Vilka ideal värnar KD? frågar UT i dag. När jag såg rubriken tänkte jag spontant att KD knappast har några ideal. Men man ska alltid tänka en extra gång. Visst har partiet ideal. Det, som föranleder frågan är huruvida ensamstående kvinnor ska få rätt till assisterad befruktning. Kanske hör frågan till partiets ideal, men jag tror det handlar mer om att nu har man en fråga, som kan bidra till att höja opinionssiffran till över fyra procent. Om KD hade lagt sig för övriga regeringspartier i även denna fråga skulle framtiden ha varit mörk och partiet tvingats tillbringa utanför riksdagen. Nu är det inte självklart att nej till assisterad befruktning räcker, men nog torde den åtminstone kortsiktigt höja siffrorna med åtminstone en procentenhet. Många delar KD:s uppfattning.
Många är de personer, som inte vill acceptera att samhället förändrats och att vi nu ser nya familjebildningar, bland andra i form av ensamföräldrar där omgivande personer spelar annan roll än tidigare. Äntligen kommer som media beskriver det, KD att köras över.
I Uppsala vill FP nu inbjuda andra partier till dialog om Seminarieparken. Detta läser jag i en insändare i dagens UNT. De två folkpartistiska kommunalråden argumenterar på ett bra sätt. Man betonar "de historiska samband och de kultur- och naturvärden, som finns i kvarteret. Men dialogen då? Är det inte det man hållit på med under en lång tid och att dialogen gick i stå. Nåja bra att man vaknar, men vad säger det här om de politiska processer, som föregår ställningstagande i olika frågor.
onsdag 29 februari 2012
tisdag 28 februari 2012
Harald i
Uppsala
Samhällsutveckling
Håller anförande om politisk styrning
Håller anförande om patientsäkerhet
Leder seminarier, debatter och samtalsgrupper
Upprättar skrivelser
Korrekturläser
Öppnar dörrar till politiker
Föreläsning, studiegrupp och hjälp med skrivelser
Jag har varit verksam i politiken under fyrtio år,
därav nio som kommunalråd, fyra som riksdagsledamot och åtta som
landstingspolitiker.
Politisk
Styrning - ett måste för en framgångsrik politik
Jag har sett och ser ofta brister i den politiska
styrningen. Nyckeln finns i en förändrad politikerroll.
Hur ser
politikerrollen ut idag? Vilka utmaningar står politiker inför? Hur ska
politiker få genomslag för sina beslut?
Jag kommer gärna och håller ett föredrag om politisk
styrning och ger svar på dessa frågor. Dessutom vill jag stimulera till en
dialog, och vi avslutar med en öppen diskussion.
Pris: 2000 kr per föreläsning
Patientsäkerhet
Information är makt. Patienter kan inte
utnyttja sina så kallade rättigheter om de inte känner till vad som gäller.
Patientnämnden som bland annat har till uppgift att hjälpa patienter att få den
information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och
sjukvården har erfarit att det är svårt för patienter att hitta den information
som de behöver för att ta sig fram i hälso- och sjukvården, inte minst för att
de olika rättigheterna regleras på så olika sätt.
Jag kommer gärna och
håller ett föredrag om patientsäkerhet. Dessutom vill jag stimulera
till en dialog, och vi avslutar med en öppen diskussion.
Pris: 2000 kr per föreläsning
Politik i praktiken
Många av oss upplever ett behov av att få förbättra
kunskapen om vårt samhälle, om hur beslut fattas och var besluten fattas. Jag
leder gärna studier i större eller mindre grupp.
Pris: 500 kr per
sammankomst
Hjälp med att upprätta skrivelser
Ibland tar det emot
när man ska formulera ett brev eller skrivelse.
Jag har stor
erfarenhet av kontakter med beslutsfattare och myndigheter och kan därför vara
till hjälp med formuleringar.
harald.nordlund@gmail.com
0760-163244
Mesigt yttrande av landstinget
Arbetsformerna i och organisationen för Mälardalsrådet har utretts. Förslaget är ute på remiss. Landstingsstyrelsen har yttrat sig. Men hur då? Jo allt man säger är att man utgår från att språkliga fel rättas till.
Mälardalsrådet är en arena för att mötas. Men det måste bli mer än så. Man arbetar med en styrelse och några utskott. Vilken ska utskottens roll var? Hur ska man få till en koppling mellan utskott och styrelse. Det finns ingen återkoppling till den medlem man representerar. Hur informera i, till exempel, vårt landsting om vad som sker i Mälardalsråde? Ingen förankring sker hos den medlem man representerar. Hur ska frågor tas upp i vårt landsting innan frågorna tas upp i någon del av Mälardalsrådet? Formellt representerar man en viss medlem, det vill säga kommun eller landsting, i praktiken representerar man ett politiskt parti. Hur ska man klara ut detta?
Ingen av de för Mälardalsrådets fortbestånd centrala frågorna berör landstingsstyrelsen.
Mälardalsrådet är en arena för att mötas. Men det måste bli mer än så. Man arbetar med en styrelse och några utskott. Vilken ska utskottens roll var? Hur ska man få till en koppling mellan utskott och styrelse. Det finns ingen återkoppling till den medlem man representerar. Hur informera i, till exempel, vårt landsting om vad som sker i Mälardalsråde? Ingen förankring sker hos den medlem man representerar. Hur ska frågor tas upp i vårt landsting innan frågorna tas upp i någon del av Mälardalsrådet? Formellt representerar man en viss medlem, det vill säga kommun eller landsting, i praktiken representerar man ett politiskt parti. Hur ska man klara ut detta?
Ingen av de för Mälardalsrådets fortbestånd centrala frågorna berör landstingsstyrelsen.
Bra att kunna försvara sig
Det är endast på ett intellektuellt plan jag kan förstå vad våld mot tjejer innebär. På ett känslomässigt plan kan jag det inte. När jag talar för mer av livskunskap och ickevåld är det av övertygelsen om att våld som konfliktlösningsmetod inte fungerar. Den artikel jag replikerade på härom dagen uppmanade till att lära sig slåss, som är något annat än att lära sig försvara sig.
Hur ska vi få livskunskapsfrågorna mer i fokus? Jag tror att livskunskap måste få bli ett särskilt skolämne.
Hur ska vi få livskunskapsfrågorna mer i fokus? Jag tror att livskunskap måste få bli ett särskilt skolämne.
måndag 27 februari 2012
Livskunskap som skolämne
Följande har jag skrivit i dagens UNT
”Skolan ska arbeta aktivt för
jämställdhet”, skrev två representanter för Ung Vänster nyligen i UNT. Jag
håller helt med. Sedan fortsätter man med att tala om att man vill lära tjejer
slåss, eftersom våld är skrämmande och eftersom många tjejer känner stor rädsla
för att bli utsatta för våld.
I avståndstagandet från våld
i alla former behöver vi bli fler och mer högljudda. Dock tror jag budskapet
”Lär Dig slåss” leder tankarna fel. Jag menar att våld ska bemötas med budskap
om ickevåld. En ickevåldskultur torde dock inte växa fram av sig självt. Vi
behöver en medveten satsning för att få en spridning av en ickevåldskultur. Vi
behöver lära oss livskunskap. Jo sådan finns inbyggd i utbildningen både på
högstadiet och i gymnasiet sägs från utbildningsdepartementet. Jag tror inte
detta räcker. Livskunskap bör införas som ämne på skolschemat. Det finns
skolor, som infört livskunskap som enskilt ämne med ett innehåll av, till
exempel, samtal om människosyn, självförtroende och självkänsla, vänskap,
känslor, andra kulturer, livsstil och samlevnad, drogproblem och relationer och
existentiella och etiska frågor. Det finns utsagor om att erfarenheterna av
livskunskap som skolämne är positiva. Nöjd skolpersonal och elever, som
upplever ökat självförtroende och ökad respekt elever emellan nämns, bland
andra, som uppnådda effekter
Våld används som metod för
att lösa konflikter, mellan enskilda människor och mellan nationer. Våld är
också underhållning. Och, det finns runt om oss.
Jag vill höra våra
partiledare reagera när en stat angriper en annan med förevändningen att stoppa
ett pågående våld, Jag vill att vi alla börjar tänka i termer av ickevåld. Jag
tror därför att artiklar som den av de två representanterna för Ung Vänster
leder fel, även om syftet är gott.
Vi är många som på olika sätt
är engagerade i en kamp för mer av solidaritet här och nu, för solidaritet med
kommande generationer, för fred och icke-våld och för demokrati. Men vi behöver
en medveten satsning från politiskt håll och då lämpligen genom införande av
Livskunskap som skolämne.
söndag 26 februari 2012
Hassans idé intressant men outvecklad
Visst är Mohamad Hassans idé intressant. Idén att man ska ha något slags primärval för att utse kommunalrådskandidat. Man kommer då bort från nuvarande odemokratiska system där ett fåtal personer är beslutande i fråga om vilka, som ska representera partiet och där ett par personers agerande kan vara avgörande. Min reaktion på Hassans idé är: Jo nuvarande ordning måste brytas. Dock; detta innebär att ytterligare steg tas i riktning mot att partierna blir endast valorganisationer, i stället för hemvist för personer med samma ideologiska syn. Partierna blir en ännu tydligare plattform för den som har karriären som det överordnade målet.
Jag vill inte ha ett amerikanskt system. Men nästan allt är bättre än dagens ordning. Utveckla Hassans tankar:
Varje parti tydliggör den ideologiska plattformen. De personer, som vill både ställa upp i val och arbeta för en viss ideologisk inriktning inbjuds att kandidera. Kandidaterna har sålunda inte fritt utrymme för att agera populistiskt.
I utarbetandet av det ideologiska programmet vill jag gå annan väg för att få förändring. Partiet ska samarbeta med professioner som statsvetare, biologer, humanister och ekonomer innan man formulerar sitt program. Folkpartiet ska ha som utgångspunkt socialliberalismen. Men hur ser en modern socialliberalism ut där, till exempel, ekonomisk tillväxt är lockande för att formulera solidariteten med, till exempel, äldre i samhället och samtidigt solidariteten med kommande generationer kräver att vi upphör med att tära på jordens resurser. Här behövs hjälp från olika professioner.
Hassans idé har för mycket av utspel över sig, men jag välkomnar det, för det kan leda till att vi får en bra debatt kring frågorna. Risken är att förändringen stannar vid innehållet i utspelet.
Det här är centralt för att undvika att vi får något slags kopia av ett amerikanskt system:
"Partiet ska samarbeta med professioner som statsvetare, biologer, humanister och ekonomer innan man formulerar sitt program. Folkpartiet ska ha som utgångspunkt socialliberalismen. Men hur ser en modern socialliberalism ut där, till exempel, ekonomisk tillväxt är lockande för att formulera solidariteten med, till exempel, äldre i samhället och samtidigt solidariteten med kommande generationer kräver att vi upphör med att tära på jordens resurser. Här behövs hjälp från olika professioner."
Därefter kan personer, som drivs av de idéerna ge sin kandidatur till känna
Jag vill inte ha ett amerikanskt system. Men nästan allt är bättre än dagens ordning. Utveckla Hassans tankar:
Varje parti tydliggör den ideologiska plattformen. De personer, som vill både ställa upp i val och arbeta för en viss ideologisk inriktning inbjuds att kandidera. Kandidaterna har sålunda inte fritt utrymme för att agera populistiskt.
I utarbetandet av det ideologiska programmet vill jag gå annan väg för att få förändring. Partiet ska samarbeta med professioner som statsvetare, biologer, humanister och ekonomer innan man formulerar sitt program. Folkpartiet ska ha som utgångspunkt socialliberalismen. Men hur ser en modern socialliberalism ut där, till exempel, ekonomisk tillväxt är lockande för att formulera solidariteten med, till exempel, äldre i samhället och samtidigt solidariteten med kommande generationer kräver att vi upphör med att tära på jordens resurser. Här behövs hjälp från olika professioner.
Hassans idé har för mycket av utspel över sig, men jag välkomnar det, för det kan leda till att vi får en bra debatt kring frågorna. Risken är att förändringen stannar vid innehållet i utspelet.
Det här är centralt för att undvika att vi får något slags kopia av ett amerikanskt system:
"Partiet ska samarbeta med professioner som statsvetare, biologer, humanister och ekonomer innan man formulerar sitt program. Folkpartiet ska ha som utgångspunkt socialliberalismen. Men hur ser en modern socialliberalism ut där, till exempel, ekonomisk tillväxt är lockande för att formulera solidariteten med, till exempel, äldre i samhället och samtidigt solidariteten med kommande generationer kräver att vi upphör med att tära på jordens resurser. Här behövs hjälp från olika professioner."
Därefter kan personer, som drivs av de idéerna ge sin kandidatur till känna
fredag 24 februari 2012
När är man gammal?
När är man gammal? Varje utredning och varje konferens kring
äldrefrågorna försöker besvara den frågan. Jag tycker inte frågan är
intressant. Fortfarande år 2012 talar vi om äldrefrågor utifrån ett
sjukperspektiv och när partierna ska utarbeta politiska program disponerar man dessa efter sjuka, mindre sjuka och kan klara sig själv.
Faktum är ju emellertid att de flesta 80- åringar i dagens
Sverige sköter sig själva.
Jag tycker äldrepolitiken ska handla om äldre i arbetslivet,
äldre i samhällslivet, äldre i vardagslivet, äldres boende och vården av äldre.
Vårdfrågorna är viktiga för oss alla men vissa sjukdomar är åldersrelaterade.
De viktigaste politiska utmaningarna tycker jag ska handla om följande.
Många äldre vill vara aktiva i arbetslivet.. Individen måste
kunna påverka pensioneringsprocessen. Ge möjlighet till flexibla arbetstider,
ge möjlighet till kompetens- och löneutveckling under hela yrkeslivet, utforma
skatter och arbetsrätt så att arbetsgivarna stimuleras att anställa redan
pensionerade personer och anpassa arbetsuppgifterna till den enskildes
arbetsförmåga.
Varför har det blivit så att förnyelse är liktydigt med
föryngring? Partierna måste se till att fler äldre ges politiska uppdrag. I
statliga utredningar, kommittéer och myndighetsstyrelser måste ingå fler
personer över 65 år. Äldre personer ska inte arbeta med endast frågor som
gäller äldre personers förhållanden och de politiska ungdomsförbunden måste
börja intressera sig för äldrepolitiken
I vardagslivet kan med små medel stora
förändringar göras. Landstingen kan förbättra det förebyggande hälsoarbetet
bland äldre personer genom att integrera det i det generella folkhälsoarbetet
och utveckla samverkan med intresse-och frivilligorganisationerna.
Ett stort problem är rädslan för att röra sig utomhus.
Åtgärder för att skapa säker utomhusmiljö måste av både mänskliga och hälsoskäl
bli kraftfullare, liksom att situationen för äldre brottsoffer måste
uppmärksammas mer.
Andra utmaningar som rör vardagslivet för äldre handlar om
post- och teletjänster, tillgången till handel, tillgängligheten till
vardagstekniken och tillgängligheten i och omkring bostaden.
Rapporter om brister i vården ger intrycket av ett system i
sönderfall. Intrycket är falskt, men bristerna som finns är emellertid
oacceptabla. Vårdgarantin ska avse inte bara att vård ges inom en viss tid utan
också att patienten ska kunna vända sig till annan vårdgivare och den bör
omfatta även viktig förebyggande behandling. Under kommande femårsperiod krävs,
för att det ska bli ett väl fungerande system, 500-600 fler egenläkare per år.
Ska närsjukvårdsenheterna bli kraftfulla måste finnas både läkare med
allmänmedicinsk kompetens och olika specialister. Öppettiderna måste vara
generösa. Närsjukvården bör kunna klara, visar erfarenheter i andra länder, 90%
av alla kontakter med sjukvården. Egenläkaren ska var en lots i
sjukvårdssystemet och ska, i avvaktan på att äldrevårdscentraler inrättas,
också vara skyldig tjänstgöra vissa timmar per månad i särskilda boenden för
äldre. Varje medborgare ska ha en egenläkare i ett närsjukvårdssystem som ska
vara nationellt. Etableringsfrihet ska gälla för egenläkarna och tillskapande
av personaldrivna små enheter ska uppmuntras.
Mycket kan göras för att förhindra att behov av vård
uppstår. Tillgång till natur- och kulturupplevelser, förebyggande hembesök och service i hemmet utan
behovsprövning är exempel. Anhörigas
roll i vården är betydelsefull. Anhörigpeng måste införas och anhörigstödet
förbättras.
onsdag 22 februari 2012
FP säg nej till gemensamma valsedlar
"Alliansen kan få gemensamma valsedlar." Nej det gäller inte Alliansen på riksplanet, utan den i Knivsta kommun. Dock befarar jag att jag någon gång får läsa någon liknande överenskommelse mellan de borgerliga partiledarna.
En av de som i Knivsta tycker idén är intressant är Folkpartist. En annan Folkpartist säger: "Alliansen är en moderat idé och småpartierna har ingen anledning att tacka ja till en allians före valet. Att binda sig innan man vet valresultatet, gör varje litet parti till ett stödparti till Moderaterna, anser Terry Carlbom som även tycker att gemensamma valsedlar är en dålig idé."
Jo visst är det en dålig idé. Den är dessutom odemokratisk. Innebörden av en allians är ju att man döljer delar av sin politik i syfte att visa enighet. Allianser kan ingås, men först efter att väljarna fått ta ställning till tydliga alternativ.
I Moderaternas i Knivsta årsberättelse står att läsa: "Vår tro är att väljarna vill ha tydliga och få alternativ och bryr sig inte så mycket om vilket alliansparti som är störst" Skrämmande inställning. Och detta parti är Folkpartiet berett att bilda allians med. Är det Folkpartiets i Knivsta och Uppsala län uppfattning att det inte spelar någon roll vilket parti, som är störst? Den frågan tänker jag ha aktuell och upprepa till de personer, som kommer att vara Folkpartiets representanter i nästa val. Jag kräver svar, enär jag vill ha socialliberaler i våra beslutandeförsamlingar. Jag vill inte ha de politiker, som inte bryr sig om idéerna utan tycker makten är enda målet
En av de som i Knivsta tycker idén är intressant är Folkpartist. En annan Folkpartist säger: "Alliansen är en moderat idé och småpartierna har ingen anledning att tacka ja till en allians före valet. Att binda sig innan man vet valresultatet, gör varje litet parti till ett stödparti till Moderaterna, anser Terry Carlbom som även tycker att gemensamma valsedlar är en dålig idé."
Jo visst är det en dålig idé. Den är dessutom odemokratisk. Innebörden av en allians är ju att man döljer delar av sin politik i syfte att visa enighet. Allianser kan ingås, men först efter att väljarna fått ta ställning till tydliga alternativ.
I Moderaternas i Knivsta årsberättelse står att läsa: "Vår tro är att väljarna vill ha tydliga och få alternativ och bryr sig inte så mycket om vilket alliansparti som är störst" Skrämmande inställning. Och detta parti är Folkpartiet berett att bilda allians med. Är det Folkpartiets i Knivsta och Uppsala län uppfattning att det inte spelar någon roll vilket parti, som är störst? Den frågan tänker jag ha aktuell och upprepa till de personer, som kommer att vara Folkpartiets representanter i nästa val. Jag kräver svar, enär jag vill ha socialliberaler i våra beslutandeförsamlingar. Jag vill inte ha de politiker, som inte bryr sig om idéerna utan tycker makten är enda målet
Skäms Sverige
"Jag har länge talat om att Sverige borde lägga ner all vapentillverkning som används vid krigföring och definitivt stoppas för export. Idag är Sverige världens tredje största vapenexportör till mängd och världens största per capita. Som socialliberal har jag svårt att acceptera att vi bidrar med att döda andra människor." Citatet är hämtat från diskussionsforumet Socialliberalerna.
Jag håller helt med. Tyvärr har vi i dag ingen av våra ledande politiker, som engagerar sig i freds- och ickevåldsfrågor.
Jag håller helt med. Tyvärr har vi i dag ingen av våra ledande politiker, som engagerar sig i freds- och ickevåldsfrågor.
tisdag 21 februari 2012
Ändra partiernas nomineringsprocesser
På vilka grunder ska politiker rekryteras? Hur går det till när partierna utser personer till politiska uppdrag? Ska kunskap vara avgörande? Är läkare bättre lämpade som landstingspolitiker än personer utan särskilda kunskaper i medicin?
Det är inte möjligt eller åtminstone inte klokt att ge entydiga svar på frågorna. Vad som är tydligt är att det finns brister i processerna.
Om man är engagerad i ett område och drivs av en idé strävar man efter att öka sina kunskaper. I den här meningen menar jag ligger grunden för nominering. Jag har liten förståelse för processer, som leds av ett par personer, vilka har som mål att tillgodose ett intresse av att för någon skapa ett ekonomiskt tillskott genom arvode. Ska man, till exempel, utse en person till uppdrag i en naturvårdsnämnd byter man inte ut en person, som visat både kunskap och innehav av politisk kompass mot en som har som merit att vilja ha fler uppdrag. Eller nominera utifrån att en person, trots ingen erfarenhet av aktuellt område, är ung och inte innehar något uppdrag.
Jag tror att den låga kvaliteten, som många uppfattar, hos politiker är en följd av stora brister i det som ska föreställa demokratisk nomineringsprocess. En del beslut fattas av en enda person utan ifrågasättande.
Jag tror att en väg för att nå högre kvalitet bland politiker är att involvera även andra än medlemmarna i partierna i nomineringsprocessen. Visst, det är inte lätt att finna hur det ska gå till, men varför inte involvera andra ideella organisationer.
måndag 20 februari 2012
Länets riksdagsledamöter! Jag förväntar mig mer
Är regeringen nöjd med insatserna för en ickevåldskultur?
FN utlyste årtiondet 2001 –
2010 till ett årtionde för en freds- och ickevåldskultur för världens barn. FN:
s deklaration om ett åtgärdsprogram för årtiondet innehåller ett stort antal
förslag till initiativ och insatser som bör komma till stånd på lokal,
regional, nationell och internationell nivå. FN: s generalförsamling underströk
år 2000 regeringarnas roll men också att hela det civila samhället bör aktivt delta
i en världsvid mobilisering mot våld.
Årtiondet är snart till ända.
Exemplen på våld bland, inte minst, unga människor har ökat. Våldet i familjer,
i skolan och på gatan ökar. Oroshärdar där våld dödar har inte minskat i antal
och grymhet. Exempel finns på att svenska partiledare bejakat våldsanvändning
vid konflikt mellan stater.
Det finns emellertid i dag
metoder, idéer och modeller för att möta och förhindra användande av våld. Men
hur utnyttjas modellerna? Någon nationell handlingsplan mot bakgrund av FN: s
åtgärdsprogram har inte utarbetats.
Den förra regeringen vidtog
inga särskilda åtgärder med anledning av överenskommelsen inom FN. Hur har
nuvarande regering agerat? Vilka initiativ har tagits för att på nationell nivå
sprida en icke – våldskultur till Sveriges barn? Vilka initiativ kommer att tas
för att fredsforskningens resultat får en ökad tillämpning vid konfliktlösning?
Över 1 000 miljoner kronor anslås i statsbudgeten för
forskning kring och teknikutveckling av vapen. Enligt en sammanställning från
Statistiska Centralbyrån mottog svenska företag sammanlagt över 3000 miljoner
kronor för forskning och utveckling av försvarsmateriel från militära
myndigheter under 2003.
I statsbudgeten finns också särskild post för forskning,
utredningar och andra insatser som rör säkerhetspolitik och nedrustning. Det
totala anslaget på området är knappt 30 miljoner kronor. Härtill kommer
separata anslag på ungefär samma belopp och anslag till sådan forskning som
bedrivs vid universitet och högskolor, till exempel vid Institutionen för
freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
De resurser som tilldelas freds- och konfliktforskningen är små i
jämförelse med vad som kommer vapen- och
försvarsindustrin till del och proportionellt står de knappast i överensstämmelse
med de förhoppningar om en fredlig utveckling de flesta av oss när och
bär.
Anser regeringen och länets riksdagskandidater att nuvarande
fördelning av resurser på vapen- respektive fredsforskning är rimlig?
Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta och vilka initiativ
kommer länets riksdagskandidater att ta för att öka användningen av
fredsforskningens resultat när Sverige arbetar med konfliktlösning i EU och FN?
söndag 19 februari 2012
Arvode som drivkraft i politiskt arbete
Det finns många fallgropar i politiskt engagemang. Två framstår för mig som särskilt viktiga att vara uppmärksam på. Den ena är karriärsuget. Position och karriär har ett visst samband med påverkansmöjligheter, men om karriärsuget tillåts bli starkt förloras kraften i idéerna. Den andra handlar om ekonomi. Att samla på sig uppdrag i syfte att, till exempel, kompensera en mindre bra pension leder inte till några imponerande insatser för en idé.
Inom landstinget fanns tidigare ett Regionala utskottet, ett utskott under landstingsfullmäktige. Jag blev vald till ordförande i utskottet med ett fast månadsarvode. Efter kort tid insåg jag att tanken med detta utskott behövde en omprövning. Jag tog upp frågan i min grupp ett flertal gånger med psykologiskt stöd från gruppen men inte stöd för att föreslå en nedläggning, vilket jag förordade. Jag valde att avsäga mig uppdraget, mot bakgrund av att jag upplevde arbetet i utskottet som meningslöst. Ett månadsarvode på 2400 kronor upphörde därigenom.
En tid senare föreslog landstingsstyrelsen landstingsfullmäktiga besluta att lägga ner utskottet, vilket blev beslutet.
Jag tror inte det är möjligt att få människor att åta sig uppdrag i landsting och kommuner helt utan ekonomisk ersättning, men att samla på sig uppdrag i syfte att öka sin inkomst är en företeelse, som partierna måste bli mer vaksamma på.
Sannolikt kommer jag att behöva göra nya ställningstaganden där ett hänsynstagande till ekonomi skulle kunna leda fel. Men om sådan eventualitet återkommer jag.
Inom landstinget fanns tidigare ett Regionala utskottet, ett utskott under landstingsfullmäktige. Jag blev vald till ordförande i utskottet med ett fast månadsarvode. Efter kort tid insåg jag att tanken med detta utskott behövde en omprövning. Jag tog upp frågan i min grupp ett flertal gånger med psykologiskt stöd från gruppen men inte stöd för att föreslå en nedläggning, vilket jag förordade. Jag valde att avsäga mig uppdraget, mot bakgrund av att jag upplevde arbetet i utskottet som meningslöst. Ett månadsarvode på 2400 kronor upphörde därigenom.
En tid senare föreslog landstingsstyrelsen landstingsfullmäktiga besluta att lägga ner utskottet, vilket blev beslutet.
Jag tror inte det är möjligt att få människor att åta sig uppdrag i landsting och kommuner helt utan ekonomisk ersättning, men att samla på sig uppdrag i syfte att öka sin inkomst är en företeelse, som partierna måste bli mer vaksamma på.
Sannolikt kommer jag att behöva göra nya ställningstaganden där ett hänsynstagande till ekonomi skulle kunna leda fel. Men om sådan eventualitet återkommer jag.
torsdag 16 februari 2012
Korrekturläsning
Förutom att jag föreläser om patientsäkerhet och politisk styrning erbjuder jag nu mina tjänster som korrekturläsare
torsdag 9 februari 2012
Bra att politiker formulerar frågeställningar
Tyckandet om pensionsåldern fortsätter. Kommentarerna varierar mellan uttryck som "sinnessjukt", "Reinfeldt ut och jobba i vården" till "nödvändigt".
Varför har vi så svårt att förstå vad som är konkreta förslag och formulering av en problemställning. Av de otaliga kommentarerna har jag inte hört en enda tala om frågeställningen hur vi finansierar pensioner till allt fler äldre. Nyss sa någon i P1 att man borde tala om de verkliga problemen. Har man inte förstått att pensionsfrågan på längre sikt är ett stort problem. Har man inte förstått att vi måste börja fundera på hur det ska lösas. Vi medborgare måste bestämma oss; kritiserar vi våra politiker för att vara populister och tänka kortsiktigt måste vi välkomna att man ser framåt och formulerar frågeställningar.
Varför har vi så svårt att förstå vad som är konkreta förslag och formulering av en problemställning. Av de otaliga kommentarerna har jag inte hört en enda tala om frågeställningen hur vi finansierar pensioner till allt fler äldre. Nyss sa någon i P1 att man borde tala om de verkliga problemen. Har man inte förstått att pensionsfrågan på längre sikt är ett stort problem. Har man inte förstått att vi måste börja fundera på hur det ska lösas. Vi medborgare måste bestämma oss; kritiserar vi våra politiker för att vara populister och tänka kortsiktigt måste vi välkomna att man ser framåt och formulerar frågeställningar.
onsdag 8 februari 2012
Feltänkt igen
"En överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala uppmanar sina kolleger att
vägra att besvara en enkät som skickats ut på uppdrag av den borgerliga
landstingsledningen.
"Min invändning är mot upplägget"
"Min invändning är mot
upplägget" (2:05)
En överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala uppmanar sina kolleger att vägra att besvara en enkät som skickats ut på uppdrag av den borgerliga landstingsledningen.
Onsdag 08 februari 2012 kl 17:01 (Upplandsnytt)
En överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala uppmanar sina kolleger att vägra att besvara en enkät som skickats ut på uppdrag av den borgerliga landstingsledningen.
Onsdag 08 februari 2012 kl 17:01 (Upplandsnytt)
Jag förstår läkarens reaktion. Det är inte en fråga, som ska behandlas på det här sättet. Dessutom ger den det bestämda intrycket av att det primära är att få verksamheter utlagda på externa utförare. Och var finns styrelsen för Akademiska sjukhuset i sammanhanget? Det är tydligen den beställande styrelsen HSS, som styr frågan. Men den ska ju ha med endast Produktionsstyrelsen att göra och inte gå in i en verksamhet, som den inte är ansvarig för. Det är illa ställt med kunskapen om politisk styrning. Tio landstingsråd. Ta bort nio
Mindre och skarpare politisk ledning
Det här läser jag på landstingets hemsida:
"Landstingets revisorer har granskat landstingets systematiska förbättringsarbete genom metoderna Lean och Kaizen. Syftet har varit att granska om förbättringsarbetet är ändamålsenligt för att uppnå en effektiv verksamhet för landstinget.
Av rapporten framgår att det finns ett utbrett förbättringsarbete vid de tre granskade förvaltningarna, Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården. Synsättet och metoderna är väl spridda och en stor andel av personalen har utbildats i metoderna. Revisorerna skriver att det finns många enskilda förbättringar, men revisorerna efterfrågar systematiska uppföljningar och spridning av resultatet utanför respektive förvaltning. Produktionsstyrelsen har svarat på skrivelsen och beskriver hur styrningen kommer att förbättras under 2012."
Landstingets politiker vill göra förbättringar. Landstingets politiker är inte lata. Landstinet saknar inte styrsel. Men landstinget saknar tydlig politisk styrning. Det ska bli intressant att ta del av Produktionsstyrelsens tankar kring hur styrningen ska förbättras. För närvarande saknas insikten om vad som krävs. Uppgiften är kanske omöjlig. Att vara ansvarig styrelse för Akademiska sjukhuset, för lasarettet i Enköping och för primärvården är inte lätt. Dessa verksamheter borde ha var sin ansvariga styrelse.
Vart tog förresten länsdelsberedningarna vägen? Jo, dom finns, men vilken roll spelar dom? Det lokala inflytandet ska tillgodoses genom beredningarna. Jag påstår ingenting, eftersom jag på den här punkten är alltför oinformerad, men intrycket är att länsdelsberedningarna borde kunna åstadkomma mer. Mitt parti ser beredningarna som viktiga, visat, inte minst, genom att i förhandlingarna om poster inför den här mandatperioden prioritera ordförandeskap i mellersta länsdelsberedningen högre än ordförandeskap i Patientnämnden.
Målet måste vara att göra Landstinget i Uppsala län till ett föredöme i fråga om politisk styrning. Det får bli ett lämpligt motto i valrörelsen 2014
tisdag 7 februari 2012
Börja tala om de viktiga politiska frågorna
Säkert finns många förklaringar till bristande tilltro till politiker. Ibland känner jag att kunskapen om politik och politiker är för dålig. Men då borde man väl kunna göra något åt denna kunskapsbrist.
Men kanske handlar det i grunden om att bristen på tilltro beror på att man har kunskap. Många reagerar över att politiken så lite handlar om ideologi. En överdrivet pragmatisk politik hamnar lätt i svekdebatter. Med överdrivet pragmatisk menar jag att politiker alltför mycket ägnar sig åt vad professioner av olika slag ska klara. Alltför mycket söker uttalanden, som är gångbara för dagen.
Som socialliberal efterlyser jag, till exempel, engagemang kring frågor, som har med vårt samhälles hållbarhet att göra. Toppolitiker deltar gärna i beslut om att globalt utlysa ett årtionde som ett årtionde för ickevåld för världens barn, men efetr beslutet ägnar man varken tanke eller ord åt frågan. Man deltar gärna i beslut om milleniemål, men hur ofta talar man om insatser för att fattigdom och hunger ska halveras till 2015? År 2015 ska alla barn gå i grundskola är ett annat millenniemål. Det finns ytterligare sex millenniemål. Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas, barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015, mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015, spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015, en miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 och globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna.
Och... jag vill ha reaktioner från svenska partiledare mot krig och våld, en grunförutsättning för hållbarhet
Men kanske handlar det i grunden om att bristen på tilltro beror på att man har kunskap. Många reagerar över att politiken så lite handlar om ideologi. En överdrivet pragmatisk politik hamnar lätt i svekdebatter. Med överdrivet pragmatisk menar jag att politiker alltför mycket ägnar sig åt vad professioner av olika slag ska klara. Alltför mycket söker uttalanden, som är gångbara för dagen.
Som socialliberal efterlyser jag, till exempel, engagemang kring frågor, som har med vårt samhälles hållbarhet att göra. Toppolitiker deltar gärna i beslut om att globalt utlysa ett årtionde som ett årtionde för ickevåld för världens barn, men efetr beslutet ägnar man varken tanke eller ord åt frågan. Man deltar gärna i beslut om milleniemål, men hur ofta talar man om insatser för att fattigdom och hunger ska halveras till 2015? År 2015 ska alla barn gå i grundskola är ett annat millenniemål. Det finns ytterligare sex millenniemål. Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas, barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015, mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015, spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015, en miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 och globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna.
Och... jag vill ha reaktioner från svenska partiledare mot krig och våld, en grunförutsättning för hållbarhet
måndag 6 februari 2012
Patientmat
Ibland blir det fel och vi måste acceptera att människor gör fel. Och jag tror att det är så att när jag inte vägleds av en idé eller en ideologi är riskerna för fel större.
När landstinget för något år sedan beslutade att man ska köpa patientmaten från Västerås förblindades man av en tro på lägre kostnader, men bortsåg från vad maten och matsituationen betyder för oss människor, och inte minst för sjuka människor. Jag kände mig ensam som ifrågasättare inom majoriteten.
Nu har ny insikt vunnits hos ett flertal. Nu ska kvaliteten väga tungt. Det är bra.
Det här läste jag nyligen på landstingets hemsida
"Kvaliteten viktigast vid val av lösning för patientmaten
Det blir kvaliteten som väger tyngst när landstinget fattar beslut om hur patientmaten ska lagas i framtiden. Idag fattade produktionsstyrelsen beslut om vilka kriterier som ska användas när man bedömer olika alternativ.- Vi anser att kvaliteten är det allra viktigaste. Ekonomi och miljö spelar också roll, men ytterst handlar det om att maten ska vara god, varierad och näringsriktig, säger Nina Lagh (M), ordförande i produktionsstyrelsen.Produktionsstyrelsen har tillsatt en utredning om den framtida patientmaten som ska vara klar i april. Idag har landstinget avtal om kostsamverkan med landstinget i Västmanlands län, där en gemensam nämnd ansvarar för produktion och leverans av patientmat till sjukhusen i de båda länen.
- Vi utvärderar till att börja med den lösning vi har idag, men vi tittar även på andra möjliga lösningar, säger Nina Lagh.
Produktionsstyrelsen beslutade att följande bedömningskriterier ska vägas in:
- kvalitet (till exempel näringsriktighet, variation, valfrihet,
patientnöjdhet och smak)
- ekonomi
- arbetsmiljö
- miljöpåverkan
Kriterierna är viktade, där kvaliteten väger tyngst, följt av ekonomi, arbetsmiljö och miljöpåverkan"
Vinteren
Ur En förnyad och tillökt Bonde-Practica läser jag:
Den fjerde Tid är Vinteren, som är kall och våt, då växer den fucktighet i Menniskan, som kallas Phlegma. Uti denna Tid äro hete Tinggode at bruka, och hvad är kryddat med Örter, man äter och drickerdå mer än om Sommaren, då är magan hetast och Maten förfves och smältes bäst, Foglar och Villebrå äro då gode at bruka, man må väl bruka läkedom och låta åderslå.
Menniskan är skapad af fyra Elementer, Jord, Vatn, Väder och Eld, hvilken ibland desse fyra hon hafver mäst af, derefter får hon sin egenteliga Natur.
Af Jorden, som är kall och torr, blifver Melancholicus, tung och Jordachtig, liknas vid Höstens och Jordens Natur.
Af Vatnet är Menniskan kall och våt, hvit Färga Phlegmatius, liknas vid Vattsens och Vintrens Natur.
Af Väduren är hon varm och röd dejelig, Sanguineus liknas vid Våren och Vädurens Natur.
Af Elden är hon het och torr blyacktig, Cholericus, liknas vid Sommarens och Eldens Natur.
Den fjerde Tid är Vinteren, som är kall och våt, då växer den fucktighet i Menniskan, som kallas Phlegma. Uti denna Tid äro hete Tinggode at bruka, och hvad är kryddat med Örter, man äter och drickerdå mer än om Sommaren, då är magan hetast och Maten förfves och smältes bäst, Foglar och Villebrå äro då gode at bruka, man må väl bruka läkedom och låta åderslå.
Menniskan är skapad af fyra Elementer, Jord, Vatn, Väder och Eld, hvilken ibland desse fyra hon hafver mäst af, derefter får hon sin egenteliga Natur.
Af Jorden, som är kall och torr, blifver Melancholicus, tung och Jordachtig, liknas vid Höstens och Jordens Natur.
Af Vatnet är Menniskan kall och våt, hvit Färga Phlegmatius, liknas vid Vattsens och Vintrens Natur.
Af Väduren är hon varm och röd dejelig, Sanguineus liknas vid Våren och Vädurens Natur.
Af Elden är hon het och torr blyacktig, Cholericus, liknas vid Sommarens och Eldens Natur.
onsdag 1 februari 2012
Redigering har sina risker
Ett debattinlägg till en tidning måste ofta redigeras. Det kanske är för långt eller har olämpligt ordval och av andra skäl. Tidningen har också att sätta rubrik. Som debattör måste man acceptera sådana ändringar. Dock finns risker. Om redigeraren drar slutsatser med användning av ord, som inte finns i artikeln, kan syftet gå förlorat. I min artikel i dag finns en undertext där ordet lättja finns med. Jag har dock inte använt det ordet och vill inte använda det.
Artikel i dagens UNT
Några råd till landstingspolitikerna
Det som präglar sjukvården i
vårt län är att resursbehovet fortsätter att öka, allt fler sjukdomar botas med
allt dyrare metoder och utrustning, kvaliteten i den vård som ges har ökat
påtagligt och primärvårdens tillgänglighet har förbättrats, men är inte bra, medan
tillgängligheten till delar av specialistsjukvården är dålig. Till det kommer
att personalens arbetsförhållanden förefaller ha blivit mer ansträngda, många
sparförsök har misslyckats och sidolösningar växer fram.
Den dominerande uppfattningen
hos politikerna tycks vara att lösningen på svårtillgänglighetsproblemet är
effektivisering, fler externa utförare och någon liten piska i form av minskade
resurser vid icke måluppfyllelse. Mer pengar är ingen lösning, sägs nästan
reflexmässigt.
När man som patient besöker
ett sjukhus kan man slås av, till exempel, flaskhalsar i samband med
patientanmälan och betalning, vilka torde försvåra effektivt utnyttjande av
vårdresurserna. Den typen av strukturfel borde gå enkelt att lösa och måste
lösas och kan säkert lösgöra resurser. Men inget politiskt organ tar beslut om
vad som ska förändras, utan endast att
förändringar ska göras.
Externa utförare bidrar väl
till att pressa kostnaderna? Jo, jag tror det gäller för vissa sidoverksamheter,
men knappast i vårdsituationer. Däremot kan, i vissa fall, alternativa utförare
bidra till nytänkande. Problemet med att uttrycka kvalitet i ett avtal är emellertid
fortfarande olöst. Brister i uppföljning och ansvarsutkrävande är ytterligare
problem. Det politiska ansvarstagandet för extern verksamhet blir därför svagt.
Beslut om att ekonomin alltid
är överordnad målen leder till passivitet. Man gör det för lätt för sig med
detta. Ska målen ändras eller ska resurserna förändras är den fråga, som man
undviker.
Metoden med indragna
ekonomiska resurser då mål inte uppnås är en metod, som jag på flera grunder
ifrågasätter. Hur kan man förbättra måluppfyllelsen om man minskar resurserna? Är
uppfattningen att personalen inte gör sitt bästa?
I
landstingets budget står, bland annat, följande:
”Hälso-
och sjukvårdsstyrelsen är beställarstyrelse för hälso- och sjukvård och skriver
vårdavtal med dessa förvaltningar. Avtalen
preciserar
förvaltningarnas uppdrag, inriktning och mål.”
De anställda blir härigenom
ansvariga inför oss medborgare. För första gången har landstingsfullmäktige nu
försökt fördela budget på verksamheter i stället för på förvaltningar, vilket
jag har tjatat om i många år. Men man har ju inte nått ända fram, eller
snarare, man har åstadkommit en halvmesyr. Beställa – utföra gäller för vissa
verksamheter, andra får uppdrag direkt av landstingsfullmäktige.
Landstinget har tio
landstingsråd, men saknar effektiv politisk styrning.
I det politiska
beslutsfattandet finns, i huvudsak, fem strategier att tillämpa. Den första
heter strukturförändring, det vill säga beslut om förändringar, som leder till
högre effektivitet, men som inte handlar om att den personal, som redan
springer så fort den kan, ska springa ännu fortare. Den verksamhetsansvariga
styrelsen måste börja fatta beslut om förändringar, som har med strukturen att
göra.
Den andra heter alternativa
driftformer. Man bör ligga lågt med detta arbete i avvaktan på att kunskap erhållits
för att skriva avtal, som uttrycker de krav man vill ställa och som omöjliggör
vinstuttag på bekostnad av kvaliteten. På längre sikt måste gälla att den som
ska driva en verksamhet är den, som kan ge den effektivaste och bästa vården.
Den ska vara solidariskt finansierad och ges på, för alla, samma villkor.
Den tredje, morot. Piska
fungerar inte och är dessutom kränkande för en hårt arbetande personal.
Landstingets politiker ska tala om för de anställda att de gör ett bra jobb och
finna ett system för användning av morot i stället för piska.
Den fjärde strategin heter
formerna för den politiska styrningen.
Utse ansvariga styrelser för sjukvården
vid Akademiska sjukhuset, sjukvården vid lasarettet i Enköping, primärvården
respektive tandvården. Politikerna måste koncentrera sig på målformuleringar, uppföljning
och att fatta beslut grundade på uppföljningen.
Den femte strategin heter
ekonomiska resurser. Det måste vara ansvariga produktionsstyrelser, som tar
beslut om resursförändringar, såsom minskad personal. Därutöver måste politiker
i alla sammanhang nu ställa in sig på att kostnaderna för vården måste få
utgöra större andel, än i dag, av tillgängliga resurser.
På varje föredragningslista
för Produktionsstyrelsen måste finnas två huvudpunkter, som alltid måste leda
till politiska ställningstaganden. Den ena är uppföljning av mål och ekonomi.
Den andra är uppföljning av patientsäkerhetsarbetet. Vilka politiska beslut
krävs för att nå ekonomisk balans och uppsatta kvalitetsmål och för att nå
uppsatta mål för patientsäkerheten? Finner politikerna inga andra svar än mer
resurser måste dom vara beredda att ta beslut i den riktningen.
Harald Nordlund (FP)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)