fredag 29 mars 2013

Vad tänker Du om det?

Under knappast längre än fem minuters radiosändning hann den högskoleutbildade journalisten fråga, minst tio gånger, "Vad tänker Du om...?"
Ingår den här intervjumetoden i undervisningen på högskolan? Intervjufrågan används numera av alla tänkbara radio- och TV - kanaler. Under en tvåtimmarsutfrågning ledd av de tre O-na användes frågan inte en enda gång.

Skydd av civila liv

Detta känns angeläget att vidarebefordra
"Skydd av civila liv och yttrandefrihet diskuterades vid IPU:s vårförsamling

I veckan har riksdagens IPU-delegation deltagit i den Interparlamentariska unionens (IPU) årliga vårförsamling i Quito, Ecuador – den 128:e i ordningen. Vid mötet antogs bland annat ett förslag gällande parlamentens skyldighet att skydda civila liv i krig och vid kriser.

Tredje vice talman och delegationsledaren Jan Ertsborn (FP) talade i generaldebatten om framtagandet av de nya utvecklingsmålen för att bekämpa fattigdom när de nuvarande millenniemålen löper ut 2015 och hur en demokratisk samhällsstyrning kan integreras i den nya globala utvecklingsagendan.

I IPU:s tre permanenta utskott antogs resolutioner om parlamentens roll för att skydda civila liv, rättvis handel och innovativa finansieringsmekanismer för hållbar utveckling samt användandet av media, inklusive sociala medier, för att öka medborgarnas engagemang och främja demokratin.

- Den svenska delegationen fick igenom sina samtliga ändringsförslag. De viktigaste handlade om att stater ska ta ansvar för att lagföra krigsförbytare, terrorister och andra som begått allvarliga brott mot internationell rätt. Om det inte sker ska lagföring ske genom Internationella brottmålsdomstolen (ICC), säger Anti Avsan (M), ordförande i riksdagens IPU-delegation.

- Det känns väldigt bra att den svenska delegationen ännu en gång har lyckats med sitt arbete i IPU. Våra förslag har tagits emot mycket väl i de beslut som IPU har tagit i Ecuador, säger Krister Örnfjäder (S), förste vice ordförande i riksdagens IPU-delegation.

- I den för Sverige prioriterade frågan om yttrandefrihet på nätet fick den svenska delegationen igenom kraven om att världens parlamentariker ska skydda och värna ett fritt, öppet och tillgängligt Internet, värna yttrandefriheten och skydda journalister och bloggare, samt att censur och alltför långtgående regleringar av nätet hindrar yttrandefriheten, säger Ulrika Karlsson (M), andre vice ordförande i riksdagens IPU-delegation som ledde förhandlingarna kring den aktuella resolutionen.

Den svenska delegationen hade även bilaterala möten med delegationerna från Ecuador och Iran. Studiebesök genomfördes med fokus på yttrandefrihet, rättsväsende och flyktingfrågor. Möten arrangerades bland annat med UNHCR Ecuador, tidningen Vanguardia, Högsta domstolen samt Ecuadors nationella judiciella råd (National Judicial Council).

Riksdagens IPU-delegation i Quito bestod av riksdagens tredje vice talman och delegationsledaren Jan Ertsborn (FP), IPU-delegationens ordförande Anti Avsan (M), förste vice ordförande Krister Örnfjäder (S), andre vice ordförande Ulrika Karlsson (M), Monica Green (S), Ulf Nilsson (FP), Heléne Petersson (S) och Olof Lavesson (M). Biträdande riksdagsdirektör Claes Mårtensson deltog i det parallella generalsekreterarmötet ASGP (Association for Secretary Generals).

Om IPU


IPU, som bildades 1889 och är en världsomspännande organisation, är världens äldsta multilaterala politiska organisation. Sveriges riksdag har varit medlem i IPU sedan 1894. IPU har till syfte att främja fred och internationell säkerhet, hållbar utveckling, handel och mänskliga rättigheter. Representanter för medlemsländernas parlament möts vid större återkommande möten två gånger per år. IPU har sitt sekretariat i Genève. IPU har också ett kontor i New York, som permanent observatör i FN."

Är kärnkraftsdebatten död?

Hur kan man hålla liv i kärnkraftsdebatten? Höga kostnader, farlig bränslehantering, katastrofrisker, olöst avfallsproblematik och stora framsteg för förnybar energi.
"Med ett överhängande klimathot och ett osäkert politiskt läge - hur ska framtidens energisystem se ut? Så formulerades temat när energibranschen, politiker och industrin möttes i Karlstad den 12 mars. – I dag är det inte så lönsamt med exempelvis sol- och vågkraft, men vi tror att det kommer vara det i morgon. Vi ser en utveckling mot mer småskalig produktion, sa Jens Bjöörn, kommunikationschef på Fortum Generation. Konsulten Nils Andersson tog upp en annan aspekt: – Vi måste sätta ett korrekt pris på koldioxid. I dag är det alldeles för billigt, ett ton kostar väl inte ens en hundring?"

torsdag 28 mars 2013

I dag 34 år

Tage Danielssons monolog om sannolikhet

Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt.

Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.

Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.
Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.

I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrisburg har hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som har hänt i Harrisburg hade hänt. Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också.

Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar ju enligt alla sannorlikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller...

Sen är det också det att om det som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen.

I varje fall inte i Harrisburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången.

Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det manas att den finns inte, fast bara lite. 
Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrisburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.

Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.

Aktuellt

onsdag 27 mars 2013

Uppsnappat om järnvägar och EU

EU-förslag om järnvägar strider mot subsidiaritetsprincipen (TU13)


För att järnvägen ska kunna öka sin marknadsandel i Europa har EU-kommissionen lagt fram ett fjärde järnvägspaket. Riksdagen anser att delar av förslagen i det fjärde järnvägspaketet strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen föreslår att Europeiska järnvägsbyrån ska ges utökade befogenheter att till exempel godkänna järnvägsfordon och för att utfärda och återkalla säkerhetsintyg för järnvägsföretag. Syftet är bland annat att få bort administrativa och tekniska hinder. Riksdagen ifrågasätter om det är en proportionerlig åtgärd för att nå syftet med förslagen. Det finns i stället en risk för mer utdragna processer och ökade kostnader, menar riksdagen.

EU-kommissionen föreslår att järnvägsföretag ska ha tillgång till järnvägsinfrastruktur i alla EU-länder för att utföra persontransporter. Riksdagen konstaterar att järnvägsmarknaden i Sverige är helt öppen för konkurrens sedan 2010. Förslaget har i den delen därför ingen effekt på svenska lagar. Riksdagen är ändå tveksamt till förslaget och menar att det kan vara en alltför långtgående åtgärd som minskar utrymmet för nationella välfungerande särlösningar.

EU-kommissionen föreslår dessutom att det ska bli obligatoriskt för EU-ländernas myndigheter att konkurrensutsätta tilldelningen av järnvägsavtal genom upphandling i stället för att kunna ge avtalen till vissa leverantörer när de själva inte bedriver trafiken. Enligt riksdagen överskrider förslaget den nödvändiga nivå som krävs för att nå målen om konkurrens. Det måste vara det enskilda EU-landet som bäst kan avgöra hur myndigheterna ska tilldela avtal om allmännyttig järnvägstrafik, anser riksdagen

Uppsnappat från riksda´n om mobilprat vid bilkörning

Riksdagen vill förbjuda användning av kommunikationsteknik vid bilkörning som kraftigt försämrar uppmärksamheten (TU7)


Det behövs lagstiftning som förbjuder användning av mobiler och annan kommunikationsteknik som tar betydande uppmärksamhet från bilkörningen och därmed hotar trafiksäkerheten. Det menar riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat vad man tänker göra för att få en mer trafiksäker användning av kommunikationsutrustning vid bilkörning. Detta som ett svar på ett tidigare tillkännagivande (se 2010/11:TU18). Regeringen vill inte lagstifta om ett förbud mot användning av mobiler eller motsvarande vid bilkörning. I stället vill regeringen göra en översyn av kraven i trafikförordningen. Riksdagen menar att det är rimligt att införa ett förbud. Samtidigt understryker riksdagen att en lagstiftning måste utformas på ett sätt som stimulerar teknikutveckling och är teknikdrivande.

Riksdagen delar regeringens syn att bilförarna måste bli mer medvetna om hur mobiltelefonerande under körning försämrar körförmågan. Riksdagen påpekar därför att det är viktigt att de ansvariga myndigheterna redan inom kort börjar arbeta med att tydligt upplysa om riskerna för trafiksäkerheten.

Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Mälardalsrådet visar vägen

Styrelseseminarium om våg-, vind- och solkraft den 10 april I samband med Mälardalsrådets styrelsemöte den 10 april inbjuds vi till seminarium om våg-, vind-, och solkraft. En av föreläsarna vid seminariet är Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala univeristet, som diskuterar hur våg- och vindkraft i dag kopplas till tillväxt och sysselsättning. Seminariet diskuterar också vad som är på gång inom dessa områden och vad som krävs för att nå resultat. 
Jag är mycket nöjd med att detta seminarium blir av och att styrelsen sa ja till att ett energiseminarium ska handla om förnybart.  

Sverige kan


Sverige har nu över 50 procent förnybar energiförsörjning
Förra året kom 51 procent av Sveriges energiförsörjning från förnybara energislag. Sverige överträffade EU-målet för förnybar energi 2020 åtta år tidigare. - Det är en fantastisk utveckling som också visar att det är mycket enklare att ställa om energisystemet än vad många tror. Det är viktigt att regeringen och riksdagen nu slutar låtsas att de tar krafttag för att nå målen till 2020. Vi måste istället arbeta mot högre mål, exempelvis en fossilfri fordonsflotta 2030 och ett klimatneutralt Sverige 2050. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio

Svenskarna vill ha förnybart

79 procent av svenskarna vill ha ett förnybart elsystemI en SIFO-undersökning, som beställts av vindkraftsbolaget O2, ställdes frågan: ”Bör Sveriges regering eftersträva att all elproduktion inom 20 år kommer från förnybara källor, som vind, sol och vatten, eller bör man inte eftersträva det? 79 procent svarar ja på frågan, 14 procent svarar nej. – Det är glädjande att se att så många förstår att det här är en viktig fråga. Dessutom är man beredd att ställa tuffare krav på politikerna om att eftersträva ett 100-procent förnybart elsystem, vilket är en förutsättning för ett hållbart samhälle och också den mest kostnadseffektiva lösningen, säger Linda Burenius Magnusson, vd för O2 Vindel.

Tyskarna visar vägen

Tyskt genombrott för energilagringI takt med att allt mer energi produceras med hjälp av förnybara energikällor som vindkraft och solenergi, där energin inte genereras kontinuerligt, ökar betydelsen av energilagring för att jämna ut toppar och dalar i energitillförseln. Så kallade redoxbatterier är ett effektivt sätt att åstadkomma detta och tack vare ett nytt genombrott har utvecklingen av redoxbatterier tagit ett stort kliv framåt.

Om läkemedel

  • Detta känns viktigt att vidarebefordra.
  • - Nya kreativa samarbeten ska ge fler effektiva läkemedel till lägre kostnad
    - Klinisk forskning nödvändig för morgondagens cancerpatienter
    - Betala för effektiv vård av hög kvalitet och hög patientsäkerhet
    - Alltför många tror inte på att sjukvården uppfyller uppställda mål
    - Blekingemodell pressade ner olämpliga läkemedel till äldre
    - Samverkan för bättre omhändertagande av KOL-patienter
    - Skarpa förslag till politiker – ojämlik hälsa går att minska
 

Nya kreativa samarbeten ska ge fler effektiva läkemedel till lägre kostnad

”Open innovation” är ett sätt att samarbeta i frågor som är viktiga för konkurrerande företag så att fler kan dela på kostnader. Open Innovation bygger på affärsmässighet och ska inte blandas ihop med filantropi.
 

Klinisk forskning nödvändig för morgondagens cancerpatienter

I sin årliga Cancerrapport vill Cancerfonden öka uppmärksamheten på klinisk forskning som en nödvändighet för att morgondagens patienter ska få en bättre vård än dagens patienter.
 

Betala för effektiv vård av hög kvalitet och hög patientsäkerhet

Amerikanske professorn Elliott Fisher föreslår att ersättningar för vård tydligt kopplas till kvalitetsmått och att de totala kostnaderna därigenom minskar. Särskilt minskar kostnaderna för de mest sjuka patientgrupperna med en sådan modell.
 

Blekingemodell pressade ner olämpliga läkemedel till äldre

Landstinget Blekinge är ett av de två landsting i landet som varit mest framgångsrika med läkemedelsgenomgångar för vårdtagare på kommunernas äldreboenden. Antalet olämpliga läkemedel till äldre har minskat med 10 procent.
 

Samverkan för bättre omhändertagande av KOL-patienter

– Vi har erfarenhet av tidigare samarbeten och ett gott förtroende för dessa företag. Det finns en god förståelse och respekt vad gäller uppdraget och våra olika roller, säger Ann Ekberg-Jansson, FoU-chef på Angereds Närsjukhus.
 

Skarpa förslag till politiker – ojämlik hälsa går att minska

– Det har funnits och finns ett starkt engagemang och det är väldigt roligt. Enigheten bakom de 24 mål och 72 åtgärdsförslag som presenteras i rapporten är stor. Nu är det upp till politikerna att omsätta förslagen till praktiskt handling, säger Sven-Olof Isacsson.
  
 
 

En motreaktion kommer

Mindre butiker läggs ner, stora köpcentra växer och blir fler, välfärdstjänster koncentreras till centralorter, partierna koncentrerar sina organisationer.
Är den här utvecklingen en följd av att vi vill ha det så här? Om det är så torde det fortsätta. Om det inte är vår önskan kommer en reaktion.
Inom en tioårsperiod har vi, tror jag en decentraliserings- och dekoncentreringsdebatt i Sverige

En positiv händelse

Forum Livskunskap är en ideell förening för personer som privat eller som representant för en verksamhet vill utveckla idén om vad Livskunskap kan vara och hur det kan förmedlas, i skolan och utanför.
Beskrivning
Initiativet till Forum Livskunskap har tagits av Valentin Sevéus, författare till boken "Livskunskap på schemat" och, tillsammans med Yvonne Terjestam, redaktör för antologin "Livskunskap i skolan". I samband med utgivningen av den senare på Alla Hjärtans Dag 2012 träffades flera av antologins författare och ett antal ytterligare personer - inalles ca 40 - till en eftermiddag om livskunskap. Det g...emensamma tankeutbytet fortsatte sedan under 4 "dialogdagar" i Stockholms skärgård i maj. På Alla Hjärtans Dag 2013 samlades man igen till en eftermiddag under temat Livskunskap för livskvalitet, där bland annat en ny antologi "Livskunskap för livskvalitet" presenteras.

Forum Livskunskap blir ideell förening

Den 19 mars 2013 bildade gruppen den ideella föreningen Forum Livskunskap. Stadgar och protokollet från det konstituerande mötet kan läsas här:
https://www.dropbox.com/sh/3xclvxrlc6b4e2r/MWrRwFnFLl

Medlemskap

För föreningens första år beslöt det konstituerande mötet att medlemskap ska vara kostnadsfritt. Registrera ditt medlemskap här:
https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?formkey=dHR3d05KT0lsSmEwdENrTUs0bmlERkE6MA

Vilka vänder sig Forum Livskunskap till?

I föreningen hälsas alla med intresse för en vid definition av livskunskap välkomna. I föreningen idag finns lärare, ungdomar, forskare, läkare, organisationsverksamma, entreprenörer och många andra i samma eller andra gebit representerade.

Om böckerna

"Livskunskap på schemat" återger främst den rikspolitiska process som finns kring frågan om Livskunskap som skolämne, medan "Livskunskap i skolan" är en antologi där drygt 30 röster från skolvärlden ger sin syn.
I senaste antologin Livskunskap för livskvalitet är bredden än större med bland annat röster från föreningsliv och näringsliv.
Alla tre böckerna kan beställas på booksondemand.e-butik.se/search/show/?s=seveus
Visa mer

Polisen bryr sig inte

Jag skulle vilja ha förbud mot mobiltelefonprat under bilkörning. Men är det någon mening att lagstifta? Troligen inte, ty överträdelser måste ju beivras, och någon måste se till att det sker. Polisens uppgift, javisst. Men det gäller nog bara i teorin. Användning av blinker vid utfar från cirkulationsplats hör till undantagen. Polisbil har äkt kort efter men utan att polismännen brytt sig. Registreringsskyltar översnöade; en vanlig syn denna vinter. Vem bryr sig.
När en lag stiftas eller en regel införs. se först till att överträdelser är möjliga att beivra. Inte fler poliser, men poliser, som bryr sig

tisdag 26 mars 2013

Hygienfrågan på styrelsens dagordning?

Patientsäkerheten har i vissa avseenden förbättrats. Förbättringarna märks tydligast i fråga om effekter av bristande hygien. Därför smärtar det att i dag läsa om kritiken mot barnakuten vid Akademiska sjukhuset.
Jag förväntar mig att styrelsen för Akademiska sjukhuset vid nästa sammanträde har frågan på sin dagordning

De kan återuppstå. Läs UNT/Debatt


Allianser tar död på ideologierna

Politiker framstår som praktikanter på en samhällsmarknad. Krampaktiga kompromisser ersätter idédebatt. Partierna blir valorganisationer, kongresserna marknadsföringsevent. Alliansbildning tog död på ideologierna, skriver Harald Nordlund.
Ideologiernas vitalitet har under lång tid varit i avtagande. Det som slutligen tog död på dem var alliansbildningar.
Partier, som bildar en sammanslutning vars övergripande mål är att nå eller behålla makten, måste för att skapa nödvändig legitimitet för samgåendet, tona ner ideologiska skillnader. Ideologier kan nämligen inte som sakfrågor kompromissas kring.
Det torde dock vara få politiker som instämmer, eftersom man med ett instämmande skulle slå undan benen för sig själva.
De stora ideologiska frågorna om allmän och lika rösträtt, parlamentarism och demokrati skapade förr het politisk debatt. Dessa frågor är inte längre partiskiljande. Det tycks som om vi upplever en ökande värdegemenskap. Men är det så egentligen?
De mest tydliga effekterna av avideologiseringen är att den politiska debatten i liten grad handlar om vad som är önskvärt att uppnå och mer om vad som kan klubbas igenom i fråga om politiska förändringar. Den politiska debatten blir mer och mer teknisk.
För att nå framgång i en sådan debatt krävs en insikt i detaljer och ökad kunskap i vetenskaper som ekonomi, statsvetenskap, biologi med flera. Inte många politiker svarar upp mot dessa krav. Man framstår mer och mer som praktikanter på en samhällsmarknad.
Kampen om makten har ändrat karaktär och partiernas och politikernas roller blir andra än vad de var vid tiden för de ideologiska striderna. Vi går från ideologi till förvaltning.
Krampaktigt försöker politiker hålla fast vid kompromissen som en väg att göra människor nöjda och missar därigenom att engagera och entusiasmera genom en idédebatt.
Kanske är det omöjligt att spela båda dessa roller, kanske är det därför idédebatten fått vika. Partierna, sammanslutningar för personer med samma idésyn, förvandlas till valorganisationer, med huvudsaklig uppgift att vinna val.
En utmärkt illustration fick vi i ett reportage i Upsala Nya Tidning 24/3. Politiker knackar dörr för att få veta vilka frågor människor tycker är viktigast. Visst bör politiker bli bättre på att lyssna, men de har även en opinionsbildande roll. Visserligen sa en politiker: ”… men självklart ska vi sedan komma med svar utifrån våra värderingar …”. Men detta innebär inte att bedriva opinionsbildning.
När den ideologiska drivkraften försvagas tenderar andra krafter att ta över. Politiken har blivit en arena för att göra karriär på och en ny sorts politiker rekryteras. I alliansbildningar är detta tydligt. Risken för att allmänintresset ersätts med egoism är uppenbar. Politikernas agerande kommer att styras av vad som gynnar karriären.
Är det önskvärt att motarbeta denna utveckling och är den möjlig att stoppa? Finns problem vars lösningar har ideologiska dimensioner? Svaret på båda frågorna måste vara ja. En dimension är demokratin.
Medborgarna upplever att avståndet mellan dem och deras valda representanter är stort. Den offentliga sektorns organisation är svårförståelig och intresset för att ansluta sig som medlem i ett parti blir allt svagare.
Vi kan i dag se en tydlig tendens mot att allt fler ställningstaganden i partierna fattas av allt färre personer. Partiledningar gör utspel för vilka förankring skett i endast partiledningarna eller på sin höjd partistyrelserna och hävdar att innehållet är partiets uppfattning.
Utrymmet för ideologiskt grundade frågor, som kanske är impopulära men som det behöver bildas opinion kring, är starkt begränsat. Det högsta beslutande organet får en allt mindre roll. Kongresser och landsmöten blir gemytliga konferenser, vid vilka det gäller att applådera partiledaren så ofta och starkt som möjligt, i syfte att förmedla en positiv bild.
En annan dimension handlar om solidaritet. Visst har stora frågor funnit sina lösningar, men många återstår. Dagens politik kännetecknas i hög grad av auktoritet och krav. Att ställa krav är att bry sig, sägs det ofta. Men det är ju inte de som enkelt kan leva upp till kraven som politiken i första hand ska bry sig om. Många i vårt samhälle är fortfarande i behov av en uttalad solidaritet.
Ett samhälle där många kommer i kläm är inte ett hållbart samhälle.
Fred i världen och ickevåld är avlägset. Spridning av en ickevåldskultur är en stor politisk utmaning och har starka ideologiska inslag. De samhällen där våldet används som konfliktlösningsmetod, där våld förekommer mellan individer, där nationer använder våld mot varandra och där regimer utsätter sitt eget folk för våld är inte hållbara samhällen.
Klimatet förändras och kommer att skapa oerhörda katastrofer som en följd av vårt levnadssätt. Den biologiska mångfalden bevaras inte, kemikalieträsket breder ut sig och avfallsberget växer. Det här handlar om solidaritet med kommande generationer. Det samhälle där dessa problem är olösta är inte ett hållbart samhälle.
Utbildningsnivåns betydelse för att åstadkomma hållbarhet kan inte överskattas. Det samhälle där kunskaperna inte räcker till för att lösa problemen och där kunskaperna är ojämnt fördelade är inte ett hållbart samhälle.
Nog finns grund för nya idéstrider, men dagens politiker tycks inte beredda att, eller vilja, utmana och bli utmanade.
Harald Nordlundf d riksdagsledamot
kommunalråd och landstingspolitiker (FP)
UNT 26/3 2013

söndag 24 mars 2013

Vad tycker Du att jag ska tycka?

Läs reportaget i Upsala Nya Tidning i dag om politikers dörrknackning. Riv loss den och spara den tills Du, om plats kommer att finnas, får läsa en artikel av mig, i vilken jag kritiserar dagens politikers syn på den politiska rollen.
Vad tycker Du att jag ska tycka? Sådana politiker kommer jag inte att ge mitt stöd

Vems ansvar är nätsäkerheten?

"EU-kommissionens förslag om hur man ska höja nät- och informationssäkerheten inom EU är alltför omfattande. Den typen av åtgärder som kommissionen föreslår bör vara varje EU-lands eget ansvar, anser ett enigt försvarsutskott. Utskottet menar att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslår att riksdagen skickar ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag handlar om hur man ska förbättra säkerheten för internet och för privata nät och informationssystem som behövs för att samhället och ekonomin ska fungera. Enligt förslaget ska EU-länderna bland annat inrätta nationella myndigheter för nät- och informationssäkerhet som ska samarbeta med varandra genom ett nätverk. Länderna ska också inrätta incidenthanteringsorganisationer och anta nationella strategier och samarbetsplaner. Företag och myndigheter inom de kritiska sektorerna ska vidta åtgärder för att hantera säkerhetsrisker och rapportera allvarliga incidenter till de nationella myndigheterna.
Regeringen har lämnat sin syn på förslaget i en faktapromemoria. Regeringen anser att flera av kommissionens förslag kan bidra till att öka nät- och informationssäkerheten inom EU, men att det inte finns någonting som motiverar varför detta måste regleras på EU-nivå. Regeringen konstaterar bland annat att förtroende är en grundförutsättning för samarbete och informationsdelning. Det bästa sättet att uppnå detta är inte lagstiftning utan koordinering, utbildning och utbyte av goda exempel.

Försvarsutskottet gör samma bedömning som regeringen. Kommissionens förslag är alltför omfattande, långtgående och kostar oproportionerligt mycket i förhållande till vilka förbättringar de kan förväntas leda till. Dessutom rör förslagen flera olika sektorer och nivåer i samhället. Utskottet anser att varje EU-land bör få genomföra förslagen utifrån sina egna förutsättningar. Det bästa sättet att stärka nät- och informationssäkerheten i hela EU är inte tvingande lagstiftning, utan samverkan mellan länderna och ett aktivt nationellt arbete. Ett effektivt arbete inom nät- och informationssäkerhet kräver dessutom ofta ett snabbt lokalt agerande, snarare än ett samordnat agerande på EU-nivå.

Utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslår att riksdagen skickar ett motiverat yttrande till EU."

 

Uppsnappat om järnvägen

För att järnvägen ska kunna öka sin marknadsandel i Europa har EU-kommissionen lagt fram ett fjärde järnvägspaket. Trafikutskottet anser att delar av förslagen i det fjärde järnvägspaketet strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det gäller ökade befogenheter för EU:s järnvägsbyrå, att öppna upp de nationella marknaderna för persontrafik för konkurrens och att kollektivtrafik på järnväg ska upphandlas i konkurrens. Utskottet föreslår att riksdagen skickar ett motiverat yttrande till EU. Regeringspartierna reserverar sig.

EU-kommissionen föreslår att Europeiska järnvägsbyrån ska ges utökade befogenheter att till exempel godkänna järnvägsfordon och för att utfärda och återkalla säkerhetsintyg för järnvägsföretag. Syftet är att få bort administrativa och tekniska hinder. Ett annat syfte är att införa ett gemensamt synsätt på reglerna för säkerhet och driftskompatibilitet.

Utskottet ifrågasätter om en sådan överflyttning av beslutskompetens är en proportionerlig åtgärd för att nå syftet med förslagen. Det finns i stället en risk för mer utdragna processer och ökade kostnader, menar utskottet. Utskottet konstaterar dessutom att merparten av järnvägsfordon och järnvägsföretag bara verkar inom ett eller ett fåtal EU-länder. Att järnvägsfordon ska uppfylla kraven i alla EU-bestämmelser framstår därför som klart oproportionerligt, enligt utskottet.

Marknadsöppning av nationell persontrafik


EU-kommissionen föreslår att järnvägsföretag ska ha tillgång till järnvägsinfrastruktur i alla EU-länder för att utföra persontransporter. Utskottet konstaterar att järnvägsmarknaden i Sverige är helt öppen för konkurrens sedan 2010. Förslaget har i den delen därför ingen effekt på svenska lagar.

Utskottet är ändå tveksamt till förslaget och menar att det kan vara en alltför långtgående åtgärd som minskar utrymmet för nationella välfungerande särlösningar. Det kan enligt utskottet finnas andra åtgärder som är bättre för att nå målen med förslaget, till exempel gemensam information, tidtabeller och biljettsystem. Utskottet bedömer också att EU-länderna är bättre rustade att utifrån varje lands förutsättningar besluta om hur persontrafiken ska utföras för att nå EU:s mål.

Konkurrensutsatt upphandling av kollektivtrafik på järnväg


EU-kommissionen föreslår dessutom att det ska bli obligatoriskt för EU-ländernas myndigheter att konkurrensutsätta tilldelningen av järnvägsavtal genom upphandling i stället för att kunna ge avtalen till vissa leverantörer när de själva inte bedriver trafiken. Enligt utskottet överskrider förslaget den nödvändiga nivå som krävs för att nå målen om konkurrens. Det måste vara det enskilda EU-landet som bäst kan avgöra hur myndigheterna ska tilldela avtal om allmännyttig järnvägstrafik, anser utskottet.

Regeringspartierna reserverar sig


Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig. Partierna håller med regeringen om att EU-kommissionens förslag är förenliga med subsidiaritetsprincipen och proportionella mot syftet att nå målen i EU-fördraget. Partierna är dock i likhet med regeringen tveksamma till hur effektiva förslagen om att flytta beslutskompetens är i praktiken. Regeringen har pekat på andra alternativa åtgärder på överstatlig nivå som är mindre ingripande. Partierna utgår ifrån att regeringen i den fortsatta behandlingen i första hand verkar för att EU vidtar dessa alternativa åtgärder.

Internationella året för vattensamarbete

FN:s utlysande av ett år som Internationella året för ...kan man ha synpunkter på. Jag tänker på årtiondet för ickevåld bland världens barn. Vad gjorde man av detta? Hoppas 2013 som året för vattensamarbete tas på allvar
"FN har utsett 2013 till Internationella året för vattensamarbete. Världsvattendagen, den 22 mars, har samma tema. Allt fler förstår att tryggad vattenkvalitet bygger på samarbete över gränser och mellan aktörer. Klimatförändringarna förstärker behovet av gemensamt arbete. Att värdera vattenekosystemens nytta för människor kräver kunskap från flera vetenskapsområden.

Samverkan är en grundsten i den svenska vattenförvaltningen. Just nu bidrar många i arbetet med att ta fram framåtsyftande förvaltningsplaner till 2015. Havs- och vattenmyndigheten och SGU tar fram föreskrifter och bedömningsgrunder. Vattenmyndigheterna bjuder in till samråd, tar fram hjälpredor för länens arbete och bygger ut åtgärdsmodulen i VISS. Länsstyrelserna arbetar med statusbedömningar och åtgärdsunderlag. Vattenråden och lokala aktörer driver på i åtgärdsarbetet och lämnar synpunkter på samrådshandlingarna. 2013 blir ett händelserikt år"

lördag 23 mars 2013

När har samråd ägt rum?

Vad innebär det att samråda? Svaret kan tyckas självklart, men är det likväl inte. I vårt landsting diskuteras frågan. Inför beslut om att entlediga landstingsdirektören ska landstingsstyrelsens ordförande samråda med styrelsens presidium. Den centerce ordföranden var osäker på huruvida man hade samrått med honom, men kom fram till att en viss information hade han fått. Hoppsan. Den socialdemokratiske vicen var mer bestämd; samråd har inte ägt rum.
Med vid samtalet mellan landstingsdirektören och landstingsstyrelsens ordförande var den folkpartistiske ordföranden i Produktionsstyrelsen.
Visst frestas man att uttala sig bestämt, men då jurister nu tittar på huruvida regk¨lementet har följts avvaktar jag. Dock: För mig gäller att samråd har ägt rum om berörda har uppfattat att samråd ägt rum

Mer om förnybart

Trängseln på tyska elnätet ökar
Tysklands ekonomiminister och landets vice förbundskansler, Philipp Rösler, vill påskynda utbyggnaden av kraftnäten i Tyskland med lagens hjälp. Han kräver att byggtiden ska förkortas med 6-4 år. Om den nuvarande nätutbyggnadstakten fortsätter, kommer det att dröja fram till 2060 innan det hela är färdigtbyggt. Dessutom ökar hotet för framtida allvarliga störningar inom landets elnät. Oppositionen anklagar regeringen för att vilja övervältra kostnaderna i form av elavgifter på konsumenterna under denna långa uppbyggnadsperiod.

Antivind-lobbyn skapar ohälsa genom propaganda
Hälsoklagomål från människor som bor nära vindkraftverk är en psykologisk effekt av att antivind-lobbyn gör människor oroliga, enligt en australiensisk studie.

Enormt solkraftverk invigt i öken
Världens största CSP-solkraftverk har invigts i öknen utanför Abu Dhabi i Förenade arabemiraten. CSP står för concentrated solar power, och verket består av långa rader med buktade speglar som koncentrerar solljus. Den totala ytan på speglarna motsvarar 285 fotbollsplaner, och effektproduktionen är 100 megawatt - tillräckligt för 20 000 hushålls elförbrukning.

Europas största tak med solpaneler
Rotterdams nya centralstation blir färdig om några månader. Rotterdam Centraal, som stationen heter, blir ett viktigt internationellt och regionalt transportnav, men detta imponerande byggnadsverk kommer också att ha Europas största tak med solpaneler. Stationens glastak har en total yta på 30.000 kvadratmeter. Utav denna yta täcker solpanelerna drygt 10.000 kvadratmeter, vilket motsvarar en normal fotbollsplan.


Rekordsiffror från vindkraftsproduktionen i USA

Visst är det glädjande. Rent av i USA ser vi satsningar på förnybar energi.
"Vindkraftsindustrini USA hade en rekordtillväxt 2012. 13,124 MW installerades, vilket motsvarar 42 procent av all ny elproduktion och innebär att vindkraften var den främsta källan för ny elkapacitet i USA förra året. Dessa siffror kommer sannolikt att fortsätta växa i takt med att nya investeringar görs och projekt tillkännages, säger den amerikanska branschorganisationen för vindkraft (AWEA) i en release."

fredag 22 mars 2013

Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen har orsakat en hel del irritation, eller snarare att tillämpningen har gjort det. Nu ska man se över lagen.

"Plan- och bygglagen, som riksdagen beslutade om 2010 har visat sig ha brister. Bland annat har hanteringen av plan- och bygglovsärenden inte blivit snabbare och enklare, vilket var avsikten. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska se över lagen. Kommittén bör få ett brett uppdrag att föreslå lagändringar som bland annat kan leda till en snabbare och enklare plan- och byggprocess. I kommitténs uppdrag bör ingå att se över det nuvarande systemet med regionplanering i plan- och bygglagen, som regeringen tidigare har meddelat att den har för avsikt att låta se över. Tillkännagivandet innebär att riksdagen sa ja till ett motionsförslag."

Har bland annat för avsikt

Varför har det blivit så här? Ordföljden kan förändra betydelsen på ett inte avsett sätt. Här är ett exempel:
"Kommissionen har bland annat för avsikt att fördjupa dialogen med de nationella parlamenten om den europeiska planeringsterminen, vars syfte är att samordna den ekonomiska politiken." 

Kommissionen har band annat för avsikt. Vad mer än för avsikt? Antagligen menas att den har för avsikt att ,bland annat, fördjupa dialogen. Men varför skriver man inte det då?

Dialogen måste fungera

För att subsidiaritetsprincipen ska kunna gälla måste kontakten mellan Europaparlamentet och kommissionen och de nationella parlamenten vara tät.

"Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Kommissionen har tidigare tagit initiativ till att förstärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten, det så kallade Barrosoinitiativet. I rapporten redovisas bland annat de viktigaste ämnen som parlamenten har lämnat yttranden till kommissionen om med anledning av initiativet. Kommissionen ger även sin syn på hur förbindelserna till de nationella parlamenten kan utvecklas under den närmaste framtiden.
KU påminner om att den politiska dialogen mellan Sverige och kommissionen sker genom regeringen, som är ansvarig inför riksdagen. Kommissionen har bland annat för avsikt att fördjupa dialogen med de nationella parlamenten om den europeiska planeringsterminen, vars syfte är att samordna den ekonomiska politiken. Här vill KU betona att det är viktigt att varje EU-lands budgetprocess respekteras så länge den följer fördragen och de behov som EU-samarbetet kräver. KU anser också att det är viktigt att det finns en parlamentarisk övervakning av den europeiska polisbyrån Europol och det europeiska organet för förstärkning av samarbetet på det rättsliga området, Eurojust. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet."

Viktigt att bevaka subsidiaritetsprincipen

Hur bevakas att inte frågor, som måste ses som nationella, hamnar i EU? Ty, det är inte självklart att alla politiker anser att subsidiaritetsprincipen är viktig. KU har granskat.
 
"Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har tillämpats på förslag till EU-lagstiftning under 2011. De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU konstaterar att en sjättedel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i deras motiveringar. Det sistnämnda är en allvarlig brist som gör det svårt för riksdagen att se till att subsidiaritetsprincipen följs. Riksdagen har påpekat detta även tidigare. En möjlighet skulle enligt KU vara att parlamenten fick rätt att skicka tillbaka förslag som helt saknar subsidiaritetsmotivering för komplettering.
KU är tveksamt till hur effektiv subsidiaritetskontrollen är som den nu är utformad. Utskottet lyfter bland annat frågan om vilken effekt riksdagens invändningar i samband med subsidiaritetsprövningar har haft på EU:s lagstiftning. KU anser att det är viktigt att utskotten bevakar frågan, särskilt i de fall då riksdagen har lämnat motiverade yttranden. En annan aspekt är enligt KU behovet av att se över åttaveckorsfristen. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet."

torsdag 21 mars 2013

Spännande vågkraft

Nyheterna om förnybar energi blir allt fler. Vindkraften fortsätter att byggas ut och solkraften är löftesrik. Nu läser jag om att snart kommer de första svenskarna att få sin el från vågkraft. Nu sjösätts den första stora generatorn i en ny vågkraftspark utanför Lysekil, byggd med ny kostnadseffektiv teknik som forskare menar är framtiden för svensk vågkraft.
Spännande

Tack för positiv rubrik

I dag blev jag glad när jag läste tidningen. Det händer inte varje dag. Den glädjande nyheten handlar om att vid Akademiska sjukhuset ska produceras egen solenergi.
Det här läser jag ungefär samtidigt som jag läser en artikel av Svante Axelsson i Norran. Han skriver att 25–50 procent av Sveriges elförsörjning skulle kunna komma från svenska tak. Nu ställer landstinget upp på att påskynda utvecklingen i den riktningen.
Landstinget behöver få positiva rubriker och den i dag i UNT om solenergi vid Akademiska sjukhuset är verkligen en sådan

Landstingsdirektör och sjukhusdirektör, omöjliga roller?

Politiker ska inte lägga sig i professionens uppgifter. Nej så klart inte. Men när man som inom landstinget använder ett sådant uttalande för att avhända sig ansvaret, då hamnar man så småningom i en kris.
Den kris, som uppstår handlar, i första hand, om att man gör situationen för chefer omöjlig. När Produktionsstyrelsen inom landstinget låter sjukhusdirektören ta ansvaret för så typiskt politiska frågor som antalet vårdplatser vid Akademiska sjukhuset, läger man ansvaret på den person, som är satt att utveckla verksamheten i samarbete med personalen och att verkställa politiskt fattade beslut. Personalens och medborgarnas reaktioner måste då vändas mot sjukhusdirektören, vilket leder till att det blir omöjligt att spela rollen som ledare.
Man ska inte utesluta att samma brister i den politiska styrningen ligger i botten för uppsägningen av landstingsdirektören. Att denna har tydlig uppfattning om formerna för politisk styrning anser jag mig veta. Kan det vara så illa att man från politiskt håll förväntat sig, från landstingsdirektören, beslut, som borde fattas av politiska organ?

måndag 18 mars 2013

Avgången ett symptom på svag politisk styrning?

Landstingsdirektören avgår. Har Ni olika syn på hur landstinget ska styras? frågade en journalist.
Det vore konstigt om landstingsdirektören inte har en annan syn på politisk styrning än vad politikerna har. Politikerna i landstinget förväntar sig att landstingsdirektör och sjukhusdirektör ska fatta beslut, som egentligen är politiska. Deras roller blir härigenom omöjliga.
Kanske är uppsägningen av landstingsdirektören bara ett symptom på oförmågan hos politikerna att styra landstinget.

Frånvaron av styrning är problemet

DN har haft en serie om sjukvården. Upsala Nya Tidning skriver om styrningen av sjukvården på ladarplats i dag. Man lyfter fram en aspakt om politisk detaljstyrning.
Jag har ännu inte sett något medium försöka beskriva vad politisk styrning borde bestå av och i vilken grad styrningen består av det den borde bestå av.
Statsvetenskaplig forskning har visat att landstingen inte styrs politiskt över huvud taget. Jag behöver inte gå längre än till mitt eget landsting för att finna tydliga tecken på frånvaro av eller felriktad politisk styrning. Ett exempel är den politik, som gör sjukhusdirektörens uppgift att leda ett visst sjukhus omöjlig, genom att politiskt ansvar läggs på vederbörande. Det här borde granskas. Jag skulle gärna skriva en artikel om det fanns en publicering, som når många

Är vi bara i början?

Det här är spännande. Utnyttjandet av solen för att få energi torde befinna sig endast i början. Solpaneler på våra tak och väggar liksom större eller mindre paneler ökar i antal. Finns härutöver realistiska nya sätt att utnyttja solen på? Det här är ett sådant grepp:

"I 30 års tid har rymdfysikern David Criswell haft en dröm. Att månen ska förse jorden med energi. David Criswell är rymdfysiker på ISSO – Institute for Space Systems Operations – vid University of Houston, och hans dröm är att använda solenergi genom att placera ut tusentals solpaneler på månen. Om alla på Jorden ska leva i välstånd år 2050 så kommer det att krävas en hållbar källa av energi som motsvarar tre till fem gånger den energi som produceras idag, menar han. - När man tittar upp på månen ska man veta att effekten är 13 000 terawatt av energi man ser. Den energin kan vi utvinna billigt och skicka tillbaka hit till jorden"

Ny sorts solceller

I väntan på att solceller kan placeras på månen får vi satsa på mer närliggande placeringar.

"En ny tillverkningsteknik av solceller skulle i ett slag kunna förbättra effektiviteten hos dagens solenergissystem. Under många år har forskare tittat på nanostora antenner som i teorin skulle kunna lagra mer än 70 procent av solens elektromagnetiska strålning och samtidigt omvandla den till el. Tekniken är klart överlägsen den i dag vanligast förekommande med kiselbaserade solpaneler eftersom dessa bara tar vara på 20 procent av solinstrålningen. Dessutom krävs separata system för att omvandla den lagrade energin till el som kan skickas ut på elnätet."

Kina största solenergimarknaden

I Tyskland händer en hel del för att skapa ett hållbart energisystem. Solceller har blivit billigare, solenergistsningar gynnas skattemässigt. Beslutsamheten att upphöra med kärnkraft är stark. Ett annat land i vilket solenergimarknaden ökar är Kina, som väntas överta rollen som världens största solenergimarknad från Tyskland under 2013. Detta sedan Kina i januari dubblat målet för nya solprojekt 2013. Världens totala antal solenergiinstallationer väntas växa till en rekordnivå under året.

Sverige är i krig

Nog går det att spara på försvaret. Ja, det beror ju på vilken syn man har på både hotbild och försvarets roll. Just nu är ju Sverige i krig. Våra insatser begränsas inte längre till att försvara oss vid angrepp. Vi är nu ute i krig.
Det här har jag uppsnappat från riksda´n
"Försvarsutskottet har rikta kritik mot regeringens agerande i samband med besparingar inom försvarets materielförsörjning. Riksdagen har inte fått tillräcklig information om vilka konsekvenser besparingarna haft för Försvarsmaktens förmåga, och rollfördelningen mellan regeringen och myndigheterna har varit otydlig. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen. Regeringspartierna reserverar sig.

Bakom utskottets ställningstagande står en majoritet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Bakgrunden till utskottets ställningstagande är en granskning från Riksrevisionen. Riksrevisionen granskade konsekvenserna av den så kallade genomförandegruppen som under Försvarsdepartmentets ledning hade till uppgift att föreslå besparingar i materielförsörjningen under perioden 2009–2011. Totalt rörde det sig om besparingar på cirka 2,8 miljarder kronor. Riksrevisionen granskade även vilken information riksdagen har fått. Regeringen ger sin syn på granskningen i den skrivelse utskottet har behandlat.
.

Utskottet har kommit fram till att Riksrevisionens rapport innehåller omfattande kritik och ser en risk att den svenska försvarsförmågan inte kunnat garanteras. Besparingarna ledde till "medvetna ambitionsnivåsänkningar och i vissa fall risktagningar" som påverkat den svenska truppen i Afghanistan på ett negativt sätt. Om det uppstår förändringar i försvarets ambitionsnivåer är det regeringens ansvar att garantera att riksdagen får tillfredsställande information om detta, anser utskottet. Det är också regeringens ansvar att garantera möjlighet till insyn i processen och ansvarsutkrävande.

Utskottet anser också att regeringen bör redovisa för utskottet vad den har gjort för att tydliggöra rollfördelningen gentemot myndigheterna och ge rimliga förutsättningar för att kvalitetssäkra och dokumentera viktiga beslutsunderlag.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om detta. Utskottets förslag bygger på motioner från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag. Partierna hänvisar till att Försvarsmakten under perioden 2009–2010 i huvudsak har beskrivit försvarets operativa förmåga som godtagbar. Man hänvisar också till regeringen som i sin skrivelse påpekar att den särskilt ville värna om att besparingarna inte skulle påverka personalens säkerhet i insatsområdena.

Regeringspartierna menar i stället att genomförandegruppens arbete bidragit till att resurserna nyttjats på ett effektivt sätt utan att det haft negativ inverkan på Försvarsmaktens förmåga och verksamhet. Regeringen arbetar kontinuerligt med att förbättra materielredovisningen till riksdagen. Konstitutionsutskottet granskar under våren regeringens hantering av besparingar inom försvarets materielförsörjning i den så kallade genomförandegruppen. Därför anser partierna att det är olämpligt

Svensk ren el på frammarsch

Det här är ju riktigt spännande. Jag har hittat texten, jag är osäker på var.

Pass på Europa – den svenska rena elen är på frammarsch

2012 var ett rekordår för Sverige: Aldrig tidigare har vi producerat så mycket el. Den höga produktionen fick till följd att även den svenska nettoexporten av el slog rekord. Något som är bra för klimatet: Ju mer svensk el, desto mindre blir förbrukningen av brun smutsig kol- och gaskraft. Dock finns mer att göra, inte minst om Sverige låter sig inspireras av Tyskland.

Enligt Energimyndigheten blev elproduktionen i Sverige 161,6 TWh under 2012, vilket är hela 10 procent högre än under 2011. Den höga produktionen fick till följd att även den svenska nettoexporten av el slog rekord. Ett överskott på 19,6 TWH exporterades till andra länder, vilket kan jämföras med 2011 då nettoexporten var 7,2 TWh eller med det tidigare rekordåret 1998, då samma siffra var 10,7 TWh.
Det svenska produktionsrekordet är positivt ur ett klimatperspektiv. Cirka 15 procent av den el som produceras i Norden kommer från fossil kol- och gaskraft. Även om den bruna elproduktionen främst äger rum i Danmark och Finland, kommer den ändå svenskarna till del, då vi har en gemensam nordisk elmarknad. Eftersom svensk el är förhållandevis fri från koldioxidutsläpp påverkar vår elexport klimatet positivt genom att den smutsiga kolkraften puttas ut från det nordiska energisystemet. Ju mer ren el i systemet – desto mer sällan kommer kol- och gaskraften till användning, då fossil kraft inte bara är dålig för miljön, utan också dyr i förhållande till andra kraftslag.
- Förhoppningsvis innehåller framtidens elsystem noll procent kolkraft, inte 15, säger Anna Albinsson, kundchef på Telge Energi. Vi elbolag måste bli bättre på att förklara att varje enskild kund kan påverka utbyggnaden av förnyelsebara energikällor genom att välja ett rent elbolag.
Orsakerna bakom 2012 års produktionsrekord låg dels i det blöta och milda vädret, vilket gav en stor tillgång på vattenkraft. Men också i vindkraftens ökade andel i elproduktionen. 2012 var den 17 procent högre än året innan. Skulle den förnyelsebara elproduktionen i Sverige byggas ut ytterligare, finns stora möjligheter för fler framtida exportrekord.
- För att öka andelen förnyelsebar el i det nordiska energisystemet måste vi våga pröva nya lösningar. I Tyskland har man till exempel på kort tid ökat andelen el från solkraft markant. Där har vi i Sverige en hel del att lära, fortsätter Anna Albinsson. Skulle svensk solkraft byggas ut i samma omfattning som vindkraften gjort de senaste åren, kan vi komma att se produktionsrekorden dugga tätt framöver

Ambassadörernas jämförelse får mina ögonbryn att höjas

USA:s ambassadör i Sverige och Sveriges ambassadör i USA skrev nyligen en artikel i UNT om de starka banden mellan de två länderna. Man nämner särskilt områdena innovation, fred och säkerhet och mänskliga rättigheter.
En oinitierad, som jag, höjer på ögonbrynen. Innovationsklimatet i våra länder är bra, men i övrigt? Fred och säkerhet? Dystert om vi är lika benägna som USA visat sig vara att tillgripa våld för att lösa konflikter. En ändrad attityd kan visser Obamas tillträde som president, men genuina fredssträvanden och prisandet av och propaganda för en ickevåldskultur låter vänta på sig.
I fråga om mänskliga rättigheter är väl intrycket att USA har en läxa att göra innan man når svensk nivå.

Förslag till nytt partiprogram

Nu ska jag läsa förslaget till nytt partiprogram för Folkpartiet. Vad jag hittils sett innehåller det flera spännande förslag. Det benämns om miljöavsnittet som det grönaste partiprogram partiet någonsin haft. Det lovar inte lite. För Folkpartiet har under perioder gått i spetsen för bevarandet av naturen.
Förslaget är socialliberalt sas vid presentationen ett stort antal gånger. Äntligen talar man om socialliberalismen.
Jag måste emellertid fundera över och läsa om förslagen att skapa ett plattare skattesystem, vilket väl torde betyda minskade marginalskatter, och att slopa värnskatten. Är dom förslagen förenliga med en sociallibaral politik, som vill värna om de mest utsatta? Om detta ska jag blogga mer så småningom.

Ta avstånd från den egna applåden

Tio år i dag efter Irakkriget. Jag minns det som i går. George W Bush hade beordrat angrepp på Irak. Från en del håll kom protester. Svenska partiledare, utom en eller två, sa bra och applåderade. Det vidriga angreppet på det irakiska folket pågick i nästan sju år. Stort antal helt oskyldiga fick sätta livet till.
De svenska politiker, som kände sig nöjda med krigshandlingarna är tysta. Vad beror tystnaden på? Tycker man fortfarande att angreppet var klokt, men man skäms för att säga det? Eller har man insett vansinnet?
Vi har i Sverige ingen diskussion om våldet mellan nationer, om våld som konfliktlösningsmetod. Vi har i diskussionen om förutsättningarna för att skapa det hållbara samhället aldrig hört en politiker säga att hållbarhet kan inte nås där våldshandlingar förekommer. Ickevåld som förutsättning för hållbarhet borde, inte minst mot bakgrund av handlingarna mot det irakiska folket, framstå tydligt.
Kommer någon partiledare att i dag på tioårsdagen kliva fram och ta avstånd från den egna applåden för tio år sedan?

Tips på löpsedel

Löpsedlar skriker då och då ut att man kan visa vilka, som i den egna kommunen tjänar mest pengar. Nyligen fick vi veta att antalet miljonärer ökar i Sverige. Det finns statistik på det mesta, men i ett avseende saknas statistik. Vilka grupper består miljonärerna av. Konstigt att uppgiften inte går att få. Om antalet miljonärer är hundra tusen, hur stor andel av dessa är direktörer, popartister, idrottsmän, byggnadssnickare o.s.v.
Nog borde det gå att göra braskande löpsedlar av sådana fakta. Men vems intressen går det emot?

Varför är det inte intressant?

Vad beror det på att vissa frågeställningar inte befinns angelägna att belysa. Jag tänker på, bland annat, insynen i Europeiska unionen. Det blir en följetong med tiotals sidor när en politiker i vår riksdag köpt en Toblerone med fel kort. Men ett befarat vidlyftigt hanterande av skattepengar inom EU bryr ingen sig om. Hur lever våra politiska representanter? Stora tjänstemannastaber runt varje ledamot och dyra resvanor eller ett minimum av hjälp i ett svårt arbete och bussåkande till flygplatser. Vad är sant och vad är illasinnade rykten?
Varför är det inte intressant att belysa?

lördag 16 mars 2013

MP placerar sig i fokus

Miljöpartiet utnyttjar situationen. Partiet ser framför sig att man kommer att kunna spela en viktig roll i hur regeringen ska sammansättas efter nästa val. Skickliogt hanterat kommer MP att kunna vara i fokus mer än på länge, vilket torde komma att bidra till att partiet blir ännu större efter nästa val.
För den så kallade Alliansen gäller ju att bli bättre på miljöpolitikens område än för närvarande om ett frieri till Miljöpartiet ska resultera ens i en enkel date.

Hur locka väljare utan tydlig profil?

Moderaterna konfererar under denna helg. Borg har deklarerat beslutsamheten hos honom och Reinfeldt att anta utmaningen att få regera Sverige en tredje mandatperiod. Det är inte troligt att man kan göra det utan att de övriga tre i den så kallade Alliansen får plats i riksdagen.
Men hur ska detta åstadkommas. De fyra har förklarat att allians gäller i valrörelsen 2014. Vad ska locka väljare till tre partier, som suddar ut sina profiler, för det är ju det alliansbildning innebär.

fredag 15 mars 2013

Min tidning höjer tempot

UNT höjer tempot kunde vi läsa i tisdags. Utformningen har förbättrats avsevärt. Innehållet, nja. Det minskade uyrymmet för insändare är definitivt en försämring.
Debattsidan torde vara ett bekymmer för många tidningar. Insända artiklar är till antalet många fler än som kan publiceras. I Stockholmstidningarna ges plats åt uteslutande kända personer. Tråkigt enär sambandet mellan bra artiklar och kändisskap inte finns. Kanske rent av ett omvänt förhållande.

För den kommunala verksamheten ansvarar olika politiker och framträder i tidningen. Nu väntar jag på att tidningen ska på bekostnad av uthängning av chefer inom landstinget börja ställa politikerna till svars, på samma sätt som sker i fråga om primärkommunala verksamheterna

Det strålande upproret

Några tycker att politikerna inte tar klimatfrågan på tillräckligt stort allvar. Därför har man startat Solupproret, en kampanj som ska påverka politikerna att sänka skatten på Ren el. I skrivande stund är det över 15 000 personer som skrivit under Solupproret.
Det är ju en strålande (!) början.
Tillsammans med kraftig utbyggnad av vindkraften, trots den motvind den ofta möter, och vattenkraften, som i alla fall, utan att byggas ut, är betydande, kan vi nå ett hållbart energisystem

Uppsnappat om global utveckling

 Regeringen har återrapporterat om genomförandet av politiken för global utveckling. Politiken innebär en breddad syn på utveckling där biståndet bara är en del. Arbetet med politiken för global utveckling är fokuserat till sex globala utmaningar. Regeringen fokuserar denna gång på den globala utmaningen ekonomiskt utanförskap.Även utrikesutskottet fokuserar i sin behandling av regeringens skrivelse på ekonomiskt utanförskap. Utskottet tar till exempel upp frågor om kapital- och skatteflykt, handel med jordbruksprodukter, fiskeripolitik och utveckling, globalt tryggad livsmedelsförsörjning och svensk handel och investeringar.

När det gäller genomförandet av politiken bedömer regeringen att man under 2010–2012 har kommit längre på de flesta områden än perioden innan. Utrikesutskottet konstaterar att OECD är kritiskt till bristen på indikatorer och utgångspunkter för att bedöma den övergripande utvecklingen. Utskottet menar att det är svårt att avläsa vad som skiljer regeringens olika kriterier åt och pekar på betydelsen av resultatindikatorer.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Efter 55

"Arbetsmarknadsutskottet ordnar ett öppet seminarium om vad som händer i arbetslivet efter 55 års ålder. Vilka fortsätter att jobba, hur mycket jobbar de och vilka utmaningar ställs de inför? Vilka slutar jobba och varför? Andra viktiga frågor rör hur samhället bemöter erfaren arbetskraft. Hur tar arbetsgivare vara på erfarenheten och hur arbetar de med diskrimineringsfrågor? Och vad kan politiken göra för att skapa förutsättningar för ett långt och utvecklande arbetsliv i dag och i framtiden?"
Läser detta i ett pressmeddelande. Vad gör politiken för att ta vara på erfarenheter? Viktig fråga. En annan viktig fråga, men som inte tycks komma att tas upp är vad partierna gör för att ta vara på erfarenhet. Då säger någon att 55+ är en överrepresenterad grupp inom politoken. Ja, kanske det, men hur låter det? Media diskriminerar dagligen med sina uttalanden om gubbar i grå kostymer. Just det, diskriminerar, för att det sägs och skrivs på ett nedlåtande sätt.

Bensinpris på 25 kr per liter

Visst ser det lite dyster ut. Men det går nog fortfarande att rädda vår planet. Men då måste nog viljan visas starkare än i dag
"Den globala utsläppskurvan fortsätter att stiga. Enligt experter är höga utsläppspriser det enda sättet att vända trenden. Ett bensinpris på 25 kronor litern kan därför vara nödvändigt. Miljöforskning har pratat med fyra framstående klimat- och energiforskare om vilket pris som krävs på utsläppen för att dessa ska minska och vad det kommer att innebära för priset på el och bensin. Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, ser utsläppspriset på koldioxid som grundbulten i en kostnadseffektiv strategi för att minska utsläppen. Men han betonar även att man måste använda andra kraftfulla styrmedel för att vända de globala utsläppskurvorna före 2020. Enligt honom måste världens länder ge omfattande stöd till ny teknik, som till exempel solceller, vindkraft, CCS, elbilar, vätgasteknik och bränsleceller."

Uppsala är bäst - på även bandyfinaler

Uppsala och bandyfinaler hör ihop. Nu är kopplingen på väg att försvagas. Eller...?
Visst måste det vara en upplevelse av stora mått att inför 30 000 åskådare (inte riktigt så många på damfinalen) få spela bandyfinal. Den publiksiffran har aldrig uppnåtts i Uppsala.
Men i övrigt. Festligheterna före och efter torde inte komma i närheten av vad Uppsala bjudit. Jag gissar att spega bandyentusiaster kommer att sakna Uppsala. Tyvärr har kontrakt för Friends Arena tecknats för så många år att en tillbakaflyttning till Uppsala blir svår.
I även bandykretsar kommer att leva kvar inställningen att Uppsala är bäst

Bygg nya broar, inte öppna dom som finns

Jag har hört sådana uttalanden som "Dom får skylla sig själva". Alltså, angående katastrofen med de två unga männen, som omkom efter att dom kört över brokant på väg 55.
Många människor besitter en förmåga att snabbt greppa hela bilden av en viss händelse och därmed kunna göra tvärsäkra uttalanden. Jag har inte den förmågan. Jag tror alltid att jag behöver få ytterligare och mer information än den jag får via media, trots att jag läser tidningar, lyssnar på radio och tittar och lyssnar på TV.
I fallet med den öppnade bron blir jag beklämd när jag hör uttalanden liknande ovan nämnda. Pojkarna var förvisso misstänkta brottslingar, men med ett människovärde lika alla andras. Polisens uppgift är väl att gripa för att rättsväsendet ska kunna döma och andra myndigheter hjälpa till att ta avstånd från upprepade brott.
Att till varje pris stoppa en misstänkt brottsling syns för mig vara uttryck för en syn på misstänktas människovärde, som känns främmande. Jag tror inte poliserna i fråga har en sådan syn. Man bedömde att andras liv var i uppenbar fara.
Att Polisens åtgärd med broöppning fått stöd av en uppsalapolitiker ökar emellertid inte min övertygelse om att åtgärden var motiverad

onsdag 13 mars 2013

Ändrade regler för arbetslöshetsförsäkringen

Reglerna för arbetslöshetsförsäkringen har varit föremål för debatt under lång tid. Beslut om vissa ändringar har fattats

"Vissa regler i arbetslöshetsförsäkringen ändras den 1 september 2013:

  • De allmänna villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning ändras. Endast sådana krav som måste vara uppfyllda redan vid inskrivningen ska i fortsättningen ingå i de allmänna villkoren. Krav på hur personer sköter sitt arbetssökande flyttas till åtgärdsreglerna.
  • Reglerna för åtgärder, sanktioner, ändras. Åtgärdsgrunderna blir fler, men åtgärderna blir mildare än i dag. Det ska finnas tre typer av förseelser av olika allvarlig grad: att missköta sitt arbetssökande, att förlänga sin tid i arbetslöshet respektive att orsaka sin arbetslöshet. Upprepade förseelser av samma typ ska leda till avstängning från ersättning i allt längre perioder. Åtgärden nedsättning av ersättning avskaffas.
  • A-kassorna får utökade möjligheter att hålla inne ersättning under tiden som de utreder rätten till ersättning.
  • Den som ansöker om ersättning ska intyga att de uppgifter som man lämnar är riktiga och meddela a-kassan om förhållandena ändras.
  • Både den som lämnat oriktiga uppgifter och den som har låtit bli att anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för rätten till ersättning ska kunna uteslutas ur a-kassan eller förlora rätten till ersättning. En sådan person kommer också att kunna straffas enligt regler i brottsbalken och bidragsbrottslagen.
  • Reglerna för a-kassornas återbetalning av statsbidrag görs mer enhetliga.
  • Alla så kallade känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen ska få behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas, om de har lämnats i ett ärende.


Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till motförslag från Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2012"

Allt fler gillar solen

Vad har svenska folket för syn på energipolitiken? Ser man som angeläget att satsa på förnybar energi? Har skepsisen mot kärnkraft tilltagit? Vad vi nu vet är att svenskarna vill att man satsar mer på solkraft. På andra plats kommer vindkraft medan bottennoteringarna inte oväntat innehas av kolkraft och kärnkraft. Det visar elföretagens branschorganisation Svensk Energi:s nya "Elmätaren" där drygt 1 000 svenskar svarat på frågor kring el och energi. Intresset för att producera egen el är relativt stort bland småhusägarna.
Allt fler placerar solceller på sina tak. Visst finns det hopp

Vad som saknas är politisk vilja

"Svensk Vindenergi har i en ny rapport inte funnit några tekniska eller ekonomiska hinder för en övergång till en helt förnybar elproduktion. Det är alltså möjligt att bygga ett långsiktigt hållbart elsystem med hjälp av solel, biomassa, vindkraft och dagens vattenkraft. Det skulle kunna stå klart redan 2030, men vad som saknas är politisk vilja."

Hundra personer lyssnade intresserat

Vilket intresse och vilket trevligt besök. Enstaberga i måndags. Jag talade om patientsäkerhet. Hundra SPF-are var åhörare. Någon sa till mig; "Det här var det bästa jag lyssnat på". Kul. Men inte bara kul, utan det känns angeläget att få sprida kunskap om vad sjukvårdspersonalen faktiskt gör, vad politikerna borde göra och vad patienterna måste göra. Patienten ska i dagens och morgondagens sjukvård ingå i teamet.

tisdag 12 mars 2013

Sällsynta jordartsmetaller

Det här har vi kunnat läsa om i Upsala Nya Tidning
De finns i din mobil, i din dator och i din bil. De finns också i vissa av vindkraftverkens turbiner och i lågenergilampor. Med en storsatsning på bland annat Sverige vill EU lägga grunden för en hållbar brytning av de så kallade sällsynta jordartsmetallerna vars utvinning idag medför stora miljöproblem i Kina. Projektet är värt 14 miljoner euro, alltså en bra bit över 100 miljoner kronor och syftar till att undersöka förutsättningarna för brytning av metallerna.

Finska forskare presenterar goda nyheter för vindkraftparker i norr: elnäten klarar att överföra mer kraft i kylan. Att vindkraftverk kan drabbas av nedisning och hämmad elproduktion i bistert vinterklimat är väl känt. Men kylan kan faktiskt gynna vindkraften också eftersom elnät klarar att överföra mer kraft när det är kallt. Det hävdar forskare från det finska forskningsinstitutet VTT.

Mer solenergi

Mängden solel i landet ökar stadigt och har fördubblats på fem år. Intresset för fortsatt utbyggnad är stort men nästan helt kopplad till statliga subventioner. Och stöden räcker inte på långa vägar för att täcka efterfrågan. –  Den skånska kön skulle behöva tre gånger så mycket pengar, säger Amanda Corlin, handläggare på länsstyrelsen.

Svenska Kraftnät har lämnat sin investeringsplan för åren 2014 - 2016 till regeringen. Affärsverkets investeringar beräknas uppgå till drygt 14 miljarder kronor under treårsperioden, varav drygt 5 miljarder under 2014. – Det finns flera drivkrafter bakom Svenska Kraftnäts ökade investeringsvolym. En viktig sådan är de klimatpolitiska ambitionerna på både nationell och europeisk nivå. Andra är effekthöjningarna i kärnkraftverken och behovet att förbättra överföringskapaciteten till Sydsverige, generaldirektör Mikael Odenberg i en kommentar till planen.

Förskola för alla barn

Folkpartiets förslag om att förskoleplats för alla barn från ett års ålder, oberoende av vad föräldrarna ägnar sig åt, bygger på ett klokt resonemang om förskolan som en pedagogisk inrättning. Utformningen är då en viktig sak. Vistelsetider, barngruppsstorlekar och personaltäthet är avgörande för om förskolan ska kunna vara mer än en tillsyn av barn.
Barnets tid fram till tre års ålder torde kunna ses som en särskilt känslig period. Debatten måste därför ägnas även frågan om föräldraförsäkringen. Möjligheten att med föräldrapenning (delad mellan pappan och mamman) ha barnet hemma upp till tre års ålder bör ingå som en del i övervägandena och eventuellt i en kommande reform

Fel med femtio procent

Jag ändrar mig omedelbart angående reducering av antal tjänsterum. Jag bloggade tidigare i dag om detta. jag skrev att man kan reducera antalet tjänsterum i Uppsala kommun med femtio procent. troligen snarare med sjuttiofem, inser jag nu

Vem ska betala kärnkraftens kostnader?

Regeringens politik på energiområdet innebär ju att man nu tillåter utbyggnad av kärnkraften, och att man vill stsa på förnybara energikällor. Energibolagen tycks villrådiga. Villigheten att investera i dyr kärnkraft tycks svag.
"Kärnkraften tappar mark i Europa när många av reaktorerna som byggdes på 1980-talet börjar falla för åldersstrecket. Inom 20 år kan 150 av totalt 180 reaktorer vara nedlagda, och det byggs bara 14 nya. Samtidigt växer kostnaderna för att avveckla kärnkraften och Vetenskapsradion har i sin granskning av visat att det fattas pengar i den fond som skall användas till att betala rivning och slutförvar av kärnkraftverken och kärnavfallet."

Riksda´n nöjd med regeringens politik för global utveckling

Riksdagen är nöjd med politiken för global utveckling. Utrikesutskottet har synpunkter, men dessa var inte särskilt betydelsefulla tycker riksdagen, blir min slutsats.

"Regeringen har återrapporterat om genomförandet av politiken för global utveckling. Politiken innebär en breddad syn på utveckling där biståndet bara är en del. Arbetet med politiken för global utveckling är fokuserat till sex globala utmaningar. Regeringen fokuserar denna gång på den globala utmaningen ekonomiskt utanförskap.
Även utrikesutskottet fokuserar i sin behandling av regeringens skrivelse på ekonomiskt utanförskap. Utskottet tar till exempel upp frågor om kapital- och skatteflykt, handel med jordbruksprodukter, fiskeripolitik och utveckling, globalt tryggad livsmedelsförsörjning och svensk handel och investeringar.

När det gäller genomförandet av politiken bedömer regeringen att man under 2010–2012 har kommit längre på de flesta områden än perioden innan. Utrikesutskottet konstaterar att OECD är kritiskt till bristen på indikatorer och utgångspunkter för att bedöma den övergripande utvecklingen. Utskottet menar att det är svårt att avläsa vad som skiljer regeringens olika kriterier åt och pekar på betydelsen av resultatindikatorer.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet"

Halvera antalet tjänsterum i kommunala organisationen

Då och då försöker väl vi medborgare få kontakt med någon kommunal tjänsteman. Ingen lätt sak. Man kan inte sitta där och vänta på att jag ska ringa. Visst behöver man arbeta en del i grupp, det vill säga sitta i möte.
Mötenas omfattning är så stor att tjänsterum står tomma stora delar av dagen. Lokalhyrorna i centrum är höga. Det kan inte vara rimligt att kommunen hyr lokaler som står tomma kanske lar av dygnet.
En början kan ju vara att halvera antalet rum för att kanske sedan gå vidare. Detta är ett krav, som jag som skattebetalare ställer

Uppsnappat från riksda´n om rehabilitering

En viktig fråga, som jag uppsnappat från riksda´n är denna

"Socialförsäkringsutskottet efterlyser förslag om rehabilitering tillbaka i arbete

Så länge den bortre gränsen i sjukförsäkringen finns kvar bör alla som behöver det få rehabilitering för att komma i arbete i god tid innan de når den bortre gränsen. Det anser socialförsäkringsutskottet och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör i 2013 års ekonomiska vårproposition avisera att man avser att återkomma till riksdagen i höstens budgetproposition med ett förslag som kan börja gälla vid årsskiftet.

Bakom utskottsinitiativet står ett enigt utskott. Regeringspartierna har dock lämnat in en motivreservation, vilket innebär att man delvis vill se en annan formulering av resonemanget bakom förslaget.

Svårt att få uppgifter om rehabiliteringsinsatser

En så kallad rehabiliteringskedja med dess fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan infördes den 1 juli 2008. Samtidigt infördes en bortre gräns för hur länge man kan få sjukpenning. De nya reglerna har resulterat i att 30 252 personer uppnått maximalt antal dagar med sjukpenning från årsskiftet 2009/10 till juli 2012 och att 46 685 personer under samma period uppnått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning.

Socialförsäkringsutskottet konstaterar att det är svårt att få uppgift om dessa personer fått rehabiliteringsinsatser innan de uppnått maximal tid i sjukförsäkringen eller, om så skett, när i sjukperioden insatser vidtagits och i vilken omfattning.

Brister i sjukförsäkringen

För att socialförsäkringarna ska fungera väl krävs att människor kan lita på och ha förtroende för dem, påpekar utskottet. Men det finns stora brister i sjukförsäkringen, både när det gäller rehabilitering tillbaka till arbete och när det gäller den ekonomiska tryggheten för människor som drabbas av sjukdom. Detta menar utskottet är inte tillfredsställande vare sig från rättsäkerhetssynpunkt eller vad gäller tilltron till systemet.

Rehabilitering före arbetslivsintroduktion

Försäkringskassan har ett samordningsansvar för rehabilitering medan andra aktörer är ansvariga för insatserna. Om Försäkringskassan konstaterar att de rehabiliteringsåtgärder som behövs inte har vidtagits i det enskilda fallet ska den försäkrade enligt utskottet inte hänvisas till deltagande i arbetslivsintroduktion, ALI, hos Arbetsförmedlingen innan åtgärderna genomförts.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att i den ekonomiska vårpropositionen avisera att man avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2014 med förslag om en ordning som säkerställer att människor som behöver det får rehabiliteringsinsatser för återgång i arbete i god tid innan de har nått den bortre tidsgränsen för sjukpenning. Förändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2014.

Regeringspartierna vill ha annan formulering

Regeringspartierna håller med utskottsmajoriteten i sak, men vill att resonemanget bakom förslaget formuleras på ett annat sätt. Man håller inte med om att det finns stora brister i sjukförsäkringen, men påpekar att det är viktigt att systemet fungerar på ett rättssäkert sätt. Partierna håller inte heller med om beskrivningen av konsekvenserna för dem som lämnat sjukförsäkringen."

Informera i stället för lagstifta

Utskottet understryker samtidigt att en lagstiftning måste utformas på ett sätt som stimulerar teknikutveckling och är teknikdrivande. Det finns till exempel redan i dag teknik för att ta emot sms och läsa upp dem för bilföraren vid tidpunkter då trafikintensiteten är låg.
Regeringen utvecklar sin syn på varför man ska kunna köra säkert med bara en hand
"Utskottet delar regeringens syn att bilförarna måste bli mer medvetna om hur mobiltelefonerande under körning försämrar körförmågan. Utskottet understryker därför att det är viktigt att de ansvariga myndigheterna redan inom kort börjar arbeta med att tydligt upplysa om riskerna för trafiksäkerhet

Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig. Partierna konstaterar att de förslag som utskottsmajoriteten lägger fram inte kan förväntas leda till ökad trafiksäkerhet. Partierna hänvisar till att forskningen inom området och erfarenheter från andra länder visar att ett förbud mot en viss teknik inte har varit ett framgångsrikt koncept för att få en säkrare trafikmiljö. Istället för förbud mot en viss teknik vill partierna göra en översyn av kraven i trafikförordningen om allmän omsorg och varsamhet och som då skulle ta sikte på fler trafikfarliga beteenden. Enligt partierna bör detta göras i kombination med andra åtgärder som långsiktigt kan öka förarnas medvetenhet om riskerna med att använda kommunikationsteknik under körning. Enligt regeringspartierna är dessa åtgärder sammantaget mer heltäckande för att öka trafiksäkerheten samtidigt som de skulle gå snabbare att genomföra än ny lagstiftning"