torsdagen den 31:e januari 2013

Nya regler ska gälla alla

Nog är det dags att skrota nuvarande system för ersättning till riksdagsledamöter, som övergår till yrkesverksamhet. Partierna tycks vara eniga om detta. Det är emellertid inte en insikt hos politikerna själva, som lett fram till förändringarna, utan en besvärande medial uppmärksamhet.
Vad partierna ser ut att inte vara eniga om är huruvida nya regler ska gälla även nuvarande ledamöter. Nejsägarna menar att man tagit uppdraget på nu gällande premisser, varför det är orätt att ändra för dem. Prat. Premisserna har för de flesta varit okända. Ändra reglerna och låt dem gälla för samtliga ledamöter. Så här är det tänkt

Nytt förslag till omställningsstöd för riksdagsledamöter

Nya regler föreslås för att underlätta för dem som lämnat uppdraget som riksdagsledamot att övergå till yrkesverksamhet. Stödet för övergång till yrkeslivet bör kunna bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Till detta knyts ett kortvarigt ekonomiskt stöd. Ett förlängt ekonomiskt stöd ska också kunna lämnas efter särskild prövning. Villkorskommittén överlämnar sin utredning till riksdagsstyrelsen den 30 januari.
Villkorskommittén har fått i uppdrag av riksdagsstyrelsen att lämna förslag till åtgärder som syftar till att underlätta för ledamöter som lämnat uppdraget i riksdagen att återgå till yrkesverksamhet samt att göra en översyn av reglerna för inkomstgaranti för riksdagens ledamöter. I kommittén ingår ledamöter från alla åtta riksdagspartierna. Ledamöterna står eniga bakom utredningens förslag. Särskilda yttranden har lämnats av vissa ledamöter.
Omställningsstöd i flera delarVillkorskommitténs slutsats är att det även i framtiden finns ett behov av ett stöd inför övergång till yrkeslivet för avgångna riksdagsledamöter. Det nya systemet ska dock inte, som i dag, bygga på en inkomstgaranti. I stället ska det vara ett omställningsstöd som består av dels ett stöd för övergång till yrkesverksamhet, dels ett ekonomiskt stöd som är knutet till övergångsstödet.
Stödet för övergång till yrkeslivet som erbjuds före detta riksdagsledamöter som inte fyllt 65 år bör kunna bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Till detta knyts två ekonomiska stödformer, dels ett generellt och kortvarigt ekonomiskt omställningsstöd som liknar avgångsersättning på arbetsmarknaden, dels ett förlängt ekonomiskt omställningsstöd som prövas varje år. Det förlängda ekonomiska stödet ska kunna lämnas till äldre personer, i praktiken mellan 57 och 65 år, som varit riksdagsledamöter i minst åtta år.
Generellt ekonomiskt stöd i högst två årTiden för det generella omställningsstödet är maximerad till två år och beror på hur lång tid ledamoten haft sitt uppdrag. För att få rätt till ekonomiskt omställningsstöd i tre månader krävs att ledamoten haft sitt uppdrag under en sammanhängande tid på minst ett år. För att få stöd i två år krävs att ledamoten haft sitt uppdrag i sammanlagt minst åtta år. Det generella omställningsstödet är 85 procent av det arvode ledamoten hade när han eller hon avgick och är pensionsgrundande. Stödet värdesäkras inte och ger inte rätt till jobbskatteavdrag.
Det förlängda omställningsstödet är mycket lägre än det generella ekonomiska omställningsstödet, högst 45 procent av ledamotsarvodet. Det ska efter ansökan kunna lämnas för ett år i taget om det bedöms att det finns särskilda skäl för det.
Andra inkomster ska räknas inVid beräkningen av stödformerna ska avräkning ske för andra inkomster. Reglerna för vilka inkomster som ska räknas av ska vara desamma som i dag. En före detta ledamot vars årsinkomst är lägre än ett prisbasbelopp ska dock inte heller i fortsättningen få avdrag på sitt ekonomiska omställningsstöd.
Förmånen ska kunna minskas eller dras in under vissa förutsättningar. Syftet med detta är att upprätthålla principen om att systemet ska stödja den före detta ledamotens övergång till förvärvslivet. Enligt förslaget ska ekonomiskt omställningsstöd som gäller i mer än ett år kunna jämkas om den som tar emot förmånen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att övergå till förvärvsarbete.
De nya reglerna ska gälla ledamöter som väljs in 2014 eller senareKommittén föreslår att bestämmelserna om ekonomiskt stöd i enlighet med direktiven ska tillämpas på de ledamöter som för första gången väljs in i riksdagen i samband med valet 2014 eller senare. Bestämmelserna om erbjudande av stöd för övergång till förvärvsarbete, uppgiftsskyldighet och den nya jämkningsgrunden ska dock gälla även ledamöter som valts in i riksdagen före valet 2014.
Utredningen bedömer att administrationskostnaderna för de ekonomiska omställningsstöden skulle bli betydligt lägre än för den nuvarande inkomstgarantin.
Villkorskommittén överlämnar sin utredning till riksdagsstyrelsen den 30 januari

Vem är mest klimataktiv?

Centern vill inte acceptera att Miljöpartiet tar initiativ i klimatfrågan. Här är ett exempel.
Två ledande miljöpartister, Lise Nordin som är energipolitisk talesperson och språkröret Gustav Fridolin, vill att regeringen skyndsamt ger Energimyndigheten i uppdrag att dra upp riktlinjerna för ett helt förnybart energisystem till år 2050. Man menar att regeringen tvekar och har i riksdagen så sent som i december motsatt sig ett sådant uppdrag till Energimyndigheten med motiveringen att ”…kärnkraften kommer att svara för en viktig del av den svenska elproduktionen inom överskådlig tid och att det därför saknas skäl att låta Energimyndigheten ta fram en strategi i linje med vad som efterfrågas”. Helena Lindahl (C) replikerar att Miljöpartiet är fel ute. Energimyndigheten har redan räknat på ett scenario utan kärnkraft. Och redan i dag använder vi mer än sex gånger så mycket förnybar el som Danmark. Rapporten från Naturvårdsverket om Färdplan 2050 är för övrigt bara en underlagsrapport. Den handlar inte om att ta fram en ny energipolitik, om energiförsörjningen eller om framtidens energimix.

söndagen den 27:e januari 2013

Uppsnappat

Eftersom jag vet att några politiskt intresserade läser min blogg tar jag mig friheten att vidarebefordra politiska nyheter, som jag uppsnappat. Här är en så´n


Riksdagsledamöter har rapporterat i Europarådets parlamentariska församling om Kosovo, Georgien och mediefrihet
Europarådets parlamentariska församling har vid sin session i Strasbourg antagit resolutioner och rekommendationer baserade på tre riksdagsledamöters rapporter om den demokratiska utvecklingen i Kosovo, de humanitära behoven i Georgien och mediefriheten i Europa. Ledamöterna är utsedda till rapportörer av församlingen.
I sin rapport om Kosovo välkomnar Björn von Sydow (S) att Europarådet ökar sina insatser i syfte att ytterligare främja rättstatens principer, verka för ett demokratiskt samhälle och värna mänskliga rättigheter. Diskussionen visade på församlingens breda enighet i den svåra Kosovofrågan.
Tina Acketofts (FP) emfas på ökad rörlighet över den administrativa gräns som skapats till följd av konflikten mellan Georgien och Ryssland hörsammades av församlingen som underströk att en ökad rörelsefrihet är nödvändig för att förbättra den svåra situationen för människor som tvingats på flykt.
I den resolution, som antogs på basis av Mats Johanssons (M) rapport, utpekas ett antal länder i Europa där mediefriheten är starkt beskuren. Samstämmighet rådde om att yttrande- och informationsfrihet är grundpelare i ett demokratiskt samhälle, samtidigt motsatte sig ett antal beskrivningarna av det egna landet.
Europarådets parlamentariska församling debatterade rapporterna under sessionen 21-25 januari. Efter varje debatt följde omröstningar om resolutioner och rekommendationer på samma ämne.

Dawit Isaak

Den svenske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad, utan rättegång, för regimkritiska åsikter, i snart tolv år. Eritreas regering gör sig skyldig till grymma övergrepp. Ingen vet med säkerhet om Dawit Isaak lever. Kanske agerar svenska regeringen mer än vad som är känt. Men en mer högljudd kritik mot regimen i Eritrea känns motiverad

 Jag engagerade mig under en tid djupt i fallet med den i Eritrea fängslade svenske journalisten Dawit Isaac. Den här insändaren från 2002 är ett exempel.
Fängslad svensk bortglömd

MEDIA skriver och talar om svenske fången på Kuba. Regeringen anstränger sig för att få honom fri. Det är värdefulla och viktiga ansträngningar som görs.

En annan svensk, journalisten Dawit Isaac, sitter fängslad i Eritrea. Hans brott är att han kritiserat dess regering. Varför är inte Dawit värd samma engagemang?

Efter det att 11 journalister fängslats hösten 2001 ställde jag frågor i riksdagen om vad svenska regeringen gör för att få Dawit Isaac frigiven. Jag deltog i demonstration i Stockholm.

Dawit Isaac har varit ansvarig utgivare för en av Eritreas fristående tidningar och har i bland annat denna kritiserat presidentens enpartistyre. Alla fria tidningar i Eritrea har förbjudits och stängts. Dawits fru fick träffa Dawit de första månaderna. Sedan ett och ett halvt år har hon inte fått någon kontakt. Är Dawit utsatt för daglig tortyr? Lever Dawit? Tystnaden och viss knapphändig information om förhållandena i eritreanska fängelser tyder på att han utsatts för tortyr. Någon rättegång har Dawit aldrig fått.

När mänskliga rättigheter kränks för svenska medborgare ska alla ha lika och helhjärtat stöd.
I fallet med journalisten Isaac gäller inte detta.
Varför?
 itreas regering gör sig skyldig till grymma övergrepp. Ingen vet med säkerhet om Dawit Isaak lever. Kanske agerar svenska regeringen mer än vad som är känt. Men en mer högljudd kritik mot regimen i Eritrea känns motiverad

KD söker en politik

Läser i dag om att Kristdemokraterna vill sikta in sig på moderatväjare. Jag har dock svårt att se, utifrån medierapporteringe, vad som blir det nya. Högerpolitik gäller väl redan. Familjepolitik, uppväxtvillkor och fler lärare i skolorna står ju redan på önskelistan.
Det som är nytt är tveksamheten till EU-medlemskapet. Men vad vill partiet egentligen när det gäller EU? Ifrågasättandet luktar populism. Det lilla partiets populistiska utspel är kanske inget att bry sig om. Men det finns en allvarlig sida. Man bidrar till att sprida en skepsis bland befolkningen, en skepsis, som i hög grad är grundad på okunskap. I stället för att ifrågasätta borde man medverka till att göra EU till en effektivare organisation för fredsbevarande insatser och för att bli ännu mer pådrivande i miljöpolitiken.

Samlokalisera Närakuten och Akuten

Det är inte varje dag det finns anledning att instämma med Miljöpartiet i landstingspolitiken. Det är svårt att se vad som utmärker partiet. För det mesta är tre av fyra oppositionspartier överens.
Dock; i dag skriver Miljöpartiets gruppledare om Närakuten. Jag är tvungen att instämma, eftersom jag i min blogg gett uttryck för samma uppfattning. Jag skrev bloggen när nyheten om start av Närakuten kom.
Det är bra att Alliansen agerat i frågan och det är bra att Akuten vid Akademiska inte belastas med åkommor, som kan hanteras av en närakut. Mindre akuta, men akuta, åkommor ska tas om hand av Närakuten, som är lokaliserad en bra sträcka från Akuten vid Akademiska sjukhuset. Men, hur ska jag som patient veta vart jag ska vända mig, även om jag vet var de två akuterna finns?
Patienter kommer att hänvisas mellan de två inrättningarna, vilket är resurskrävande. Sortering och omhändertagande bör ske på samma ställe

fredagen den 25:e januari 2013

Sämre och sämre TV-program

Förmodligen beror det på ålder. Underhållningsprogrammen i TV är få. Och de flesta känns alltför tillrättalagda. Men man kan ju se på annat eller slå av TV:n. Ett av få program, som känns någorlunda äkta är kvällens På spåret. Så ska det låta ska ge intryck av att artisterna är ovetande om allt. Dock skiner igenom att man fått "vägledning". Men skickligt dolt.
Hur mycket är äkta i underhållningsprogrammet Lyxfällan? Dokumentärer har blivit regisserad underhållning. Stjärnor på slott är en klubb för inbördes beundran med uppgift att göra var och en till en förebild för alla människor. Till regin hör att vid måltiden med respektive stjärna ska tårar fällas. Hur annars få underhållningsvärde? Gissningsvis ler man bakom kulisserna åt hur lätt det är att lura oss. Men så länge vi låter oss luras kommer eländet att pågå


Inte fler lagar utan bättre sjukvårdspolitiker

Det finns tydliga tecken på att när politiker inte klarar sin uppgift att styra politiskt ropar man efter lagstiftning.
I dag skriver två socialdemokrater, bland annat, att granskning och uppföljning är bland de viktigaste verktygen för att få en bra sjukvård. Jag kan bara instämma. Men det saknas en bra uppföljning, beroende på, bland annat, att avtal är för otydligt skrivna, att man inte ser uppföljning som en huvudsaklig politisk uppgift och att man inte använder uppföljningen som underlag för politiska beslut.
Även nationella lagar måste följas upp. Det är inte fler lagar sjukvården, i första hand, behöver, utan politiker, som förstår vad politisk styrning måste bestå av.

Politiker vill inte veta

Under min tid som ordförande för Patientnämnden i Uppsala län förde jag en kamp för hur patientsäkerhetsfrågorna bör föras upp på den politiska dagordningen och hur den måste ses som ett politiskt ansvar och ett politiskt styrmedel. Vid i stort sett varje sammanträde med landstingsfullmäktige berörde jag frågan. Jag har skrivit debattartiklar med synpunkter på vad som måste förändras (men som tyvärr inte publicerats) och jag håller då och då föredrag om patientsäkerhet varvid jag beskriver den politiska uppgiften.
Intresset i landstingsfullmäktige för att ta fasta på mina uppmaningar var minimalt. Uppmaningarna innehöll också kritik mot vissa politiska organ. Den irritation detta skapade kunde man befria sig från då ordförandeskapet i Patientnämnden flyttades.
Nu beklagar sig politiker för att man ingenting fått veta, apropå fallet Nora. Hade man uppdragit till mig att fullfölja det uppdrag jag tagit på mig skulle det inte funnits fog för att i dag urskuldande säga att man ingenting fick veta.

torsdagen den 24:e januari 2013

Ett annat hot mot EU

I går skrev jag om det hot mot EU, som bristen på demokrati och insyn utgör. Vi väljer ledamöter till Europaparlamentet och väljer kandidater vi inte har en möjlighet att lära känna. Och här upphör det demokratiska inflytandet. Till detta kommer att möjligheterna till insyn är nästan obefintliga. Dessa förhållanden utgör hot mot unionen.
Ett annat hot är okunskap. Jag lyssnar gärna på Ring P1. Här framkommer samma sorts synpunkter, som dom jag möter i kontakter öga mot öga. Vi betalar mer än vi får tillbaka, alltså ska vi inte vara med. Man ägnar sig åt fel frågor är ett annat argument.
Nu måste våra EU-parlamentariker ägna de tre till fyra dagar i veckan man inte befinner sig i Bryssel eller Strasbourg åt att möta människor och föra dialogen om hur vi främjar och säkrar freden i Europa och hur vi kommer till rätta med de ökande miljöproblemen.

onsdagen den 23:e januari 2013

Pris till redan prisade

De rikaste i samhället hedras dubbelt. Priser delas ut till de mest framgångsrika. Man anordnar speciella galor för de, som tjänar mest pengar. Någon som tjänar 250 miljoner kronor per år får pris varje år.
Nej jag menar inte vissa direktörer. Dom har väl inga galor. 
Idrottsgala, filmgala, grammisgala.....Vilka får priser? Jo de som blivit förmögna. Vårt törst efter överhet kan tydligen aldrig släckas. Men varför nästan helgonförklaras viss överhet och en annan sådan föraktas? Kanske ett ämne för en doktorsavhandling i psykologi eller socialpsykologi


EU största hotet mot EU

I England har frågan om EU - medlemskapet åter blivit en stor debattfråga. Eventuellt kommer en folkomröstning att anordnas om ett par tre år. Vad som i händelse av brittiskt utträde ur EU skulle bli följderna för unionen vet ju ingen, men att det vore negativt torde väl stå klart.
Största hotet mot EU är EU själv. Europa och världen tjänar på att EU finns. Men man måste se upp. Politiker måste bli mer lyhörda beträffande människors upplevelser av unionen. En aspekt rör demokrati och insyn. Det kan inte vara rimligt att, till exempel, uppgifter om parlamentsledamöternas resande inte ska få lämnas ut.
Tilltron till EU måste stärkas, för fredens och miljöns skull

Insändarskribenten är inte en miljöivrare

En tidnings insändarsida fyller en viktig funktion. Vem som helst får här uttrycka sina tankar och dessa behöver inte vara språkligt perfekta. Sådana krav kan och ska däremot ställas på artiklar på annan plats i tidningen. Huruvida sådana krav ställs och är tillräckligt hårda är upp till läsaren att bedöma.
I dagens Upsala Nya Tidning läser jag en insändare om Ärna flygfält. Den är riktigt dålig och då avser jag inte språkligt utan innehållsmässigt.
Skribenten gör en jämförelse mellan planerat bostadsbyggande i Seminarieparken och planerat civilflyg på Ärna. Visserligen två miljöfrågor men med helt olika frågeställningar.
Skribenten avslöjar sig genom att tala om miljöivrarna och ställer sig utanför den kretsen. Han är alltså inte en, vad han kallar, miljöivrare. Inte konstigt kanske att han inte bryr sig om miljökonsekvenserna av en ny flygplats nära Uppsala centrum.
Insändaren är ett svar på tidigare insändare av tre socialdemokrater. Den replik, som torde komma, blir nog inte svår att formulera

tisdagen den 22:e januari 2013

HSS går bakom ryggen


Jag ville läsa mer om förhandlingarna mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Uppsala Cancer Clinic. Var om inte på landstingets hemsida kan man det. Till det sammanträde där styrelsens ledamöter informerats finns  en föredragningspromemoria. Men så bra, tänkte jag. Men vad finner jag. Jo, följande. Förutom att texten bevisar att man går förbi Akademiska sjukhusets styrelse så är detta inte en föredragningspromemoria.
Riktigt illa
"Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna
Ärende
Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer ger muntlig information angående
Anders Thulins samtal med Uppsala Cancer Clinic och Akademiska sjukhuset om
patienter med bukhinnecancer."

Knappast en dag utan inkonsekvenser

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, HSS, är det politiska organ, som "köper" sjukvård. HSS köper av ett annat landstingsorgan, Produktionsstyrelsen,  PS,(formellt, men i praktiken går HSS förbi PS och köper direkt av Akademiska sjukhuset, Primärvårdsförvaltningen och Folktandvården) och av privata företag. Allt finansieras med skattepengar.
Nu pågår förhandlingar mellan HSS och det privata företaget Uppsala Cancer Clinic, UC, om köp av vissa specialoperationer.  Samtidigt förhandlar man om att, om avtal träffas, UCC kan förlägga sin verksamhet till lokaler vid Akademiska sjukhuset.
Frågan om att upplåta lokaler vid Akademiska sjukhuset till ett privat företag är väl rimligen en fråga för sjukhusets styrelse, men det tycks vara HSS, som sköter även den frågan.
Knappast en dag utan inkonsekvenser i den politiska styrningen i landstinget

måndagen den 21:e januari 2013

Om mig i Kurren


När jag suttit en stund i en soffa i centrala Luleå sa någon att Norrbottens-Kuriren hade skrivit om mig. Jaså sa jag. Men även om jag var omedveten kunde jag konstatera att fakta var korrekta och artikeln balanserat skriven. Jag får överväga att bli prenumerant på Kurren

70 år: Harald Nordlund

70 år fyller den 15 januari förre riksdagsledamoten och kommunalrådet Harald Nordlund, Uppsala.
Han är född i Pålänge och varje år besöker han sina syskon i Norrbotten.
Harald Nordlund är fil. kand. och har studerat ämnesområdena statistik, samhällsvetenskap. Han har gått propedeutisk kurs i juridik, studerat företagsekonomi, sociologi, statskundskap och nationalekonomi.
1962 började han arbeta som timlärare i Kalix, från 1969 till 1972 arbetade han som kursledare och lärare vid Statens institut för företagsutveckling.
Från 1972 till 1989 har han arbetat vid Uppsala kommuns socialförvaltning som vikarierande socialdirektör, avdelningschef för familjerätt, familjehem, socialjour, familjerådgivning, behandling och ungdomsmottagning och som avdelningschef för barnsomsorgen.
Under åren har han också haft mängder med politiska uppdrag.
För Folkpartiet började han sin politiska karriär 1971 och efter mängder med olika uppdrag blev 1989 kommunalråd i Uppsala kommun. Från 1998 till 2002 var han ledamot av Sveriges riksdag samt våren 2005 då han var ersättare i riksdagens socialutskott. Miljö- och jordbruksfrågor har stått i fokus och som riksdagsledamot under åren 1998 till 2002 har han skrivit mängder med motioner i olika frågor. Även därefter har han fortsatt att ha många politiska uppdrag.
Även föreningsuppdragen har varit väldigt många. Redan 1966 blev han ledamot i Uppsala ungdomsråd och sedan har han haft ett tiotal olika föreningsuppdrag.
Födelsedagen firar han i Luleå.

Hållbarhet


Jag anser att vi har ingen debatt alls om vad hållbarhet är. De flesta tycks anse att det räcker med att tala om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Men vad menar vi när vi uttalar ordet hållbarhet? 
Jag upphör inte att förvånas över hur bristen på insikt om att ett samhälle med våld och ofrihet inte är hållbart. Visst kan vi finna definitioner på de olika aspekterna på hållbarhet, men ingenstans hittar jag någonting om att en ickevåldskultur måste råda.

De här definitionerna skulle kunna vara utgångspunkter för en nödvändig debatt om hållbarhet: 
"Den dominerande tolkningen, åtminstone bland ekonomer, är att se hållbarhet som summan  av det kapital som människor skapar och det kapital som naturen svarar för. Om man lägger ihop dessa två olika typer av kapital - och de tillsammans inte minskar i värde - då har vi hållbarhet. Detta är en definition på hållbarhet. Detta är finansdepartementets perspektiv.

En annan hållbarhetsdefinition säger att man måste titta på människoskapat och naturkapital  separat och inte blanda ihop ekonomins och naturens resurser. Endast om både ekonomin stärks och naturkapitalet samtidigt är intakt eller förstärks kan vi tala om en hållbar utveckling. Här finner vi miljödepartementet.

De här två typerna av hållbarhetsdefinitioner är principiellt olika. I den första definitionen är det möjligt att tänka sig att vi har hållbarhet även om det naturliga kapitalet minskar. Den första definitionen brukar därför kallas för ”svag hållbarhet”, medan den andra definitionen kallas för ”stark hållbarhet”." 

Bra artikel av Björklund och Ohlsson


En bra artikel av Jan Björklund och Birgitta Ohlsson kunde vi läsa i UNT i fredags. Men hur länge ska EU fortsätta attpumpa in skattepengar i Europeiskt jordbruk? Prioritera forskning, inte jordbruk, lyder rubriken på artikeln
Nedanstående uppfattning är min och jag har sagt och skrivit det många gånger
Vi trivs bäst i öppna landskap. Men landskapet är hotat. Det öppna landskapet har med trivsel att göra, men handlar i lika hög grad om bevarandet av biologisk mångfald. Jordbruket har härvid en avgörande roll. EU:s jordbrukspolitik måste avvecklas och ersättas av ett mera begränsat stöd till enbart de jordbruk och skogsbruk, som bevarar den biologiska mångfalden och vårdar kulturlandskapet. För oss socialliberaler, till skillnad från högerpartierna och centern, är det viktigt att kraven på miljöhänsyn i jordbruket blir tydligare.  

Styrelsen måste förklara

Det nya Psykiatrins Hus är snart inflyttningsklart. Läser jag rätt, tänkte jag när jag i fredags läste nyhetsartikel om att personalen är kritisk till lokalutformningen. Varför har man inte reagerat tidigare? Och varför har man inte frågat personalen om deras åsikter?
Jo, man säger sig ha protesterat redan från början. Vilka är då argumenten för att man byggt som man gjort? Och varför har man inte protesterat mer högljutt.
Det anges två starka invändningar mot Psykiatrins Hus. Tveksamt att skapa en sjukhusmiljö för de patienter det rör. Öppna kontorslandskap är ett hot mot sekretessen.
Utan mer information än genom en och annan tidningsartikel är det obegripligt att den här sortens kritik framförs när lokalerna ska tas i bruk.
Men styrelsen för Akademiska sjukhuset kanske kommer att bemöta kritiken

söndagen den 20:e januari 2013

Media har lyckats

Media har lyckats. I en insändare tar en sjuksköterska upp problemet med planerad minskning av antalet anställda vid Akademiska sjukhuset. Argumenteringen känns äkta och relevant. Minskning av antalet anställda är ett hot mot både arbetsmiljö och patientsäkerhet. Kritiken, som riktas mot sjukhuschefen är felriktad. Det handlar ju om politiska beslut. Varför riktas inte kritiken mot de politiska beslutsfattarna? En förklaring kan vara att media sällan gör det.
Är det fråga om okunskap? Det kan inte vara möjligt att journalister inte känner till att sjukvården är, eller ska vara, politiskt styrd. Varför skriver man då som man gör? Svårt att veta. Klart är dock att den snedvridning, som förekommer, bidrar till en sned debatt

lördagen den 19:e januari 2013

Snabb spridning




Vår atmosfär har en lång historia. Efter att jorden kallnat tillräckligt för att oceaner skulle bildas, fotosyntes komma i gång så att syre frigjordes
och ozon kunde bildas och skydda från den ultravioletta strålningen kunde livet lämna det skyddande havet. Under ca 400 miljoner år har jorden omgivits av ungefär den atmosfär vi har i dag. En global ”omrörning” av luften får vi framförallt  genom att solens instrålning värmer luft som stiger och ersätts av kallare luft som kommer in.
Inom ett skikt upp till 100 km höjd finns 99,99 % av luftens molekyler, som fördelas genom luftens rörelser.

Mälardalsområdet påverkas i första hand av luftrörelser inom ett bälte mellan 30 och 60 graders nordlig bredd.
Ett exempel på den snabba spridningen av utsläpp fick vi 1986 när radioaktiva ämnen från det havererade kärnkraftverket Tjernobyl spreds över bland andra Gävleborgs, Västerbottens, Västernorrlands, Västmanlands och de nordvästra delarna av Uppsala län. Stora vulkanutbrott och, till exempel, Kuwaitkrigets brinnande oljekällor håller föroreningar svävande i luften under lång tid, och sprider den över stora områden.

Mål ska uppfyllas


Alla politiska partier är eniga om att rent vatten och frisk luft är viktiga för både människor och djur och hela vår omgivning.
Det som skiljer är däremot hur starkt de långsiktiga målen får påverka dagsaktuella frågor, vilken prioritering man gör.

Personal visar sitt missnöje

Personalen, eller åtminstone personal, vid Akademiska sjukhuset är rädd (inte rädda, enär "personal" inte finns i pluralis) för att patientsäkerheten är hotad på grund av planerade minskningar av antalet anställda. Resultatet av en namninsamling kommer att överlämnas till sjukhusledningen och, som det står i nyhetsartikeln, politikerna. Politikerna bör betyda Hälso- och sjukvårdstyrelsen och Produktionsstyrelsen. Budskapet till den förstnämnda bör väl vara att att man anser att Produktionsstyrelsen bryter avtal genom att inte leva upp till vad som avtalats och till den andra att den inte lever upp till avtal.
Personalens signaler måste tas på allvar. En försämrad patientsäkerhet är inte acceptabel. Tvärtom. Åtgärder krävs för att förbättra patientsäkerheten.
Och, åter visas att systemet med beställa - utföra måste skrotas. Det skulle kunna fungera, men gör det inte.

Tokigt med ideologi?

Det där med ideologi kan bli väldigt tokigt i praktiken, läser jag i dag. Artikeln handlar om misstag, som görs när verksamheter och tillgångar säljs till underpriser. Man får lätt uppfattningen att det är ideologi som är orsaken till dumheter. Dumheter, som består i just att man säljer till underpris och att köparen sedan kan sälja till högre pris. Ideologin kan däremot användas som en del av förklaringen.
När vi tänker tillbaka på den debatt som utförsäljningar gav upphov till när, till exempel, Stockholms kommun 2008 sålde skolor, förskolor och hemtjänstverksamhet till anställda fanns medier, som försvarade den politiken, men som nu ifrågasätter.
Jag tillhörde de personer, som påstod att avtalen var alltför oklara och uppföljning därmed svåra att utföra. Om man nu intar en annan ståndpunkt än man haft bör man säga det.
Språkligt, men det kan man ju bortse från, har jag en del funderingar. "De anställda behövde bara betala för inventarierna". Ja, vad annat än betala. Kanske borde det heta: "De behövde betala för endast inventarierna".  "Men hur det än går saknas det en majoritet för vinstförbud i riksdagen". Vinstförbud i riksdagen borde vara en självklarhet. "Valfrihet är viktigt". Valfrihet är väl snarare viktig.

måndagen den 14:e januari 2013

Visst är det konstigt

Visst är det lite konstigt. För några dagar sedan räknade vi ut Centern. Partiet saknar en politik. Partiet åker ur riksda´n vid nästa val. Varför har inte partiledaren förhindrat att den negativa debatten uppstod? Svagt ledarskap?
Nu annat ljud i skällan. Partiledaren har hanterat krisen på ett skickligt sätt och visat ledarskap. Hur kan det bli så här? Vi alla, inklusive politiska kommentatorer är lättpåverkade.
Positivt är att Centern bidragit till att något händer i politiken. För Centern finns väl bara nu ett scenario. Den lilla gruppen nyliberaler kommer att trängas tillbaka, förutom partiledaren själv, som i stället nu kliver fram som räddaren. Rätt hanterat leder krisen till en ny uppgång för Centern tills nästa kris kommer; den kris, som handlar om att nyliberalen Annie Lööf inte i längden kan spela med det värdekonservativa "Bondeförbundet". Men hon klarar sig över nästa val.

söndagen den 13:e januari 2013

Bättre skydd


Halterna av övergödande ämnen i vattenområden ökade fram till början av 90-talet för att därefter ha varit ungefär oförändrad. I vissa vatten såsom Östersjön tycks problemen ha fortsatt att öka, i synnerhet för kväve. Vi har alltså inte lyckats bryta den negativa utvecklingen. De främsta föroreningskällorna är övergödning, inte fullt utbyggd avloppsrening och bilism. I åkermark och i bottensediment finns stora mängder näringsämnen lagrade vilket innebär att urlakningen skapar en del av problemen. Problemet med kväve och fosfor hänger samman med bindningen i sedimentet. Mälardalsrådet måste verka för att användningen av handelsgödsel minskas ytterligare, att samtliga medlemmar får fullt utbyggd avloppsrening och att föroreningar från privatbilism och transporter kraftigt reduceras. Östersjön är ett viktigt hav för alla angränsande kommuner. Rådet måste bli mer aktivt för att mer av ekonomiska styrmedel används. Rådgivningen till lantbruk och skogsnäring måste bli effektiv. Härtill kommer behovet av förbättrad övervakning av fisket.
Vattnet speglar miljötillståndet i såväl Mälaren och Hjälmaren som i Östersjön. Mälarens vattenvårdsförbund liksom Vattenmyndigheten är viktiga samarbetsorgan. Det brådskar att få ett skydd för dessa vatten.

Enskilda avlopp

För att avloppshanteringen ska bli uthållig krävs framför allt att näringsämnena utnyttjas bättre. Urin och avföring kan efter hygienisk behandling användas som gödselmedel. Olika avloppsströmmar ska inte blandas utan i framtiden behandlas separat. Mälardalsrådet måste påverka även en sådan utveckling. De negativa effekterna av enskilda avlopp har hittills uppmärksammats i för liten grad. Recipientens storlek och topografi är av stor betydelse för hur enskilda avloppsdiken kan fungera som filter. Tillsynen av enskilda avlopp är ett primärkommunalt ansvar. Det föreligger brister i fråga om prioriteringen av denna tillsyn liksom i fråga om åtgärder för att upptäcka enskilda avlopp som inte blivit anmälda. Även dessa frågor måste Mälardalsrådet ha på sin dagordning.

Levande sjöar ingen självklarhet - men borde vara det


Det finns tecken som tyder på att miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är svårt att uppnå. Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Arbetet med att fastställa vattenskyddsplaner är centralt för att nå målet och för att leva upp till EU:s Vattendirektiv. För att kunna gå från ord till handling krävs ett effektivt arbete på även kommunal nivå så att Mälardalens kommuner genom att ingå med politiker i avrinningsområdets vattenvårdsråd tar ansvar för samordning och genomförande av EU:s Vattendirektiv.  Mälardalsrådet måste medverka till att det regionala arbetet med vattenförsörjningsplaner och kommunernas arbete med att fastställa vattenskyddsområden påskyndas för att möjliggöra måluppfyllelse till år 2009. En övergripande plan för reservvatten måste finnas om Mälaren skulle slås ut. Grushushållningsplaner måste skärpas så att åsgrus kan räcka i sekellånga perspektiv. En sänkning av grundvattnet måste förhindras.

Nås delmålen?



Vi har anledning att känna oro för att delmålen för framför allt partiklar, kväveoxider och marknära ozon inte kommer att kunna uppnås, speciellt i de större städerna. De åtgärder som krävs för att lyckas minska utsläppen från främst trafiken och kraven på att nå målen läggs främst på kommunerna. Lösningen ligger delvis i att samhällsplaneringen måste förändras och utvecklas. Planeringen måste genomsyras av helhetssyn och att hänsyn tas till hela transportsystemet och inte till bara enskilda gator.
Förbränningsanläggningar i det fria bör inte tillåtas. Risken för att farliga förbränningsprodukter bildas är stor. Dioxiner är ämnen som vi vet är skadliga i även små doser. Avgifter på förbränning bör införas på det sätt som gäller för deponering.

Partiklarna är farliga

Krav måste ställas på  både färjetrafiken och på den internationella handelsflottan, vilket bör vara Sveriges linje nu när Östersjön klassats som särskilt känsligt havsområde 


Problemet med partiklar är så pass allvarligt att det är nödvändigt med en höjd ambitionsnivå
Det är uppenbart att partiklar orsakar allvarliga skador på människors hälsa och att arbetet med att nå acceptabla nivåer bör påskyndas. Regeringen har sagt sig vilja driva frågan inom EU. Samtidigt bör kommunerna själva få större möjligheter att besluta om lokala åtgärder för att minska luftföroreningarna. De författningstekniska hindren för kommunerna att vidta miljöåtgärder bör ses över, såväl inom trafiksektorn som inom andra sektorer, exempelvis eldning.

Vatten, inte bara livsmedel

Vattnet är vår mest värdefulla naturresurs och det är en förutsättning för livet på jorden och för människors och kulturers utveckling. Med hänsyn till vattnets centrala betydelse för människor, natur och näringsliv behöver vattenfrågorna ha en hög prioritet i samhällsplaneringen. 

Vatten är livsmedel för människor och djur och råvara i industrin, ett viktigt transportmedium för, till exempel, båtar och avfall, vatten är en effektiv energikälla samt utgör livsrum för växter och djur. Det har stor betydelse för rekreation i form av,  bad och sportfiske liksom för natur- och kulturupplevelser.
När samma vattenresurs nyttjas för många ändamål måste hänsyn tas till olika intressen. I Mälardalen spelar sjön Mälaren en central roll för samhällets vattenförsörjning. Den behöver därför genast ett starkare skydd. Detsamma gäller många av våra viktiga dricksvattentäkter såsom Dalkarlsåsen vid väg 67 mellan Heby och Tärnsjö med en tillrinning av mer än två miljoner liter vatten per dygn. Dalkarlsåsen är ett bra exempel på åsarnas betydelse. Planeringen av infrastruktur måste i större utsträckning ta hänsyn till framtida behov av rent dricksvatten.
Stat, länsstyrelser, kommuner och enskilda människor har var för sig ett stort ansvar. Dock kan ännu bättre resultat nås genom samarbete över kommun- och länsgränser.
Mälardalsrådet har en viktig roll att spela för att öka takten när det gäller tillskapandet av vattenskyddsområden. Vi måste förhindra att miljön i Östersjön fortsätter att försämras, tillse att tillsynen av enskilda avlopp blir effektivare och att minska negativ påverkan på vatten av jord- och skogsbruk. 

Påskynda trafikpolitiken

Den växande trafiken och eldning med fossila bränslen bidrar till ökande koldioxidhalt i atmosfären och stora utsläpp av partiklar. Koldioxid och även  frisläppta freoner är huvudorsaker till global uppvärmning och växthuseffekt. Utsläppen måste minskas.

Lika oumbärligt som det atmosfäriska ozonet är lika skadligt är det marknära ozonet. Därtill kommer utsläpp av försurande ämnen. Vi är kritiska mot att inget nytt delmål för svaveldioxid fastställts trots att det nuvarande skall uppnås 2005.
Med förbättrad förbränningsteknik, bättre reningsutrustning, övergång till andra bränslen och genom minskade fysiska transporter kan en del åtgärdas, men framför allt måste övergången till andra, förnybara bränslen påskyndas. Bättre utnyttjad kollektiv trafik och utbyggnad av spårbunden trafik är andra viktiga åtgärder. Vid inköp av nya fordon måste man ställa höga krav på minskad energiförbrukning och minimerade utsläpp. För att stimulera miljövänligare trafik kan man låta miljöbilar parkera gratis i tätorternas centra. Enligt principen om att förorenaren betalar bör den förorenande trafiken stå för kostnaderna, i form av väg- eller trafikavgifter. Kommuner och landsting skall vara pådrivande genom att vid nyanskaffning av, till exempel,tjänstebilar välja miljöbilar. Kommunerna bör i sina översiktsplaner införa miljözoner. Miljözon innebär att kommunen inom ett visst område kan förbjuda viss biltrafik eller ta ut miljöklassrelaterade avgifter för fordonstrafik.

Atmosfären är även lokal

Även om vi delar atmosfär med hela klotet, vilket gör internationella åtgärder nödvändiga, så är lokala insatser en lika viktig förutsättning för en förbättring av luftkvaliteten. Stora utsläpp sker från vår egen förbränning av fossila bränslen, men vår alltmer ökande trafik står för nästan dubbelt så mycket utsläpp av växthusgaser som förbränningen.

Medvetenheten om effekten i form av global uppvärmning är i dag stor. Men hur högt prioriterar vi att dra åt bromsen?

Mälardalen kombinerar befolkningstäta områden och miljökänsliga natur- och kulturområden, både på land och i vatten och luft. Det finns därför anledning att Mälardalsrådet tar extra initiativ för att nå de nationella miljömålen.

Inte nyliberala åsikter

Alla politiska partier är eniga om att rent vatten och frisk luft är viktiga för både människor och djur och hela vår omgivning.
Det som skiljer är däremot hur starkt de långsiktiga målen får påverka dagsaktuella frågor, vilken prioritering man gör.

Vår atmosfär har en lång historia. Efter att jorden kallnat tillräckligt för att oceaner skulle bildas, fotosyntes komma i gång så att syre frigjordes
och ozon kunde bildas och skydda från den ultravioletta strålningen kunde livet lämna det skyddande havet. Under ca 400 miljoner år har jorden omgivits av ungefär den atmosfär vi har i dag. En global ”omrörning” av luften får vi framförallt  genom att solens instrålning värmer luft som stiger och ersätts av kallare luft som kommer in.
Inom ett skikt upp till 100 km höjd finns 99,99 % av luftens molekyler, som fördelas genom luftens rörelser.

Mälardalsområdet påverkas i första hand av luftrörelser inom ett bälte mellan 30 och 60 graders nordlig bredd.
Ett exempel på den snabba spridningen av utsläpp fick vi 1986 när radioaktiva ämnen från det havererade kärnkraftverket Tjernobyl spreds över bland annat  Gävleborgs, Västerbottens, Västernorrlands, Västmanlands och de nordvästra delarna av Uppsala län. Stora vulkanutbrott och t ex Kuwaitkrigets brinnande oljekällor håller föroreningar svävande i luften under lång tid, och sprider den över stora områden.

Genom luftens relativa lättrörlighet ger vi andra våra utsläpp, och får ta emot föroreningar från annat håll. Luftproblemen är globala varför det är viktigt med ett internationellt samarbete

Vördnad för livet

Vördnaden för livet är en av socialliberalismens utgångs­punkter. Människan är beroende av naturen och dess resurser. I naturen finns och skapas förutsättningar för allt mänskligt liv. Utöver mat att äta, vatten att dricka, luft att andas och råvaror att bruka står naturen för ovärderliga skönhetsupplevelser, myllrande biologisk mångfald, mänskligt skapande och plats för själslig vila. Miljöhänsyn, naturskydd och en ekologiskt håll­bar regional samhällsutveckling är därför förutsättningar för människans överlevnad och utveckling. En socialliberal politik måste skydda människans livsmiljö och för­valta den för framtida generationer. En miljöpolitik för 2000-talet måste utgå från män­niskans möjligheter att lösa problem inom olika områden. Den biologiska kunskapens, teknikens, demokratins och marknadsekonomins utvecklings­kraft erbjuder fantastiska möjligheter. Men vi får inte blunda för de stora utmaningar vi står inför

lördagen den 12:e januari 2013

Gift Dig med flera, på ett filosofiskt plan

Du ska kunna gifta Dig med fler än en, men bara på ett filosofiskt plan. Det här är åsikten hos Centerns främste i Uppsala kommun. Han har skrivit i sin blogg att det måste vara var och ens sak om man vill gifta sig med fler än en person. Härom dagen sa han att det skadar och förlöjligar partiet att frågan finns med i ett idéprogram. Att han tyckt olika är inget konstigt säger han till UNT. Det är en filosofisk fråga, som inte går att driva.
Kanske blir Centerns berättelse en filosofisk betraktelse

Sätt på kaffepannan Göran Hägglund

"Centern behöver en berättelse", är rubriken på en debattartikel i dag av en i Centerns idégrupp.
Artikeln kan knappast komma att lugna de många oroliga centerpartisterna ute på landsbygden. Vart är Centern på väg frågar sig dessa i dag och får åter svaret: I nyliberal riktning.
Bara detta flum med berättelse. Vilka centerpartister känner igen sig i ordet berättelse. Ordet används för att visa att man är med i tiden och att det handlar om intellektualitet. Ordet kom för några år sedan och plötsligt skulle alla ha en berättelse. Inför förra valet imponerade en kandidat vid det interna nomineringsmötet med att kliva fram och tala om berättelse. Han framstod som en tänkare, men presterade i realiteten floskler.

Tillbaka till Centerpartistens artikel. Berättelsen ska handla om frihet och federalism, skriver hon. Jag hittar inte ett ord om gemensamt ansvarstagande och om solidaritet. Eventuella socialliberaler i Centern kan nog inte tro att artikelförfattaren är en centerpartist.
Inte ens i natur- och miljöfrågorna tycks man intresserad av att profilera sig. "Människan är helt beroende av naturens resurser". Här hade man chansen att visa intellektuell skärpa och beskriva sambanden i naturen på ett annat sätt. En berättelse om att allt hänger ihop.

Bland de grundläggande värderingarna nämns inte fred och ickevåld som förutsättningar för hållbarhet.
Slutintrycket av artikeln är att nyliberalerna inte är beredda att backa när berättelsen ska formuleras vid Centerns stämma.
Göran Hägglund! Sätt på kaffepannan. för nu kommer snart ett gäng gamla bondeföbundare och knackar på.   Ja, dom kanske inte ens knackar utan bara kliver in.

fredagen den 11:e januari 2013

Sälunge ska avlasta Akuten

"Närkut avlastar Akademiska", är rubriken på en debattartikel i dag. Om man bortser från stavfelet är frågan om en Närakut, som avlastar Akuten vid Akademiska sjukhuset viktig och känns rättänkt. Närakuten, som också ska vara en ortopedakut, ska vara belägen centralt i Uppsala.  Det här är riktigt bra. Men,...hur undvika krångel med att patienter, som "gått fel" och vänt sig till Akademiska men borde gått direkt till Närakuten?
Krångel skulle kunna undvikas om de två akuterna var samlokaliserade. Men kanske finns stora nackdelar med en sådan ordning? Vilka är dessa i så fall?
Alltnog, grattis uppsalabor till Närakuten

KD gnuggar händerna, tror jag

Kritikstorm. Rubrikerna är stora, rubrikerna, som handlar om en kris för Centern. I korthet handlar krisen om att en arbetsgrupp utarbetat förslag, som uttrycker tydliga nyliberala idéer.
med skicklighet skulle Annie Lööf kunna utnyttja situationen till att bli något positivt. Vi får inte glömma att Centern låg på under fem procent i opinionen innan krisen infann sig. Om Annie Lööf lyckas träda fram som räddaren, den som sett till att några vildhjärnor inte får fortsätta att förstöra för partiet, kan hennes popularitet, liksom partiets, öka.
Nu tror jag inte det blir så. Inte beroende på att Annie Lööf inte förmår, utan för att hon inte vill. Hon förefaller vara nyliberal och därför är sannolikheten ganska stor för att partiet går mot ett stort nederlag i nästa val. Kristdemokraterna gnuggar sina händer. Vart ska besvikna centerpartister gå om inte till KD.

mer resurser är inte aktuella

I två tidigare inlägg har jag kommenterat två frågor i en enkät från UNT till åtta landstingsråd.
Här fråga tre:
I vilket läge anser du det är motiverat att ge vården på Akademiska sjukhuset mer pengar. Frågans formulering kan diskuteras. Men med frågan menas i vilket läge budgeten för styrelsen för Akademiska sjukhuset bör utökas.

Nu, anser Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Inte nu och troligen inte sedan heller tycks övriga tycka.

Om man frågar mig svarar jag att besked om vad effektiviseringarna ska bestå av måste ges av politikerna nu. Peka på åtgärder som bort med flaskhalsar vid patientanmälan och betalning, fördela om resurser mellan läkare och övrig personal, se till att använda lokalerna dygnet runt...
Effektiviseringarna torde ge endast en del av vad som krävs för att få budgetbalans. Då måste politikerna fatta beslut beträffande kvaliteten (ska den sänkas på olika sätt), kvantiteten (ska man säga helt nej till vissa patienter) och budget (ska man höja skatten ytterligare och/eller omfördela resurser (ett första steg till exempel minska antalet landstingsråd från tio till två)


Ingen har en aning om vad effektivisering innebär

I tidigare inlägg kommenterade jag en av de frågor, som UNT ställt till åtta landstingsråd.
Här följer nästa fråga:
Personalen protesterar på flera håll. Hur långt kan man driva effektiviseringarna?
Personalen ska trivas, en del personer är emot förändringar, följer synpunkter från personal, bra personalpolitik, för mycket stuprörstänkande, helhetsgrepp, en fråga för sjukhusledningen....

Jag blir beklämd. Vore jag anställd inom vården skulle jag bli än mer bekymrad. Ingen i den stora politiska ledningen av vårt landsting har en aning om vad effektivisering ska innebära, bara att den ska äga rum

Livskunskap i skolan


Ett intressant tillägg i debatten om skolans uppväxtstödjande verksamhet utgör en antologi ”Livskunskap i skolan” med underrubriken ”Röster från klassrum och samhälle”. Frågor, som ställs i debatten handlar om hur vi bäst kan stödja barns och ungdomars uppväxt till friska och trygga samhällsmedborgare och hur vi kan förebygga många svårigheter, som kan hota. I många skolor har man mött dessa frågeställningar med att införa ett särskilt skolämne, ”Livskunskap”.  Man har i dessa skolor givit ämnet ett innehåll, som handlar om samtal om människosyn, självförtroende och självkänsla, vänskap, kärlek och känslor, andra kulturer och kulturkrockar, livsstil och samlevnad, drogproblem och relationer och existentiella och etiska frågor. Häromdagen förde jag samtal med några lärare, som har positiva erfarenheter av Livskunskap som skolämne. Med positiva erfarenheter menas, främst, nöjd skolpersonal och elever, som upplever ökat självförtroende och ökad respekt elever emellan. Flera av de i antologin medverkande förespråkar införande av livskunskap som skolämne.

Jag kan inte och ska inte vara någon, som anger att livskunskap ska utgöra ett särskilt skolämne. Det viktiga är att livskunskapsfrågorna ingår i undervisningen. Jag vill vara en opinionsbildare. I mitt inlägg i antologin tar jag upp en ickevåldskultur som en förutsättning för ett hållbart samhälle och jag kritiserar våra partiledare för att vara ointresserade. Som stöd till lärarna bör en nationell kursplan för Livskunskap utformas. I de fall det finns svårigheter att på ett effektivt sätt integrera livskunskap i övriga ämnen måste ett särskilt ämne inrättas.
Livskunskap handlar om även att skapa en ickevåldskultur. FN: s generalförsamling underströk år 2000 regeringarnas roll men också att hela det civila samhället bör aktivt delta i en världsvid mobilisering mot våld. Vad har våra regeringar gjort under de elva år som gått? Jag vill fråga riksdagsledamöterna från vårt län vilka initiativ dessa är beredda att ta för att få genomslag för livskunskap i skolan, för att få en spridning av en ickevåldskultur och för en ökad användning av fredsforskningens resultat i konfliktlösning. 

Åtta landstingsråd svarar

Tre angelägna frågor om sjukvården ställs i dag i Upsala Nya Tidning, till åtta (!) landstingsråd. Antalet landstingsråd är tio.
Nu ska vi få se skillnaderna mellan partierna och också få en uppfattning om vilka beslut, som kan väntas för att komma åt de brister, som är mest allvarliga.
Den första frågan lyder: Är fortsatta spar- och effektivitetskrav rätt väg för att lösa Akademiska sjukhusets ekonomiska kris?
Man kan ha synpunkter på frågan förutom svaren. Något sparande är det ju ingen, som förordar, men däremot strävar man efter ökad effektivitet och minskade kostnader. Dessutom handlar det inte om Akademiska sjukhusets ekonomiska kris utan om styrelsens för Akademiska sjukhusets kris.

Svaren kan sammanfattas med ett ord: Ja. Dock vill Socialdemokraterna göra en omfördelning från vård på andra sjukhus till vården vid Akademiska. Totalt emellertid inte mera pengar. Vänsterpartiets svar är luddigt. Effektivare men inte minska kostnaderna, vilket måste innebära ökad ersättning till styrelsen för Akademiska. I förlängningen måste det väl innebära ytterligare skattehöjning.

Sverigedemokraterna vill omfördela medel från kultur, vård av papperslösa och tolkverksamhet till styrelsen för Akademiska. För att det ska finansiera bristen för sjukvården vid Akademiska sjukhuset torde krävas total nedläggning av nämnda verksamheter. Inte trovärdig politik.

Svaren ger inga hopp om förändringar. Ingen har en idé om vad effektivisering ska innebära.

Övriga två frågor kommenterar jag i kommande inlägg

torsdagen den 10:e januari 2013

Vissa är svåra att förstå

Jag läse gärna andra bloggar. Det finns en och annan, som har ett intressant innehåll. Andra är svåra att förstå. Här är en sådan

!"#$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefgh
"#$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghi
#$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghij
$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijk

En annan den här


PLOK OKIJ IJUH UHYG

ZCZC QAZW SXED CRFV RGBT GNYH PQOW LAKS MZNX TYGH
MBCZ LJGD KHFS JGDA PIYR OUTE IYRW UTEQ KHFS NNNN 




Bloggen kan bara kommenteras

Den här bloggen kan bara kommenteras av gruppmedlemmar, står det på en viss sida.Den kan bara kommenteras. Vad kan gruppmedlemmar göra mer än att kommentera. Jag gissar att man menar: Den här bloggen kan kommenteras av bara gruppmedlemmar, men varför skriver man inte det då? sDDeav gruppmedlemmar., 

Naivt av ordföranden för CUF

Det är sjukt roligt att man har ett uppror i Centerpartiet, tycker ungdomsförbundets ordförande. Annie Lööf har ett skyhögt stöd internt, påstår hon också.
Det här är en strategi för att försöka komma stärkta ur den kris partiet befinner sig i. Men nog låter det en aning naivt.
Centerns ledning går helt enkelt i otakt med sina väljare. Visst är förslaget till idéprogram just ett förslag vars syfte är att vara underlag för en debatt. Och Centern behöver en idédebatt, för i dag är det idélöst.
Vägskälet partiet står i har en pil, som det står nyliberalism på och en pil med texten landsgygdspolitik. Ska man komma överens om åt vilket håll man ska gå? Ska den lilla grupp, som ibland benämns stureplanscentern och som står för nyliberala idéer, kunna övertala den stora gruppen att följa med på den nyliberala vägen? Nej, jag tror inte att man ens kommer att försöka. De kontroversiella delarna i arbetsgruppens förslag kommer att skrivas om inför stämman och accepteras av den.
Den intressanta frågan för framtiden blir då huruvida en nyliberal ledning ska kunna framgångsrikt leda  värdekonservativa gräsrötter.  

Grattis politiker i Uppsala kommun

Bättre luft i centrum. Ingen kan undgå rubriken på första sidan av dagens Upsala Nya Tidning. Partikelhalten i centrala Uppsala är ett stort miljöproblem. Lösningarna är inte lätta att finna. Hela centrum kan stängas av för biltrafik. Men konsekvenserna av en avstängning är även dom svåra att hantera.
En åtgärd, som vidtagits och som varit och är kontroversiell, är förbud för bilar med dubbdäck att trafikera Kungsgatan. När förbudet infördes lät inte protesterna vänta på sig.
Dubbdäcksförbudet har uppenbarligen gett resultat. Mer måste göras, men politisk handlingskraft, som den man visat i den här frågan, ska belönas. Jag belönar med mitt beröm och jag hoppas på fler åtgärder för bättre miljö

Feladresserad skrivelse

Tillgängligheten inom primärvården har förbättrats under Alliansens tid vid rodret i landstinget. Det var också ett vallöfte att så skulle ske.
Andra stora utmaningar finns. I dag läser vi om vårdcentral i Östhammar. Distriktsläkare anser sig underbemannade. I tidningen står att skrivelse har tillställts Primärvården. Men va nu. Vårdcentralen är ju en del av primärvården. Man menar naturligtvis Primärvårdens chef.
Varför skickar man skrivelse till sin egen chef? Det finns väl inom samma förvaltning snabbare kommunikationskanaler, till exempel, telefon och personligt möte.
Men varför skriver man inte, för det är ju en politisk fråga, till sin egen styrelse? Den mest korrekta gången borde vara att personalen tar upp frågan med sin chef, som i sin tur diskuterar frågan med primärvårdschefen. När man inte finner någon lösning och det är fråga om kvalitet och resurser måste styrelsen för verksamheten kopplas in. Och, vad säger den beställande styrelsen? Får den vad den beställt?

onsdagen den 9:e januari 2013

Varför bindestreck?

"...blogg-inlägg från Folkparti-bloggar." Undervisningen i svenska har förändrats. I min skola skulle man ha sagt att citatet borde se ut så här: "...blogginlägg från Folkpartietbloggar". Citatet är från en sida, som räknar bloggar.

Fel om Livsmedelsverket

Livsmedelsverket måste spara, läser jag i dag. Jag tror inte att det är sant. Eller handlar det om sparande för kommande investeringar?
Nej, när jag läser vidare ser jag att det handlar om anpassning till budget. Då infinner sig en del funderingar. Publiciteten kring budgetbeslutet är, i stort sett, obefintlig. Men när budgeten ska efterlevas blir det rubriker.
Och dessutom missvisande rubriker.

Parti utan politik har bildats

Landsbygdspartiet i Uppsala är ute på turné. Antalet besökare på mötena förefaller vara begränsat, men, å andra sidan, vilka partier samlar mer än tjugofem åhörare på sina möten.
Det är inte ett radikalt och framtidsinriktat parti, som söker stöd. Det tycks vara ett här och nuparti. För inte känns det väl särskilt radikalt med ett budskap om nej till dubbar i det luftförorenade Uppsala city, nej till drivmedelsskatt och jakt på hotad rovdjursart.
Här och nu förstärks av att partiet vill höra vad Uppsalaborna tycker man ska driva för frågor. Vi har bildat ett parti, kom och ge det en politik, är en känsla man får. Men konstiga saker kan ske. Lyckas ett parti som Sverigedemokraterna lock nästan var tionde väljare, nog kan ett lealöst Landsbygdspartiet få några att kasta bort sin röst

RUT blir mer och mer serviceinriktad

Ser att jag behöver byta en del bräder på en vägg. Brådskar dessutom. Jag får gå till ROTen med problemet. Bräderna ska målas också. Det blir ett svartjobb. Jag kan inte byta färg nu. Men vänta nu. ROT är till för att förhindra svartjobb. Alltså har jag att välja mellan att gå till ROTen med ändrad färg och ett svartjobb. Kanske har jag råd med det sistnämnda. Matkostnaderna för uteluncher har ju minskat, har jag hört, som en följd av sänkt restaurangmoms. För att inte tala om kostnaderna för städning med mera, tack vare RUT.
Får ju nu också en hel del tid över då en del familjer med skolbarn nu får hjälp av RUT med även läxläsning.  Och tänk all den tid drinkblandandet har tagit. Nu kommer RUT och gör även det. Nu väntar jag mig bara att RUT ska bli ännu mera serviceinriktad och hämta mig när jag ska inhandla sprit och läsk till drinkarna. Om man nu inte kommer på den vansinniga idén att vi ska samåka. Nja, om grannarna inte dricker får dom väl skylla sig själva. Jag ska vinka från RUTs bil när jag åker till systemet och vi åker förbi grannen, som står vid busshållplatsen, på väg till grönsakshandlaren.


Tack Maj Wechselman

Den japanska regeringen har mörkat följderna av tsunamikatastrofen i Fukushima i maj 2011. Följderna av kärnkrafthaverier är inte bara cancer och andra sjukdomar. 499 skolor i Fukushimaområdet har undersökts och jämförts med andra skolor. Barnen har ökat i vikt med tio till femton procent. Detta som en följd av att de inte längre får gå ut och röra på sig.
Dessa budskap ger Maj Wechselman i dels en utställning dels en film, om Fukushima.
Filmen heter Världens säkraste kärnkraftverk.
Fukushima, Tjernobyl och Harrisburg. Jo, men vid alla tre var ju förhållandena speciella. Här kan det inte hända. De här argumenten låter naiva. Riskerna finns och när olycka inträffar blir följderna katastrofala. Har vi rätt att hålla på med någonting sådant?
Kommande generationer kan komma att döma oss hårt. Vi lämnar efter oss oreparabla klimatskador och byggt fast ett farligt energisystem.
Visst går det förhindra både klimat- och energikatastrofen, men då måste det ske nu. Tyvärr finns inga tecken på en sådan utveckling.
Men tack Maj Wechselman för att Du uppmärksammar oss på vansinnet

Varför sjukhusdirektören?

Nu på morgonen är den största frågan i lokalradion, situationen på Akademiska sjukhuset. Med rätta. Sjukhusdirektören ställs till svars. Men jag blir, för vilken gång i ordningen vet jag inte, förvirrad. Var har de avgörande besluten fattats? Landstinget är en politiskt styrd organisation och sjukvården styrs politiskt. Styrningen sker genom en beställa - utföraorganisation. Är den vård, som nu produceras i överensstämmelse med de beställningar ett politiskt organ gjort av ett annat politiskt organ? Ty, det är ju det, som är innebörden av beställa - utföra.
Men, varför ställer media då sjukhusdirektören till svars?

tisdagen den 8:e januari 2013

Försvar kan vara ickevåld


Lika viktigt som att hantera konflikter är att undvika att konflikter och våld uppstår. Varför talas så lite om detta? FN: s årtionde för en freds- och icke-våldskultur för världens barn pågick 2001 till 2010. Tanken från FN: s sida var att man skulle sprida en kultur där man avvisar våld och lär ut dialog och förhandling. Hur märker vi detta? Var finns partiledarna i arbetet för att sprida icke-våldskulturen? Jag vill påstå att man motarbetade FN-beslutet när man till exempel ställde sig bakom USA: s angrepp på det irakiska folket. Här hade man möjlighet att förorda icke-våld, demokrati och fredsforskning för att rädda irakierna från den grymma diktaturen. Inför valet nästa år kan vi bli många som efterlyser partiernas engagemang för att sprida en icke-våldskultur
Är den en avvikare som tydligt argumenterar för att stoppa krigen? Men om man säger ”Stoppa terrorismen” nickar alla instämmande. Det här är inte mina egna ord, utan hämtade från Gandhi TODAY. Dock känner jag starkt för den syn detta ger uttryck för. Vidare läser jag: "Att döda 100 människor är ett avskyvärt illdåd. Det måste bekämpas med alla till buds stående medel. Att döda 100 000 människor är en offensiv, en insats och en operation. Samt gynnsamt för världsmarknaden och för vapenindustrin.”
Vad händer när krig blir ett positivt laddat ord?" Och när ska svenska ledande politiker sluta att medverka i denna laddning? På torg, på möten och i insändare ska vi till politikerna ställa frågan.

Tyvärr måste vi ha ett försvar. Men varför tar inte försvarspolitiker upp frågor som rör ickevålds- och ickemilitära fredsbevarande insatser. Sverige har framstående fredsforskare. Öka satsningarna på denna forskning och erbjud internationella fredsfrämjande insatser för att sprida demokrati och söka finna lösningar på konflikter utan användande av våld. 

Demokratiskt styrd vård


Det finns i riksdagen en enighet om att vården i Sverige skall vara demokratiskt styrd solidariskt finansierad och ges efter behov. Den politiska uppgiften och det politiska ansvaret handlar om att stifta lagar, göra beställningar, d.v.s. i avtalsform uttrycka krav på kvalitet, kvantitet och ekonomisk ersättning, följa upp och kontrollera och utkräva ansvar. Beslut inom ramen för detta fattas av professionen.
Om politiskt ansvariga klarar att ta detta ansvar kommer också den politiska diskussionen att handla om innehållet i avtalen i.st.f. om vem som producerar.
Politiken är sålunda frågor om innehåll i kraven på den som producerar och inte vem som producerar. Om en regering emellertid fokuserar på det sistnämnda måste detta tolkas som ett underkännande av politikens förmåga att styra.

Ta med akademi och näringsliv

Jag deltar i ett viktigt samarbete mellan fem landsting och sextio kommuner i mellansverige. Samarbetet sker inom en förening med namnet Mälardalsrådet.

"Inriktningen för Mälardalsrådet 2014 handlar om att: - Skapa en sammanhållen region Med sammanhållen region avses en gemensam arbetsmarknads-, utbildnings- och bostadsregion. Mälardalsrådet ska under året ta viktiga steg i denna riktning. Det görs genom arbetet i En bättre sits där Mälardalsrådet har rollen som processledare. Inom ramen för En bättre sits koordineras infrastruktur och trafikering. Inom ÖMS tas gemensamma kunskapsunderlag fram för som stöd för samhällsplaneringen i regionen.
- Skapa en stark kunskapsregion Med en stark kunskapsregion avses en region med god och hög utbildning, väl fungerande kompetensförsörjning och stark innovationsförmåga. Mälardalsrådet ska under året bidra till att stärka kunskapsregionen genom arbetet i Stjärnbildning där Mälaraslrådet har rollen som processledare.
- Skapa en hållbar region Med en hållbar region avses en region som ligger i framkant vad gäller klimat, energi och effektivt resursutnyttjande. Mälardalsrådets Miljöutskott arbetar med dessa frågor, och rådet bör under 2014 undersöka möjligheten fördjupa arbetet med denna inriktning.
- Skapa en öppen och kreativ region Med öppen och kreativ region avses en region som präglas av öppenhet, mångfald, tolerans, kreativitet och innovation. Mälartinget 2013 sätter fokus på de kreativa näringarna. Rådet bör under 2014 undersöka möjligheten att fördjupa arbetet med denna inriktning."

Föreningen har en styrelse, bestående av politiker från medlemmar i föreningen. Det innebär att det är inte politiker eller partier. som är medlemmar, utan kommuner och landsting. Högsta organ är rådsmötet. Kunskapsinhämtning sker inom, förutom styrelsen, fyra utskott. Mälardalsrådet benämns som en mötesplats för medlemmarna i Stockholm-Mälarregionen, men också för samverkan mellan politik, näringsliv och akademi. De två sistnämnda finns emellertid inte företrädda i föreningen.

För att ta steg framåt i betydelsen att åsiktsgemenskap i föreningen får genomslag hos medlemmarna behövs nu efter tjugofem år nytänkande.
 Ambitionerna är höga och ska så vara. En tanke, som bör prövas är att medlemskap ska erbjudas näringslivet och universitet och högskolor. Dessa skulle kunna bidra med ytterligare kunskap, men även, utgöra påtryckning för att åstadkomma initiativ på hemmaplan för medlemmarna

Personalens kritik är felriktad

Besparingar, neddragningar, ändrad schemaläggning. Förändringarna för personalen inom Akademiska sjukhuset är omfattande. Bakgrunden är att det finns beslut om att kostnaderna, som måste anpassas till budget, måste minskas. Det måste innebära att man bedriver en annan vård än som avtalats om.
Formellt gäller att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beställt viss vård och betalar för den. Det som HSS betalar utgör budget för styrelsens för Akademiska sjukhuset verksamhet. Styrelsen bedriver nu en verksamhet, som har större omfattning eller har högre kvalitet eller både och, än vad som avtalats om.
Huvudfrågan är nu: Har de två politiska organen träffat överenskommelse om verksamhet, som är orealistisk att prestera? För det kan väl inte vara så att avtalet inte reglerar kvalitet och kvantitet på ett tydligt sätt?

Nu är personal kritisk. Säkert med rätta. Men kritiken riktas mot sjukhusledningen. Den verkställer väl politiska beslut. Jo, man kan tycka att ledningen genomför besluten på ett felaktigt sätt, men då borde Akademiska sjukhusets styrelse ha reagerat.

Det som personalen nu måste göra är att få veta hur avtalet ser ut och därefter ställa de politiska organen till svars.

måndagen den 7:e januari 2013

Sprid uppdragen

Vi har solidaritetsorganisation på minst tre beslutsnivåer. EU beslutar, staten på nästa nivå och landsting och kommuner på nästa.
Förutsättningarna för politiskt beslutsfattande förändras, men det är svårt för politiker att anpassa sin roll till förändringarna.Tydligare avgränsning av vad man ägnar sig åt är en nödvändighet. Det finns tydliga tecken på att man inte räcker till. Politiker sliter, i de flesta fall. Men gör man rätt saker? Är det självklart att man ska göra allt det man gör i dag och borde man göra en del, som man nu inte gör?
Härtill kommer att samma politiker förväntas finnas med överallt och antalet sammanhang är stort.
En självklar konsekvens blir att vissa uppdrag måste man ta lätt på. Man borde då fråga sig huruvida ett visst organ ska finnas eller huruvida några andra skulle ha bättre möjlighet att uppfylla krav på engagemang och handling.



Ingen bra satir

Vad kan man säga och skriva under täckmantel av satir, är en fråga, som aldrig kan ges ett tydligt svar. Ett övertramp har jag nyss lyssnat på. I P4 försökte man vara rolig (eller var inte det syftet?) kring ämnet "vinst". "Vi ringde upp en revisor", sa man, och så svarade en röst på frågan Vad är vinst? att den är intäkter minus kostnader. Meningen är förstås att vara lite elak och kanske rolig och att alla ska förstå att det är inte seriöst.
Eller är meningen en annan?
Jag vet att det finns personer, som tror att det var en revisor man talade med och jag är rädd för att det finns de som tror att anledningen till att man vill ha vinst för att kunna investera är att det är roligt.

söndagen den 6:e januari 2013

Hur står det till med kärnkraftsäkerheten

Hur ser kärnsäkerheten i Ryssland, Öst- och Centraleuropa ut i dag? Att den svenska har brister har vi hört.  Bristande säkerhet i kärnkraftverk är ett allvarligt miljöhot mot hela vår kontinent. Inte minst runt Östersjön finns fortfarande ett antal kärnkraftverk med gammal teknik. Ett mål måste vara att främja energihushållning och effektivare energidistribution så att det totala energianvändandet kan hållas tillbaka. Sådan säkerhet främjas av politisk stabilitet, rättssäkerhet, öppen opinionsbildning och ekonomisk utveckling i de regioner där verken finns. Det är bara genom ett mer integrerat samarbete vi på bästa sätt kan lösa de stora gemensamma miljöproblemen. Jag vill , ja jag kräver, att EU - parlamentarikerna ägnar sig mer åt dessa frågor. Jag vill ha redovisning av hur det ser ut i dag.

Våldet


Framträdande politiker i Sverige applåderade den 20 mars 2003 USA: s angrepp på det irakiska folket.Varför är dessa politiker så tysta i dag? När får vi höra partiledarna tala om att våld inte kan accepteras som metod för att lösa konflikter?
Våld används som metod för att lösa konflikter, mellan enskilda människor och mellan nationer. Våld är också underhållning. Och, det finns runt om oss.
Det finns omfattande forskning som visar att våld i medierna leder till våld i verkligheten. Men vem reagerar? Politiker och myndigheter står handfallna.
När det gäller gifter i naturen har en viss insikt vunnits om att en ändrad livsstil är nödvändig om vi ska kunna undvika sjukdomar och skador på den biologiska mångfalden som föroreningarna ger upphov till. Allt fler börjar inse att vården av natur och miljö handlar om solidaritet med kommande generationer. Men de förorenande utsläppen i media reagerar inte politiker på.
Kan det vara så att de som ifrågasätter forskningens rön om samband mellan underhållningsvåld och verkligt våld har fått större genomslag i media än forskningsrönen i sig? Kan det vara så att mediernas intresse kolliderar med dessa rön? Vill medierna inte ta ansvar för och erkänna att man faktiskt övertagit en del av den fostran som tidigare vilade på familjen?

Höjd toleransnivå

En annan intressant fundering är huruvida toleransnivån har höjts och i så fall varför. Mig tycks det som om ideologisk omorientering accepteras i allt högre grad liksom att det finns ett överseende med felaktigheter. Kan det sammanhänga med förändringar av vad som är drivkraften i politiskt arbete? Ideologiska avsteg ursäktas om det gynnar personlig karriär? Det som förr betraktades som grovt övertramp av en lokal politiker acepteras i dag?

Vem kommer att avgå?

God morgon världen diskuterar just nu, bland annat, huruvida någon partiledare kommer att avgå. Idéerna är flera. Det tycks vara två, som är internt ifrågasatta, center- och kristdemokraternaledarna. Någon spekulerade kring Folkpartiets ledare och hävdade att partiets enda fråga har partiet misslyckats med och därför kommer ledaren att bytas ut. Jag tror inte det. Björklunds skicklighet i debatter och intervjuer kommer att se till att han behåller sitt nuvarande mycket starka stöd. Han är dessutom en sympatisk person. Samtidigt visar väljarna allt mindre sympati för partiet. Den här otakten kan bli ödesdiger.
Jag tror partiet reser sig. Partiledningen består av flera kloka personer. Insikten om att man lämnat sin socialliberala fåra torde finnas. Insikten om att det som måste vara partiets ideologiska inriktning är inte att konkurrera långt ut på högerkanten utan att vara en borgerlig vänster, är självklar.
Det oundvikliga steget gissar jag kommer i slutet av detta år; steget bort från nuvarande allians. Ett radikalt och självständigt Folkpartiet med en socialliberal profil kan bidra till att vitalisera politiken och att skapa nya spännande samarbeten mellan partierna

Vi måste flytta upp spelet

Vi var ju i ledning, men så fick dom ett mål. Vem skänkte detta? Han verkar mycket målmedveten. Men hur var nu frågan? Jo, varför ligger ni under.
Vad ska ni göra för att vända det här? Vi måste flytta upp spelet.
Politikersvar framstår som mönster i tydlighet

lördagen den 5:e januari 2013

Gymnasier saknar bibliotek

Fem av tretton skolor lever inte upp till skollagens krav. Artikeln i dag handlar om frigymnasier. Det är staten, som har ansvaret. Om man inte uppfyller uppställda krav måste väl åtgärder vidtas. Det handlar formellt om avtalsbrott.
Konsekvensen bör rimligen bli att kraven omprövas eller att tillståndet dras in. Kanske vore det motiverat att, inte ifrågasätta friskolor, men däremot att fråga sig vem, som ska ha tillsynsansvaret. Borde möjligen kommunerna överta det från staten?

Hårt tryck på akuten

En insändare i dag berömmer akuten vid Akademiska sjukhuset. Allt gick smidigt och vården var exemplarisk.
I en nyhetsartikel däremot uttrycks farhågor för allvarliga konsekvenser av, vad som anses vara, otillräckliga resurser.
I ett öppet brev från personalen på akuten uttrycks farhågor för att säkerheten inte kan upprätthållas. Det är dock oklart till vem brevet är riktat. "Sjukhuset har dessutom valt att stänga stänga en del vårdplatser under helgerna....".
Sjukhuset har valt, skriver man. Men vänta nu. Har sjukhuset valt? Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beställt viss vård. Det, som nu produceras, är det vad HSS beställt. Och, ger Akademiska sjukhusets styrelse vad man lovat?
Öppna brevet borde rimligen vara ställt till de två styrelserna.

Politiska bloggar

" Inom en vecka kan du se vart du ligger på ...... topplista över Sveriges mest inflytelserika politiska bloggare.". Råkade titta på en viss sida, som samlar politiska bloggar och räknar antalet. Inte heller här känner man till skillnaden mellan "var" och "vart". 
Men visst är det intressant att se aktiviteten i det politiska bloggandet. Omfattningen på inläggen varierar kraftigt. Minst spännande är de bloggar, som har endast en rubrik utan någon text i inlägget. 
Förvånande är att bloggandet inte leder till mer debatt än vad det gör. Ideologiskt bloggande är sparsamt. 

fredagen den 4:e januari 2013

Naturens betydelse

Att avbryta utarmningen av naturen, speciellt den biologiska mångfalden, är den mest akuta utmaning miljöpolitiken står inför. Allt fler arter hotas i dag av utrotning. Den svenska floran och faunan blir ständigt fattigare. Möjligheten till naturupplevelser för kommande generationer minskar.

Naturvård handlar inte minst om att skydda och bevara naturvärden och mångfalden i naturen åt framtida generationer. Att öka möjligheterna till naturupplevelser är en central uppgift för miljöpolitiken.

Fler områden måste ges kvalificerat skydd som naturreservat eller på annat sätt skyddas. Inrättandet av fler nationalparker och natur- och kulturreservat är en viktig åtgärd för att skydda exklusiva natur- och kulturlandskap. Antalet Natura 2000-områden måste utökas så att vi kommer ikapp Syd- och Mellaneuropa.

Särskild tonvikt skall läggas vid säkerställande av rekreationsmarker i och kring tätorter. Naturhänsynen måste här vara högre än i vanlig produktionsskog, vilket skall medföra rätt till intrångsersättning för markägarna.

De orörda älvarna och andra känsliga vattendrag måste bevaras. De besitter enastående skönhets- och upplevelsevärden och utgör viktiga ekosystem för många hotade djurarter.

För att bevara kusternas och skärgårdarnas karaktär måste kustreservat inrättas. Deras karaktär måste bevaras för både naturens och kulturens skull. Ett nationellt bevarandeprogram för kust och skärgård måste därför upprättas medan det ännu finns oförstörda kustområden.
Folkpartiet liberalerna värnar också om söt- och saltvattenorganismernas biologiska mångfald. Öppet vatten, undervattensmiljöer och havsbottnar måste ges skydd även i form av rent marina reservat.

Rädda Östersjön



Hoten mot Östersjön är fortfarande stora. Nu krävs kraftfulla åtgärder för att mildra hoten och förhindra att Östersjön blir ett dött hav.
Havet har och är av en ovärderlig betydelse för oss människor – som global miljöregulator, naturresurs, transportled, rekreationsmiljö med mera. Länge ansågs havet vara oändligt och oförstörbart. Vi trodde oss kunna utnyttja havets resurser och låta det ta hand om vårt avfall – som till betydande del slutligen hamnar i havet – utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna. Nu när vi börjar få facit i hand visar det sig att haven till stora delar är hotade, både runt Sverige och globalt.

Östersjön är ett av världens näst största bräckvattenhav och har ett unikt ekosystem. Innanhavet Östersjön med sitt unika ekosystem fortsätter att nedsmutsas genom utsläpp och läckage från samtliga länder, och räknas som ett av de mest förorenade havsområdena i världen. Även vårt gemensamma luftrum tillförs utsläpp som starkt bidrar till försurning av våra skogar och marker. För att minska och på sikt kunna stoppa utsläppen kring och till Östersjön krävs gemensamma lösningar mellan berörda länder och samarbete över gränserna.
Många viktiga steg har tagits i Östersjöstaterna för att minska utsläppen av miljöföroreningar. Bland annat har halterna av en del farliga miljögifter som PCB och DDT minskat, även om riskerna absolut inte får negligeras. Några av de hotade arterna, som havsörn och gråsäl, har på nytt lyckats bygga upp stabila stammar.
Men många stora och svåra problem återstår att söka lösa. Vi är 85 miljoner människor som bor kring Östersjön och samtidigt som de omvälvande förändringarna i Östeuropa ger möjlighet att förbättra miljösituationen så skapas nya miljöproblem i de växande ekonomiernas kölvatten.
Några av de mesta akuta och allvarliga problemen; algblomning, miljögifter och övergödning visar att balansen är rubbad. Utsläppen från jordbruk och industrier är lika höga i dag som för tio år sedan. Om vi skall kunna rädda Östersjön måste jordbruket minska sina utsläpp.

Producentansvar


Det individuella ansvaret för olika producenter ska så långt som möjligt stimuleras. Ett sätt att åstadkomma detta är att införa kretsloppsförsäkringar för en rad produkter, t ex bilar, vitvaror, datorer och andra elektroniska produkter. En sådan försäkring tecknas av den enskilde producenten med ett försäkringsbolag som tar ansvaret för att produkten återvinns enligt gällande lagar och regleringar. Den premie som försäkringsbolaget kräver för produkten kommer då att återspegla hur återvinningsbar produkten är. Varje produkt belastas med den verkliga kostnaden för återvinning. Då får producenten incitament för att tillverka produkter med hög återvinningsgrad. Konkurrensen försäkringsbolagen emellan kommer att leda till lägsta möjliga återvinningskostnad och konkurrensen producenterna emellan till att avstå från miljöskadliga komponenter för att pressa priserna.

Där individuellt producentansvar inte är praktiskt möjligt att uppnå bör kollektiva arrangemang införas. Ibland är pantsystem att föredra. 

Konsumentmakt


Livsmedelspolitiken måste baseras på principerna öm öppenhet, sårbarhet, redlighet och renlighet. Dessa principer är en av förutsättningarna för en fungerande marknadsdemokrati, där varje medborgare ges rätten till ett välinformerat val, där hon får ta ansvar för den mat hon väljer att äta och den hälsa hon strävar efter. En socialliberal miljöpolitik tar sin utgångspunkt i det personliga engagemanget. Upplysta och medvetna konsumenter kan, genom att efterfråga miljövänliga produkter, styra producenterna i miljövänlig riktning. Konsumentmakt är en viktig del i miljöarbetet. Miljöförstöring och resursslöseri beror i stor utsträckning på att miljön har betraktas som en fri tillgång.

Miljön är var och ens ansvar


Miljöpolitiken är inget isolerat område, inget som bara angår ungdomar i gröna jackor eller allvarstyngda vitklädda forskare i laboratorier. Den angår oss alla och måste förmås påverka vårt dagliga liv och agerande. Vardagsnära källsortering och val av miljövänliga produkter är bara det första steget för den enskilda människan och medborgaren. Miljöaspekter, konsekvensanlyser och miljöbokslut måste vägas in i varje kollektivt och gemensamt beslutsfattande, i lagstiftning, i planarbete, i industriell och ekonomisk verksamhet och i all produktion och konsumtion.

Det finns, kort sagt, inga frizoner. Däremot har miljöpolitikens tyngdpunk förskjutits från att stävja och städa, från avloppsrör och skorstenar, till att övervaka och observera mängden av det som tas ut från naturen och på vilket sätt det utnyttjas i produktionen, i allt från småskalig livsmedelsproduktion till multinationella storföretag och stater. Då blir vårt eget agerande viktigt.

Arter utrotas

Allt fler arter hotas av utrotning och också den svenska floran och faunan blir ständigt fattigare. Biologisk mångfald främjar ekosystemets flexibilitet och uthållighet. Uthålligheten, att bruka men inte utnyttja naturens resurser mer än de tål, är grunden för fortsatt mänskligt liv och därmed ett måste. I konsekvens med liberalismens grundsyn, om vördnad för livet, uppmärksammas både naturupplevelsen och etiken. Naturen utgör en viktig del i vår livskvalitet.  Djurhållning och djurtransporter måste ske på ett etiskt godtagbart sätt. Balansproblemen i många ekologiska system, till exempel. Östersjön, är större än tidigare. Strömmingen är på stark tillbakagång medan torsken verkar ha återhämtat sig efter tidigare utfiskning. Frågor kring den biologiska mångfalden hänger intimt samman med vår livsmedelsproduktion.

torsdagen den 3:e januari 2013

Ni är ju eniga om miljömålen



DET FINNS I DAG politiker i framträdande positioner som lever i en tro att vi löst de flesta miljöproblemen. Det är därför en huvuduppgift för oss, som ägnar oss åt opinionsbildning, att se till att politiker ökar sina kunskaper.
En av de viktigaste socialliberala utmaningarna är att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Idag har vi inte ekologisk hållbarhet.
Natur- och miljöfrågorna måste ständigt finnas högt på dagordningen.
En riksdagsledamot måste ha miljömålen framför ögonen oberoende av vilken fråga, som diskuteras. Det finns ju en, i stort sett, total enighet kring målen. Står Du inte fast vid Ditt partis uppbackning av de övergripande nationella miljömålen?, måste vara den givna frågan när andra intressen tillåts gå före.

Den viktiga jordbrukssektorn

Jordbrukssektorn har många betydelsefulla uppgifter i framtiden. Det handlar inte bara om att producera livsmedel och jordbruksvaror till priser som konsumenterna är beredda att betala utan även om att bevara biologisk mångfald, varierande odlingslandskap och att minimera miljöbelastningen. Ofta glöms de stora fördelarna med ett varierat jordbruk bort. I synnerhet det småskaliga jordbruket medför miljöeffekter som har positiv inverkan, som ett varierande odlingslandskap och bevarandet av unika kulturmiljöer. För att uppnå dessa mål behövs en fungerande marknad där konsumenter och producenter möts. Jordbrukaren måste få en tydligare ställning som företagare och jordbruket betraktas i större utsträckning som likställt med andra näringar. Dessutom måste jordbrukarens betydelse i miljöarbetet höjas upp, och jordbruksstödet ges en tydligare miljöinriktning.

Förbränning igen


Avfallsförbränning utgör en av de största globala källorna till dioxinbildning. Förbränning av blandat avfall är inte förenlig med en hållbar utveckling. Det finns all anledning att verka för andra mer hållbara och miljövänliga vägar för avfallshantering än förbränning. Ekonomiska styrmedel bör därför införas för att stimulera till avfallsminimering, materialåtervinning och biologiska behandlingsmetoder – lämpligen en skatt på förbränning liknande den som idag gäller för deponering.
Andra styrmedel är grön skatteväxling och handel med utsläppsrätter.

Radioaktiva ämnen i miljön

Partierna var eniga om att halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter skulle år 2010 vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Detta är ett av många viktiga politiska ställningstaganden i enighet. Nuvarande hantering av kärnbränsle och avfall torde knappast vara förenlig med den målsättningen. Det är inte heller klarlagt huruvida målet förhindrar populationsgenetiska effekter. Har detta mål följts upp? 

Uppföljning, en politisk huvuduppgift


En viktig, kanske den viktigaste förutsättningen för att miljömålen ska få den stora betydelsen för en radikal omställning är att uppföljning och revidering fungerar. Mina erfarenheter av målstyrningsarbete är att vi politiker inte förmått förändra vårt arbetssätt på det sätt som är en förutsättning. Vi ser inte målformulering, uppföljning och utkrävande av ansvar som våra huvuduppgifter. Lyckas vi inte med att förändra politikerrollen blir inte miljömålsarbetet framgångsrikt. 

Mer överstatlighet i miljöpolitiken


Globala klimatförändringar utgör ett hot mot livet. Det är de fattiga ländernas befolkning som drabbas hårdast av en förstärkt växthuseffekt. Det krävs en världsomspännande handlingsplan som både minskar utsläppen och omfördelar resurser. Genom global utsläppshandel, med kvoter som fördelas solidariskt, kan resursöverföring och effektivitet förenas. Slösaktig resursanvändning och missade möjligheter till miljövänlig och resurshushållande teknisk utveckling måste ersättas med ny teknik och medvetenhet.

Bristen på överstatlighet som metod för att komma tillrätta med de gränsöverskridande miljöproblemen är idag tydlig. EU är både för svag och för liten. En utvidgning kommer att ge en effektivare miljöpolitik i hela Europa. Genom att stärka unionens kapacitet att fatta överstatliga beslut inom miljöområdet bryter vi den passivitet som präglar klimatpolitiken. EU: s jordbrukspolitik måste dessutom avvecklas och ersättas av ett system där det ekonomiska stödet skall vara en ersättning för miljöinsatser som till exempel bevarande av den biologiska mångfalden och bevarande av kulturlandskap