar man kring fenomenet. Som vanligt förbigår man ett av problemen, nämligen att de valda politikerna inte sköter sitt uppdrag, som man borde. Sedan man placerats vid köttgrytorna tar man sig inte ut i verkligheten. Hur många har under innevarande mandatperiod träffat en europaparlamentariker? Hur ofta skriver europaparlamentariker om vad man ägnar sig åt? Vi måste börja ställa krav.
Jag ska självklart rösta i valet. Jag ska kryssa en kandidat, som är ute bland folk och talar om miljöfrågor och freds- och demokratifrågor. En kandidat, som är beredd att ta debatt om nödvändigheten av en ny jordbrukspolitik. En kandidat, som tycker det är viktigt att vi får ett ekologiskt hållbart jordbruk. För det är ju detta, som är EU: s huvuduppgifter.

måndag 13 april 2009

Kärnvapenfri värld

Av FN: s stater har alla utom tre, Indien, Pakistan och Israel skrivit under Ickespridningsavtalet för kärnvapen som trädde i kraft för 40 år sedan. "Icke-spridningsavtalet säger att kärnvapenstaterna ska nedrusta och inte överlåta kärnvapen till andra stater. Övriga stater lovar att inte skaffa sig eller utveckla kärnvapen."
I Sveige pågår Budkavlen för en kärnvapenfri värld, som startade i Haparanda i fjol. Den når Uppsala den 16 maj. Då ordnas en stor manifestation på Celsiuspromenaden kl fem-i-tolv.
Jag utgår från att samtliga politiska partier kommer att delta aktivt. För oss som kallar oss socialliberaler är detta en viktig ideologisk fråga. Jag hoppas vi inte får något tjafs om var på vänster - högerskalan initiativtagare till manifestationen ligger. Problemet med kärnvapen är för stort för att vi ska tillåta att det begravs i, i sammanhanget, en onödig debatt.

söndag 12 april 2009

I dag skämdes jag

för att vara bloggare. Roade mig med att titta på ett antal bloggar. Vilken mängd urusla sådana. Eller så är dom bra och det jag ska förfasa mig över är att så många vill läsa eländet. "Steg upp klockan åtta. Köpte en blus som är röd. Var trött och lade mig tidigt." Jovisst finns andra, men antalet med något innehåll tycks mig litet.

fredag 10 april 2009

2015

är det år då flera länder har uppnått miljömässig uthållighet. Det har den förra svenska regeringen, tillsammans med flera andra, lovat. Vi är snart inne i 2010. Löftet går inte att leva upp till. Vi beter oss fortfarande som om jordens resurser är obegränsade. Vi inser ännu inte att vårt förbrukande måste förändras till att bli ett brukande. Men för detta krävs en kunskap om naturen och dess lagar. Den väg vi måste vandra i detta avseende är lång. Vi måste först sluta förneka betydelsen av naturens lagar, därefter få kunskap om sambanden och därefter fatta beslut på grundval av inhämtade kunskaper. Det här är möjligt, men det räcker inte med ett vackert formulerat mål att uppfyllas ett visst årtal; åtgärder i form av kunskapsinhämtning och visad tilltro till kunskap och forskning måste bli tydligare.

onsdag 8 april 2009

Dålig uppsalaluft

Luften i centrala Uppsala fortsätter att vara farlig. Planen från 2006 har inte gått att efterleva. Hoppet står nu till färdigställandet av pågående gatuarbeten, som möjliggör städning av gatorna och därmed förbättrad luftkvalitet.
Jag tror att det krävs mer radikala politiska grepp. Hit hör förbättrad kollektivtrafik och minskad biltrafik i centrum. Att attrahera och förbättra framkomligheten för bilar omöjliggör att åstadkomma nödvändig förbättring.

tisdag 7 april 2009

Mer pengar

”Regeringens besked om mer pengar till kommunerna öppnar för att en del lärarvarsel kan hävas i kommunerna. Den bedömningen gör Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbunds ordförande.”Pengarna behövs men jag är dock inte säker på att de ökade bidragen från staten kommer att medföra att varsel inte behöver träda i kraft. Den brist på politisk styrning, som finns lite varstans innebär i många fall att nya pengar bara försvinner i något hål, som man inte lyckas täppa till.
I kommuner och landsting fungerar politikerna, alltför ofta, som både vd och styrelse, vilket skapar oklarheter och är en huvudförklaring till brist på eller frånvaro av politisk styrning. Rågången mellan den politiska styrningen och verkställigheten måste vara tydlig. Nu gäller att politikerna koncentrerar sig på sin styrelseroll och är tydliga i sina uppdrag till vd.

söndag 5 april 2009

www.twitter.com/haraldnordlund

Världens barn

Åren 2001 – 2010 skulle vara ett årtionde för en freds- och ickevåldskultur för världens barn. Årtiondet är snart till ända. FN: s deklaration om och åtgärdsprogram för årtiondet innehåller ett stort antal förslag till initiativ och insatser som borde ha kommit till stånd på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Vid FN: s Generalförsamling år 2000 underströks regeringarnas roll ytterligare och 200 nationella kommittéer bildades. Generalförsamlingen betonade också att hela det civila samhället – organisationer, kyrkor, utbildningsväsendet, yrkesgrupper, näringsliv och media, bör vidga sina ansvarsområden och aktivt delta i den världsvida mobiliseringen mot våld.
Vad blev av årtiondet? Inte mycket. Ett oroande tecken, som handlar om FN: s roll, men också om hur överenskommelser blir till utan att vara grundade i en sann vilja att göra någonting. Nog känns det mer angeläget att svenska politiker engagerar sig i att få ett väl fungerande FN än att få ett medlemskort i NATO.
www.twitter.com/haraldnordlund

lördag 4 april 2009

Dom gick på det

Moderaternas strategi skördar framgång. Målet att bli, i stort sett, ensamt borgerligt parti är snart uppnått. Övriga tre har sålt sig för några statsrådsposter. För nog har man väl vetat att det är detta man gjort när man tonat ner hela sin politiska profil. Några personer har härigenom förstärkt sin CV så att fina jobb följer på perioden som statsråd. Jag kan förstå det här, men jag kan inte acceptera synsättet.
På vänsterkanten håller miljöpartiet ställningen; men får nog inte sälja ut mer nu. S går mot en katastrof om man inte byter ledare före valet. Dock torde det inte bli möjligt att göra det. Alltså katastrofval för S 2010.

fredag 3 april 2009

Ät ekologiskt och ät upp

Ät hellre upp än ekologiskt, skriver UNT i dag. Janne Josefssons Debatt i går kväll ägnades åt, bland annat, frågan om konventionellt eller ekologiskt producerad mat. Det som för mig är huvudfrågan berördes knappast, nämligen vikten av ett hållbart jordbruk. Det handlar om ett synsätt och ett förhållningssätt. Jag anser att jag genom att köpa ekologiska produkter bidrar till hållbarhet. Jag gör det inte för att jag tror att jag håller mig friskare. Men jag tror att barnbarn och barnbarnsbarn blir friskare genom att vi ställer om. Maningen "Ät upp maten!" Borde lyda "Ät inte mer mat än Du behöver!"
Debattprogrammet får mig nog att öka andelen ekologiska produkter.

torsdag 2 april 2009

Vänern

Samhällen längs Vänern kan komma att drabbas av en materiell förstörelse till kostnade i tio miljardersklassen. Kommunerna har fått varningen: Bygg inte för nära vattnet.
Det struntar kommunpolitiker i. Vi bryr oss inte om framtiden, vi vill njuta av gräddhyllor, tycks man anse. Är det den här utvecklingen nya strandskyddslagen kommer att stimulera?

onsdag 1 april 2009

Farlig kortsiktighet

SVT förmedlade nyligen varningen om översvämningar vid Vänern. Kommunpolitikerna runt sjön har inte hört varningen och inte heller förstått signalerna om att vattnet kommer att stiga. En statlig utredning är tydlig. Klimat- och sårbarhetsutredningen 2006 visade samma hot. "Det är ju så att människor vill bo vid sjön" har en planerare sagt.
Man häpnar. Dock har vi anledning att befara att med den nya lagstiftningen om strandskydd detta kortsiktiga och ansvarslösa synsätt får stort genomslag.