fredag 30 september 2011

Kraftig förändring i opinionen.

Stora förändringar i opinionen.
Även om förändringarna i väljaropinionen är stora är dom inte överraskande. Visst kan man undra över vad som skapat S - framgången. Jag har svårt att finna ställningstaganden som kan förklara. Troligen är det nejsägandet till regeringspolitiken, för egna konkreta förslag är svåra att hitta. När det gäller moderaterna har verkligheten kommit ifatt. Det räcker inte med att vara duktigt på att hantera ekonomin, man måste också visa hur man vill klara att förbättra förutsättningarna för de som kommit i kläm när ekonomin varit överordnad. Min gissning är att nedgången i sig orsakar ytterligare nedgång.
Står sig dagens siffror en längre tid kan vi börja tala om ett tvåpartisystem. Nu tror jag inte småpartierna kommer att fortsätta att sitta still i båten. De tre borgerliga småpartierna kommer sannolikt att börja mobilisera. Bäst utgångsläge får Centern anses ha. Man har bytt ledare och man får in två nya, inte utnötta, ansikten. Gör man dessutom verklighet av att bli ett miljöparti och ett parti, som bekymrar sig för människor, som kommer i kläm, finns stora möjligheter att få riksdagsplatser efter även nästa val. En annan osäkerhet innebär ledarfrågan hos KD. Det byte man kan med större och större sannolikhet tala om kan kortsiktigt stärka partiet. Men partiet måste också skaffa sig en politik.
För Folkpartiet är situationen en annan. Ledaren är inte ifrågasatt. Partiet har levt högt på skol- och utbildningsfrågorna. Allt fler partier sluter emellertid upp bakom partiets politik. Kunskap och utbildning är viktiga inslag i en socialliberal politik, men ska profilen kunna bli tydlig måste partiet tillbaka till de idéer, som ligger bakom slogans såsom "Det behövs både hjärta och hjärna i politiken". Den här insikten finns säkert hos partiledningen, men frågan är om i vilken grad den omfattar idéerna. Kan ett hjulspårsbyte åstadkommas av nuvarande partiledning?

tisdag 27 september 2011

Styrelsen för Akademiska får minskad budget

Styrelsen för Akademiska sjukhuset har inte klarat att leva upp till avtal med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Därför minskas ersättningen. En rimlig slutsats är att HSS har uppfattningen att det är fråga om avtalsbrott och att den därför kan bryta mot avtalet i den del, som rör den ekonomiska ersättningen. Intressant är nu att få veta varför styrelsen för Akademiska sjukhuset inte kunnat leva upp till vad som överenskommits. Vad säger styrelsen för Akademiska sjukhuset om att få ännu mindre medel för att ge en bra vård? Hur påverkas nu kvaliteten och patientsäkerheten? Jag vill ha en reaktion från styrelsen.

lördag 24 september 2011

Märklig styrning i landstinget

Så här lyder ett beslut i
Produktionsstyrelsen:
"Produktionsstyrelsen föreslår att landstingsstyrelsen ska medge Primärvården att gå med underskott 2011." Jag tror knappt mina ögon. För det första så är det inte landstingsstyrelsen, som ska ta ställning till en sådan budgetfråga utan det ska landstingsfullmäktige göra. För det andra är det inte Primärvården som ska medges utan Produktionsstyrelsen, som ju är ansvarigt politiskt organ för primärvården. När ska landstinget förstå vad politiskt styrd organisation innebär?

Partierna omoderna

För ett par tre år sedan sammanställde jag artiklar insändare, motioner intepellationer i bokform. Jag ska då och då återge den skriften här. Så här börjarandra kapitlet.
En undersökning visar att svenska politiker är i en europeisk jämförelse rädda för att pröva nya former för fördjupning av demokratin. Inom partierna är detta särskilt tydligt. Man vårdar den representativa demokratin så till den grad att medlemmar som önskar att vara bara just medlemmar inte har annan roll att spela än att betala medlemsavgift. Den representativa demokratin har vi ju för att vi inte funnit former för beslutsfattande och ansvarsutkrävande när antalet beslutsfattare är stort. (För att representera alla i landet har vi valt riksdagsledamöter, för alla i länet landstingsfullmäktigeledamöter och för alla i kommunen kommunfullmäktigeledamöter)
Det mesta i samhället genomgår ständigt förändringar. De politiska partierna utgör dock undantag. Stadgar, organisation och arbetssätt är desamma år efter år. Ingen anpassning till samhällsförändringar sker. Ansvariga för dessa brister ska vara opinionsbildare och ombud för medborgarna. Man kan undra med vilken framgång man spelar dessa roller.

Jag blev, när fyra partiledare, likt en grupp förskolebarn, stod hand i hand, nyfiken på vad ordet "allians" betyder. Slog upp och fann förklaringen: "Avtal om samarbete mellan stater eller mellan partier.” Europeiska unionen är en allians för att säkra freden i Europa och för att öka insatserna för att lösa miljöproblemen. Nationsgränsernas betydelse har minskat.
Innebär en allians mellan partier att gränserna mellan även partierna minskat i betydelse och att skillnaderna suddats ut eller är det möjligt att kombinera profilering med nära samarbete?
Jag anser att kombinationen är möjlig, men partierna i den borgerliga alliansen har inte lyckats. Antingen profilerar man sig, vilket media beskriver som splittring, eller demonstrerar man enighet och försöker dölja skillnaderna.

Alliansens olikheter ger styrka, skrev jag i samband med de fyra borgerliga partiledarnas besök i Uppsala ett år före valet 2006.

torsdag 22 september 2011

Miljöpolitiken måste handla om helheten

Det är nu en tid sedan jag skrev den här artikeln, men det känns som om den fått ny aktualitet:
Det förefaller ofta som om vi klarar bara ett problem i taget. Visst kan koncentration på en viss fråga ge bättre resultat än om ansträngningarna fördelas på flera. Nu är politikers och medias fokus inställt på klimatfrågorna, och inga andra. Och visst är det viktigt att vi inte tappar taget om åtgärderna för att minska våra klimatpåverkande utsläpp. Dessa handlar om, inte bara människans överlevnad, utan om alla arters. Men andra hot tar inte paus medan vi anstränger oss för att möta klimathotet.

Kampen för att till exempel bevara de orörda älvarna och hotade djurarter måste pågå oavbrutet, liksom ansträngningarna att använda EU i arbetet för en bättre miljö. Vi måste det eftersom verkligheten trycker på – vi har ansvar för kommande generationer.

Många människor, däribland många politiker, tycks anse att miljöproblemen är, i stort sett, lösta. Tydligast framträder den synen på den politiska högerkanten. Centern intar en egendomlig position genom att massmedia envist kallar centern ett grönt parti. I politiska ställningstaganden ställer sig centern dock sällan på naturens sida utan lierar sig med högerkrafterna. Kontrasten till den socialliberala politik som jag ansluter mig till, och som syftar till att skydda naturen för framtida generationer, är tydlig. Jag anser att hoten mot natur är, fortfarande, överhängande.

Biologiska mångfalden i havet minskar. Nonchalerandet av detta problem är upprörande. Utvecklingen för bestånden av t.ex. torsk och hummer följs noga men vad som händer med matfiskens föda tycks ointressant. Inför obligatoriska miljölotsar, höj straffen för miljöbrott och inför starkare skydd för särskilt känsliga havsområden, oavsett vad kortsiktiga ekonomiska intressen tycker.
Även biologiska mångfalden i våtmarker är utsatt för hot. Biologisk mångfald är inte synonymt med förekomst av stort antal arter. Även i artfattiga områden finns behov av att skydda den globala artmångfalden. Sålunda är det viktigt att myrar skyddas. Våtmarkskonventionen måste få en bättre efterlevnad. Brytning av torv för bränsleändamål måste begränsas och föregås av omfattande konsekvensstudier. Torv klassas som ”långsamt förnybar”, vilket tolkas synonymt med icke-fossilt, och sålunda får förbli CO2-skattefritt. Jag anser att torv vid användning som bränsle ska klassas som icke-förnybar och därför beläggas med CO2-skatt. Det tar tusentals år att odla fram ny brytbar bränntorv.

Rovdjursfrågan är mer infekterad än de flesta andra natur- och miljöfrågor, vilket medfört att den föder mer av politisk populism. Genom att åka ut och när det är lämpligt stryka medhårs kan man rädda sin karriär. Skyddet av våra rovdjur handlar om människans ansvar att förvalta. Ett beslut om att avliva ett rovdjur måste föregås av, inte bara studium av stammens storlek, utan också av dess genetiska status. Vargen är idag en symbol för den biologiska mångfalden i Sverige. Det finns inga bärande skäl för att acceptera en minskning av vargstammen. Istället borde målet om en långsiktigt hållbar stam snarast nås. Konflikten mellan jägare och varg kan tjäna som illustration till många av de konflikter som finns mellan värnandet om en rik biosfär och olika särintressen. Medeltida skräck och amsagor har manats fram av populistiska agitatorer.
Allemansrätten är en unik svensk företeelse, som vi är stolta över. Men är den på väg att upphävas? I debatten om allemansrätten finns enstaka företrädare inom alliansen som vill begränsa rätten för alla att fritt njuta av naturen. Jag anser att några inskränkningar av allemansrätten inte får ske, utan tvärtom att vi ska i EU stå upp för att vi ska få bevara denna fantastiska sedvanerätt.
Vår lagstiftning reglerar t.ex. skyddet av våra stränder. Den hundrametersgräns som gäller generellt i landet kan lokalt utökas till upp till tre hundra meter. Precis som vargen kan symbolisera behovet av ett stärkt skydd för den biologiska mångfalden kan strandskyddet tjäna som symbol för människans behov av, och rätt till, rika naturupplevelser. En rik och frisk natur är hälsosam, både för enskilda människor och för samhället som helhet. Det insåg liberaler när de på 1950-talet drev igenom strandskyddslagstiftningen. Det borde liberaler göra även idag. Men strandskyddet är hotat. Istället för ett skydd för de små människornas rätt till ett rikt friluftsliv tar idag exploateringsintressen över. Men en bebyggd strand är för alltid förändrad. En stängd strand skapar gränser och segregation. Jag anser att strandskyddet måste skärpas och allemansrätten värnas. Fri tillgång till frisk luft, rent vatten och naturupplevelser är grunden för folkhälsa och välfärd och en medborgerlig rättighet.

Vi trivs bäst i öppna landskap. Men landskapet är hotat. Det öppna landskapet har med trivsel att göra, men handlar i lika hög grad om bevarandet av biologisk mångfald. Jordbruket har härvid en avgörande roll. EU:s jordbrukspolitik måste avvecklas och ersättas av ett mera begränsat stöd till enbart de jordbruk och skogsbruk, som bevarar den biologiska mångfalden och vårdar kulturlandskapet. För oss socialliberaler, till skillnad från högerpartierna och centern, är det viktigt att kraven på miljöhänsyn i jordbruket blir tydligare.

Är det enbart produktionsskog, eller även skog med naturvärden som är målet för svensk skogspolitik? Vi har ett otillräckligt skydd för skogsmark. Jag anser att målet uttryckt i areal bör ersättas av ett mål som anger att all skogsmark, som bör ha ett starkt skydd, ska ges sådant.
Är det mångfald, eller storskalig matproduktion som gäller för jordbruket? Är det industrifiske eller lokalt fiske med biologiskt hänsynstagande som gäller för Östersjön och Västerhavet.

onsdag 21 september 2011

Ansvaret för Akademiska

"En konsekvensanalys ska göras av den beslutade omorganisationen inom internmedicinen och geriatriken vid Akademiska sjukhuset. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen efter en begäran från (S)."
Men Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har väl inget sjukhus. Om inte styrelsen för Akademiska sjukhuset ska besluta sådant här borde det väl vara Landstingsstyrelsen. HSS är så kallad beställare.

"Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har följt upp statens insatser för biologisk mångfald i rinnande vatten i samband med vattenkraft, vattenreglering och dammar. Uppföljningen visar att vattenkraft påverkar den biologiska mångfalden i rinnande vatten negativt och att frågor om bl.a. fiskvägar och omprövningar av vattendomar har diskuterats under lång tid. Utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp konstaterar att miljökvalitetsmålet om levande sjöar och vattendrag inte har nåtts. Riksdagens miljömål är viktiga styrinstrument, och det är viktigt att målkonflikter hanteras"

måndag 19 september 2011

Vad gör EU för att få Dawit Isaak frii

Journalisten Dawit Isaac, sitter fängslad i Eritrea. Hans brott är att han kritiserat dess regering. Efter det att 11 journalister fängslats hösten 2001 ställde jag frågor i riksdagen om vad svenska regeringen gör för att få Dawit Isaac frigiven. Jag deltog i demonstration i Stockholm.
Dawit Isaac har varit ansvarig utgivare för en av Eritreas fristående tidningar och har i bl.a. denna kritiserat presidentens enpartistyre. Alla fria tidningar i Eritrea har förbjudits och stängts. Dawits fru fick träffa Dawit de första månaderna. Sedan har det varit nästan helt stängt. Är Dawit utsatt för daglig tortyr? Ja, mycket tyder på det. Lever Dawit? Tystnaden och viss knapphändig information om förhållandena i eritreanska fängelser tyder på att han utsatts för tortyr. Någon rättegång har Dawit aldrig fått. Vilket är hans brott?
När mänskliga rättigheter kränks för svenska medborgare ska alla ha lika och helhjärtat stöd.
Vilka påtryckningar utövas mot den eritreanska regimen? Mer än vad som synes ske borde kunna ske. Ska vi fortsätta att ge stöd till denna regim? Jo, jag vet. Folket ska inte straffas för att man har en vidrig regim. Men vi har ju inte ens garantier för att stödet går till folket.
Och, vad pågår inom EU för att få Dawit fri?

fredag 16 september 2011

Föreläsning

Jag har varit verksam i politiken under fyrtio år, därav nio som kommunalråd, fyra som riksdagsledamot och åtta som landstingspolitiker.

Politisk Styrning - ett måste för en framgångsrik politik

Jag har sett och ser ofta brister i den politiska styrningen. Nyckeln finns i en förändrad politikerroll.
Hur ser politikerrollen ut idag? Vilka utmaningar står politiker inför? Hur ska politiker få genomslag för sina beslut?

Jag kommer gärna och håller ett föredrag om politisk styrning och ger svar på dessa frågor. Dessutom vill jag stimulera till en dialog, och vi avslutar med en öppen diskussion.

Patientsäkerhet

Information är makt. Patienter kan inte utnyttja sina så kallade rättigheter om de inte känner till vad som gäller. Patientnämnden som bland annat har till uppgift att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården har erfarit att det är svårt för patienter att hitta den information som de behöver för att ta sig fram i hälso- och sjukvården, inte minst för att de olika rättigheterna regleras på så olika sätt.


Jag kommer gärna och håller ett föredrag om patientsäkerhet. Dessutom vill jag stimulera till en dialog, och vi avslutar med en öppen diskussion.


Politik i praktiken

Seminarium eller cirkel om hur kommunen fungerar, hur vårt styrelseskick ser ut och
om tjänstemanna- och politikerrollerna


För mer information, välkommen att kontakta mig via e–post eller telefon:
Pris: 1000 kr per föreläsnin
harald.nordlund@swipnet.se
0760-163244

Vårdcentraler ges bort

"Vårdcentraler ges bort gratis" är en rubrik i dagens UNT. Förutom det språkligt tveksamma i rubriken kan man inte låta bli att reagera. Det språkliga handlar om att om man ger bort så är det väl gratis. Tautologi kallas felet.
Carema anses ha utvecklat verksamheten vid tre vårdcentraler och när man nu väljer att avyttra dem blir det inte, som brukligt, en försäljning, utan man låter Carema ta över gratis. Men det är detta som blir konstigt för mig. En av anledningarna till att man har andra utförare än landstinget är ju dels att pressa kostnaderna, dels att få genom konkurrens en utveckling. Ska man då ersätta ytterligare för att man fick det som var meningen att man skulle få? Kanske klarnar detta för mig så småningom, men känns just nu ologiskt.
Och vad säger konkurrenten styrelsen för landstingsdrivna vårdcentraler?

Språkpolisen: UNT skriver: "....i stället för att både gå till honom och till brandkåren i Knivsta." Språkpolisen påpekar att det finns två riktiga alternativ. 1. "....i stället för att både gå till honom och gå till brandkåren i Knivsta." 2. "....i stället för att gå till både honom och brandkåren i Knivsta." Språkpolisen tillägger att felet inte förefaller medvetet utan ska ses som en konsekvens av brister i utbildningen

torsdag 15 september 2011

Dagens funderingar

UNT tycker inte det är särskilt viktigt för en riksdagsledamot att skriva motioner. Nej, inte om man finner andra verktyg. Jag öppnar nyfiket tidningen varje morgon för att få en belysning av hur ledamöterna hittat och använt andra verktyg. För interpellation och skriftlig fråga är ju följaktligen också onödiga instrument.
På torgen under valrörelserna står kandidater och utlovar aktivitet och kamp för att åstadkomma politiska förändringar. På vilket sätt ska man göra det och vad har man gjort? Jag böjer mig för UNT:s uppfattning den dag man visar på alternativ använda av riksdagsledamöter.

Nu anmäler sig kandidater till partiledarposten hos Kristdemokraterna. Då gäller det att hitta en fråga, som media nappar på och som ger intryck av engagemang och empati.

Vad drar vi för slutsatser när vi ofta läser om kraftig utbyggnad av vindkraft, inte ens när ekonomin bromsar in, och att vi då och då läser om uppskjutna planer på ny kärnkraft?

Vi socialliberaler håller väl tummarna för att Radikale Venstre ska nå framgångar i dag.

En insändare i dag prisar Kuba efter att ha varit där och inte sett vare sig tiggeri eller hunger. Tänk om det är så att Kuba har ett system som inte tillåter att sådana avigsidor får visas.

torsdag 8 september 2011

En riksdagsledamot ska motionera

Är det i rollen som riksdagsledamot omöjligt att påverka politikens inriktning? Är rollen begränsad till att följa en partilinje och sålunda vara endast en knapptryckare?
De verktyg en ledamot förfogar över är motion, intepellation, enkel fråga, frågestund och deltagande i debatter i kammaren. Detta utöver de verktyg vi alla har i form av artiklar, insändare, möten m.m.
Inget av verktygen förefaller verkningsfullt om man ser till genomslag i form av beslut i riksdagen. Men det finns andra effekter. Vid användandet av verktygen sker kontakter med organisationer och enskilda vilket bidrar till opinionsbildningen. Ledamoten bör använda sina initiativ i riksdagen som underlag för skrivande i olika sammanhang o.s.v.
Som riksdagsledamot har man deltagit i valrörelse och lovat väljarna arbeta för vissa frågor. Det löftet är i sig tillräckligt skäl för att använda de verktyg som finns.
När en ledamot motionerar har vederbörande redan antingen förankrat sin uppfattning i riksdagsgruppen eller gjort klart att han/hon avviker från partilinjen. Man argumenterar sålunda alltid för sin motion.
Det finns en uppfattning om att när man tillhör den styrande majoriteten ska man över huvud taget inte motionera. Jag delar inte den uppfattningen. Det finns också en uppfattning att man motionerar inte inom ens utskotts ansvarsområde. Jag delar inte heller den uppfattningen.
Om man inte motionerar, varför ska man då interpellera eller skriva frågor? Och om man inte använder något av verktygen varför ska man då delta i debatter? Och varför ska man då...?
Allmänna motionstiden bör slopas
En riksdagsledamot kan och ska använda de verktyg, som finns för att påverka den politiska inriktningen. Motion är ett sådant. Men att begränsa möjligheten att motionera till en kort period under hösten, förutom motion med anledning av prposition, menar jag är ett dåligt system. Motion måste få inlämnas när som helst under året

onsdag 7 september 2011

Bilda opinion för även icke valvinnande frågor

Privatisering, gå med i EMU, gå med i NATO, bygg ut kärnkraften, höja skatterna. Exempel på inte valvinnande frågor. Hur klarar partierna avvägningen mellan lyssnandet och opinionsbildningen?
Även om ideologierna blir allt svårare att urskilja har partierna några hjärtefrågor. Deras uppgift bör vara, bland annat, att argumentera för frågorna och bilda opinion sedan man lyssnat på så många medborgare som möjligt. Den som bara lyssnar kallar vi populist, och den som bara argumenterar säger vi har diktaturfasoner. Partierna får hjälp av media att "läsa av" opinionen och frestas att i allt högre grad anpassa politiken till vad som är valvinnande. Vill vi ha det så? Vill vi egentligen inte att de partier, som anser att Sverige ska införa euro verkligen argumenterar för detta?
Harald i Uppsala
Samhällsutveckling

Håller anförande om politisk styrning
Håller anförande om patientsäkerhet
Skriver om natur och miljö
Leder seminarier, debatter och samtalsgrupper
Upprättar skrivelser
Öppnar dörrar till politiker

Klimathotet, landstinget och grodor

"Vi måste se på klimathotet med samma allvar som vi skulle
se på en krigssituation: vi måste mobilisera. Det är inte
vilken fråga som helst, den är livsavgörande."
Lena Sommestad i Uppsalatidningen 070907. Jag fick i går detta citat i ett mail från en annan person än Lena S. Jag tycker citatet ska upprepas och upprepas. Och så lyssnar jag på P1 och hör förståsigpåarna. Det finns inga samband mellan våra utsläpp och klimatförändringar hävdas med kraft. Men om det nu finns...?

"Svårt hitta ny sjukhusdirektör", lyder en rubrik i dagens UNT. En speciell rekryteringsgrupp är tillsatt sedan länge. Vadå, rekryteringsgrupp. Det är väl styrelsen för Akademiska sjukhuset, som ska ha ny chef för sin förvaltning Akademiska sjukhuset. Det är väl den styrelsen, som ska vara rekryteringsgrupp. Men bristen på konsekvens och tydlighet i styrningen i landstinget upphör aldrig att förvåna. Det enda positiva är att steg tas mot en ny modell med professionella styrelser för de olika verksamheterna. Politiken ska utformas
av landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen.

I går besökte jag SPF i Kronoberg och talade om patientsäkerhet. Trevligt och lärorikt, för även mig. På tåget hem stötte jag ihop med en grupp politiker från Uppsala. Man hade varit och lärt mer om matproduktion för patienter och om grön terapi. Äntligen, tänkte jag. Synd bara att det inte gjordes innan man fattade det olyckliga beslutet om att köpa sjukhusmaten från Västerås och innan man i landstingsfullmäktige avfärdade den egna grön terapiutredningen.

Jag brukar sällan läsa idrottsreportagen, men jag tittar mer än gärna på idrott i TV. I dag fick jag ögonen på följande: "Även om Hamrén stoppat in en och annan lirare från superettan hade landslaget haft ett vassare lag (landslaget sätter alltså ihop ett lag. Kanske menas: "landslaget varit ett vassare..") än det ihopskrap av studenter, transportarbetare, elektriker och arbetssökande...Men skäms! Vad är detta för nedsättande formulering. "Inget som helst varsnade om..", läser jag också. Jag tror man menar varslade, men inte vet skillnaden mellan varsla och varsna. "Hamrén fick nog av Toivonens kraftlöshet och Källström har en vass vänsterfot". Kanske dags att återinföra korrekturläsningen.

lördag 3 september 2011

En enkel sång om frihet

Alla ni som slåss i fjärran länder,
vet ni säkert vad ni krigar för?
Fiende och vän,
var ligger skillnaden?
Jag bara vet att många männ'skor dör.

Politikerna har abdikerat

När ska vi få ett politiskt ansvarstagande för sjukvården? Att forskningen visar att landstingen inte styrs av politiker har vi känt till ganska länge. Denna slutsats leder till att det inte finns en tydlig styrning, enär professionen, helt riktigt, utgår från att det är politiker, som ska styra. Vill man från politikerhåll abdikera måste man tydliggöra detta och inte låtsas ta ansvar men i realiteten inte göra det.
Problemet har i dag fått ytterligare en illustration. På förlossningen vid Akademiska sjukhuset finns enligt en UNT-artikel bemanningsproblem. När ytterst ansvarig politiker, för "beställningarna", konfronteras med problemet väljer hon att hänvisa tioo professionen. När ordföranden för Akademiska sjukhusets styrelse konfronteras med problemet gör hon likadant. Skandal.
Jag vill som medborgare i länet veta om de beställande politikerna får vad man beställt, och, om inte, vilka åtgärder man avser vidta mot den för verksamheten ansvariga styrelsen. Jag vill också veta vilka politiska åtgärder Akademiska sjukhusets styrelse avser vidta. Om man inte kommer att vidta åtgärder vill jag veta det.
Dags att tillsätta professionella styrelser för Akademiska, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården. Politiken har abdikerat.

fredag 2 september 2011

Ointressant vilken uppfattning en förvaltning har

UNT:s ledare i dag resonerar en del kring Fastighetskontorets roll och uppfattning i fråga om hyror för skollokaler. Ointressant tycker jag. Jag, som medborgare i kommunen, vill veta vilken den politiska inställningen är. Jo, visst ledaren nämner Kommunfullmäktige, men inte den nämnd, som inför fullmäktige har ansvaret. Dålig kunskap om vårt politiska system undergräver det demokratiska systemet. Inom landstinget är det förvaltningarna, som styr, men låt oss slippa denna utveckling i kommunerna. Medias ansvar är stort.