Mälartinget äger rum i Uppsala. I morgon och på fredag kommer över tre hundra representanter för landsting och kommuner hit.
Mälardalsrådet har funnits i tjugosx år. Idén med att skapa en arena för samarbete är god. I några fall har samarbetet lett till en positiv utveckling. Inte minst gäller det infrastrukturfrågor.
I frågor där det handlar om att agera riktat till myndigheter och staten kan vi tala om goda resultat från föreningens sida. När det däremot gäller ställningstaganden för gemensamt agerande hemåt, det vill säga överenskommelser om att ta samma initiativ i medlemskommuner och medlemslandsting har inga framsteg gjorts. Kanske är det så att viljan i det avseendet saknas. Är detta förklaringen borde vi dra slutsatsen att nuvarande organisation inte är motiverad.
Jag vill se ett vassare samarbete där utskotten tar initiativ till styrelsen i sina frågor för att åstadkomma gemensamma tag i kommunerna och landstingen och där styrelsen vågar rekommendera sina medlemmar att agera på ett visst sätt. I pauserna på Mälartinget på Uppsala Konsert och Kongress bör denna viktiga policyfråga vara ett givet samtalsämne. Dock är detta endast en förhoppning. Samtalen kommer att vara lättsammare än så.
onsdag 29 maj 2013
Endast FP är tydligt i fråga om EU
Upsala Nya Tidning tar i dag på ledarplats upp en angelägen fråga: partiernas taktik inför Europaparlamentsvalet. I en tid med stor EU - skepsis finns då risk för att partierna ligger lågt med att föra ut EU - tanken. Kanske det. Dock tror jag och hoppas att Folkpartiet blir ett av få, ja kanske det enda, som visar var man står.
Utmaningen är stor för ett parti, som vågar stå upp för EU. Den handlar inte bara om att visa var man står utan också om att öka kunskaperna hos medborgarna. Hur ska vi hantera de stora miljöproblemen? Hur ska våldet bekämpas? Vad krävs för att säkra freden i Europa och för att sprida fredstanken?
När andra partier i kommande valrörelse ligger lågt ska Folkpartiet bedriva folkbildning. Det socialliberala engagemanget i miljö- och fredsarbete är starkt och förtjänar stöd av väljarna
Utmaningen är stor för ett parti, som vågar stå upp för EU. Den handlar inte bara om att visa var man står utan också om att öka kunskaperna hos medborgarna. Hur ska vi hantera de stora miljöproblemen? Hur ska våldet bekämpas? Vad krävs för att säkra freden i Europa och för att sprida fredstanken?
När andra partier i kommande valrörelse ligger lågt ska Folkpartiet bedriva folkbildning. Det socialliberala engagemanget i miljö- och fredsarbete är starkt och förtjänar stöd av väljarna
tisdag 28 maj 2013
Olagliga vattenkraftverk
Tanken har nog varit god, men det blev fel.
"Skånska vattenkraftverk olagliga
Ett 50-tal vattenkraftverk i Skåne saknar tillstånd för verksamheten trots att flera av dem ligger i Skånes mest värdefulla vatten. Turbiner har i flera fall ersatt gamla kvarnhjul utan att någon anpassning till dagens miljölagstiftning har skett. Det visar tillsyn från Länsstyrelsen i Skåne som nu meddelar att fem ägare i ett första skede måste söka tillstånd eller upphöra med verksamheten."
"Skånska vattenkraftverk olagliga
Ett 50-tal vattenkraftverk i Skåne saknar tillstånd för verksamheten trots att flera av dem ligger i Skånes mest värdefulla vatten. Turbiner har i flera fall ersatt gamla kvarnhjul utan att någon anpassning till dagens miljölagstiftning har skett. Det visar tillsyn från Länsstyrelsen i Skåne som nu meddelar att fem ägare i ett första skede måste söka tillstånd eller upphöra med verksamheten."
Holmen har förstått
Om de politiska signalerna är tydliga nås resultat. Inom energipolitiken är, för närvarande signalerna otydliga. Trots det gör vissa aktörer bedömningar, som leder i en positiv riktning. Holmen, som exempel, har förstått att framtiden kräver förnybara energikällor.
"Holmen investerar 650 miljoner i vindkraft. Holmen har tillsammans med investeringsfonden Eurofideme 2 beslutat att uppföra en vindkraftspark på 17 verk, med en installerad effekt på 51 megawatt, i Norrtälje kommun i ett samägt bolag. Kostnaderna för uppförande av vindkraftsparken beräknas till 650 miljoner kronor."
"Holmen investerar 650 miljoner i vindkraft. Holmen har tillsammans med investeringsfonden Eurofideme 2 beslutat att uppföra en vindkraftspark på 17 verk, med en installerad effekt på 51 megawatt, i Norrtälje kommun i ett samägt bolag. Kostnaderna för uppförande av vindkraftsparken beräknas till 650 miljoner kronor."
"Gravida kvinnor" ändras till "gravida personer"
Riksda´n har avskaffat krav på strilisering
"Krav på sterilisering i samband med ändrad könstillhörighet tas bort
"Krav på sterilisering i samband med ändrad könstillhörighet tas bort
Kravet på att personer som vill ändra könstillhörighet måste vara steriliserade tas bort den 1 juli 2013. Riksdagen beslutade redan 2012 att steriliseringskravet skulle slopas från detta datum, men att regeringen skulle återkomma med förslag till lagändringar efter att den utrett de rättsliga konsekvenserna. Riksdagen anser att det är mycket angeläget att kravet tas bort med tanke på de internationella konventioner och andra överenskommelser om mänskliga rättigheter som Sverige har förbundit sig att följa. Till följd av lagändringen görs vissa ändringar i offentlighets- och sekretesslagen där skrivningen gravida kvinnor byts ut mot gravida personer"
Lägre straff för olovligt byggande
Många människor har haft anledning att reagera över de sanktioner, som vissa överträdelser av bestämmelser för byggnation lett till. Lagar ska alltid följas, men straffen måste uppfattas som rimliga. Här en justering i syfte att skapa rimlighet
"Möjlighet till sänkt byggsanktionsavgift
"Möjlighet till sänkt byggsanktionsavgift
Plan- och bygglagen kompletteras. Det innebär att byggsanktionsavgiften som tas ut vid olovligt byggande i enskilda fall ska kunna sänkas, om den inte står i rimlig proportion till lagöverträdelsen. En sanktionsbestämmelse i lagen ska också formuleras tydligare.
Byggsanktionsavgifterna har fått kritik för att de ibland blir för höga i jämförelse med den lagöverträdelse det handlar om. Reglerna för byggsanktionsavgifter i plan- och bygglagen har i vissa fall också varit svåra att tillämpa."
Bärplockarproblemet löst?
Inför denna sommar försöker man undvika upprepa förra sommarens problem som, till exempel, det stora antalet bärplockare medförde. Nedanstående riksdagsbeslut är tydligt. Viktigt är nu att man klarar efterlevnaden och att lagen blir känd i tillräckligt god tid
"Utländska företag ska anmäla utstationerade arbetstagare
"Utländska företag ska anmäla utstationerade arbetstagare
Utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige i mer än fem dagar ska göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Företagen ska dessutom utse och anmäla en kontaktperson i Sverige som ska kunna ta emot delgivningar och tillhandahålla handlingar som visar att kraven i utstationeringslagen är uppfyllda. De företag som inte följer reglerna ska betala sanktionsavgift eller vite.
Enligt utstationeringslagen ska arbetsgivare från andra länder tillämpa svensk lag gentemot utstationerade arbetstagare på vissa områden som EU har bestämt. Dessutom får svenska arbetstagarorganisationer kräva villkor enligt svenska kollektivavtal inom dessa områden.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag med två ändrade formuleringar, dels om en nedsättning av sanktionsavgiften, dels om förfarandet när sanktionsavgift tas ut. Ändringarna gör att utformningen av reglerna följer motsvarande regler i arbetsmiljölagen så som regeringen föreslagit i en proposition som riksdagen ska fatta beslut om senare i vår."
Orättvisa är ingen ursäkt
I ämnet Livskunskap diskuterar man förhållningssätt i olika livssituationer. Man tar upp våldet som ett destruktivt mänskligt beteende. Man tränas i att finna andra vägar att reagera på och andra metoder för påverkan.
Den orättvist behandlade kan inte använda orättvisan som ursäkt för våldshandlingar. Inte heller den som utsatts för våld, även om det är förståeligt.
I varje skola i landet borde nu tas upp vad media inte klarat av, nämligen fördömandet av det grova våldet i, bland annat, Stockholmsförorter, Lysekil och Örebro, och resonemang om alternativa sätt att påverka på.
Arbetslöshetsproblem, utanförskap, brister i föräldraskap, kan inte få vara ursäkter för att använda våld.
Skapandet av en ickevåldskultur kräver ett totalt och konsekvent avståndstagande från våld. Vikten av att ämnet Livskunskap införs på skolschemat illustreras av den senaste tidens förstörelse.
Den orättvist behandlade kan inte använda orättvisan som ursäkt för våldshandlingar. Inte heller den som utsatts för våld, även om det är förståeligt.
I varje skola i landet borde nu tas upp vad media inte klarat av, nämligen fördömandet av det grova våldet i, bland annat, Stockholmsförorter, Lysekil och Örebro, och resonemang om alternativa sätt att påverka på.
Arbetslöshetsproblem, utanförskap, brister i föräldraskap, kan inte få vara ursäkter för att använda våld.
Skapandet av en ickevåldskultur kräver ett totalt och konsekvent avståndstagande från våld. Vikten av att ämnet Livskunskap införs på skolschemat illustreras av den senaste tidens förstörelse.
söndag 26 maj 2013
Nytt försök om taxinäringen
Det tycks vara svårt att få ordning på taxinäringen. Nytt försök har nu gjorts
"Villkoren inom åkeri- och taxibranscherna ska förbättras
Riksdagen gör fyra tillkännagivanden om villkoren inom åkeri- och taxibranscherna.
Villkoren inom åkeribranschen bör förbättras och det behövs åtgärder för att företagare inom branschen ska kunna konkurrera på lika villkor. Vidare bör regeringen överväga ytterligare åtgärder mot illegal verksamhet inom åkeribranschen.
Riksdagen vill också att obligatoriska redovisningscentraler införs skyndsamt. En översyn av taxibranschen bör även genomföras.
Tillkännagivandena bygger på motioner från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna."
Från riksda´n om sjukvård till personer utan tillstånd
Ny lag om hälso- och sjukvård till personer i Sverige utan tillstånd
En ny lag ska reglera landstingens skyldighet att erbjuda personer som vistas i Sverige utan tillstånd hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Beslutet innebär att landstingen ska vara skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande. Det innebär vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Landstingen får dessutom möjlighet att erbjuda vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, upp till samma nivå som för bosatta.
Landstingen ska erbjuda barn som vistas i landet utan tillstånd samma vård som bosatta och asylsökande barn. Det innebär subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013
Lokala politikers ansvar för skolan
Intressant artikel. Men jag instämmer ändå inte i allt. Artikeln är intressant för att den resonerar kring det politiska ansvaret och inte på huvudmannaskap. Om inte politiker förmår styra spelar det ingen roll vem som är huvudman. Men fria skolvalet och likvärdigheten? Visst finns undersökningar, som utgör varningsflagg. Det är kanske inte så konstigt eftersom staten går förbi kommunerna och medger start av vissa skolor även om kommunen inte anser att behovet finns. Hur förhindras då snedvridning av likvärdigheten?
Lokala politiker måste ta större ansvar för skolan
21 maj 05:30 2013 | Maria Stockhaus och Edvin Alam kommunalråd (M) ordförande Barn och ungdomsnämnden, Sollentuna:
Vi vet att det går att vända utvecklingen i den svenska skolan, att det går att kombinera hög kvalitet, likvärdighet och valfrihet. Men det kräver att fler lokala skolpolitiker tar ett kliv framåt och tar ansvar för att vända på utvecklingen.
För en tid sedan presenterade Skolverket sin lägesbedömning om den svenska skolan. Innehållet om läget i den svenska skolan är inte nytt. Vi vet sedan en tid tillbaka att likvärdigheten har blivit sämre och att kunskapsresultaten har sjunkit. Alliansregeringen har under senare år genomfört goda reformer för att vända på resultaten samt stärka resultaten men det räcker inte. Tillgången till god utbildning får aldrig handla om var man kommer ifrån utan om vart man är på väg. Skolverkets lägesbedömning bör vara en väckarklocka. Det är dags för framför allt lokala skolpolitiker att ta ansvar för att vända på utvecklingen. Något som dock är anmärkningsvärt är Skolverkets spekulation kring att det fria valet inverkat negativt på likvärdigheten, detta utan att kunna leda detta i bevis. Grundproblemet är bostadssegregationen i Sverige, inte det fria skolvalet. Varje elev som inte når upp till kunskapsmålen samt slås ut från skolan är ett misslyckande för samhället men framför allt för den enskilde individen som löper större risk att hamna i permanent utanförskap. Skolinspektionen behöver i större utsträckning utnyttja de möjligheter de har till påföljder även för kommunala skolor och huvudmän som inte håller måttet. Vi ser tyvärr att de muskler som skolinspektionen faktiskt har inte används i den omfattning som borde vara självklart när det gäller skolor som år efter år visar dåliga resultat vår uppfattning. Det händer mycket på forskningsfronten men väldigt lite slussas till ut till skolorna. En forskningskanon skulle göra det enklare för lärare och rektorer att få kontinuerligt underlag om nya metoder för utveckla undervisningen. Därutöver skulle en forskningskanon bli ett bra komplement till Alliansens karriärtjänstreform.
Skolvalet har varit en frihetsreform som gjort det möjligt för människor från olika bakgrunder att mötas. Däremot är det inte acceptabelt att denna frihet inte kommer alla människor till del- Studier visar att grad av aktivitet avgörs av utbildningsbakgrund och tjocklek på plånboken. För att kombinera fritt skolval och god likvärdighet behövs reformer som gör det möjligt för fler att göra aktiva val. Det kan till exempel handla om att förbättra skolvalsystemen och genomföra lokala kompetenslyft för studie- och yrkesvägledarna för att stödja vårdnadshavare.
Det finns lokala exempel på hur man kan vända utvecklingen på kort tid. I Sollentuna har vi lyckats vända på resultaten. Det beror i generella drag på att vi insett vår roll i utvecklingsprocessen. Vi ställer höga kunskapskrav på verksamheterna och följer utvecklingen kontinuerligt samt ger lärare och rektorer möjlighet att nå goda resultat genom våra skolsatsningar. Däremot är vi återhållsamma med pekpinnarna, utan uppmuntrar istället lärare och rektorer att komma med nya metoder för att hjälpa eleverna att nå kunskapskraven. Vi vet att nyckeln till goda resultat är att lärare och rektorer får utrymmet att just leda.
Vi vet att det går att vända utvecklingen i den svenska skolan, att det går att kombinera hög kvalitet, likvärdighet och valfrihet. Det kräver att fler lokala skolpolitiker tar ett kliv framåt och tar ansvar för att vända på utvecklingen.
Annons
Det finns lokala exempel på hur man kan vända utvecklingen på kort tid. I Sollentuna har vi lyckats vända på resultaten. Det beror i generella drag på att vi insett vår roll i utvecklingsprocessen. Vi ställer höga kunskapskrav på verksamheterna och följer utvecklingen kontinuerligt samt ger lärare och rektorer möjlighet att nå goda resultat genom våra skolsatsningar. Däremot är vi återhållsamma med pekpinnarna, utan uppmuntrar istället lärare och rektorer att komma med nya metoder för att hjälpa eleverna att nå kunskapskraven. Vi vet att nyckeln till goda resultat är att lärare och rektorer får utrymmet att just leda.
Vi vet att det går att vända utvecklingen i den svenska skolan, att det går att kombinera hög kvalitet, likvärdighet och valfrihet. Det kräver att fler lokala skolpolitiker tar ett kliv framåt och tar ansvar för att vända på utvecklingen.
Från riksda´n och trafikutskottet
Jo, visst ska flygledning skötas av Luftfartsverket. Men nog slås jag av Trafikutskottets formulering om att det här rör sig om en så viktig funktion att privata aktörer knappast kan sköta den. Intressant. Säkert har man rätt. Gäller samma resonemang beträffande andra viktiga verksamheter. Vård och skola är oerhört viktiga verksamheter. Knappast privata aktörer...?
"Trafikutskottet vill att Luftfartsverket ska sköta lokal flygledning
"Trafikutskottet vill att Luftfartsverket ska sköta lokal flygledning
Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett av de bästa länderna i världen när det gäller flygsäkerhet. Det menar trafikutskottet och vill att Luftfartsverket även i fortsättningen ska utöva den lokala flygledningen på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden. Regeringspartierna reserverar sig.
Utskottet gjorde sitt tillkännagivande till regeringen med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Marknaden för lokala flygtrafikledningstjänster är numera avreglerad. Men utskottet menar att flygtrafikledningstjänsten är en synnerligen viktig form av myndighetsutövning och att den huvudsakligen bör utföras av en myndighet och inte av privata aktörer"
"Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig. Även dessa partier menar att flygsäkerheten alltid måste komma i första rummet och anser att konkurrensutsättning av den lokala flygtrafikledningstjänsten inte på något sätt innebär att säkerheten riskerar att försämras eftersom samma säkerhetskrav och tillsyn gäller alla leverantörer.
"Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig. Även dessa partier menar att flygsäkerheten alltid måste komma i första rummet och anser att konkurrensutsättning av den lokala flygtrafikledningstjänsten inte på något sätt innebär att säkerheten riskerar att försämras eftersom samma säkerhetskrav och tillsyn gäller alla leverantörer.
Sverige har en mycket hög kompetens inom flygtrafikledning och svenska tjänster är eftertraktade i utlandet. En återreglering skulle förhindra eller kraftigt försvåra för Luftfartsverket att erbjuda sina tjänster på marknader utanför Sverige, vilket vore mycket beklagligt, menar partierna. Inträdet av ytterligare en aktör på marknaden för lokala flygtrafikledningstjänster har lett till att priserna har sänkts. Enligt regeringspartierna kan en återreglering innebära ett hårt slag för de mindre, kommunala och regionala, flygplatserna eftersom de då skulle förlora möjligheterna att kontrollera sina kostnader"
tisdag 21 maj 2013
Våld får inte mötas med våld
Det är så dystert att ta del av diskussionen om upploppen, som händelserna benämns i media, iHusby . eldning av bilar och annan skadegörelse ursäktas med att Polisen farit fram på ett olämpligt sätt tidigare.
Varför har vi människor inte förmågan att klara ut varje sak för sig? Så länge vi anser att våld ska bekämpas med våld kommer ofred att råda.
Felaktigt beteende från Polisens sida måste redas ut och påföljder utdömas. Kravallmakare måste gripas och avgränsas från möjligheter att upprepa. De som försvarar felaktiga handlingar med att andra begått felaktiga handlingar ska kritiseras.
Varför har vi människor inte förmågan att klara ut varje sak för sig? Så länge vi anser att våld ska bekämpas med våld kommer ofred att råda.
Felaktigt beteende från Polisens sida måste redas ut och påföljder utdömas. Kravallmakare måste gripas och avgränsas från möjligheter att upprepa. De som försvarar felaktiga handlingar med att andra begått felaktiga handlingar ska kritiseras.
måndag 20 maj 2013
Media snedvrider
Det kan inte vara lätt för de personer, som tillfrågas att svara på opinionsinstituts undersökningar om partisympatier.
Instituten far fram med osaklig information om det politiska landskapet. Man talar mest om blocken. Vadå block? Jo, visst måste en grupp, som ingått allians ses som ett block. Men övriga. Där finns ingen allians och inga deklarationer om gemensamt agerande. Trots detta skapar både media och opinionsinstitut ett block av S pluss V pluss MP. Vad förklarar detta? Varför ingår inte SD? Dum fråga tycker Ni. Men nästan lika osannolikt att S bildar koalition i vilken SD ingår som bildande av koalition med V i.
Det är allvarligt att media ger en falsk bild av svensk politik
En annan svårighet för medborgarna ät att välja mellan fyra allianspartier, som förklarar sig vara överens om det mesta. Men det vet väl alla att, till exempel, Folkpartiet är skol-, utbildnings- och forskningspartiet, säger en aktiv politiker. Men man är då inte medveten om att den genomsnittlige medborgaren inte sitter med samma bild som den aktive politikern.
Tre partier av fyra som ingått allians har tillsammans stöd av cirka 25 % av de som stöder alliansen. 75 % stöder Moderaterna. Förklaras denna enorma skillnad av att så stor majoritet tycker Moderaternas politik är bättre? Sannolikt inte. Moderaternas politik är alliansens, anser man nog. Denna tro bygger jag på de många samtal jag har med andra människor.
Instituten far fram med osaklig information om det politiska landskapet. Man talar mest om blocken. Vadå block? Jo, visst måste en grupp, som ingått allians ses som ett block. Men övriga. Där finns ingen allians och inga deklarationer om gemensamt agerande. Trots detta skapar både media och opinionsinstitut ett block av S pluss V pluss MP. Vad förklarar detta? Varför ingår inte SD? Dum fråga tycker Ni. Men nästan lika osannolikt att S bildar koalition i vilken SD ingår som bildande av koalition med V i.
Det är allvarligt att media ger en falsk bild av svensk politik
En annan svårighet för medborgarna ät att välja mellan fyra allianspartier, som förklarar sig vara överens om det mesta. Men det vet väl alla att, till exempel, Folkpartiet är skol-, utbildnings- och forskningspartiet, säger en aktiv politiker. Men man är då inte medveten om att den genomsnittlige medborgaren inte sitter med samma bild som den aktive politikern.
Tre partier av fyra som ingått allians har tillsammans stöd av cirka 25 % av de som stöder alliansen. 75 % stöder Moderaterna. Förklaras denna enorma skillnad av att så stor majoritet tycker Moderaternas politik är bättre? Sannolikt inte. Moderaternas politik är alliansens, anser man nog. Denna tro bygger jag på de många samtal jag har med andra människor.
Floskelrik debattartikel
Visst kam man förstå den skepsis som finns mot politikers sätt att prata och skriva på. Ett bra exempel utgör dagens debattartikel i Upsala Nya Tidning. Två socialdemokratiska kommunalråd skriver om Uppsala kommuns budget.
"Vårt budgetförslag i dag har ett överskott på 73 miljoner kronor, jämfört med majoritetens låga 4 miljoner."
Vi medborgare tänker nu: Dom har 73 miljoner och dom har bara fyra miljoner. Varför denna skillnad? Jag tycker vi har rätt att få veta vilka bedömningar, som lett fram till skillnaden. Finns förslag på skattehöjningar och skattesänkningar? Vad prioriteras av partierna?
Man måste anstränga sig för att komma till slutet på en sådan här artikel
"Vårt budgetförslag i dag har ett överskott på 73 miljoner kronor, jämfört med majoritetens låga 4 miljoner."
Vi medborgare tänker nu: Dom har 73 miljoner och dom har bara fyra miljoner. Varför denna skillnad? Jag tycker vi har rätt att få veta vilka bedömningar, som lett fram till skillnaden. Finns förslag på skattehöjningar och skattesänkningar? Vad prioriteras av partierna?
Man måste anstränga sig för att komma till slutet på en sådan här artikel
Lite nyheter om alternativen
HaV och Naturvårdsverket vill ha ändrade regler för vattenkraftverk
I samband med vattenverksamhetsutredningens delbetänkande har Havs-
och vattenmyndigheten, HaV och Naturvårdsverket, yttrat sig. HaV anser att inga
nya kraftverksanläggningar bör tillåtas i vattenområden som är skyddade enligt
miljöbalken. Idag tillåts undantag om villkoret ”obetydlig miljöpåverkan” anses
vara uppfyllt, vilket inte är förenligt med EU:s regler. Även Naturvårdsverket
anser att det inte är förenligt med EU-rätten att tillåta försämring av
vattenmiljön. Därför bör miljöbalken ändras.
Timbros vindkraftskalkyler bortser från miljönyttan
Vi ser många goda skäl för kommuner att investera i vindkraft. Det allra viktigaste är att vi vill minska kommunernas egen klimatpåverkan och ta ansvar för omställningen till ett hållbart samhälle, replikerar moderata och socialdemokratiska kommunalråd på en debattartikel från Timbro i Dagens Samhälle. Kommunalråden framför även ekonomiska incitament: ”Genom att äga egen elproduktion blir de ekonomiska förutsättningarna tydligare och vi är inte utlämnade till elmarknadens nyckfullhet. Det skapar trygghet, inte minst efter de senaste årens kraftiga prissvängningar”.
Ny remiss om riksintressen för vindbruk
I november 2012 skickades ett remissunderlag ut till beslutande myndigheter och branschorganisation inför en revidering av riksintressen för vindbruk. Underlaget har genererat mycket uppmärksamhet och många synpunkter om hur de utpekade riksintressena bör uppdateras. Energimyndigheten skickar ut förslaget på riksintressen för vindbruk på en andra remissomgång i höst.
Folkhemmet snart redo för solceller
Priset på solceller har sjunkit dramatiskt de senaste två åren. Snart kan solpaneler finnas på var mans tak - även i Sverige. Kostnaden för att sätta upp solceller på villataket har fallit med 63 procent sedan 2010. Enligt siffror från Energimyndigheten kostar ett normalstort solcellssystem för en villa för närvarande 66.000 kronor plus moms.
Fler användbara fotoner ska göra solceller effektivare
Genom att splittra fotoner med hög energi och slå ihop dem med låg energi, kan solceller och annan solenergiteknik använda större del av solljuset. Energimyndigheten ger 9 miljoner i stöd till Chalmers solforskning för effektivare solcel
Stockholm lanserar solkarta
Nu lanseras Stockholms solkarta som visar hur mycket solen strålar på stadens alla tak. Solkartan är ett hjälpmedel för fastighetsägare för att bedöma om taken är lämpliga för att installera solceller eller solfångare.
EU inför strafftullar på kinesiska solpaneler
Kina varnar EU-kommissionen för att ta några förhastade beslut gällande strafftullar på kinesiska solpaneler. "Det kan skada Kina och EU:s handelsförbindelser", säger en tjänsteman på det kinesiska handelsministeriet till China Daily. EU-kommissionen beslutade på onsdagen att införa strafftullar på kinesiska solpaneler på i genomsnitt 47 procent av importvärdet, skriver nyhetsbyrån Direkt.
Nio miljöministrar strider för nytt beslut om ETS
EU-parlamentets nej till så kallad ”backloading” tidigare i vår satte i gång en febril politisk aktivitet. Lena Ek valde att tillsammans med nio miljöministerkolleger officiellt uppmana parlamentet att ompröva sitt beslut. De nio ministrarna hävdar i sitt ställningstagande att överskottet av utsläppsrätter måste korrigeras för att systemet ska fungera samt att ett högre pris på utsläppsrätter skulle sätta fart på EU:s omställning till en grön ekonomi. Det skriver Miljörapporten.
Elpriset måste höjas för att minska utsläppen av klimatgaser
Priserna på utsläpp måste öka kraftigt om kurvorna för klimatgaser ska kunna vändas före 2020. Fyra energi- och klimatforskare har på Ny Tekniks uppdrag beräknat vilka prisökningar som kan bli nödvändiga för att klara klimatkonventionens tvågradersmål. En grundförutsättning är att prisökningarna på utsläpp genomförs globalt, till exempel genom en internationell och allomfattande handel med utsläppsrätter, där handelspriserna blir mångfalt högre än de nuvarande priserna i EU:s handelssystem.
Turkiets största vindkraftspark har invigts
Turkiets största vindkraftspark har driftsatts och invigts. Finansieringen har skett via lån från ”the European Bank for Reconstruction and Development” till en kostnad av 135 miljoner euro. Årsproduktionen av el beräknas kunna försörja ca 170 000 hushåll.
Timbros vindkraftskalkyler bortser från miljönyttan
Vi ser många goda skäl för kommuner att investera i vindkraft. Det allra viktigaste är att vi vill minska kommunernas egen klimatpåverkan och ta ansvar för omställningen till ett hållbart samhälle, replikerar moderata och socialdemokratiska kommunalråd på en debattartikel från Timbro i Dagens Samhälle. Kommunalråden framför även ekonomiska incitament: ”Genom att äga egen elproduktion blir de ekonomiska förutsättningarna tydligare och vi är inte utlämnade till elmarknadens nyckfullhet. Det skapar trygghet, inte minst efter de senaste årens kraftiga prissvängningar”.
Ny remiss om riksintressen för vindbruk
I november 2012 skickades ett remissunderlag ut till beslutande myndigheter och branschorganisation inför en revidering av riksintressen för vindbruk. Underlaget har genererat mycket uppmärksamhet och många synpunkter om hur de utpekade riksintressena bör uppdateras. Energimyndigheten skickar ut förslaget på riksintressen för vindbruk på en andra remissomgång i höst.
Folkhemmet snart redo för solceller
Priset på solceller har sjunkit dramatiskt de senaste två åren. Snart kan solpaneler finnas på var mans tak - även i Sverige. Kostnaden för att sätta upp solceller på villataket har fallit med 63 procent sedan 2010. Enligt siffror från Energimyndigheten kostar ett normalstort solcellssystem för en villa för närvarande 66.000 kronor plus moms.
Fler användbara fotoner ska göra solceller effektivare
Genom att splittra fotoner med hög energi och slå ihop dem med låg energi, kan solceller och annan solenergiteknik använda större del av solljuset. Energimyndigheten ger 9 miljoner i stöd till Chalmers solforskning för effektivare solcel
Stockholm lanserar solkarta
Nu lanseras Stockholms solkarta som visar hur mycket solen strålar på stadens alla tak. Solkartan är ett hjälpmedel för fastighetsägare för att bedöma om taken är lämpliga för att installera solceller eller solfångare.
EU inför strafftullar på kinesiska solpaneler
Kina varnar EU-kommissionen för att ta några förhastade beslut gällande strafftullar på kinesiska solpaneler. "Det kan skada Kina och EU:s handelsförbindelser", säger en tjänsteman på det kinesiska handelsministeriet till China Daily. EU-kommissionen beslutade på onsdagen att införa strafftullar på kinesiska solpaneler på i genomsnitt 47 procent av importvärdet, skriver nyhetsbyrån Direkt.
Nio miljöministrar strider för nytt beslut om ETS
EU-parlamentets nej till så kallad ”backloading” tidigare i vår satte i gång en febril politisk aktivitet. Lena Ek valde att tillsammans med nio miljöministerkolleger officiellt uppmana parlamentet att ompröva sitt beslut. De nio ministrarna hävdar i sitt ställningstagande att överskottet av utsläppsrätter måste korrigeras för att systemet ska fungera samt att ett högre pris på utsläppsrätter skulle sätta fart på EU:s omställning till en grön ekonomi. Det skriver Miljörapporten.
Elpriset måste höjas för att minska utsläppen av klimatgaser
Priserna på utsläpp måste öka kraftigt om kurvorna för klimatgaser ska kunna vändas före 2020. Fyra energi- och klimatforskare har på Ny Tekniks uppdrag beräknat vilka prisökningar som kan bli nödvändiga för att klara klimatkonventionens tvågradersmål. En grundförutsättning är att prisökningarna på utsläpp genomförs globalt, till exempel genom en internationell och allomfattande handel med utsläppsrätter, där handelspriserna blir mångfalt högre än de nuvarande priserna i EU:s handelssystem.
Turkiets största vindkraftspark har invigts
Turkiets största vindkraftspark har driftsatts och invigts. Finansieringen har skett via lån från ”the European Bank for Reconstruction and Development” till en kostnad av 135 miljoner euro. Årsproduktionen av el beräknas kunna försörja ca 170 000 hushåll.
Mat ska lagas nära patienterna
Äntligen. Vi var en minoritet, som var tveksam eller motståndare till att köpa mat till våra sjukhus från Västmanlands läns landsting.
Nu har vi fått veta att vårt landsting ska bygga kök för egen produktion av mat. Man
kommer att bygga ett nytt tillagningskök (kostnad ca 70 Mkr) vid
Akademiska sjukhuset samt rusta upp köket vid Lasarettet i Enköping.
Dygnsportionskostnaden bedöms bli något lägre än idag.
Ansvar måste utkrävas för den stora felbedömning, som gjordes när överenskommelsen med Västmanlands läns landsting träffades. Och nästan ingen politiker kan gå fri. Själv har jag i färskt minne reaktionen på mina invändningar.
Bra dock att man kan ändra sig. Ännu bättre om någon gång ett medgivande av att man borde tagit till sig en invändning
Nu har vi fått veta att vårt landsting ska bygga kök för egen produktion av mat. Man
kommer att bygga ett nytt tillagningskök (kostnad ca 70 Mkr) vid
Akademiska sjukhuset samt rusta upp köket vid Lasarettet i Enköping.
Dygnsportionskostnaden bedöms bli något lägre än idag.
Ansvar måste utkrävas för den stora felbedömning, som gjordes när överenskommelsen med Västmanlands läns landsting träffades. Och nästan ingen politiker kan gå fri. Själv har jag i färskt minne reaktionen på mina invändningar.
Bra dock att man kan ändra sig. Ännu bättre om någon gång ett medgivande av att man borde tagit till sig en invändning
Uppsnappat från riksda´n om information om militär bemanning
Riksdagen
har inte fått tillräcklig information om flygvapnets och marinens bemanning
Bemanningen inom flygvapnets och marinens
stående insatsförband har påvisat brister, och riksdagen har inte fått
tillräcklig information om bemanningen. Det anser en majoritet i
försvarsutskottet som består av S, MP och V. Utskottet föreslår att riksdagen i
ett tillkännagivande betonar regeringens ansvar att informera riksdagen.
Regeringspartierna och SD reserverar sig.
Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av
bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Med anledning
av den har regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen som utskottet har
behandlat. Riksrevisionens granskning har visat på vissa brister i bemanningen,
med en sämre situation inom flygvapnet än inom marinen. Granskningen visar också
på bristande information från regeringen.
Brist
på information får negativa konsekvenser
Utskottet konstaterar att riksdagen inte har
fått tillräcklig information om bemanningen vilket i förlängningen gör det svårt
för riksdagen att fatta beslut om Försvarsmaktens förmåga, organisation och
uppgifter. Med tanke på långsiktigheten i strategiska beslut ses detta som
mycket allvarligt. Regeringen hänvisar i sin skrivelse till att riksdagen fått
information i budgetpropositionerna, men utskottet anser inte att det räcker.
Utskottet påpekar att det är svårt för riksdagen att veta vilken information den
ska efterfråga, speciellt i en verksamhet där mycket är omgärdat av sträng
sekretess. Utskottet betonar att regeringen har ett ansvar för att informera
riksdagen och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om
detta. Förslaget bygger på en S-motion.
Bakom utskottets förslag står
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. I och med att två förslag
var jämnstarka i utskottet blev utskottsordförandens röst utslagsgivande.
Regeringspartierna
anser att riksdagen har informerats
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och
Kristdemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag. Partierna hänvisar
bland annat till att det redan pågår ett arbete med bemanningsfrågorna inom
Regeringskansliet. Partierna konstaterar också att Försvarsmakten inte har
bedömt situationen på samma sätt som Riksrevisionen i alla avseenden. M, FP, C
och KD konstaterar att riksdagen har fått löpande information i
budgetpropositionerna och även haft möjlighet att begära ytterligare
information. Man understryker att det är viktigt att riksdagen också i
fortsättningen får kontinuerlig information från regeringen. Partierna anser
inte att något tillkännagivande behövs.
SD
vill utreda förbandens uthållighet
Sverigedemokraterna anser i sin reservation att
riksdagen bör få tydligare redovisning av bemanningen inom marinen och
flygvapnets insatsförband. SD anser dessutom att bemanningen behöver stärkas för
att Försvarsmaktens uthållighet vid komplexa och parallella förlopp ska
förbättras. SD föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande om att regeringen
bör utreda bemanningsbehovet med fokus på nyckelfunktioner för att denna
uthållighet ska kunna säkerställas.
Partibidragsnämn har fått nya instruktioner
Partibidragsnämndens
arbete ska regleras i lag (KU24)
Partibidragsnämnden får delvis nya regler och
regleringen sker i olika lagar. Partibidragsnämnden är en nämndmyndighet under
riksdagen och prövar frågor om statligt partistöd. I en ny lag med instruktion
för Partibidragsnämnden regleras bland annat nämndens verksamhetsansvar, att den
ska ha en arbetsordning och att den ska lämna en verksamhetsredogörelse till
riksdagen. Där kommer det också att finnas regler om kostnadsersättning till
exempel vid resor. Regler om arvoden till nämndens ledamöter införs i lagen om
arvoden med mera för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vidare
förtydligas bestämmelserna om överklagande av beslut som gäller utlämnande av
allmänna handlingar. De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 juli 2013.
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.
"..till exempel vid resor." Vid resor? Jag tror man menar "...vid till exempel resor."
Slutförvaret fortfarande olöst problem
Jag är osäker på vilka artiklar man får återge i en blogg. Om jag rätt förstått handlar det om att vara tydlig. Här är ett nyhetsbrev, som känns angeläget att få sprida
Nyhetsbrev 1/2013
SKB vill begränsa miljöprövningen av slutförvarsansökan
I april svarade kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB till mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhets-myndigheten på de krav som ställts på komplettering av ansökan. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att bolaget genom juridiska spetsfundigheter nonchalerar Strålsäkerhetsmyndighetens, Kärn-avfallsrådets och övriga remissinstansers omfattande och legitima kompletteringskrav av ansökan om att få bygga ett slutförvarssystem för använt kärnbränsle i Forsmark. Bolaget anser bl.a. att långsiktiga strålsäkerhetsfrågor och jämförelser med alternativa metoder inte ska ingå i domstolsprövningen av ett slutförvar för använt kärnbränsle. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har gjort en första övergripande genomgång av ansökan och kompletteringskraven, gjort en ny tidsplan för målet och gett remissinstanserna till i början på hösten att svara på SKB:s yttrande.
Sedan kärnavfallsbolaget SKB i mars 2011 lämnade in sin slutförvarsansökan har det pågått ett arbete med att utvärdera vilka kompletteringar som bolaget måste göra innan ansökan är redo för prövning i sak efter en formell kungörelse. Arbete sker både i det mål som pågår enligt miljöbalken vid Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt och i prövningen enligt kärntekniklagen som sker hos Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.
Stort kompletteringsbehov
Under 2012 har ett stort antal remissinstanser lämnat sina synpunkter om kompletteringsbehov av ansökan om ett slutförvarssystem för använt kärnbränsle till både mark- och miljö-domstolen och SSM. I oktober lämnade SSM och Kärnavfallsrådet in sina önskemål till domstolen.
Totalt sett är kompletteringskraven omfattande och många remissinstanser är samstämmiga om vad som krävs för att rätta till de största bristerna. I det gemensamma yttrande som Naturskyddsföreningen och MKG lämnade in i juni 2012 konstateras att det bl.a. saknas tillräckliga redovisningar om hur de konstgjorda barriärerna av koppar och lera kommer att hålla långsiktigt, om alternativa metoder – särskilt djupa borrhål, om platsvalet, om risker med avsiktliga mänskliga intrång och om naturvärden.
SKB avvisar kompletteringskrav
Den 2 april lämnade kärnavfallsbolaget SKB ett första sammanfattande yttrande till mark- och miljödomstolen över de kompletteringskrav som ställts. Bolaget avvisar i stort sett alla kompletteringskraven och väljer i stället att gå i konfrontation med remissinstanserna. Tydligast är detta när bolagets driver linjen att eftersom strålsäkerhetsfrågor hanteras i SSM:s prövning enligt kärntekniklagen så ska mark- och miljödomstolen inte bry sig om dessa. Det betyder att frågor som rör långsiktig miljösäkerhet, såsom risker att framtida generationer ska utsättas för strålning från läckande kopparkapslar inte skulle vara en del av den öppna domstolsprövningen. Domstolen skulle bara hantera frågor som t.ex. buller, utsläpp av kemikalier och naturvärdesfrågor.
Kärnavfallsbolaget anser dessutom att det inte i miljöprövningen ska göras några jämförelser med alternativa metoder, exempelvis djupa borrhål, eftersom bolaget anser att det inte i juridisk mening finns några alternativ till bolagets KBS-metod. Detta trots att det varit industrins ansvar att bedriva ett allsidigt forskningsprogram för att finna slutförvarslösningar och att det sedan 1990-talet varit tydligt att djupa borrhål skulle kunna vara ett bättre alternativ.
Även om det är kraftindustrins fulla rätt att välja juridisk linje menar Miljöorganisationernas kärnavfalls-granskning, MKG, att det strider både mot lagstiftarens intentioner och gällande rättspraxis att mark- och miljödomstolen skulle bortse från att hantera frågor som rör långsiktig miljösäkerhet i strålsäkerhetsfrågor. Vad gäller frågan om alternativredovisningar anser MKG att industrin inte bör tillåtas att komma undan en jämförelse med alternativ bara
för att kärnavfallsbolaget SKB historiskt misskött sitt lagliga ansvar att undersöka dessa.
Det som sedan början av april har hänt i domstolsprövningen är att mark- och miljödomstolen gjort en första mer övergripande genomgång av ansökan och kraven på kompletteringar. Den 13 maj skickade domstolen ut kärnavfallsbolagets yttrande från den 2 april på remiss till de aktörer som deltar i domstolsprövningen med ett föreläggande att lämna synpunkter till den 26 augusti. Domstolen har även gjort en ny tidsplan för målet. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har fått ett separat föreläggande och ska även svara på en komplettering som kärnavfallsbolaget enligt domstolen ska lämna in i juni.
SSM missnöjd med kompletteringar
Den 2 april lämnade kärnavfallsbolaget SKB även in en större mängd kompletteringar och planer för när kompletteringar ska lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Myndighetens prövning sker mer löpande och kompletteringskrav från myndigheten och svar från kärn-avfallsbolaget kommer med jämna mellanrum. Detta arbete kan följas på den prövningsportal som finns på MKG:s hemsida. I ett kort svar på det underlag kärnavfallsbolaget lämnade in den 2 april har SSM meddelat att det är myndighetens bedömning att endast delar av kompletteringarna delvis uppfyller myndighetens förväntningar. Dessutom konstateras att bolaget valt att inte lämna något underlag och därmed inte svarat på vissa krav.
Med tanke på hur kärnavfallsbolaget SKB agerar i prövningen i mark- och miljödomstolen anser MKG att det är väldigt viktigt att SSM ligger på och kräver de kompletteringar som behövs vad gäller långsiktig strålsäkerhet och alternativredovisningar. SSM har en god förståelse för de problem som finns med att visa att kopparkapslarna kommer att hålla och har begärt omfattande kompletteringar i kapselfrågor. Kärnavfallsbolaget har svarat att kompletteringar i dessa frågor, och många andra frågor, kommer att ske under hela 2013 med två viktigare kompletteringstillfällen i juni och december. Detta har lett till att SSM har meddelat mark- och miljödomstolen att myndigheten kan behöva till mitten på 2014 innan det går att avgöra vilka kompletteringskrav myndigheten vill ställa i domstolsprövningen. Den nya tidsplan som domstolen redovisat har tagit hänsyn till detta och utgår ifrån att kungörelse av ansökan inför prövningen i sak sker i stort sätt samtidigt i både miljöbalksprövningen och prövningen enligt kärntekniklagen. Samt att domstolen och SSM ska lämna i sina yttranden till regeringen ungefär samtidigt.
SSM har även haft avstämningsmöten i sak med kärnavfallsbolaget. På ett sådant möte i februari som gällde kopparkapselfrågor markerade SSM tydligt att myndigheten inte är nöjd med de kompletteringar och planer för kompletteringar som bolaget lämnat över. Myndigheten förtydligade att osäkerheten i SSM:s yttrande till regeringen är avhängigt hur många frågor avseende processer i slutförvarsmiljön som kvarstår vid tidpunkten för SSM:s yttrande. Detta menar MKG är en viktig signal till kärnavfallsbolaget att se till att överlämna all den kunskap som bolaget har om kopparkorrosion och hur leran beter sig i slutförvarsmiljön.
Läs mer på www.mkg.se
Det korroderar lite överallt
Även om det tar en väldigt lång tid att få en ökad förståelse för hur kopparkapslarna skulle kunna korrodera i en slutförvarsmiljö så ökar kunskapen hela tiden. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, finner det dock anmärkningsvärt att den kunskap som behövs för att kunna pröva ansökan inte redan finns i den.
Den 25 januari publicerade Strålsäker-hetsmyndigheten en forskningsrapport från ett forskarlag lett av Gunnar Hultquist vid KTH som visar att koppar korroderar i en syrgasfri miljö och att korrosionen fortsätter på djupet. Samtidigt fortskrider kärnavfallsbolaget SKB:s forskningsprojekt vid Uppsala universitet som ska undersöka samma sak mycket långsamt. Projektet har bekräftat att koppar korroderar i en syrgasfri miljö men det är osäkert om kärnavfallsbolaget som styr forskningen har ett intresse att fortsätta evakuera försöksutrustningen med jämna mellanrum för att visa att den aktuella korrosionsprocessen inte endast är en ytprocess.
Det saknas fortfarande försök både i laboratoriemiljö och i en realistisk slutförvarsmiljö som undersöker hur koppar beter sig när syrgasen förbrukats i ett slutförvar. I april publicerade kärnavfallsbolaget SKB en rapport från upptaget av försökspaket 3 i MiniCan-projektet i berglaboratoriet i Äspö. Det har funnits förhoppningar om att MiniCan-försöket skulle kunna ge svar på hur koppar korroderar när syrgasen förbrukats, något som skett snabbt i MiniCan-paketen. Rapporten visar dock att det järn som funnits med i paketen korroderat så mycket att det inte går att säga så mycket om kopparkorrosionshastigheter. Detta visar att det behövs ett särskilt projekt som bara fokuserar på koppar, något som aldrig kärnavfallsbolaget genomfört. Detta trots att kopparkapslen är den viktigaste barriären i KBS-konceptet.
Statens granskning av viss skolverksamhet måste bli bättre
Skolinspektionen ska granska vissa av de skolor, som finns i en kommun, och kommunen själv ska granska andra. Skolinspektionen bör bli bättre på att granska, anser riksdagen. Skolinspektionen är staten, den stat, som en del anser vara bättre skickad än kommunerna att bedriva skolverksamhet. Det kan inte vara lätt att företräda en kommun när någon annan planerar för en del av verksamheten. Så här tycker riksda´n
"Riksrevisionens granskning av hur ansökningar om att starta friskolor prövas (UbU14)
"Riksrevisionens granskning av hur ansökningar om att starta friskolor prövas (UbU14)
Riksrevisionen har granskat Skolinspektionens
behandling av ansökningarna från enskilda aktörer som vill starta friskolor.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av
granskningen. Riksdagen anser att det är viktigt att Skolinspektionen prövar
ansökningarna på ett effektivt och likvärdigt sätt. Både riksdagen och
regeringen håller med Riksrevisionen om att Skolinspektionens prövning kan
utvecklas ytterligare. Riksdagen ser positivt på att det redan pågår ett
förbättringsarbete inom Skolinspektionen som följer de flesta av Riksrevisionens
rekommendationer och att regeringen följer utvecklingen.
Riksrevisionen anser bland annat att
Skolinspektionen inte lägger tillräcklig tyngd vid att prövningen av
ansökningarna ska bidra till att skapa ett varierat urval av friskolor och
kommunala skolor. Riksdagen och regeringen håller inte med om detta, utan anser
att Skolinspektionen i sin prövning endast kan beakta de kriterier som anges i
skollagen. Riksrevisionen anser också att reglerna för prövning av ansökningar
från enskilda aktörer som vill starta friskolor delvis är otydliga. Riksdagen
vill avvakta med frågan tills den så kallade Friskolekommitténs utredning är
klar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade
ärendet"
Varför invändningar först nu?
Inläggen om det nya Psykiatrins hus upphör inte. I dag menar en skribent att huset är olämpligt som vårdlokal för psykiskt sjuka. Skulden läggs på administratörerna.
För en utomstående är det svårt att hänga med. Bilden jag har, vilken kan vara felaktig, är att alla yrkeskategorier har varit med i planeringen och att protesterna kom först sedan huset stod klart. Hur kan det bli så?
För en utomstående är det svårt att hänga med. Bilden jag har, vilken kan vara felaktig, är att alla yrkeskategorier har varit med i planeringen och att protesterna kom först sedan huset stod klart. Hur kan det bli så?
lördag 18 maj 2013
Rapport i riksda´n om lärarlegitimation
Hur går det med införande av lärarlegitimation? Regeringen har till riksda´n lämnat en rapport.
Med anledning av ett tidigare tillkännagivande från riksdagen har regeringen lämnat en redogörelse för hur arbetet med de nya legitimationerna för lärare och förskollärare fortskrider. Skrivelsen innehåller bland annat uppgifter om antalet beviljade legitimationer, en ekonomisk analys och en finansieringsplan för det fortsatta arbetet. Enligt Skolverkets bedömning kommer totalt cirka 150 000 lärarlegitimationer att vara utfärdade före den 1 december 2013. Skolverket har fått 145 miljoner kronor i anslag för arbetet under 2013. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noggrant följa Skolverkets arbete med hanteringen av legitimationsärenden och i samband med Skolverkets kontinuerliga redovisningar överväga om fler åtgärder behövs. Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som redan vidtagits och som planeras ger förutsättningar för att systemet med legitimation för lärare och förskollärare ska kunna införas på ett så bra sätt som möjligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Dålig styrning av skolan
Debatten om styrningen av skolan går vidare. Enigheten om att olikheterna mellan landets olika skolor är ett problem är stor. Men vilka slutsatser ska dras? Några tror att staten är bättre skickad än kommunerna att driva skolverksamhet, den stat, som i dag inte lyckas följa upp sina mål och utkräva ansvar. Men den analysen finner jag ingenstans, inte heller i den artikeln i Dagens Samhälle.
Lärarnas Riksförbund:
Lärarnas Riksförbund:
Hur länge ska beslutsfattarna blunda för att skolans finansiering och styrning måste förändras? Studie efter studie visar att likvärdigheten blir allt sämre i den svenska skolan. Det skriver Bo Jansson, nytillträdd förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund.
Flera av Lärarnas Riksförbunds rapporter har visat de växande problemen genom åren. Nyligen visade Skolverket och Skolinspektionen detsamma. Och häromveckan kunde vi läsa Dagens Samhälles stora genomgång av resultaten som visar att skillnaderna är mycket stora och rentav förstärks av två årtionden av kommunaliserad skola. Det blir särskilt uppenbart i Dagens Samhälles genomgång att det inte är rimligt att förvänta sig att små kommuner med litet skatteunderlag ska klara att leverera en högvärdig skola. Hur ska Bjuv, Skinnskatteberg och Flen kunna tävla med Danderyd, Lidingö, och Lomma? De har ju helt olika förutsättningar. Skola och utbildning är en nationell angelägenhet som hela landets framtid vilar på. Inför kommunaliseringen av skolan 1991 hävdade den dåvarande skolministern Göran Persson att ”framtiden ligger i kommunerna”. Men leveransen har uteblivit. Skolans resultat har försämrats, samtidigt som läraryrkets status sjunkit.
Annons
Trots hårt motstånd, från framför allt Lärarnas Riksförbunds medlemmar, drevs reformen igenom. Det är värt att påpeka att i Sverige har decentraliseringsivern varit helt politiskt driven. Men nu när resultaten sjunker står inga politiker bakom denna utveckling, utan säger sig oroas av den.
Det Lärarnas Riksförbund, som organiserar majoriteten av lärarna i grundskolans senare år och gymnasieskolan, varnade för i samband med kommunaliseringen 1991, har blivit verklighet. Efter drygt två decennier med en skola i lokalpolitikers händer ligger Sverige efter i internationella jämförelser när det gäller läsförståelse, matematik och naturkunskap och skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund ökar.
Den splittrade kommunaliserade skolan, förenad med det fria skolvalet, som får allt mer kritik, samt en okontrollerad friskolereform, som inte levererat det lärarna och andra hoppades på, har lett oss till vägs ände. Nu har vi situationen att 290 kommuner samt otaliga friskolor säger sig försöka satsa på resultaten och på att förbättra villkoren för lärarna – alla utifrån sina lokala förutsättningar. Det går inget vidare, kan man väl säga.
Jag frågar mig i vilken annan verksamhet hade kvalitetsskillnaderna kunnat öka och leveransen försämras kontinuerligt under 20 år – och det utan att det leder till förändringar på styrnings- och ledningsnivå? Det är inget mindre än en skandal att lokala hänsyn har tillåtits gå före landets behov av en fungerande skola! Kommunaliseringen av skolan har inneburit en oacceptabel skada på det svenska utbildningsväsendet. Många lärare, inte minst männen, flyr sina arbeten.
En undersökning beställd av SVT visade nyligen att nästan häften av svenska folket nu vill förstatliga skolan. Det stämmer väl överens med Lärarnas Riksförbunds stora väljarundersökning, där 4 500 personer i åldern 18–74 år intervjuades inför förra riksdagsvalet. 90 procent tror inte att alla Sveriges elever får en likvärdig utbildning och en majoritet anser att likvärdigheten skulle förbättras med en statlig finansiering av skolan.
Svenska politiker måste sansa sig och lyssna på väljarna. Det är dags att ta steg mot en ny mer likvärdig och rättvis finansiering av skolan. En finansiering som kommer likställa villkoren mellan kommunala skolan och de fristående skolorna, till glädje för båda formerna.
Men frågan motarbetas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och åsidosätts av riksdagspartierna. Därför kommer vi nu att ta kontakt med partierna för fördjupade samtal om skolans styrning och finansiering. För att säkra en positiv utveckling krävs en starkare nationell styrning med ett direkt uppdrag till lärarna. Det är en nödvändig väg ut och fram för svensk skola
torsdag 16 maj 2013
Partibidragsnämndens arbete ska regleras i lag
"Partibidragsnämnden får delvis nya regler och
regleringen sker i olika lagar. Partibidragsnämnden är en nämndmyndighet under
riksdagen och prövar frågor om statligt partistöd. I en ny lag med instruktion
för Partibidragsnämnden regleras bland annat nämndens verksamhetsansvar, att den
ska ha en arbetsordning och att den ska lämna en verksamhetsredogörelse till
riksdagen. Där kommer det också att finnas regler om kostnadsersättning till
exempel vid resor. Regler om arvoden till nämndens ledamöter införs i lagen om
arvoden med mera för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vidare
förtydligas bestämmelserna om överklagande av beslut som gäller utlämnande av
allmänna handlingar. De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 juli 2013.
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag."
Från riksda´n om ekologisk produktion
Ny
lag om kontroll av ekologisk produktion
En ny lag om kontroll av ekologisk produktion
ska ersätta den gamla. Syftet är att anpassa lagstiftningen till nya EU-regler
och till lagar inom liknande områden, som livsmedelslagen. Den nya lagen har
också kompletterats med ett antal bestämmelser, främst för att underlätta
kontrollmyndigheternas arbete:
- Kommunerna ska kunna samverka kring vilken kommun som ska genomföra kontrollen.
- Kontrollmyndigheterna ska kunna omhänderta varor som inte uppfyller reglerna.
- Kontrollmyndigheterna ska i vissa fall kunna begära hjälp av polisen.
- Den som låter bli att anmäla sin verksamhet för kontroll ska kunna dömas att betala en straffavgift.
Kontrollorganens beslut ska kunna överklagas.
Bestämmelserna om rätt att begära ut allmänna handlingar och bestämmelserna om
sekretess ska gälla vid kontroll av ekologisk produktion. De nya reglerna ska
gälla från den 1 januari 2014.
UU om ramverk för global utveckling
EU-förslag om ramverk för global utveckling efter 2015 (UU18)
Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens förslag om ett ramverk för global utveckling efter 2015. Ramverket innehåller EU:s utgångspunkter inför kommande förhandlingar i FN om nya globala utvecklingsmål efter de så kallade millenniemålen. Kommissionen föreslår ett antal principer för ramverkets räckvidd, målens karaktär och antal, insyn, genomförande och ansvarsskyldighet samt samstämmighet.
Utskottet instämmer i stort med den inriktning som kommissionen föreslår. Det är viktigt att EU kan enas om ett antal principer inför den globala debatten. Utskottet håller med om att den framtida globala dagordningen bör gälla för alla länder och bör ha fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling som främsta mål.
Dagordningen bör enligt utskottet bygga vidare på millenniemålen men anpassas till den förändrade omvärlden och fokusera mer på kvalitet och på sambandet mellan olika mål. Dagordningen bör också ta fasta på alla länders ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Utskottet anser att EU bör driva samstämmighet för utveckling som en central fråga inom ramen för en ny global dagordning.
Det finns enligt utskottet vissa grundläggande förutsättningar för att stimulera utvecklingens drivkrafter som bör lyftas fram i EU:s ramverk. Dessa är miljö och klimat, demokrati och mänskliga rättigheter samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
Riksda´n om oljeskador
Fartygsägare
ska ansvara för oljeskador till sjöss
Riksdagen godkände en internationell konvention
från 2001, den så kallade bunkerkonventionen. Konventionen innebär att
fartygsägare ska vara ansvariga för skador som orsakats genom utsläpp av
bunkerolja, som används vid fartygsdrift. Samma ansvar ska gälla för redare,
personer som hyr fartyg utan besättning, eller andra som har hand om fartygets
drift.
Gränserna för skadeståndsansvar ska också höjas,
i linje med ett beslut av Internationella sjöfartsorganisationen, IMO.
onsdag 15 maj 2013
Nog kan vi göra oss av med icke förnybart
Varje timme tar jorden emot lika mycket energi som vi människor gör av med på
ett år.
• Solceller på en yta lika stor som Värmland kan producera el som täcker hela Europas energibehov.
• I Sverige finns det 100 kvadrat-kilometer södervända tak med potential för 30 TWh solkraft. Det motsvarar kraften från fem kärnkraftsreaktorer.
• Solceller på en yta lika stor som Värmland kan producera el som täcker hela Europas energibehov.
• I Sverige finns det 100 kvadrat-kilometer södervända tak med potential för 30 TWh solkraft. Det motsvarar kraften från fem kärnkraftsreaktorer.
Telge Energi ger solkraft
Det är den här inriktningen, som gör att jag valt just Telge Energi.
Medan våra konkurrenter fortsätter att sälja smutsig kolkraft* är vi på Telge Energ i först i Sverige med att ge alla våra kunder solkraft i sin elmix.
Från och med maj lägger vi till sol i alla elavtal. Det är vi först i Sverige med. Solkraft är en överlägsen kraftkälla som till skillnad från olja och kol inte smutsar ner vår jord. Dessutom kommer den aldrig att ta slut.
Än så länge produceras det inte tillräckligt med solkraft. Det är därför alla våra kunder nu får solkraft i sin elmix. Det är nämligen så att för varje kilowattimme sol våra kunder köper tillverkas det mer solkraft och mindre smutsig kolkraft.
Ändringen kommer inte att innebära någon skillnad för dig förutom att du nu också bidrar till utbyggnaden av solkraft i Sverige. Om du redan har sol i ditt avtal så kommer du att märka en liten prissänkning
Medan våra konkurrenter fortsätter att sälja smutsig kolkraft* är vi på Telge Energ i först i Sverige med att ge alla våra kunder solkraft i sin elmix.
Från och med maj lägger vi till sol i alla elavtal. Det är vi först i Sverige med. Solkraft är en överlägsen kraftkälla som till skillnad från olja och kol inte smutsar ner vår jord. Dessutom kommer den aldrig att ta slut.
Än så länge produceras det inte tillräckligt med solkraft. Det är därför alla våra kunder nu får solkraft i sin elmix. Det är nämligen så att för varje kilowattimme sol våra kunder köper tillverkas det mer solkraft och mindre smutsig kolkraft.
Ändringen kommer inte att innebära någon skillnad för dig förutom att du nu också bidrar till utbyggnaden av solkraft i Sverige. Om du redan har sol i ditt avtal så kommer du att märka en liten prissänkning
lördag 11 maj 2013
Trafikutskottet om åkeribranschen
Trafikutskottet vill ha förbättrade villkor inom åkeri- och taxibranscherna
Trafikutskottet anser att villkoren inom åkeribranschen bör förbättras och att det behövs åtgärder för att företagare inom branschen ska kunna konkurrera på lika villkor. Vidare bör regeringen överväga ytterligare åtgärder mot illegal verksamhet inom åkeribranschen. Utskottet föreslår också ett skyndsamt införande av redovisningscentraler för taxi och en översyn av taxibranschen. Utskottet föreslår att riksdagen gör sammanlagt fyra tillkännagivanden i dessa frågor. Regeringspartierna reserverar sig mot två av förslagen.
Trafikutskottet tar upp frågan om att ge åkeribranschen bättre förutsättningar att konkurrera på lika villkor. Utskottet pekar på att man i vissa andra europeiska länder har försökt att hitta lösningar för att stävja utvecklingen med att personer utnyttjas genom arbete under anställningsliknande förhållanden. Som exempel nämns Nederländerna där det som huvudregel tillämpas att de förare som åkerierna anlitar ska vara anställda i det företag de arbetar för. Samtidigt görs undantag för anställda i bemanningsföretag med kollektivavtal samt underentreprenörer med egna trafiktillstånd och egna fordon.
Utskottet pekar på att man genom denna lösning har fått en mer konkurrensneutral transportnäring. Utskottet efterlyser en översyn av möjligheten att införa en liknande modell i Sverige och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om detta. Bakom förslaget står en utskottsmajoritet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Förslaget bygger på tre motioner från Socialdemokraterna och en motion från Sverigedemokraterna.
Regeringspartierna reserverar sig
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot förslaget och pekar bland annat på de insatser som redan nu görs av Skatteverket samt att gällande regler ska tillämpas likvärdigt oavsett om det är en svensk eller utländsk åkare. Detta är en förutsättning för att få konkurrens på lika villkor, menar regeringspartierna.
Åtgärder mot illegal verksamhet inom åkeribranschen
Trafikutskottet behandlar även frågan om åtgärder mot illegal verksamhet inom åkeribranschen. Utskottet välkomnar att de myndigheter som ansvarar för kontroller och tillsyn inom åkeribranschen har börjat arbeta för att motverka illegal verksamhet. De vidtagna åtgärderna är betydelsefulla, menar utskottet, men konstaterar samtidigt att det är ovanligt att de som ägnar sig åt otillåten cabotage eller olaga yrkesmässig trafik blir åtalade. Med cabotage avses i det här fallet, något förenklat, transporter inom ett land som utförs av ett företag som är registrerat i ett annat land. Ett enigt trafikutskott anser därför att det är angeläget att det så snart som möjligt vidtas ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de här problemen och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen. Utskottets förslag bygger på en motion från Socialdemokraterna.
Obligatoriska redovisningscentraler för taxi
Trafikutskottet föreslår också två tillkännagivanden om taxibranschen. Utskottet anser att det behövs kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med fusket inom taxibranschen och välkomnar att ett arbete redan pågår med att införa obligatoriska redovisningscentraler för taxi. Samtidigt vill utskottet framhålla att frågan har fördröjts under många år och att det nu är viktigt att obligatoriska redovisningscentraler införs så snart som möjligt. Bakom förslaget står en utskottsmajoritet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot förslaget om obligatoriska redovisningscentraler och menar att det finns risk att förslaget kommer att försena det arbete som redan pågår med att införa ett sådant krav.
Översyn av taxibranschen
Trafikutskottet påtalar vidare att det har vidtagits flera aktiviteter för att främja en seriös taxinäring och komma till rätta med oegentligheter inom taxiverksamheten. Ett enigt utskott menar samtidigt att det utöver vad som hittills har gjorts och aviserats behövs en utredning som även belyser för - och nackdelar med avregleringen av taxibranschen. Utskottet anser att det är viktigt att ta ett samlat grepp om taxinäringens utveckling så att taxiresenärernas behov av att kunna känna sig trygga och säkra tillgodoses. Utskottets båda förslag om taxibranschen bygger på två motioner från Socialdemokraterna
Inte min, men en artikel om skolan
Inför årets Skolriksdag handlar skoldebatten glädjande nog allt mer om att skolans utmaningar behöver mötas med ett bra ledarskap och moderna undervisningsmetoder. Kommunpolitiker och förvaltningschefer behöver sätta tydliga mål och uthålligt följa sina elevers och skolors resultat. Lärare behöver samarbeta och utveckla sina undervisningsmetoder, inte minst inom IT-området. Samtidigt pågår en debatt som är mer förlamande än utvecklande, den om skolans huvudmannaskap. Det är djupt olyckligt. Så länge som partierna och de fackliga organisationerna inte kan ena sig om formerna för skolans ansvarsfördelning så hämmas skolans möjligheter till nödvändig utveckling. Denna splittring existerar inte i länder med en positiv skolutveckling, som i Finland, Kanada och Nya Zeeland. Förmodligen är vi alla överens om att majoriteten av lärare och kommuner arbetar målmedvetet och engagerat. Vi kan också vara överens om att resultaten i skolan behöver förbättras och att det finns kommuner och skolor som kan utveckla sin styrning av skolan. Men är det verkligen ett argument för att staten ska ta över skolan i ännu högre grad?
De brister som i dag lyfts i debatten fanns också när staten fördelade skolans resurser. Öppningstalet i Skolriksdagen 1989 tog bland annat upp dessa problem:
• Statens bristande ansvar för finansieringen av skolan, avseende lärarlönerna.
• Mängden detaljregleringar som undertrycker friheten att utforma anpassade lösningar.
• Matematikundervisningen som inte är tillräckligt bra på sina håll.
• Att skolan inte blivit likvärdig för alla barn oavsett social bakgrund.
Vi har en bättre skola i dag, även om vi inte ska blunda för utmaningarna. Skolan har utvecklats, men omvärlden har förändrats i ännu högre grad. Därför är det avgörande att alla vi som vill utveckla skolan diskuterar skolans stora framtidsfrågor: Hur ledarskapet kan förbättras, hur IT kan bli ett naturligt stöd i undervisningen, hur lärare kan samarbeta mer och hur forskningens rön kommer in i klassrummen. Utgångspunkten måste vara vad som är bäst för eleverna.
Ibland kommer kritik mot skolan för att kommuner saknar resurser och att elever inte får det stöd de behöver. Men det finns inget självklart samband mellan resultat och resurser. Kommunerna satsar 40 procent av sin budget på skolan och Sverige ligger i OECD:s topp av de länder som satsar mest. I de flesta fall räcker resurserna, det centrala är hur de används. Här är det viktigt att lära av de som lyckas. Det handlar om att tidigt identifiera elevernas behov och att anpassa undervisningen utifrån elevens förutsättningar. Ytterst är det ledningens ansvar att göra rätt analys och rätt fördelning.
Inför Skolriksdagen inleder Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) satsningen Från 80 till 100, med ambitionen att alla kommuner och skolor varje år kan få allt fler elever som klarar målen i alla ämnen. Förhoppningsvis kan vår matematiksatsning, PRIO-projektet och Plug-In-projektet bidra till den utvecklingen. Under hösten kommer vi också att se närmare på hur skolans resurser fördelas.
I dag har arbetsgivare och lärarna ett gemensamt avtal om löneutveckling i ryggen. Tillsammans ser vi också över lärarnas arbetstid och vi samarbetar i forskningsfrågor. Men skolans utvecklingsarbete skulle kunna löpa ännu smidigare. Det vore befriande om vi kunde lämna diskussionen om huvudmannaskapet bakom oss. Stanna upp och tänk tanken, att vi tillsammans också koncentrerar oss på elevernas behov och skolans stora framtidsfrågor. Visst vore det fantastiskt!
De brister som i dag lyfts i debatten fanns också när staten fördelade skolans resurser. Öppningstalet i Skolriksdagen 1989 tog bland annat upp dessa problem:
• Statens bristande ansvar för finansieringen av skolan, avseende lärarlönerna.
• Mängden detaljregleringar som undertrycker friheten att utforma anpassade lösningar.
• Matematikundervisningen som inte är tillräckligt bra på sina håll.
• Att skolan inte blivit likvärdig för alla barn oavsett social bakgrund.
Vi har en bättre skola i dag, även om vi inte ska blunda för utmaningarna. Skolan har utvecklats, men omvärlden har förändrats i ännu högre grad. Därför är det avgörande att alla vi som vill utveckla skolan diskuterar skolans stora framtidsfrågor: Hur ledarskapet kan förbättras, hur IT kan bli ett naturligt stöd i undervisningen, hur lärare kan samarbeta mer och hur forskningens rön kommer in i klassrummen. Utgångspunkten måste vara vad som är bäst för eleverna.
Ibland kommer kritik mot skolan för att kommuner saknar resurser och att elever inte får det stöd de behöver. Men det finns inget självklart samband mellan resultat och resurser. Kommunerna satsar 40 procent av sin budget på skolan och Sverige ligger i OECD:s topp av de länder som satsar mest. I de flesta fall räcker resurserna, det centrala är hur de används. Här är det viktigt att lära av de som lyckas. Det handlar om att tidigt identifiera elevernas behov och att anpassa undervisningen utifrån elevens förutsättningar. Ytterst är det ledningens ansvar att göra rätt analys och rätt fördelning.
Inför Skolriksdagen inleder Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) satsningen Från 80 till 100, med ambitionen att alla kommuner och skolor varje år kan få allt fler elever som klarar målen i alla ämnen. Förhoppningsvis kan vår matematiksatsning, PRIO-projektet och Plug-In-projektet bidra till den utvecklingen. Under hösten kommer vi också att se närmare på hur skolans resurser fördelas.
I dag har arbetsgivare och lärarna ett gemensamt avtal om löneutveckling i ryggen. Tillsammans ser vi också över lärarnas arbetstid och vi samarbetar i forskningsfrågor. Men skolans utvecklingsarbete skulle kunna löpa ännu smidigare. Det vore befriande om vi kunde lämna diskussionen om huvudmannaskapet bakom oss. Stanna upp och tänk tanken, att vi tillsammans också koncentrerar oss på elevernas behov och skolans stora framtidsfrågor. Visst vore det fantastiskt!
Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting
Maria Stockhaus, ordförande (M) i beredningen för utbildningsfrågor, SKL
Maria Stockhaus, ordförande (M) i beredningen för utbildningsfrågor, SKL
Mer från riksda´n
Svenska redare ska kunna få tillstånd för
beväpnad bevakning ombord på fartyg som riskerar att utsättas för piratangrepp.
Syftet är att göra det möjligt att skydda fartyget, besättningen, passagerarna
och lasten mot angrepp av utomstående personer. Tillståndet innebär att
säkerhetspersonalen har rätt att inneha vissa slag av skjutvapen och ammunition
ombord. Förslaget är i linje med rekommendationerna från Internationella
sjöfartsorganisationen, IMO.
Sjöröveriet har ökat under det senaste
decenniet, från att tidigare ha utgjort ett relativt begränsat problem. Det
finns dock inte något känt exempel på att pirater har lyckats ta sig ombord på
ett fartyg som haft beväpnad säkerhetspersonal. Riksdagen betonar samtidigt att
det är viktigt att undvika att beväpnade säkerhetsstyrkor leder till en
upptrappning av våldet vid ett eventuellt piratangrepp
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna
motionstiden 2012 om järnvägar och kollektivtrafik. Skälet är bland annat att
det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen pekar bland
annat på att det inom Regeringskansliet pågår beredning med att tillsätta en
utredning om järnvägssystemets organisation.
Motionerna handlar om samhällsuppdrag och
ekonomiska mål för SJ, järnvägstrafikens reglering, europeisk
järnvägssamordning, ansvar för järnvägsstationer och resenärsfrågor. Andra
motioner handlar om upprivning av kollektivtrafiklagen, utvärdering av
kollektivtrafiklagen, pris och kvalitet i kollektivtrafiken, nya
kollektivtrafiksystem, färdtjänst och tillgänglig kollektivtrafik för personer
med funktionsnedsättning, Arlandabanan och Gotlandstrafiken.
Riksdagen anser att EU:s nya regler om
svavelutsläpp från fartyg bör införas på ett sätt som blir så kostnadseffektivt
som möjligt för sjöfarten och exportföretagen. Regeringen bör därför främja
bränslen med låg svavelhalt som flytande naturgas och kostnadseffektiva metoder
för avgasrening för fartyg. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till
regeringen om detta.
EU-kommissionen har tidigare lämnat ett förslag
om att fartygsbränsle som används i Nordsjön och Östersjön från och med 2015 ska
få ha en svavelhalt på högst 0,1 viktprocent. Inom resten av EU ska gränsen vara
3,5 viktprocent. I ett senare skede ska den tillåtna svavelhalten sänkas till
0,5 viktprocent inom hela EU. Riksdagen ser en risk för att olika regler i olika
delar av EU kan öka kostnaderna och göra det svårare för svenska rederier och
svensk exportindustri att konkurrera med andra länder. Tillkännagivandet grundar
sig på en S-motion. Riksdagen sa nej övriga motioner om sjöfartsfrågor från
allmänna motionstiden 2012.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya
regler för sjöfartsskyddet. Transportstyrelsen ska kunna erkänna vissa
organisationer som så kallade sjöfartsskyddsorganisationer och överlåta vissa
tillsynsuppgifter till dem. Svenska rederier ska själva kunna välja vem som ska
sköta tillsynen hos dem, vilket kan göra att tillsynskostnader minskar. De nya
reglerna ska gälla från den 1 juli 2013.
Intressant uppsnappat från riksda´n
EU-kommissionens förslag om en ram för havsplanering och integrerad kustförvaltning strider mot subsidiaritetsprincipen. Det konstaterade riksdagen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.
Kommissionens förslag innebär att EU-länderna ska upprätta havsplaner och strategier för kustförvaltning som uppfyller vissa minimikrav. Kommissionen motiverar detta med att marina ekosystem, fiskeområden, marina skyddade områden och infrastrukturer som kablar, rörledningar, farleder, olja, gas och vindkraftanläggningar löper över nationella gränser.
I Sverige regleras den fysiska samhällsplaneringen i plan- och bygglagen, och det är kommunerna som ansvarar för planeringen. Kommissionen tänker i sitt förslag reglera områden som omfattas av den kommunala planprocessen. Riksdagen bedömer att förslaget kan komma att styra den kommunala självständiga planeringen på ett sätt som inte är nödvändigt eller lämpligt. Att utforma krav på den kommunala planeringen är en nationell angelägenhet som enligt riksdagen inte bör regleras på EU-nivå.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande åtgärder, socialt företagande, och olika näringsgrenar som bland annat turism, kulturella och kreativa näringar och mjukvarubranschen
Den 1 juni 2013 inrättas en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om övergångsbestämmelser i samband med inrättandet. Inspektionen för vård och omsorg ska ta över vissa av Socialstyrelsens uppgifter. Den nya myndigheten ska bland annat arbeta med tillsyn och bevilja tillstånd inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder.
Internationella positiva enrginyheter
Bloomberg New Energy Finance (BNEF) förutspår i en ny
studie att de årliga investeringarna i förnybar energi kommer att öka med 230
procent fram till och med 2030. Detta är 35 procent högre än vad Bloomberg
trodde för ett år sedan. Fram till år 2030 förväntas 70 procent av all
nyinstallerad elproduktion vara förnybar. Förklaringen är de sjunkande
kostnaderna för förnybar energi. – Detta är en glädjande nyhet som visar att
vindkraft och annan förnybar elproduktion är konkurrenskraftigt gentemot de
traditionella kraftslagen såsom kol och olja, säger Annika Helker Lundström, vd
Svensk Vindenergi.
I nästan alla EU-länder har andelen förnybar energi ökat. Bäst i klassen är Estland och störst i klassen är Sverige. Det visar en rapport från Eurostat som beskriver åren 2004 till 2011. Målet för EU är att andelen förnybar energi år 2020 ska uppgå till sammanlagt 20 procent.
EU anklagar kinesiska solpanelstillverkare för att få otillåtna subventioner av den kinesiska regeringen. Handelskommissionären Karel De Gucht trycker nu på för att införa provisoriska tullar på omkring 40 procent på kinesiska solpaneler.
Nya kriterier kommer att göra det lättare för projekt inom biogas, vindkraft och solenergi för att ansöka om bidrag inom EU. Den finska regeringen kommer att ändra tillämpningskriterierna för att bekräfta EU:s regelverk, rapporterar Invest in Finland. Omkring 145 miljoner euro har reserverats för att stötta förnybar energiproduktion.
I slutet av april driftsattes 59 vindkraftverk med en total kapacitet på 212,4 MW. Därmed är Anholt Danmarks största havsbaserade vindkraftspark.
Denham Capital Management LP, en amerikansk riskkapitalfond, investerar 75 miljoner dollar i vindkraft i Australien, där produktionen från vindkraftverk har blivit billigare än kol.
Är detta flygindustrins framtid: Ett flygplan drivet helt av solen och med solceller på vingarna? Framtidsprojektet Solar Impulse landade i helgen i Arizona efter att ha klarat sin första delsträcka på färden över USA.
I nästan alla EU-länder har andelen förnybar energi ökat. Bäst i klassen är Estland och störst i klassen är Sverige. Det visar en rapport från Eurostat som beskriver åren 2004 till 2011. Målet för EU är att andelen förnybar energi år 2020 ska uppgå till sammanlagt 20 procent.
EU anklagar kinesiska solpanelstillverkare för att få otillåtna subventioner av den kinesiska regeringen. Handelskommissionären Karel De Gucht trycker nu på för att införa provisoriska tullar på omkring 40 procent på kinesiska solpaneler.
Nya kriterier kommer att göra det lättare för projekt inom biogas, vindkraft och solenergi för att ansöka om bidrag inom EU. Den finska regeringen kommer att ändra tillämpningskriterierna för att bekräfta EU:s regelverk, rapporterar Invest in Finland. Omkring 145 miljoner euro har reserverats för att stötta förnybar energiproduktion.
I slutet av april driftsattes 59 vindkraftverk med en total kapacitet på 212,4 MW. Därmed är Anholt Danmarks största havsbaserade vindkraftspark.
Denham Capital Management LP, en amerikansk riskkapitalfond, investerar 75 miljoner dollar i vindkraft i Australien, där produktionen från vindkraftverk har blivit billigare än kol.
Är detta flygindustrins framtid: Ett flygplan drivet helt av solen och med solceller på vingarna? Framtidsprojektet Solar Impulse landade i helgen i Arizona efter att ha klarat sin första delsträcka på färden över USA.
Ge den olämplige ännu större ansvar?
Staten sätter upp mål för kommunerna. På det viktiga skolområdet är målen tydliga. Måluppfyllelsen är dålig, en del säger usel. Lärare flyr från sitt jobb. Sverige halkar efter. Finland är ett mönster. Bilderna är många.
Den som sätter upp mål måste följa upp målen och vidta åtgärder för att få utförarna, kommunerna, att leva upp till målen. Staten har misslyckats totalt i den rollen. Statens styrning av skolan är usel. Någon brist på statliga verk för uppgiften torde inte vara förklaringen.
Lösningen sägs nu vara att den som inte klarar att följa upp mål och utkräva ansvar ska ta hand om även driften.
Tänk om det är så att det är på den statliga nivån som på den regionala inom landstingen, politikerna har inte förstått sin roll. Men som vanligt när politiken misslyckas så gör man problemet till ett organisatoriskt problem
Den som sätter upp mål måste följa upp målen och vidta åtgärder för att få utförarna, kommunerna, att leva upp till målen. Staten har misslyckats totalt i den rollen. Statens styrning av skolan är usel. Någon brist på statliga verk för uppgiften torde inte vara förklaringen.
Lösningen sägs nu vara att den som inte klarar att följa upp mål och utkräva ansvar ska ta hand om även driften.
Tänk om det är så att det är på den statliga nivån som på den regionala inom landstingen, politikerna har inte förstått sin roll. Men som vanligt när politiken misslyckas så gör man problemet till ett organisatoriskt problem
Positiva energinyheter
Här är nyheter, som jag återger, eftersom dom inger hopp.
Alliansen vill bygga sol- och vindkraftverk ovanpå sjukhusen. De utreder dessutom möjlighet att äga egen vindkraft
Både Acreo och Chalmers är med i det nya europeiska, tvärvetenskapliga konsortiet Remanence som ska hitta metoder att återvinna sällsynta jordartsmetaller ur kasserat elektronikskrot. Fokus ligger på neodym som används i hårddiskar, högtalare, mobiltelefoner, elmotorer och generatorer samt i vissa vindkraftverk.
Den 20 maj börjar världens första industriellt utvecklade laddbuss rulla på Göteborgs gator. Bussen ingår i demoprojektet Hyper Bus - ett koncept som bland annat innebär att bussen kan köra upp till sju kilometer på enbart el och laddas upp vid ändhållplatsen på ett par minuter. Bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp kommer att sänkas med 75-80 procent jämfört med dagens dieselbussar. – Att bussen kan tanka el från nätet och att elen produceras med lokal vindkraft ger en hållbar och långsiktig lösning, säger Lars Bern på Business Region Göteborg, som projektleder satsningen.
Månadens E-Prizevinnare Åke Koinberg har gått varsamt tillväga för att minska elvärmekostnaderna i sin gamla villa. Idag tryggar han huvuddelen av förbrukningen med vindkraftsandelar, en investering som gagnat både hushållskassan och miljön.
Alliansen vill bygga sol- och vindkraftverk ovanpå sjukhusen. De utreder dessutom möjlighet att äga egen vindkraft
Både Acreo och Chalmers är med i det nya europeiska, tvärvetenskapliga konsortiet Remanence som ska hitta metoder att återvinna sällsynta jordartsmetaller ur kasserat elektronikskrot. Fokus ligger på neodym som används i hårddiskar, högtalare, mobiltelefoner, elmotorer och generatorer samt i vissa vindkraftverk.
Den 20 maj börjar världens första industriellt utvecklade laddbuss rulla på Göteborgs gator. Bussen ingår i demoprojektet Hyper Bus - ett koncept som bland annat innebär att bussen kan köra upp till sju kilometer på enbart el och laddas upp vid ändhållplatsen på ett par minuter. Bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp kommer att sänkas med 75-80 procent jämfört med dagens dieselbussar. – Att bussen kan tanka el från nätet och att elen produceras med lokal vindkraft ger en hållbar och långsiktig lösning, säger Lars Bern på Business Region Göteborg, som projektleder satsningen.
Månadens E-Prizevinnare Åke Koinberg har gått varsamt tillväga för att minska elvärmekostnaderna i sin gamla villa. Idag tryggar han huvuddelen av förbrukningen med vindkraftsandelar, en investering som gagnat både hushållskassan och miljön.
CUF-politik: Svårt att komma åt, tillåt
Ungdomsförbundet är inte partiet. Centerns ungdomsförbund har blivit vad Moderata ungdomsförbundet en gång var; tillåt det mesta och socialdemokrati och socialliberalism är motståndare.
CUF:s förslag om legalisering av cannabis är både i sak och taktiskt feltänkt. Må vara att skadorna av många andra droger är värre, men politik handlar om, bland annat, att ge besked om inriktning. Om en drog är OK, varför inte den andra.
Huvudargumentet är typiskt för nyliberaler. Skumrasket är så stort och svårt att bemästra att det är bättre att låta lägga upp cannabis på Systemets hyllor. Skall motsvarande resonemang gälla för andra olagliga företeelser? Svårt att komma åt, tillåt.
C är partiet; CUF är ungdomsförbundet. Två olika organisationer, men den ena är på väg att stjälpa den andra.
CUF:s förslag om legalisering av cannabis är både i sak och taktiskt feltänkt. Må vara att skadorna av många andra droger är värre, men politik handlar om, bland annat, att ge besked om inriktning. Om en drog är OK, varför inte den andra.
Huvudargumentet är typiskt för nyliberaler. Skumrasket är så stort och svårt att bemästra att det är bättre att låta lägga upp cannabis på Systemets hyllor. Skall motsvarande resonemang gälla för andra olagliga företeelser? Svårt att komma åt, tillåt.
C är partiet; CUF är ungdomsförbundet. Två olika organisationer, men den ena är på väg att stjälpa den andra.
torsdag 9 maj 2013
Visa korten
Detta läser jag på Expressens hemsida i dag (jag köper varken Expressen eller Aftonbladet).
"Krisen för alliansen fortsätter.
I den senaste mätningen från Expressen/Demoskop ökar Moderaterna på bekostnad av de tre mindre allianspartierna.
Varken C eller KD skulle komma in i riksdagen om det vore val i dag.
Nu öppnar FP än en gång dörren för Miljöpartiet.
- Det är en rimlig utväg, säger partisekreterare Nina Larsson."
Kommentarerna till undersökningen bekymrar. De ultimativa uttalanden, som gjorts i det förgångna, gagnar inte vårt land. Att säga dels att man håller fast vid alliansbildning dels att man är öppen för samverkan med Miljöpartiet inger inte förtroende. Låt väljarna ta ställning till åtta-nio-tio tydliga alternativ och bilda lämplig koalition efter valet. Demokratin kräver det.
"Krisen för alliansen fortsätter.
I den senaste mätningen från Expressen/Demoskop ökar Moderaterna på bekostnad av de tre mindre allianspartierna.
Varken C eller KD skulle komma in i riksdagen om det vore val i dag.
Nu öppnar FP än en gång dörren för Miljöpartiet.
- Det är en rimlig utväg, säger partisekreterare Nina Larsson."
Kommentarerna till undersökningen bekymrar. De ultimativa uttalanden, som gjorts i det förgångna, gagnar inte vårt land. Att säga dels att man håller fast vid alliansbildning dels att man är öppen för samverkan med Miljöpartiet inger inte förtroende. Låt väljarna ta ställning till åtta-nio-tio tydliga alternativ och bilda lämplig koalition efter valet. Demokratin kräver det.
Vindkraftsrekord
Nytt vindkraftsrekord 2013, men därefter avmattning Svensk Vindenergi spår i sin nya prognos att 2013 kommer bli ett nytt rekordår för vindkraften räknat i årlig installerad effekt, men bedömer att toppen är nådd och att mindre vindkraft nu väntas byggas de närmaste åren. – Utbyggnaden de senaste åren visar att det finns en stor potential för vindkraften i Sverige och att det är möjligt att nå riksdagens planeringsram till år 2020 om det finns politisk vilja. De ovanligt låga priserna på el och elcertifikat gör dock att vi förväntar oss en lägre utbyggnadstakt de kommande åren, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi
onsdag 8 maj 2013
Vindkraften håller sig flytande
”Förslaget om utsläppsrätterna lever fortfarande”
EU:s miljöministrar har samlats i Dublin för intensiva diskussioner kring förlaget om att skjuta upp 900 miljoner utsläppsrätter till nästa handelsperiod av EU:s handelssystem för koldioxid, så kallad backloading. Värden för mötet, Irlands miljöminister Phil Hogan, hävdade att frågan inte är avgjord trots att EU-parlamentet har förkastat förslaget. ”EU-parlamentets miljöpolitiker ska kontaktas och vi ska tillsammans se vilka ändringar som kan göras utan att kärnpunkten i förslaget går om intet”, sade han till media och aviserade att ett nytt förslag ska upp på bordet under året. Det skriver Miljörapporten.
Flytande vindkraft för stora djup
På riktigt djupt vatten finns den bästa vinden som kan tas tillvara med hjälp av flytande vindkraftverk. Amerikanska forskare menar att de även kan lagra energi som senare kan användas vid behov. Fördelarna är många jämfört med verk som står på sjöbotten. Vinden blåser jämnare långt ute till havs, verken kan placeras avsides sjöleder och utom synhåll för människor på land.
EU:s miljöministrar har samlats i Dublin för intensiva diskussioner kring förlaget om att skjuta upp 900 miljoner utsläppsrätter till nästa handelsperiod av EU:s handelssystem för koldioxid, så kallad backloading. Värden för mötet, Irlands miljöminister Phil Hogan, hävdade att frågan inte är avgjord trots att EU-parlamentet har förkastat förslaget. ”EU-parlamentets miljöpolitiker ska kontaktas och vi ska tillsammans se vilka ändringar som kan göras utan att kärnpunkten i förslaget går om intet”, sade han till media och aviserade att ett nytt förslag ska upp på bordet under året. Det skriver Miljörapporten.
Flytande vindkraft för stora djup
På riktigt djupt vatten finns den bästa vinden som kan tas tillvara med hjälp av flytande vindkraftverk. Amerikanska forskare menar att de även kan lagra energi som senare kan användas vid behov. Fördelarna är många jämfört med verk som står på sjöbotten. Vinden blåser jämnare långt ute till havs, verken kan placeras avsides sjöleder och utom synhåll för människor på land.
Förnybart gör framsteg
Utbyggnaden av vindkraft fortsatte under 2012
Vindkraften fortsätter att öka i Sverige och statistik från elcertifikatsystemet visar att under 2012 installerades 842 MW fördelat på 367 nya vindkraftverk. Produktionen av el från vindkraft var rekordstor och uppgick till 7,2 TWh i slutet av året. Västra Götalands län producerar mest el från vindkraft av alla län i Sverige.
Är elcertifikatsystemet den bästa lösningen?
Elcertifikatsystemet har funnits i snart tio år. Har det under denna tid tjänat sitt syfte att öka andelen förnyelsebar el med 25 terawattimmar från 2002 till 2020? Det verkar onekligen så. Vid årsskiftet förra året hade den förnybara elproduktionen i Sverige ökat med 13,3 terawattimmar sedan införande av stödsystemet.
Vätgas producerad med vindkraft kan bli ny export
Vätgas producerad med vindkraft kan bli början på en ny hållbar industri med mycket stora exportframgångar. Om den byggs ut i takt med att allt fler bilar med bränsleceller byggs och säljs. Ledande biltillverkare – Daimler, BMW, Toyota, Honda, GM, Hyundai och Nissan – planerar att starta produktion 2014/2015, skriver energianalytiker Roger Fredriksson.
Vindkraften fortsätter att öka i Sverige och statistik från elcertifikatsystemet visar att under 2012 installerades 842 MW fördelat på 367 nya vindkraftverk. Produktionen av el från vindkraft var rekordstor och uppgick till 7,2 TWh i slutet av året. Västra Götalands län producerar mest el från vindkraft av alla län i Sverige.
Är elcertifikatsystemet den bästa lösningen?
Elcertifikatsystemet har funnits i snart tio år. Har det under denna tid tjänat sitt syfte att öka andelen förnyelsebar el med 25 terawattimmar från 2002 till 2020? Det verkar onekligen så. Vid årsskiftet förra året hade den förnybara elproduktionen i Sverige ökat med 13,3 terawattimmar sedan införande av stödsystemet.
Vätgas producerad med vindkraft kan bli ny export
Vätgas producerad med vindkraft kan bli början på en ny hållbar industri med mycket stora exportframgångar. Om den byggs ut i takt med att allt fler bilar med bränsleceller byggs och säljs. Ledande biltillverkare – Daimler, BMW, Toyota, Honda, GM, Hyundai och Nissan – planerar att starta produktion 2014/2015, skriver energianalytiker Roger Fredriksson.
Flytta vart du vill, kommunen ordnar bostad
Det är inte lätt att styra i kommunerna om man har bara skyldigheter formulerade av riksda´n och tolkade av domstolar. Dagens nyhet om att Uppsala kommun måste ordna bostad åt en familj, som flyttat från Gävle utan att ha bostad har jag tagit del av genom endast min morgontidning.
Om beskrivningen är riktig måste självklart kommunen överklaga. Vart kan en sådan här dom leda. Ett prejudikat, som måste hävas, har skapats.
Om beskrivningen är riktig måste självklart kommunen överklaga. Vart kan en sådan här dom leda. Ett prejudikat, som måste hävas, har skapats.
tisdag 7 maj 2013
Biobränslen ska ge klimatnytta
EU-parlamentets rapportör Lepage föreslår lägre nivåer för indirekta markeffekter för etanol än för biodiesel, och nya hållbarhetskriterier för både bränslekvalitetsdirektivet (FQD) och förnybarhetsdirektivet (RED). En “grandfathering clause” föreslås, så att alla biobränslen t.o.m. 2017 inte behöver uppfylla kraven för nivåer upp till 2010 års produktionsnivå på 4.27%, varav 80 % biodiesel. 2018-2020 gäller 2008 års nivåer. Offentlig stimulans föreslås avslutas 2018 för biobränslen som inte ger tydlig klimatnytta. För andragenerationens biobränsle föreslås en koppling till Framework Directive on Wastes för att säkerställa att det verkligen är restprodukter som används. Därtill föreslås 12% minskad total energianvändning till år 2020 jämfört med 2012.
EU-kommissionen föreslår mer flexibla regler för maxvikt och maxlängd för lastbilar och bussar, så att de kan använda mer aerodynamiska tillägg, och att högre totalvikt godtas om alternativa, tyngre drivlinor används. Bränslebesparingen anges till upp till 10%, 50 milj ton CO2/år 2030 om alla lastbilar inför förbättrad aerodynamik och hybriddrift. Minskad bränslekostnad blir 5000 EUR/år för en lastbil som körs 100 000 km/år. Förslaget går nu till parlament och ministerrådet, nya fordon kan användas tidigast ca 2018.
Lite mer kopierat om energi
Energianvändningen i transportsektorn minskade 2012 2 %, pga ekonomiska läget och en effektivare personbilspark. Andelen förnybar energi i transportsektorn var 11,8 %, upp 3 %-enheter mot 2011, enligt EU:s förnybartdirektivs räknesätt. Alla biodrivmedel utom E85 ökade, främst pga högre låginblandningsvolymer biodiesel och ökad dieselanvändning. 34 TWh bensin användes, ner 8 %, 45 TWh diesel, upp 1 %.
Det 40% nedsatta förmånsvärdet för gasbilar förlängs till och med 2016, liksom för elbilar och laddhybrider, som alla först nedsätts till motsvarande bensinbil. GB är positiva till nedsättningen men menar i grunden att förmånsbeskattningen, liksom fordonsbeskattningen, bör utgå från faktisk klimatpåverkan istället för från teknikvalet. Skattebefrielsen för höginblandade biodrivmedel, som E85 och biogas, blir kvar också efter 2013.
Att tvätta bilen hemma släpper ut 2 000 ton olja och 5,5 ton tungmetaller i mark och dagvatten. Jönköpings kommun inför böter på upp till 10 000 kr för den som tvättar bilen på gatan, och andra tar efter, utifrån miljöbalkens hänsynsregler. Men 54% bilägare känner inte till om den egna kommunen har ett förbud. 31% tvättar bilen på gatan eller uppfarten, 45% på landsbygden, enligt OKQ8.
Partiledardebatt
Partiledardebatten i söndags var enligt flera kommentatorer en bra debatt. Spänstig sa någon. Jag delar inte uppfattningen. Motsättningarna var konstruerade. Den vanliga markeringen "Men Ni är ju på Er sida inte eniga" är på väg att slå tillbaka på dom som gör markeringen.
Jag vill inte ha eniga partier. Jag vill att partierna tydliggör en ideologisk hemvist och beskriver vilket Sverige, vilket Europa och vilken värld man vill se och hur man vill påverka utvecklingen mot sin ideologi.
De ideologiska frågorna begränsades till två: ickevåld och vinstförbud i välfärden. De som stod för dessa var Fridolin och Sjöstedt. Det är så beklämmande att av åtta partiledare är det endast en, som står för en annan linje än att våld ska bemötas med våld.
Bra, i meningen ta för sig, i debatten var Jan Björklund. Möjligen framskymtade en del av dagens Folkpartiets ideologi när han talade om starkare försvar och mer kärnkraft. Förutom att Löfvén var svag i sin retorik har jag svårt att se vad som ska motivera väljarna att i ökad utsträckning stödja Socialdemokraterna. Och å andra sidan vad lockar Alliansen med. Personernas betydelse och personfixeringen inför kommande val blev inte mindre efter denna debatt.
KD:s och C:s bidrag till politiken har jag svårt att upptäcka.
Jag vill inte ha eniga partier. Jag vill att partierna tydliggör en ideologisk hemvist och beskriver vilket Sverige, vilket Europa och vilken värld man vill se och hur man vill påverka utvecklingen mot sin ideologi.
De ideologiska frågorna begränsades till två: ickevåld och vinstförbud i välfärden. De som stod för dessa var Fridolin och Sjöstedt. Det är så beklämmande att av åtta partiledare är det endast en, som står för en annan linje än att våld ska bemötas med våld.
Bra, i meningen ta för sig, i debatten var Jan Björklund. Möjligen framskymtade en del av dagens Folkpartiets ideologi när han talade om starkare försvar och mer kärnkraft. Förutom att Löfvén var svag i sin retorik har jag svårt att se vad som ska motivera väljarna att i ökad utsträckning stödja Socialdemokraterna. Och å andra sidan vad lockar Alliansen med. Personernas betydelse och personfixeringen inför kommande val blev inte mindre efter denna debatt.
KD:s och C:s bidrag till politiken har jag svårt att upptäcka.
Kina drabbat av kol
Det internationella energiorganet IEA varnar för att utvecklingen av ren teknik går för långsamt. Investeringarna i ren teknik ligger idag långt under den nivå som skulle krävas för att förhindra de värsta klimatscenarierna skriver IEA i en ny rapport. Medan USA i allt högre utsträckning använder sig av gas istället för kol har kollapsen av priserna för utsläppsrätter inom EU lett till ökad kolanvändning under senare år. 2011 installerade Kina en kolreaktor som genererar lika mycket energi som totalt produceras i Turkiet och landet står idag för 46 procent av världens totala kolkonsumtion.
Under förra året var USA och Europa motorn i fortsatt stark positiv utveckling för vindkraftsindustrin. Globalt tillfördes 44,8 GW ny kapacitet från vindkraft under 2012. Det framgår av Global Wind Energy Councils årliga marknadssammanställning. 2013 förväntas tillväxten mattas av, följt av en återhämtning under 2014 och framåt. Avmattningen kommer enligt prognosen att ske på de tre marknader som dominerat de senaste åren; Kina, USA och Europa. På de två senare beror avmattningen på politisk osäkerhet som undergräver investerarnas förtroende. I Kina väntas 2013 bli ett år av konsolidering efter några år av massiva investeringar inom vindenergi.
Under förra året var USA och Europa motorn i fortsatt stark positiv utveckling för vindkraftsindustrin. Globalt tillfördes 44,8 GW ny kapacitet från vindkraft under 2012. Det framgår av Global Wind Energy Councils årliga marknadssammanställning. 2013 förväntas tillväxten mattas av, följt av en återhämtning under 2014 och framåt. Avmattningen kommer enligt prognosen att ske på de tre marknader som dominerat de senaste åren; Kina, USA och Europa. På de två senare beror avmattningen på politisk osäkerhet som undergräver investerarnas förtroende. I Kina väntas 2013 bli ett år av konsolidering efter några år av massiva investeringar inom vindenergi.
Tyskland fortsätter att avveckla
Tyskland gör en enorm satsning för att klara kärnkraftsavvecklingen. Vid middagstid i torsdags producerades elström från sol- och vindkraft motsvarande 26 kärnreaktorer. Men energiproduktionen från förnybara energikällor svänger mycket beroende på rådande väderförhållanden.
Sänkta ambitioner i EU?
Det finns tecken inom EU att länder vill sänka ambitionen och vänta på Kina och USA i klimatfrågan. Mot en sådan utveckling vill den svenska regeringen vara en motkraft och hävda behovet av progressiva klimatmål för perioden efter 2020. Det skriver statsråden Lena Ek och Anna-Karin Hatt i en debattartikel i Dagens Industri. EU måste ha en tydlig gemensam linje inför avgörande globala klimatförhandlingar 2015, hävdar de. Lena Ek och Anna-Karin Hatt beklagar att EU-parlamentet nyligen röstade nej till så kallade backloading, att skjuta upp utsläppsrätter till nästa handelsperiod. Men frågan är inte avgjord och Sverige kommer fortsätta att driva en sådan linje i ministerrådets diskussioner.
Låga utsläpp 2012
Miljöbilar, en svag konjunktur och mycket regn bidrog till rekordlåga utsläpp av växthusgaser under 2012. Anledningen till att utsläppen var så låga i fjol är tre faktorer. Till att börja med har svenskar blivit bättre på att köra miljövänligt. Även den svaga konjunkturen har visat sig vara bra för miljön. När ekonomin går trögt blir produktionen hos utsläppstunga industrier mindre, varpå utsläppen minskas. Till sist har vädret varit en viktig faktor till rekordåret. Den stora mängden nederbörd ökade användningen av vattenkraft som energikälla istället för fossila bränslen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)