Jag har funderat ytterligare på detta med värdegrund efter KD:s riksting. Har KD en vårdegrund, som skiljer sig från andras? Är värdegrund synonymt med ideologi? Kanske menar KD detta. I så fall kan man tala om att det finns flera olika värdegrunder. Mot detta står att det finns en värdegrund, som, i stort sett, alla bekänner sig till. Men är då värdering detsamma som värdegrund?
Värdering är för mig det, som skapar en människas attityd. Hur jag fungerar hänger samman med mina värderingar. Värdegrunden är väl det kitt, som håller oss samman, och som vi uttrycker i grundläggande dokument som grundlag och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter.
Är det så att KD vill göra förändringar i den typen av dokument eller är det så att man egentligen uttrycker att man inte har klarat ut vilken politisk ideologi, som ska gälla, men hellre talar om värdegrund.
Låt begreppet värdegrund stå för värden som har med vår demokrati att göra.
tisdag 31 januari 2012
onsdag 25 januari 2012
Både dålig ledare och otydlig politik
Nog hade jag ganska rätt i mina gissningar om huruvida Juholt skulle avgå dagen innan han gjorde det. Däremot trodde jag inte att man skulle vara så fräcka från VU:s sida att man i realiteten avsatte honom, men utåt uttalade sitt stöd. Och var finns media i den granskningen. Det här är, menar jag, mycket mer graverande än att ledaren i fråga inte kollar fakta i ett enskilt fall han uttalar sig.
Nu kommer tycka synd omuttalandena. Visst var behandlingen grym, men var fanns dessa personer tidigare? Några försöker nu förklara fallet med att det är politiken, eller brist på sådan, som fällde honom. Jo , detta bidrog. Men ledaregenskaperna var bristfälliga.
En populär partiledare kan klara sig ganska länge även om politikens inriktning blivit otydlig och opinionssiffrorna sjunker. Och detta är kanske bra, ty ledaren är ju inte ensamt ansvarig. Tillbaka till ideologin och kräv styrelsens avgång
Nu kommer tycka synd omuttalandena. Visst var behandlingen grym, men var fanns dessa personer tidigare? Några försöker nu förklara fallet med att det är politiken, eller brist på sådan, som fällde honom. Jo , detta bidrog. Men ledaregenskaperna var bristfälliga.
En populär partiledare kan klara sig ganska länge även om politikens inriktning blivit otydlig och opinionssiffrorna sjunker. Och detta är kanske bra, ty ledaren är ju inte ensamt ansvarig. Tillbaka till ideologin och kräv styrelsens avgång
fredag 20 januari 2012
Juholt meddelar inte i dag sin avgång
Media får köttben nästan varje dag. Juholt heter producenten. Dagens fråga är: Ska han avgå? Min gissning är att man avsätter honom inte i dag. Det säger jag för att det vore otaktiskt. Nu lyfter man fram, inte politikens innehåll, utan vikten av att ägna sig åt politikens innehåll. Jag gissar att Socialdemokraternas VU i dag säger att om siffrorna inte vänder under den närmaste månaden måste han själv ta steget.
torsdag 19 januari 2012
Vilka blir politiker?
Hörde i Ring P1 funderingar kring vilka det är som blir politiker. Självklart går det inte att ge ett enkelt svar. Dock tror jag att det funnits mycket av idealitet, men en idealitet, som nu är nästan helt borta. Tron på att politik kan vara en enkel väg till karriär förefaller att nu vara stark.
En annan aspekt är vilka erfarenheter dagens unga generation har av föräldrars politiska engagemang. Kan det vara så att unga med en förälder, som ägnat, i stort sett, varje vardagskväll åt möten och sammanträden, tagit emot telefonsamtal både kvällar och helger och ständigt varit inne i skrivande av motioner, interpellationer och frågor, känner minimal dragning till politiskt engagemang. Den politiker, som däremot finner anledning att ha hemligt telefonnummer,(något som jag anser strider mot grundtanken med att vara medborgarnas representant), som säger sig vara upptagen i ställer för att säga att man inte ids och som nästan aldrig tar ett politiskt initiativ, som kräver arbetsinsatser med motiveringen att det är meningslöst, äkar möjligheten att få egna barn att engagera sig.
Slutsats: Dagens karriärister ökar möjligheten att rekrytera nya politiker. Men vill vi ha dessa politiker?
En annan aspekt är vilka erfarenheter dagens unga generation har av föräldrars politiska engagemang. Kan det vara så att unga med en förälder, som ägnat, i stort sett, varje vardagskväll åt möten och sammanträden, tagit emot telefonsamtal både kvällar och helger och ständigt varit inne i skrivande av motioner, interpellationer och frågor, känner minimal dragning till politiskt engagemang. Den politiker, som däremot finner anledning att ha hemligt telefonnummer,(något som jag anser strider mot grundtanken med att vara medborgarnas representant), som säger sig vara upptagen i ställer för att säga att man inte ids och som nästan aldrig tar ett politiskt initiativ, som kräver arbetsinsatser med motiveringen att det är meningslöst, äkar möjligheten att få egna barn att engagera sig.
Slutsats: Dagens karriärister ökar möjligheten att rekrytera nya politiker. Men vill vi ha dessa politiker?
tisdag 17 januari 2012
Svagt att hänvisa till tjänsteman
Illustrationerna till vad forskare konstaterat, nämligen att politikerna inte styr i landstingen, duggar tätt. Det stora lokala nyhetsinslaget i dag har varit försämringen av utryckningstiden för ambulanser sedan landstinget valde extern utförare. I inslaget sägs att majoritetens landstingsråd vill inte kommentera utan hänvisar till chefstjänsteman, vilken också gav kommentar. Förmodligen anser politikerna i fråga att det inte är en politisk fråga. Bedrövligt, anser jag. Inför oss medborgare är det ett politiskt ansvar. Jag får lust att satsa på nytt, ty någon måste våga fatta taktpinnen.
Sjukvårdens insatser måste få kosta
"Nu kommer signaler om att ytterligare öka sjukvårdens insatser för att förbättra överlevnaden bland oss människor. Screening av tjocktarmen. Då och då dyker debatten om prostatascreening upp. Tveksamheten kring den frågan är större då effekterna av sådan screening är tveksamma.
Men hur länge ska förbättrade sjukvårdsinsatser finansieras genom effektiviseringar.
Så här skrev jag för några år sedan:
Varje år dör i Sverige cirka 2500 personer till följd av
cancer i tjocktarmen eller i ändtarmen. Men många, kanske 300 personer, skulle
kunna räddas om sjukdomen upptäcktes i tid.
Jag har ställt fråga till landstingsrådet Mats O Karlsson om
åtgärder för att upptäcka tjocktarmscancer tidigare än som ofta sker i dag.
Motsvarande fråga har min partikamrat i riksdagen Erik Ullenhag ställt till
sjukvårdsminister Ylva Johansson.
Sedan början av 1970
– talet kallas alla kvinnor i åldrarna tjugotre till sextio år vart tredje år
till en gynekologisk undersökning. Syftet är att tidigt upptäcka
livmoderhalscancer. Så många som åttio procent av kvinnorna kommer till
undersökningarna, som visat sig framgångsrika för att förhindra att människor
får lida och dö i onödan.
Minskad risk att dö i bröstcancer är en följd av allmänna
hälsoundersökningar med mammografi. Erbjudandet om mammografi avser kvinnor i
åldrarna fyrtio till sjuttiofem år.
Motsvarande allmänna undersökningar för att upptäcka
tjocktarmscancer i tid bör övervägas.
Erfarenheterna i flera andra europeiska länder av att
genomföra allmänna undersökningar, eller screening, av tjocktarmen är positiva.
I Finland har införts ett screeningprogram och i Danmark och Storbritannien
utvärderas nu försök som gjorts. Viktigt att uppmärksamma är också att EU –
kommissionen har rekommenderat unionens länder att överväga en allmän
screening.
En annan cancerform för vilken screening diskuteras är
prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen hos män. Den tveksamhet som
finns hos Socialstyrelsen och hos en del experter hänger samman med att man
anser sig inte ha tillräckliga vetenskapliga bevis på positiva effekter av
sådan screening. Jag anser att det finns anledning att noga följa och ta del av
forskningen kring även denna cancerform. Inte minst av skäl för likabehandling
bör ett försök med allmän screening för att upptäcka prostatacancer i tid
genomföras.
De övre åldersgränser som gäller för screening för
livmoderhalscancer och bröstcancer är andra ojämlika attityder jag vill
ifrågasätta.
Jag anser att staten nu måste starta ett projekt med
screening för tjocktarmscancer. En expertbedömning är att befolkningsunderlaget
för ett försök bör vara en miljon invånare. Detta tillsammans med att
Akademiska sjukhuset förfogar över framstående experter motiverar att staten
förlägger ett försöksprojekt till Uppsala och Akademiska sjukhuset. Tyvärr vill
inte nuvarande landstingsledning agera utan avvakta uttalanden från
Socialstyrelsen, som också vill avvakta.
Under tiden får många lida i onödan."
Är vi beredda att betala för sådan förbättring av välfärden?
lördag 14 januari 2012
Ur Dagens Samhälle
Erik
Lakomaa, Ekonomie doktor, Handelshögskolan Stockholm
Återförstatligad skola löser inga problem
Vänsterpartiet, (FP) och (SD) föreslår alla att skolan återförstatligas. Men att tro att en sådan lösning skulle lösa de problem som utpekas är naivt. Tvärtom uppnådde kommunaliseringen de mål som fanns med reformen. |
onsdag 11 januari 2012
Harald i
Uppsala
Samhällsutveckling
Håller anförande om politisk styrning
Håller anförande om patientsäkerhet
Skriver om natur och miljö
Leder seminarier, debatter och samtalsgrupper
Upprättar skrivelser
Öppnar dörrar till politiker
Föreläsning, studiegrupp och hjälp med skrivelser
Jag har varit verksam i politiken under fyrtio år,
därav nio som kommunalråd, fyra som riksdagsledamot och åtta som
landstingspolitiker.
Politisk
Styrning - ett måste för en framgångsrik politik
Jag har sett och ser ofta brister i den politiska
styrningen. Nyckeln finns i en förändrad politikerroll.
Hur ser
politikerrollen ut idag? Vilka utmaningar står politiker inför? Hur ska
politiker få genomslag för sina beslut?
Jag kommer gärna och håller ett föredrag om politisk
styrning och ger svar på dessa frågor. Dessutom vill jag stimulera till en
dialog, och vi avslutar med en öppen diskussion.
Pris: 2000 kr per tillfälle
Patientsäkerhet
Information är makt. Patienter kan inte
utnyttja sina så kallade rättigheter om de inte känner till vad som gäller.
Patientnämnden som bland annat har till uppgift att hjälpa patienter att få den
information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och
sjukvården har erfarit att det är svårt för patienter att hitta den information
som de behöver för att ta sig fram i hälso- och sjukvården, inte minst för att
de olika rättigheterna regleras på så olika sätt.
Jag kommer gärna och
håller ett föredrag om patientsäkerhet. Dessutom vill jag stimulera
till en dialog, och vi avslutar med en öppen diskussion.
Pris: 2000 kr per tillfälle
Politik i praktiken
Många av oss upplever ett behov av att få förbättra
kunskapen om vårt samhälle, om hur beslut fattas och var besluten fattas. Jag
leder gärna studier i större eller mindre grupp.
Pris: 500 kr per
sammankomst
Hjälp med att upprätta skrivelser
Ibland tar det emot
när man ska formulera ett brev eller skrivelse.
Jag har stor
erfarenhet av kontakter med beslutsfattare och myndigheter och kan därför vara
till hjälp med formuleringar.
harald.nordlund@gmail.com
0760-163244
Varför ny förvaltning?
Läser i dag i UNT om förslag inom landstinget om att inrätta en förvaltning till. Det är inte helt enkelt att förstå sambanden inom landstiget, men eftersom det är Hälso-och sjukvårdsstyrelsen, som ska inrätta den måste det ju handla om en enhet, som ska serva HSS i beställningsarbetet. Då blir min fundering: Kan man inte bara dela upp arbetsuppgifterna inom befintlig förvaltning?
tisdag 10 januari 2012
Jag kommer
Harald i
Uppsala
Samhällsutveckling
Håller anförande om politisk
styrning
Håller anförande om
patientsäkerhet
Skriver om natur och miljö
Leder seminarier, debatter
och samtalsgrupper
Upprättar skrivelser
Öppnar dörrar till politiker
Behövs politiker i landstinget?
Politiker fattar beslut,
men besluten har svårt att nå ut i organisationen. När beslut fattats är det
på sin höjd förvaltningsledningarna, som får kunskap om vad som beslutats.
Svårigheten att nå ut torde bero på, bland annat, att tilliten till det
politiska systemet är dåligt och att besluten ofta uppfattas som omöjliga
att genomföra.
Antalet mål är alltför stort.
Det har visat sig mycket svårt, ja näst intill omöjligt att få så många mål att
bli kända i hela organisationen. För att mål ska vara meningsfulla krävs
regelbunden och tät uppföljning. Stort antal mål är inte möjliga att följa upp.
Bristerna i fråga om målen är tyvärr flera. Hit hör att kvalitativa mål saknas
nästan helt och att varken alla kvalitativa eller alla kvantitativa mål är
mätbara. Dessa mål är inte heller tydligt kopplade till de ekonomiska.
Till dessa brister kommer
antydningar om att personalen måste springa fortare. Avfärda sådan
felsyn. Beröm vår sjukvårdspersonal och ge den det
erkännande den förtjänar.
De uppdrag, som ges beskrivs,
i första hand, i vårdöverenskommelserna. Vissa uppdrag är summariskt beskrivna
medan andra är mycket detaljerade. Det innebär att stort utrymme lämnas till
utföraren att själv avgöra vad som ska produceras. Uppdrag är emellertid ett
dåligt begrepp. Det handlar ju om överenskommelser, som ska reglera vad man ska
utföra, alltså hur mycket, till vilken kvalitet och vilken ersättningen ska
vara. Vem som utför är inte det viktigaste utan hur det utförs. Att finna andra
utförare än landstinget får inte vara en primär fråga. Det primära ska vara att
åstadkomma kvalitativt bra verksamheter och ekonomisk effektivitet.
Insikt finns också hos en del
politiker om att uppdelningen mellan politik och utförande är alltför otydlig.
Politiker ska koncentrera sig på målformulering, dialog, uppföljning och
belönande. Då blir gränsdragningen inte det problem den är i dag. Följa upp,
följa upp, följa upp, belöna och utkräva ansvar. Det händer ofta att ett
politiskt organ konstaterar befarat överskridande utan att vidta åtgärder. En
beräknad avvikelse i ekonomi liksom beträffande mål måste alltid leda till
beslut om åtgärder.
Oberoende av styrform, och
inte minst med den landstinget valt, krävs ständig dialog. När dialogen inte
finns uppstår misstro. När dialog finns uppstår oftast, inte nödvändigtvis
enighet, men förståelse. I dialogen är det viktigt att kunskap finns om hur
både den politiska och förvaltningsorganisationen ser ut och om hur styrningen
går till.
Jag skulle vilja se
förändringar i, bland annat de här avseendena:
Belöningar ges när mål
uppnås. Regler för formerna för utdelande av belöningar måste finnas.
Politiker ger inte löften,
som man vet inte kan infrias.
Partierna gör sina
prioriteringar tydligare än vanligtvis.
Uppdragen ges på ett
tydligare sätt.
Informationen till
medborgarna förbättras radikalt vad avser både beslut och hur landstinget är
uppbyggt och fungerar
Politikerna koncentrerar sig
på målformulering, uppföljning, belönande och ansvarsutkrävande
Visa sjukvårdspersonalen
uppskattning och lyssna på dess erfarenheter.
måndag 9 januari 2012
Privatisering och dekoncentrering
Jag tror att ibland när begrepp används felaktigt sker detta i ett visst syfte snarare än av okunnighet. Privatisering är ett sådant. Privatisering borde inte få användas för att beskriva offentliga sektorns förläggande av utförande till privat företag, men med offentlig finansiering. Privatisering måste få stå för att offentliga sektorn inte alls är inblandad.
Ett annat begrepp, som används i olika betydelser är decentralisering. Begreppet borde få beteckna den process, som leder till att man sprider ansvar och befogenheter. Den process, som leder till geografisk spridning borde benämnas dekoncentrering, vilken inte nödvändigtvis innebär decentralisering av, till exempel, ansvar.
När kommuner tillskapar kommundelsnämnder dekoncentrerar man.
Ett annat begrepp, som används i olika betydelser är decentralisering. Begreppet borde få beteckna den process, som leder till att man sprider ansvar och befogenheter. Den process, som leder till geografisk spridning borde benämnas dekoncentrering, vilken inte nödvändigtvis innebär decentralisering av, till exempel, ansvar.
När kommuner tillskapar kommundelsnämnder dekoncentrerar man.
söndag 8 januari 2012
Vad är privatisering?
Begreppet privatisering används på ett olyckligt sätt. Begreppet har ju minst två dimensioner. För det första: När det gäller produktion av offentliga tjänster måste en åtskillnad göras mellan privatisering, det vill säga att offentliga sektorn, politikerna, avsäger sig ansvaret för en tjänst, som övergår till den enskilde individen och att offentliga sektorn köper tjänsten i fråga, externt utförande med solidarisk finansiering. Vid en privatisering får individen köpa tjänsten på en marknad och betala hela kostnaden. Åtskillnaden görs i dag nästan aldrig. Förespråkare av endast offentligt utförande gör allt för att inte visa den här skillnaden medan alliansen är urusel på att förklara skillnaden.
För det andra: Privatisering av konsumtionen innebär att individen bestämmer i ett samspel med marknadsaktörer men offentliga sektorn betalar. Exempel på detta är friskolor och fri etablering av vårdcentraler.
Själv är jag motståndare till en privatisering av produktionen av någon av de tjänster för vilka det nu finns ett solidariskt ansvar och till privatisering av konsumtionen. Att ta ett ekonomiskt ansvar för något man inte kan säga nej till, privatisering av konsumtion, är för mig ologiskt.
Däremot anser jag viktigt att låta andra än offentliga sektorn vara med och visa alternativ till offentlig produktion. Men offentliga sektorn måste först lära sig teckna avtal, som tydligt reglerar, i första hand, kvalitetskrav. Man måste också lära sig uppföljning, för att undvika avsteg från överenskommelse i avtal.
För det andra: Privatisering av konsumtionen innebär att individen bestämmer i ett samspel med marknadsaktörer men offentliga sektorn betalar. Exempel på detta är friskolor och fri etablering av vårdcentraler.
Själv är jag motståndare till en privatisering av produktionen av någon av de tjänster för vilka det nu finns ett solidariskt ansvar och till privatisering av konsumtionen. Att ta ett ekonomiskt ansvar för något man inte kan säga nej till, privatisering av konsumtion, är för mig ologiskt.
Däremot anser jag viktigt att låta andra än offentliga sektorn vara med och visa alternativ till offentlig produktion. Men offentliga sektorn måste först lära sig teckna avtal, som tydligt reglerar, i första hand, kvalitetskrav. Man måste också lära sig uppföljning, för att undvika avsteg från överenskommelse i avtal.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)