fredag 31 januari 2014

KD älskar NATO

"Vid Kristdemokraternas riksting i september beslutade partiet sedan att det ska tillsättas en statlig utredning som förutsättningslöst tittar på ett svenskt Nato-medlemskap." Citatet är från en artikel författad av kristdemokraternas förstanamn i EU-parlamentsvalet Lars Adaktusson och riksdagsledamoten Mikael Oscarsson. Det är märkligt, åtminstone för mig, hur ivrigt KD kramar NATO. När har någon hört eller läst att KD jobbar för fredsfrågor? För KD skapas fred genom vapenanvändning. Tyvärr har KD goda kamrater i riksdagen i detta avseende. Jag känner oro inför ett NATO-medlemskap. De reaktionära krafterna i USA kan komma att växa sig ännu starkare än dom är nu (Dom är skrämmande starka även nu). Ska vi förbinda oss att i framtiden delta i ett vansinne liknande Bushs angrepp på det irakiska folket? Varför inte skapa sammanslutningar mellan fredssträvande krafter som en motvikt. Det är det goda exemplet, som får spridning.

Region Sverige

Rapporterna från EU, rapporter, som jag nås av handlar till minsta delen om de, så kallade, kärnfrågorna, miljö och fred. Bra eller dåligt? Men, nog är vi på väg mot en union med utsuddade nationsgränser. Region Sverige i EU? EU som en viktig del i NATO? EU-förslag om skydd för företagshemligheter EU-kommissionen har lämnat ett förslag om skydd för företagshemligheter. Syftet är att fastställa regler för skydd mot olagligt anskaffande, röjande och utnyttjande av företagshemligheter. Förslaget omfattar bland annat en definition av företagshemligheter och metoder för rättslig prövning för den som har drabbats. Näringsutskottet har utifrån subsidiaritetsprincipen granskat EU-kommissionens förslag. Utskottet anser att ett starkt och enhetligt skydd för företagshemligheter inom EU är bra för svenska företags konkurrenskraft och för EU:s inre marknad. Gemensamma regler på EU-nivå kan bidra till att främja företagens innovationsförmåga och konkurrenskraft. Förslaget bör därför beslutas om på EU-nivå. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Det borde handla mer om attitydförändringar

Kanske är det lättare att ändra attityder i Norge än det är i Sverige. Partierna här talar lagstiftning för att framstå som diskrimineringens bekämpare, men vad gör partierna för att ändra attityder? Titta på nomineringarna inför de fyra valen i år. I nedanstående citat hämtat från Dagens Samhälle, talar man om medellivslängd. Jag tycker nog det är mer relevant att titta på genomsnttliga livslängden. "Alla kan inte arbeta med allt", sägs här. Ja, hur menar man? Klart är väl att "Inte alla kan arbeta med allt" "55+ behövs på svensk arbetsmarknad Medellivslängden ökar och befolkningen blir allt äldre. Sett till hälsan finns goda förutsättningar för att fler i åldersgruppen 55 år eller äldre ska kunna arbeta. Trots det är arbetsmarknaden inte anpassad för att på bästa sätt ta tillvara arbetskraften i denna åldersgrupp. Arbetsmarknadsutskottet har låtit undersöka förutsättningarna för ett längre arbetsliv i en ny rapport. Vilka kroppsliga och kognitiva förutsättningar finns för att arbeta länge? Hur är arbetsmarknaden utformad för att tillvarata erfaren arbetskraft? Det är huvudfrågorna i rapporten "Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och arbetsmarknadens förutsättningar" som arbetsmarknadsutskottet låtit ta fram. Forskningen är enig om att personer som är 55 år eller äldre i dag är mer högpresterande än tidigare generationer. Det gäller både fysiskt och kognitivt, det vill säga förmågan att bearbeta information, tillämpa kunskap och minnas. Alla kan inte arbeta med allt hur länge som helst, men många kan arbeta med mycket och längre än vad som nu är fallet. Positiva och negativa attityder Däremot är arbetsmarknaden inte alltid anpassad för att på bästa sätt ta tillvara arbetskraft i åldern 55+. Arbetsgivare lyfter ofta fram positiva egenskaper hos arbetstagare över 55 år, som ökad kunskap, erfarenhet, social förmåga, pålitlighet och noggrannhet. Trots detta kan äldre arbetskraft ha svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Ett hinder är att det ibland finns negativa attityder till äldre personer som vill fortsätta arbeta eller återvända till arbetslivet. Att den kronologiska åldern är ett dåligt mått på arbetsförmåga är också något som förbises. Åldersmedvetet ledarskap Forskning inom området visar att förändringar på flera nivåer är nödvändiga om de äldres deltagande på arbetsmarknaden ska kunna öka. Det gäller förändringar på individnivå såväl som på arbetsplats- och samhällsnivå. Ett mer åldersmedvetet ledarskap kan vara ett steg på vägen för att motverka negativa attityder. I till exempel Norge har ett aktivt arbete för att förändra attityderna till äldre arbetskraft gett resultat. Behov av förbättrad arbetsmiljö Vidare finns behov av en förbättrad arbetsmiljö med större flexibilitet och anpassning för att möta individers olika förutsättningar. Här finns dock kunskapsluckor kring bransch- och yrkesspecifika problem. Till exempel är kunskapen dålig om vad som orsakar pensionsuttag i förtid inom vissa yrken och hur man kan förebygga problem i särskilt utsatta delar av arbetsmarknaden. Mer kunskap behövs också om mekanismerna bakom åldersdiskriminering. Sverige ligger inte i framkant vad gäller forskning om äldre arbetskraft, konstaterar rapporten. Rapporten är en del av arbetsmarknadsutskottets arbete med forsknings- och framtidsfrågor och har tagits fram av Riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningssekretariat."

Obegåvat av Centern

Nästan dagligen utmålas riskkapitalbolag, med rätta, som inte hörande hemma i sådana verksamheter som skola, vård av och omsorg om äldre och sjukvård. Vänsterpartiet går starkt framåt, sannolikt beroende på att man gjort denna fråga till sin. Folkpartiet, som först av allianspartierna ifrågasatt riskkapitalbolagen, går framåt. Samtidigt åker Annie Lööf ut och talar för riskkapitalbolagen. Ja, tycker man så ska man naturligtvis säga det, men att göra försvaret av riskkapitalbolag i välfärden till en huvudfråga förefaller vara på gränsen till obegåvat. Jag tror uppfattningen är äkta; hos Annie Lööf, men att Centerns väljare skulle tycka så tror jag inte mycket på. Mot den bakgrunden förefaller det obegåvat.

onsdag 29 januari 2014

Är fusket i välfärden omfattande?

I dag läser jag i en artikel på min morgontidnings ledarsida apropå Sverigedemokraternas bidragsfusk att alla vi, som varit engagerade i föreningsliv känt frestelsen. Jag instämmer inte. Under mina fyrtio års föreningsaktivitet har jag aldrig känt den frestelsen. Frestelsen att begå brott, som SD fallit för, är upprörande och måste rimligen leda till straff. Frestelsen att fuska torde väl inte gälla endast föreningsbidrag. Det talas om fusk inom LSS. Ska det vara så svårt att kontrollera? Det fuskas med skatt. Det fuskas med socialbidrag. Det fuskas med det mesta. Vad är sant och vad är myt? Vi har så lätt att generalisera. Kanske känner vi till någon oegentlighet och använder den som argument i en generalisering? Visst har jag sett att Skatteverket inte brytt sig om att vidta åtgärder i ett uppenbart fall av fusk, men inser att det kan vara en tillfällighet. Men nog finns anledning att inom olika delar av vår välfärd se till att pengar används för det som dom är avsedda för. Fuskets omfattning behöver vi komma åt. Kanske kan en del myter också avlivas.

tisdag 28 januari 2014

Gott om jurister i Sverige

Jag blir så imponerad av all den juridikkunskap, som finns hos svenska folket. För att inte tala om förmågan att dra slutsatser av ett förhållandevis litet material. Själv saknar jag den förmågan. Jag ser inte varför en tidningsartikel kan ge mig möjlighet att ha en bestämd uppfattning. Kanske har det att göra med en annan svaghet, nämligen misstänksamhet. När jag läser artikeln tänker jag att det kanske finns aspekter, som inte framkommit. Jag tänker att det finns utbildade jurister, som läst kanske tusen sidor utredning i frågan. Kanske har dessa funnit något, som är av betydelse och som inte finns med i tidningsartikeln. Till det här kommer mångas känsla för straffets form och längd. "Det ska naturligtvis ge tio års fängelse". Och här sitter jag och på sin höjd förmår konstatera att det handlar om något olagligt, men helt oförmögen att bedöma vilket straffet ska vara och varför

måndag 27 januari 2014

Solceller gillar kyla

"Det har konstaterats att solcellerna gillar kyla, d.v.s. solen ger mer energi under mars månad än under juli/augusti." Detta är inte något påhitt av mig själv utan ett konstaterande av en representant för STUNS, Stiftelsen för samverkan mellan Universiteten, näringslivet och samhället. Kanske kan man snart avliva även andra myter, såsom att det är långa perioder på året då vi inte har någon blåst, varför vindkraft aldrig kan bli en betydelsefull energikälla. Få talar om vågkraften. Här finns säkert en stor potential. En forskare i Uppsala sa en gång att om han kom till USA eller Japan skulle han mötas med öppna famnen och man skulle fråga hur mycket pengar han behöver för den fortsatta utvecklingen av vågkraften. Nog ser det ut, för en måttligt kunnig, som om det borde gå att skapa en mix, som gör all fossilanvändning onödig. Men då måste ju viljan finnas

Intressant debatt mellan Romson och Björklund i Agenda

Debatten mellan Åsa Romson och Jan Björklund i Agenda var intressant och givande. Längre från varandra kan nog inte två politiska motståndare stå. Skillnaderna finns inte bara i synen på kärnkraften utan även i synen på förnybara energikällor. Romson anser att inget annat än förnybart kan få gälla i dag, medan Björklund anser att kärnkraften måste byggas ut och att det förnybara är endast ett litet komplement. Den sistnämnda uppfattningen understryks ytterligare av Maud Olofssons beskrivning av Björklunds agerande i energipolitiken. "Jan ville alltid stryka ord som förnybart, solenergi, vingkraft. I den del av Agenda fick vi också höra Vattenfall tala sig varmt för ny kärnkraft och vi fick se avskräckande bilder från Fukushima om vad kärnkraften kan ställa till med

Moderaterna har inga mål, sa Reinfeldt

Lyssnade och tittade på "terapisamtalet" med Fredrik Reinfeldt i går kväll. Visst, kul med en annorlunda form av samtal med politiker. Bra om dessutom samtalet visar att även en partiledare är som vem som helst. Men det är ju inte denne partiledare. En bakgrund med framträdande position i varje skede. Det präglar personen. Han vet själv sin betydelse och använder den. Informativt samtal, som ändå lämnade mig ganska oberörd. I ett avseende blev jag rent av förvånad och hade jag varit moderat hade jag blivit besviken, nämligen i fråga om vad den ideologi han bekänner sig till innebär. Frihet var svaret. Jaha, vad skiljer den ideologin från andras? Slutsatsen kan då vara att makten är målet. Ty, han sa också att han inte har några mål. Det är vägen, som är målet. Det stämmer också med inställningen till bildandet av Alliansen. Det är bara att beklaga att vissa andra partier hakar på.

söndag 26 januari 2014

Skänker Du Zlatan en miljon om jag skänker en hundring?

Jacke Sjödin har en tänkvärd krönika i dagens Upsala Nya Tidning, Han skriver, bland annat, att de 3500 000 000 fattigaste i världen delar på lika mycket som de 85 rikaste förfogar över. Dessa 85 skulle kunna utrota fattigdomen i världen. Den ende han nämner av de 85 är Bill Gates. Jag tycker man ska nämna någon annan, alldenstund Gates skänker stora stora summor till fattiga. Om Zlatan skänker en miljon kronor känner han av det som om jag skänker en hundring. Om den högst avlönade hockeyspelaren i LHF avsatte 1000 kronor i månaden av sin inkomst till välgörenhet är som om från min pension dras 200. För att inte tala om de popstjärnor, som över en natt blir stormrika.

Politiska signalerna är viktiga

Energidebatten är nästan död. Poppar upp då och då. I dag aktuell, beroende på vissa utspel. Tråkigt dock med en debatt, där positionerna är så låsta som dom är i energidebatten. Endast kärnkraft kan ersätta kärnkraft. Säger man så talar man mot bättre vetande. Endast förnybart, och detta från och med nästa vecka, är även det att blunda för verkligheten. Alla borde vara överens om att det enda rätta är energislag, som är förenliga med hållbarhet. En av politikens uppgifter måste vara att stimulera forskning och aktörerna på energimarknaden till att medverka till hållbarhet. Endast kärnkraft kan ersätta kärnkraft, är nog ingen bra signal för att finna bra och långsiktiga lösningar och som bidrar till hållbarhet

torsdag 23 januari 2014

Rapporter borde leda till uppdrag

Många ärenden i riksda´n, i form av rapporter, leder inte längre än till att de läggs till handlingarna. Nyttan av rapporterna blir sålunda liten. En del granskningar borde leda till särskilda uppdrag. Ett exempel är nedanstående om långa handläggningstider. Hur avser regeringen minska dessa, vore ett lämpligt uppdrag. "Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har gått igenom Justitiedepartementets ärenden om nåd eller upphävande av utvisningsbeslut. Regeringen förefaller ha tillämpat nådeinstitutet restriktivt, och antalet nådeansökningar har minskat. Antalet ansökningar om upphävande av utvisningsbeslut tycks också minska. KU har även granskat vissa ärenden som Miljödepartementet handlagt. Handläggningstiderna är långa i ett antal av ärendena, och KU konstaterar att det givetvis inte är tillfredsställande med långa handläggningstider i förvaltningsärenden. KU har granskat politiska samordningsfunktioner i Regeringskansliet. Granskningen omfattar även tidigare regeringar, men huvuddelen av granskningens underlag rör den nuvarande regeringen. Granskningen ger inte anledning att peka på några brister, men utskottet gör ett antal framåtsyftande reflexioner. KU påminner om grundlagens krav på hur allmänna handlingar ska behandlas. När det gäller kraven på dokumentation och spårbarhet bedömer utskottet att samma regler ska gälla för samordningsfunktionen som för andra enheter inom Regeringskansliet. KU konstaterar vidare att de ställningstaganden som görs inom en samordningsfunktion inte utgör formella regeringsbeslut. Grundlagens regler om statsministerns, de enskilda föredragande statsrådens och regeringens ansvar gäller oberoende av om och hur en regering inrättar en eller flera samordningsfunktioner. Regeringens remisser till Lagrådet är en annan fråga som KU granskat. Lagrådet har i vissa ärenden haft synpunkter på att delar av regeringens förslag inte har föregåtts av någon remissbehandling. Det medför enligt utskottet en risk för att ett lagförslag inte uppnår tillräcklig kvalitet och att den fortsatta beredningsprocessen försvåras. Ett skriftligt remissförfarande är och bör vara det normala. Remissmöten kan framför allt fylla en funktion som komplement. Ett förenklat förfarande i form av kontakter under hand med berörda myndigheter bör endast ske i undantagsfall. En annan fråga är vad som bör gälla när regeringens lagförslag väsentligt avviker från det utredningsbetänkande som remissbehandlats. Även om förslaget har diskuterats på ett remissmöte kan det enligt KU ifrågasättas om beredningskravet kan anses uppfyllt. Vidare kan det i lagärenden där regeringen efter Lagrådets synpunkter har gjort väsentliga ändringar finnas anledning att överväga om Lagrådets synpunkter ska hämtas in på nytt. KU har fortsatt sin granskning av utnämningsmakten, det vill säga makten att tillsätta högre tjänster inom domstolar och offentlig förvaltning. Utskottet tar bland annat upp det så kallade öppna rekryteringsförfarandet som enligt regeringen numera tillämpas. Det har inneburit viktiga förändringar, konstaterar KU, men effekterna är fortfarande inte analyserade på djupet. Utskottet skulle därför välkomna om regeringen genomförde en noggrann uppföljning och utvärdering. Att systematiskt följa upp, utvärdera och dokumentera erfarenheter från förflyttningsbeslut skulle enligt utskottet sannolikt vara till nytta för den statliga chefsrekryteringsprocessen. Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."

Trots misslyckande, flytta inte ansvaret till EU

Staten har problem att skapa jämlikhet inom olika samhällssektorer. Man förfogar över styrmedel såsom lagar, förordningar och pengar. Är det så enkelt att man inte använder medlen är ju lösningen nära. Vanlig reaktion i dag är att när en nivå inte klara sin uppgift ska vi flytta ansvaret till nästa nivå. Kommer därför snart krav på att ansvaret att skapa, till exempel, en jämlik skola och en jämlik sjukvård, ska flyttas till EU-nivån? "KU har följt upp hur riksdagen använt EU:s subsidiaritetsprincip Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2012. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 125 subsidiaritetsprövningar under 2012 och funnit att 21 EU-förslag strider mot principen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2012 utfärdades ett gult kort. Konstitutionsutskottet lyfter fram två områden där lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas. Detta genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Inom finansutskottets område är det lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt som ökar på EU-nivå. Även inom justitieutskottets område straffrättsligt samarbete har lagstiftningen på EU-nivå stärkts. Justitieutskottet konstaterar att detta i många fall är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete. Det är viktigt att regeringen gör klara och tydliga bedömningar av subsidiaritetsärenden. Detta för att riksdagens utskott ska få tillräckligt bra underlag för sina bedömningar. Antalet förslag från EU-kommissionen med motiveringar ifråga om subsidiaritetsprincipen har ökat. KU betonar att det är mycket viktigt att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur kommissionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."

onsdag 22 januari 2014

Ansvaret åvilar den jag har avtal med

Förmedling och upphandling innehåller ett ouppmärksammat problem. SJ köper tjänster av f.d. Banverket. När jag som resenär klagar hos SJ över, till exempel, tågförsening hänvisar man till f.d. Banverket. Jag har dock inte med Banverket att göra. Det är med SJ jag gjort affär varför ansvaret ligger hos SJ i relationen till mig. Jag har prenumererat på tidning hos Tidningskungen. När jag vill tala om sen leverans hänvisas jag till förlaget. Jag har dock ingen överenskommelse med detta. Att samma företag gör utskick, som inte uppfyller vad de lovar, är en annan fråga. Om jag är missnöjd med anhörigs omhändertagande inom äldreomsorgen vid verksamhet, som drivs av privat företag med avtal med kommunen, är det till kommunen jag ska rikta mitt missnöje. Det är inte acceptabelt att kommunen hänvisar till företaget i fråga

Vård av äldre ska inte vara effektiv

"Produktivitetsskillnader i äldreomsorgen mellan kommunerna Vårdanalys visar i en ny rapport att det finns stora skillnader i äldreomsorgens produktivitet mellan kommunerna. Detta trots att de strukturella faktorer som det statliga kostnadsutjämningssystemet har till uppgift att utjämna - och som kommunerna inte själva kan påverka - har justerats bort i beräkningen. Dessa skillnader tyder på en stor potential att på bred front öka produktiviteten inom äldreomsorgen. Samtidigt är uppföljningen och rapporteringen av vad som utförs inom omsorgen begränsad, vilket gör det generellt svårt att jämföra och mäta resultaten i svensk äldreomsorg." Förstatliga! Staten är bättre än kommunerna är på att bedriva verksamheter! Jag tycker mig höra ropen. Men ropen tror jag kommer från personer, som inte vill eller kan se problemen. Ett grundproblem torde vara att staten inte kan. Den kan inte hantera de verktyg den själv har tillverkat. En annan fundering handlar om vad effektivitet i verksamheten bland äldre ska innebära. Den kanske inte alls ska vara effektiv. Åtminstone inte om i effektivitet inte vägs in innehållet i tiden för det mänskliga mötet. Vilket inte är fallet. Slutsats: Vård av och omsorg om äldre ska inte alls vara effektiva.

Vårdanalys visar dålig effektivitet

Hur kan läkares tid och kompetens användas bättre? Det har under många år förts en diskussion om huruvida läkares tid och kompetens används effektivt. Vårdanalys har genomfört en samlad analys av frågan ur ett medborgarperspektiv. Analysen visar att det finns en stor effektiviseringspotential. Det som en gräsrot reflekterar över när den läser sådant är: Hur kommer det sig att landstingen inte finner lösning på problemet? Själv tror jag ett problem är att landstingen saknar tydlig politisk styrning, samtidigt som professionen lever i tron att den styrs av politiker och politikerna anser att problemen ska lösas av professionen. Lösningen måste sökas i dialog mellan politiker och profession, i vilken professionen ska tvingas redovisa sin syn på vilka hinder den ser och politikerna ta ställning till hur hindren ska undanröjas. Detta sker emellertid i ringa omfattning.

Ny skattefråga hanterad inom EU

Nu har EU-kommissionen lagt sig i en fråga, som måste anses vara en nationell fråga. Sådant här måste diskuteras under den nu inledda EU-parlamentsvalrörelsen. "Skatteutskottet tycker att det är bra att skattereglerna vid utdelningar från dotter- till moderbolag blir tydligare. Däremot anser utskottet att kommissionens förslag om en obligatorisk regel om skatteflykt strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Utskottet ifrågasätter om kommissionens förslag om en obligatorisk skatteflyktsregel kommer att innebära någon förbättring gentemot de nationella regler som gäller i dag. Kommissionens förslag går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med ändringarna, bedömer utskottet. Skatteutskottet föreslår därför att riksdagen skickar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande."

Tre tillslag av språkpolisen onsdag 22 januari

En gång i tiden lärde man eleverna, redan i första klass, skillnaden mellan "varken...eller" och "vare sig...eller". I dag läser jag i min tidning: "Trots att situationen är mångdubbelt värre i andra länder, finns ingen orsak för varken Finland eller Sverige att slå sig för bröstet." Felet är den dubbla negationen. Läser också: "...förklarade också att kunskapen om hedersvåld inom skola och socialtjänst ofta bara finns på individnivå." Menas nog inte att hedersvåld "bara finns", utan att "hedersvåld finns på bara individnivå". Samma konstighet finns i meningen: "Det kan jämföras med att personer mellan 15 och 20 år bara utgör 9 procent av landets straffmyndiga befolkning." Det handlar nog inte om att de "bara utgör", utan om att de "utgör bara". Det torde vara extremt ovanligt att mord begås i tingsrätten. Men i dag läser jag: "En 18-åring fälldes för mord i tingsrätten men fiades i hovrätten."

lördag 18 januari 2014

Varför inte förstatliga äldrepolitiken?

Folkpartiet vill att staten ska ta över driften av alla skolor och all sjukvård. Varför inte även äldrepolitiken och kulturen? Man vill att landstingen ska läggas ner. Om nu staten är bättre än både regioner och lokala organ att producera välfärdstjänster, varför ska det finnas kommuner? Kan det vara så att resonemanget missat det verkliga problemet, nämligen att staten inte klarar att ens styra med lagar och förordningar?

fredag 17 januari 2014

Omodernt

I en debattartikel i dagens Upsala Nya Tidning skriver Handelskammarens regionchef om hur förträfflig tanken på en ny civil flygplats på Ärna är. Den skapar jobb och underlättar vårt resande med flyg. Jo, nog torde han ha rätt i dom två argumenten. Men förträfflig? Den okänslighet han visar inför miljöaspekterna hoppas jag inte är typisk för näringslivet. Endast sextio personer berörs av bullret, skriver han, något, som framställs som ett ickeproblem. Inte ett ord om luftföroreningar. Inte ett ord om att det kan anses olämpligt med flygplats intill Uppsalas centrum. De tankar Handelskammaren framför känns omoderna.

Det är inte en konsult Akademiska behöver just nu

Jag minns tydligt debatten om det amerikanska konsultföretagets uppdrag att fixa organisation, ekonomi och rutiner för Akademiska sjukhuset. Uppdraget kostade många miljoner kronor. Resultaten var svåra att se. Visst, jag är medveten om att det kunde varit värre om företaget inte gjort utredningen. Efter denna utredning har flera konsulter varit anlitade. I dag läser jag om att det är dags igen. 4,2 miljoner kommer det att kosta. Min gissning är att dagens problem kommer att överleva även denna översyn. Jag tror detta då jag menar att grundproblemen kommer en konsult inte åt. Grundproblemen handlar om hur verksamheten styrs. Styrningen, som den uttrycks i teorin skiljer sig kraftigt från verkligheten. Minska den politiska organisationen, Koncentrera politiken till kvantitets- och kvalitetsuppdrag och uppföljning samt tillsätt professionell styrelse för Akademiska sjukhuset. Därefter kan om behov finns konsultinsatser göras meningsfulla. Avstå just nu från konsulttjänsterna.

Kändisar grattade mig

Jag har nyss haft födelsedag. Ett av gratulationskorten kom från det företag vi köper TV-programmen från. På kortet finns namnteckningar från ett tjugotal kändisar. Kortet är så utformat att jag ska tro att det är riktat till just mig. Hasse Aro har grattat mig. I kortet står att man också gjort en film speciellt för mig. Man kan se den via företagets hemsida. Fullt medveten om att företaget även med den utgår från att jag är så dum så jag går på detta, är min nyfikenhet tillräcklig för att jag ska titta på filmen. I inledningen finns en liten skylt med texten Grattis Harald. Därefter kommer Ja må han leva sjungen av Sarah Dawn Finer. Det hurras och sjungs. Av sådant här blir jag provocerad. Något byte av TV-operatör blir det inte. Dom andra har säkert något annat för sig och som utgår från att människor är dumma. I mitt fall har man dock misstagit sig en aning

Partierna hotar demokratin

Den rubriken är väl ändå att ta i? De politiska partierna är ju en del av vår demokrati. Jo, förekomsten av partier är det, men de fungerar allt mer inskränkande av demokratin. De politiska partierna blir allt mer valorganisationer med uppgift att röstmaximera. Vad ska vi tycka för att fånga väljare. Men ska inte politiker lyssna på vad folk vill? Jo, men för det första vill inte alla samma, för det andra har partierna en opinionsbildande uppgift. Den rollen har partierna nästan helt lämnat. Det har också fått till följd att politikers förmåga att styra har försämrats. Det förhållandet är särskilt tydligt i våra landsting. Den politiska organisationen i landstingen är stor, men påverkar i liten grad. Den här utvecklingen måste brytas. Hur ska jag kunna engagera mig i en valrörelse där det handlar mest om marknadsföring och nästan ingenting om idéer? Varför ska jag engagera mig för just NN:s kariär? När den ideologiska debatten upphör är demokratin hotad. Vi är där nu. Skulden bär de politiska partierna

torsdag 16 januari 2014

Genrep inför valrörelsen

Jag vet inte varför jag har så svårt för demagogi. Jag lyssnade och såg på partiledardebatten i riksdagen i går. Media ger i dag betyg. Min betygsättning överensstämmer dåligt med vad jag hittills läst. Vilka talade om idéer? De få gånger det inträffade uteblev responsen. I stället var det verklighetsbeskrivningar, som orsakade meningsutbyte. Endast en tog upp en sådan ödesfråga som klimatet. Märkligt. Ingen kompletterade sina tal i Åre om mer dödliga vapen med tal om ickevåldsinsatser. Dåligt. Skolan var ett stort ämne i debatten. Det var bra. Utbildning och forskning är förutsättningar för välfärd. Men hur ska skolan styras politiskt? Jo, av staten, tycker ett par tre partier. Men varför förstod jag inte. Den blir mer jämlik är det argument, som framkommit. Hur då? Vad ska staten göra som den inte gör i dag? Det har ingen berättat. Underkänt. Staten var en gång ansvarig för driften av skolorna. Jämlikheten torde inte ha varit bättre då. I dag är staten ansvarig för kontroll och kvalitetsanpassning av friskolorna. Är jämlikheten mellan olika friskolor större än mellan landets kommunalt drivna skolor? Naturligtvis var ekonomin ett stort diskussionsämne. En ekonomi i förfall. En ekonomi, som präglas av ordning och reda. Var finns sanningen? Kan det rent av vara så att det finns inte en enda sanning i fråga om ekonomin? Sextimmars arbetstid kom upp. Det enda jag minns var Hägglunds retoriska fråga om hur vi ska klara oss inom vården när läkare och sjuksköterskor går hem efter sex timmar. Att Jonas Sjöstedt går hem kan vi däremot klara, var en slutsats av Hägglund. Roligt, men kräver att inlägget innehåller seriösa argument. Jag uppfattade dem inte, om dom nu fanns. Det vi såg och hörde i går var nog ett upplägg, som i stort kommer att gälla för valrörelsen. Valet i maj märkte vi emellertid lite av.

tisdag 14 januari 2014

Väck upp den slumrande naturvårdspolitiken

Naturvårdsfrågorna är viktigare än kanske någonsin förut. Den biologiska mångfalden är utsatt för stora påfrestningar samtidigt som intresset från politiskt håll för naturvårdspolitiken förefaller vara litet. I Uppsala är frågan om hänsynen till naturen extra angelägen mot bakgrund av kommunens starka tillväxt befolkningsmässigt. Ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande hotar emellertid värdefulla naturområden. Uppsala är dock inte ensam om problemet. Behov beträffande skydd av natur följer inte geografiska gränser. Regional och nationell samordning av insatser är därför nödvändiga. I vårt område borde Mälardalsrådet vara en självklar arena för, till exempel, både kartläggning av områden, som behöver någon form av skydd och gemensamma initiativ för att skapa skydd. Kommunernas möjligheter att inrätta kommunala naturreservat är stora och kan vara bra verktyg för att nå framgång i ett regionalt samarbete. Själv känner jag ett ansvar för att aktualisera frågan om ett samarbete. Initiativet bör rimligen tas av Mälardalsrådets miljöutskott, som har att väcka styrelsens intresse. Den slumrande naturvårdspolitiken måste väckas

Var finns ickevåldsdebatten?

Försvarsdebatten är nu ganska livlig. Visst, vi ska diskutera även den. Och, kanske klarar vi bara en fråga i taget. De politiska partier, som nu pratar högst om nödvändigheten av nya och större satsningar är Kristdemokraterna och Folkpartiet. Att det är just dessa partier känns inte logiskt. Ty, samtidigt som dom talar sig varma för mer vapen, så talar man aldrig om nya satsningar på en ickevåldskultur. Och, det är om det sistnämnda jag förväntar mig att man ska tala mycket och ofta. I ett twitterinlägg skriver Lars Adaktusson och Mikael Oscarsson: "Vi kan inte vänta i tio år på att få en fungerande försvarsmakt". I ett annat inlägg läste jag att KD kopierar FP-förslag. Min kommentar var att ett dåligt original ger usel kopia. Någon tyckte då att jag inte ska endast kritisera utan komma med egna förslag. Ska man se det så? Okej då. Lägg tyngdpunkten på freds- och ickevåldspolitiken. Jag är övertygad om att kan Sverige framstå som ett land där man gör stora ansträngningar för att sprida en ickevåldskultur ger det eko över världen. Det är den politiken jag efterlyser i en tid när NATO-medlemskap och upprustning helt dominerar debatten

lördag 11 januari 2014

Tio år sedan. Har någonting hänt

I en riksdagsdebatt om Östersjön. för tio år sedan, sa jag så här. Har någonting hänt sedan dess? Hoten mot Östersjön är fortfarande stora. Nu krävs kraftfulla åtgärder för att mildra hoten och förhindra att Östersjön blir ett dött hav. Havet har och är av en ovärderlig betydelse för oss människor – som global miljöregulator, naturresurs, transportled, rekreationsmiljö med mera. Länge ansågs havet vara oändligt och oförstörbart. Vi trodde oss kunna utnyttja havets resurser och låta det ta hand om vårt avfall – som till betydande del slutligen hamnar i havet – utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna. Nu när vi börjar få facit i hand visar det sig att haven till stora delar är hotade, både runt Sverige och globalt. Östersjön är ett av världens näst största bräckvattenhav och har ett unikt ekosystem. Innanhavet Östersjön med sitt unika ekosystem fortsätter att nedsmutsas genom utsläpp och läckage från samtliga länder, och räknas som ett av de mest förorenade havsområdena i världen. Även vårt gemensamma luftrum tillförs utsläpp som starkt bidrar till försurning av våra skogar och marker. För att minska och på sikt kunna stoppa utsläppen kring och till Östersjön krävs gemensamma lösningar mellan berörda länder och samarbete över gränserna. Många viktiga steg har tagits i Östersjöstaterna för att minska utsläppen av miljöföroreningar. Bland annat har halterna av en del farliga miljögifter som PCB och DDT minskat, även om riskerna absolut inte får negligeras. Några av de hotade arterna, som havsörn och gråsäl, har på nytt lyckats bygga upp stabila stammar.Men många stora och svåra problem återstår att söka lösa. Vi är 85 miljoner människor som bor kring Östersjön och samtidigt som de omvälvande förändringarna i Östeuropa ger möjlighet att förbättra miljösituationen så skapas nya miljöproblem i de växande ekonomiernas kölvatten.Några av de mesta akuta och allvarliga problemen; algblomning, miljögifter och övergödning visar att balansen är rubbad. Utsläppen från jordbruk och industrier är lika höga i dag som för tio år sedan. Om vi skall kunna rädda Östersjön måste jordbruket minska sina utsläpp.
Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU, CAP, har inte tagit tillräcklig hänsyn till miljön. En felaktig användning av växtnäring och bekämpningsmedel har skapat problem. Bidragssystemet måste därför ändras och nya regler utformas för att skapa förutsättningar för en hållbar resursanvändning och ett mer miljövänligt europeiskt jordbruk. Det finns inom EU allmänna miljömål som omfattar även jordbruket.Det är olyckligt att några separata miljömål för CAP inte arbetats fram från kommissionen. CAP:s åtgärder för att minimera jordbrukets miljöbelastning är otillräckliga. Därför bör Sverige i EU verka för att separata miljömål för jordbruket skapas. När det gäller miljömålen är det, enligt miljögarantin, möjligt för varje nation att ha strängare miljökrav än EU:s lägsta nivå. Omläggningen av jordbruksstöden inom EU måste påskyndas. När det gäller sjöfarten anser vi att initiativ måste tas inom ramen för Östersjösamarbetet för att åstadkomma hårdare krav på sjöfarten. Ett absolut krav måste vara att ett fartyg inte tillåts lämna hamn innan rengöring genomförts. Nuvarande östersjösamarbete handlar alltför mycket om formerna för samarbetet och för lite om konkreta åtgärder. Glädjande nog pågår många viktiga projekt, inte minst genom miljöorganisationerna, för att minska utsläppen av miljöföroreningar och för att bevara den biologiska mångfalden, något vi i folkpartiet starkt välkomnar. Det långsiktiga arbetet med att förbättra Östersjöregionen måste ha som syfte att förbättra naturmiljön, kulturmiljön och de sociala förhållandena runt Östersjön. Sekretariatet för Östersjörådet skall koordinera och initiera insatser för att uppfylla Agenda 21. För att på bästa sätt kunna intensifiera arbetet kring Östersjön anser vi att det lokala samarbetet mellan vänorter måste stärkas. De svenska insatser som görs i dagsläget handlar om kunskapsöverföring, genom konsultinsatser, om samarbete mellan lokala parter och svenska organisationer och institutioner samt om investeringar i bland annat avloppsanläggningar.Helsingforskonventionen (Helcom), om skydd för havsmiljön i Östersjöregionen tillkom 1974, och en hel del förbättringar har skett, inte minst i Sverige och Finland.  Från Sveriges sida görs för närvarande, och också planeras, en hel del insatser. Bland annat ingår Naturskyddsföreningen i ett nätverk av 24 olika miljöorganisationer i alla östersjöstater som heter CCB,Coalition Clean Baltic, och som arbetar för att förbättra miljön genom påverkanav makthavare, information och miljöutbildningar och konkreta samarbetsprojekt. Sverige har sedan 1974 varit med om att bygga upp Helsingforskommissionens arbete i syfte att bevara Östersjöns marina miljö och har undertecknat 1992 års konvention som trädde i kraft i januari i år. Konventionen är juridiskt bindande överenskommelser om att bland annat upphöra med dumpning till sjöss, övergödning och användande av miljöfarliga ämnen, att drastiskt se över landets fiskeuttag ur den utfiskade Östersjön, och att i alla beslut använda sig av principerna om BAT (best available technique), BEP (best environmental practice) och PPP (polluter pays principle utan statligt stöd). En av Sveriges största insatser för att sprida kunskaper inom detta område är att samordna Östersjöuniversitetet (Baltic University Program), som är ett nätverk för drygt 160 universitet och högskolor runt Östersjön. Genom kurser organiserade av Östersjöuniversitetet har ett mycket stort antal studenter inom exempelvis biologi, teknik, statsvetenskap, ekonomi och lärarutbildningar fått kunskap om frågor som rör Östersjöns miljö ur biologiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv. Östersjöuniversitetet är beroende av finansiellt stöd från andra källor än den akademiska världen, och dess största finansiär, SIDA, tänker upphöra med stödet av verksamheten. Därför borde Sverige ta sitt utlovade ansvar för Östersjöns natur och miljö och fortsätta att administrera Östersjöuniversitetet, även om det sker på annat sätt än genom SIDA. Vad som saknas är en långsiktig plan för bevarandet av den biologiska mångfalden i och kring Östersjön och för hur vi kan utnyttja Östersjön för att knyta samman de omgivande länderna i fråga om t.ex. handel och kommunikation. Vi socialliberaler menar att problem kring och i Östersjön aldrig kan lösas utan ett ökat samarbete mellan berörda länder. EU är och kommer att vara ett mycket viktigt instrument för att lösa de gränsöverskridande miljöproblemen, och vi menar att EU har potential att bli världens bästa miljöorganisation. Som medlem av EU har Sverige inflytande över den gemensamma miljöpolitiken. Under vårt kommande ordförandeskap i EU har Sverige goda utsikter att verkligen föra upp Östersjöfrågan högt på den politiska dagordningen. Vi socialliberaler förordar också en ökad och samordnad övervakning av sjöfarten i Östersjön. Jag ser positivt på denna strävan att lyfta fram det gränsöverskridande samarbetet i miljöfrågorna i Östersjöregionen. Vi anser likaså att EU bör göra insatser för att förbättra kärnsäkerheten i Ryssland, Öst- och Centraleuropa. Den bristande säkerheten i kärnkraftverken där är ett allvarligt miljöhot mot hela vår kontinent. Inte minst runt Östersjön finns ett antal kärnkraftverk med gammal teknik. Ett mål måste vara att främja energihushållning och effektivare energidistribution så att det totala energianvändandet kan hållas tillbaka. Sådan säkerhet främjas av politisk stabilitet, rättssäkerhet, öppen opinionsbildning och ekonomisk utveckling i de regioner där verken finns. Som nämndes tidigare är den kanske bästa miljöinsatsen på lång sikt att stärka regionen kring Östersjön och tydligt arbeta för att våra grannländer blir medlemmar i EU. Det är bara genom ett mer integrerat samarbete vi på bästa sätt kan lösa de stora gemensamma miljöproblemen."

torsdag 9 januari 2014

Viss regi är osmaklig

Känner ni er lurade när ni tittar på TV? Jag försöker streta emot. Jag tittar gärna på, till exempel "Så ska det låta". Meningen är ju att vi ska tro att artisterna kommer in direkt från gatan och plockar fram sina kunskaper om musik direkt ur minnet. Men är man uppmärksam märker man att regin varit viktig. Repetitioner och genomgång av låtlistor förefaller vara regel. Spelar det någon roll? Det är ju bara underhållning. Jo, förvisso. Mer osmakliga är de program där man i turordning gör några artister till de bästa föredömen, oberoende av personens livsstil. I regin ingår att i samband med att man placeras på den höga piedestalen, man gråter lite grand. Och efteråt talar dom andra om vilken fantastisk människa den här artisten är. För mig är det osmakligt. Men inte för er?

Tydlighet i naturvårdspolitiken

Det finns i även naturvårdspolitiken från socialliberalt håll en tydlighet, som kan illustreras med dom här meningarna: "Naturvård handlar om, bland annat, att skydda och bevara naturvärden och mångfalden i naturen åt framtida generationer. Natur- och kulturlandskapet har dessutom stor vikt för rekreation och friluftsliv. Särskilt viktigt är att bevara den tätortsnära naturen. Det kan ibland vara fråga om svåra avgöranden mellan naturvårdsintressen och det stora behov som finns för nya bostäder i regionen. Vår uppfattning är att det går att göra lämpliga avvägningar som gör det möjligt att bevara viktiga grönområden. Modern forskning visar att parker och grönområden är utomordentligt viktiga för människans välbefinnande." Nu väntar jag på att få se vilka politiker, som kliver fram och står för formuleringarna.

Finns politiska förebilder i dag?

Vilka blir politiska förebilder och varför. Den förste var, för mig, Bertil Ohlin. Jag vet inte varför. Jag minns att jag gillade hans sätt att tala på och då menar jag inte hans dialekt. Han blev en idol. Jag var då inte mer än 7-8 år gammal. Därefter dröjde det många år innan någon politiker fick den statusen i mina ögon. Ja, egentligen nådde aldrig någon dit. I kampen om presidentposten i USA mellan Nixon och Kennedy minns jag att jag tyckte att det kändes tryggare om Nixon fick fortsätta ända tills jag läst så mycket att jag såg likheter mellan Kennedys politik och en socialliberal sådan. Den svenske politiker, som kan jämföras med Ohlin är enligt min mening Bengt Westerberg. Han gav alltid intryck av att drivas av en ideologisk övertygelse, där rent av statsrådsposter var mindre viktiga än idéerna. Finns sådana politiker i dag? Jag ser ingen. Är dom på väg in? I så fall långt bort, ty jag ser dom inte.

Kunskap och nonchalans i avfallshanteringen

Så här är en socialliberal avfallspolitik uttryckt: "För att hushållen, företagen och den kommunala verksamheten skall kunna anpassa sitt beteende inom avfallshanteringen måste de praktiska möjligheterna till källsortering finnas. Källsortering, kompostering och återanvändning skall finnas i alla kommunala verksamheter, inplaneras i nya bostadsområden och underlättas i befintlig bebyggelse. Förutom fasta återvinningscentraler bör ambulerande uppsamlingsmöjligheter finnas för att ge närhet mellan invånarna och avfallshanteringen och för att underlätta för t.ex. rörelsehindrade. Bristerna i avfallssorteringen hänger i hög grad samman med bristfällig kunskap och information. Förbättrad information är angelägen. Kunskap är en förutsättning för en framgångsrik avfallspolitik.För att nå målet om avfallsreduktion är det viktigt att producentansvaret utformas så att det uppmuntrar till minskad mängd avfall, till produkter som är lätta att återanvända och till produkter vilkas komponenter lätt kan separeras för att återanvändas. Producentansvaret bör därför utvärderas noggrant och vidareutvecklas. Dagens producentansvar kräver kvantitativa och mätbara mål som är tidbestämda och som skärps successivt. Då individuellt producentansvar inte är praktiskt möjligt, bör kollektiva arrangemang införas. Ibland är pantsystem att föredra. En pant på batterier bör införas.Inom EU finns överenskommelse i form av direktiv om deponering av avfall. Strävan efter att med efterlevande av direktivet uppnå en enhetlig standard för avfallsdeponier behöver bli tydligare. Och, öppenhet för vad ny teknik kan innebära" Men, som skrivet: kunskap är en förutsättning. När jag tittar i min samfällighets sophus ser jag att kunskapen är bristfällig. Eller kan det vara så illa att några inte bryr sig. Men även nonchalans kanske bottnar i okunskap

Kylan kan gynna vindkraften

Finska forskare presenterade för mer än ett år sedan goda nyheter för vindkraftparker i norr: elnäten klarar att överföra mer kraft i kylan. Att vindkraftverk kan drabbas av nedisning och hämmad elproduktion i bistert vinterklimat är väl känt. Men kylan kan faktiskt gynna vindkraften också eftersom elnät klarar att överföra mer kraft när det är kallt. Det hävdar forskare från det finska forskningsinstitutet VTT. Jag har väntat på att bolagen i Sverige skulle ta fasta på detta. Men jag har inte sett att rönen ökat intresset. Är det fortfarande så att de politiska signalerna är för svaga för att energibolagen ska kunna och våga göra den fulla satsningen på förnybart

Okunniga politiker skadar vår demokrati

"Allt högre krav ställs på styrelser i offentligt ägda bolag. Därför är det dags att ge styrelseledamöterna i dessa bolag resurser för utbildning och kompetensutveckling." Det här läste jag för ganska länge sedan apropå någonting i Uppsala. Jo, så är det nog. Dock är behovet av utbildning för och av politiker i nämnder och styrelser lika stort. Exemplen, som visar detta är många. En aktuell fråga där politiker har inga eller ringa kunskaper om sin roll är det så kallade beställa-utförasystemet. Systemet har tagits över från en till stor del tidigare politikergeneration. Dagens politiker förefaller tro att när man köper tjänster har man ett beställa-utförasystem. I korthet beskrivs det som en politisk styrform med två parallella politikerorgan, som förhandlar med varandra. Man är antingen beställarpolitiker eller utförarpolitiker. Det är i beställningen politiken uttrycks.

Inte min röst i EU-parlamentsvalet till den som inte visar miljöprofil

Havet har och är av en ovärderlig betydelse för oss människor – som global miljöregulator, naturresurs, transportled, rekreationsmiljö med mera. Länge ansågs havet vara oändligt och oförstörbart. Vi trodde oss kunna utnyttja havets resurser och låta det ta hand om vårt avfall – som till betydande del slutligen hamnar i havet – utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna. Nu när vi börjar få facit i hand visar det sig att haven till stora delar är hotade, både runt Sverige och globalt. Östersjön är ett av världens näst största bräckvattenhav och har ett unikt ekosystem. Innanhavet Östersjön med sitt unika ekosystem fortsätter att nedsmutsas genom utsläpp och läckage från samtliga länder, och räknas som ett av de mest förorenade havsområdena i världen. Även vårt gemensamma luftrum tillförs utsläpp som starkt bidrar till försurning av våra skogar och marker. För att minska och på sikt kunna stoppa utsläppen kring och till Östersjön krävs gemensamma lösningar mellan berörda länder och samarbete över gränserna. Jag hoppas stor del av debatten under EU-parlamentsvalrörelsen kommer att handla om detta. Jag lägger inte min röst på en politiker, som inte engagerar sig i miljöfrågorna

tisdag 7 januari 2014

Jag vill inte vara med om det

Jag vill inte vara med om det. Trots att jag kör omdömesgillt och försiktigt inser jag att riskerna i trafiken är stora. Jag var nyss ute på en kort tur. På ett övergångsställe dyker en mörkklädd yngling upp på cykel utan lyse och mot rött ljus. Ingen incident, men kunde ha blivit. Hur tänkte han? Varför är han beredd att offra sig så och att utsätta annan person för risken att få bära med sig minnet av en katastrof resten av livet? Jag vill inte vara med om det.

måndag 6 januari 2014

Vilka personer ska vara våra representanter i Europaparlamentet?

Nu pågår nomineringar till de fyra valen i år. Tre äger rum i september och ett, Europaparlamentsvalet äger rum i maj. Vad vet vi medborgare om de personer, som representerar oss i Europaparlamentet? Inte mycket. Min gissning är att var femte svensk kan ange namnet på minst en parlamentariker. Om min gissning är i närheten av sanningen finns här ett stort demokratiskt problem. Ja, oberoende av om jag har rätt är det faktum att parlamentarikerna är förhållandevis anonyma ett demokratiskt problem. Jag kommer att ha möjlighet att påverka någon persons sannolikhet att bli eller fortsätta att vara Europaparlamentariker, alldenstund jag är medlem i politiskt parti och kan delta i partiets provval. Hur ska jag då tänka? Grundtanken med unionen är att utan samarbete kommer vi inte åt lösningar på miljöproblemen och skapa förutsättningar för fred i Europa och påverka fredssträvanden i andra delar av världen. Vem i mitt parti är mest trovärdig i dessa frågor? Vem drivs av idéer och inte av de goda inkomsterna och sötman av att göra karriär? Vem vågar utmana i frågor, som rör klimatpolitiken och som rör en energipolitik, som bygger på icke hållbara energislag? Vem vågar ifrågasätta ekonomiskt slöseri i form av, till exempel de regelbundna flyttningarna av parlamentet mellan Bryssel och Strasbourg? Jo, jag är beredd att rösta i provvalet. Ni som inte är medlemmar i något parti får finna er i att ha att välja på endast de personer vi är med om att nominera

Min hemby i Norrbotten måste få kollektivtrafik

När jag besöker min hemby i Norrbotten konstaterar jag hur olika förutsättningarna är i många avseenden jämfört med tätortsområden. Det gäller inte minst i fråga om kommunikationerna. Personer, som saknar bil är isolerade. Ska vi acceptera sådana skillnader? Om inte, hur ser lösningen ut? Jo, jag har lärt mig av pågående debatt att lösningen heter: lägg hela ansvaret på staten. Men samtidigt tänker jag: Är det att göra det lätt för sig? Jag tänker att staten ju inte klarar att hantera sina styrmedel. Hur ska den då klara att ta hela ansvaret? Och hur ska staten klara allt? För det finns ju skillnader inom äldrepolitiken, kulturutbudet är olika för att inte tala om sjukvården och så vidare. Kanske får jag snart svar. Svar på hur det blir när kommunerna inte längre har några uppgifter. Ett sådant experiment kan bli lite jobbigt för oss medborgare. Visserligen får vi efter några år en diskussion om decentralisering och dekoncentrering eftersom det kanske blev lite svårt för staten att klara att vara driftansvarig för alla de sektorer där geografiska skillnader finns i dag. Förstatliga kommunikationspolitiken så att även min hemby i Norrbotten får bra kollektivtrafik. Eller?

Vågar partierna vara opinionsbildare?

Nu diskuteras det. Vem vinner matchen? Matchen om regeringsmakten. Det är som om det handlar om att vinna en tävling i populism. Vilket parti kommer att lyckas bäst med att locka väljare till sig? Men är det detta som är partiernas uppgift? Ja, för att nå regeringsmakten måste man få ett visst stöd i opinionen, alltså att lyssna på opinionen. Men den andra stora uppgiften partierna har, nämligen att vara opinionsbildare? Uppgiften att tala för uppfattningar, som kanske inte stöds av så många, men, som är en del av ett partis ideologi. Att våga tala för medlemskap i eurosamarbetet, för NATO-medlemskap, för utbyggd kärnkraft, för nystart av civil flygplats intill en storstads centrum, för vargjakt, för skattesänkningar, för externt utförande av välfärdstjänster och så vidare. Ståndpunkterna är inte särskilt publikfriande, och de partier, som intar dom kan inte beskyllas för att vara populistiska, men tar sin uppgift so opinionsbildare på allvar.

lördag 4 januari 2014

Använd inte läromedlet media

Ett viktigt läromedel för de personer, som har annat hemspråk än svenska, och som har ambitionen att lära sig svenska, är media. Många gånger vore det bättre att inte använda läromedlet i fråga. Antalet felaktigheter är alltför stort. Svensk grammatik bortses från. Prata och skriv som du vill, tycks vara en paroll. "Dansk har fått stått i alla matcher." Vem talar om för de som vill lära sig svenska att det heter:"Dansk har fått stå målet i alla matcher." Vem talar om att frågan "Vart är han?" ska lyda "Var är han?" Exemplen kan bilda en lång lista. Dock är min undran: Hur kunde dessa förstörare av språket bli godkända i sina utbildningar?

torsdag 2 januari 2014

Rött kort för Johan Tornberg

Följande är hämtat från DN: "USA pressade sedan på för en kvittering och tog i slutet av matchen ut målvakten. Efter ett misstag av en amerikansk back kunde Butjnevitj avgöra i tom målbur. Butjnevitj firade målet framför USA:s bås, vilket skapade stor irritation i det amerikanska laget. Han fick en amerikansk klubba i ansiktet. – Gör man så där ska man ha en riktig smäll, sade TV10:s expert Johan Tornberg. Butjnevitj visades ut för osportsligt uppträdande." Är det sådant tänkande inom sporten? TV10 borde inte acceptera Tornbergs uttalande. Visa ut Johan Tornberg. Uppmana till att ge en smäll är osmakligt.

Fredsjubiléet i Uppsala

Under mina riksdagsår var jag verksam i en fredsorganisation med namnet Peace Quest International. Efter ett av mötena med styrelsen, väntande på tåget mot Uppsala, på Centralen i Stockholm stötte jag ihop med dåvarande landshövdingen i Uppsala län, Ann-Carhrine Haglund. Hon berättade om sitt nystartade projekt, att få till stånd ett fredsmuseum. Det här mötet ledde till att jag var med vid starten av muséet, som nu är Fredens Hus. Värdet av det arbete, som utförs där är ovärderligt och förtjänar större uppmärksamhet från mediernas och politikernas sidor än vad som är fallet. När nu Uppsala ska under 2014 på olika sätt fokusera på fredsfrågor är en förhoppning att kommunen ska bidra till att sprida kunskap om Fredens Hus. Jag vill ge en eloge till kommunen för att man har en särskild projektledare för fredsjubiléet. Själv funderar jag över vad jag kan bidra med. Till att börja med en debattartikel?

Allvarliga klimatsignaler

Världen går just nu mot en temperaturhöjning på fyra grader, alltså dubbelt så mycket som det mål som lades fast på klimatmötet i Köpenhamn för två år sedan. Och det riskerar att leda till oöverblickbara konsekvenser, enligt en rapport från Världsbanken, som nyligen publicerats. Detta är mänsklighetens största ödesfråga, som i risk överstiger faran med finanskris, ekonomisk depression och terrorism anser många forskare. Vi i Sverige bör därför kräva ett offensivt klimatmål - ett 50-% mål som inkluderar minst 40% minskning av växthusgaserna inom Sverige till 2020 + 10 % utomlands. Ett kontroversiellt mål, som dock profilerar oss som offensivast (mest offensiv) inom Alliansen. Troligen kan vi förhållandevis lätt åstadkomma detta om export av fossilfri el får räknas Sverige tillgodo, Export av fossilfri el uppstår om vi satsar rejält på vindkraft och andra förnybara energislag.

Avfallet

"Ekonomiska drivkrafter måste skapas för att minska avfallet. Arbetet med differentierad taxa med avseende på sorterat respektive osorterat avfall och på mängden lämnat avfall måste fortsätta. För att hushållen, företagen och den kommunala verksamheten skall kunna anpassa sitt beteende måste de praktiska möjligheterna till källsortering finnas. Källsortering, kompostering och återanvändning skall finnas i alla kommunala verksamheter, inplaneras i nya bostadsområden och underlättas i befintlig bebyggelse. Förutom fasta återvinningscentraler bör ambulerande uppsamlingsmöjligheter finnas för att ge närhet mellan invånarna och avfallshanteringen och för att underlätta för t.ex. rörelsehindrade. Bristerna i avfallssorteringen hänger i hög grad samman med bristfällig kunskap och information. Förbättrad information är angelägen. Kunskap är en förutsättning för en framgångsrik avfallspolitik. För att nå målet om avfallsreduktion är det viktigt att producentansvaret utformas så att det uppmuntrar till minskad mängd avfall, till produkter som är lätta att återanvända och till produkter vilkas komponenter lätt kan separeras för att återanvändas. Producentansvaret bör därför utvärderas noggrant och vidareutvecklas. Dagens producentansvar kräver kvantitativa och mätbara mål som är tidbestämda och som skärps successivt.Det individuella ansvaret för olika producenter ska så långt som möjligt stimuleras, Ett sätt att åstadkomma detta är att införa kretsloppsförsäkringar för en rad produkter t.ex. bilar, vitvaror, datorer och elektroniska produkter.En kretsloppsförsäkring tecknas av den enskilde producenten med ett försäkringsbolag som tar ansvaret för att produkten återvinns enligt gällande lagar och regleringar. Den premie som försäkringsbolaget kräver för detta kommer att återspegla bland annat hur återvinningsbar produkten är.Då individuellt producentansvar inte är praktiskt möjligt, bör kollektiva arrangemang införas. Ibland är pantsystem att föredra. En pant på batterier bör införas. Inom EU finns överenskommelse i form av direktiv om deponering av avfall. Strävan efter att med efterlevande av direktivet uppnå en enhetlig standard föravfallsdeponier behöver bli tydligare. Vi har emellertid en öppenhet för vad ny teknik kan innebära. Vår avfallspolitik syftar till att minska mängden avfall och till att minimera omfattningen av deponering och förbränning av det avfall som uppstår"

Väck upp regiondebatten

Jag skulle vilja att regiondebatten återuppväcktes. Grundfrågan är om makten över det offentliga skall vara så nära den enskilde som möjligt. Till skillnad från enskilda kommuner kan regioner vara tillräckligt stora för att skapa identitet och decentralisera makt. Är det de enskilda medborgarnas delaktighet eller ett antal toppolitikers makt som skall vara vägledande för hur makt och ansvar ska fördelas mellan EU, stat, kommun och region? För det ekonomiska livet är regioner och regionalisering inget problem. Tvärtom. Att kunna arbeta i kluster och nätverk, att ha sporrande konkurrenter i sin närhet, att ha krävande kunder runt hörnet och att ha samarbete med framför allt tekniska och medicinska högskolor ses av många företag som en nödvändighet. Ett konkret tecken på detta samarbete mellan näringsliv, akademi och det offentliga är forskarparkerna Science Park i Uppsala och Ideon i Lund. Trots att regioner på senare decennier har blivit en alltmer naturlig enhet för enskilda och företag och trots att de båda regionexperimenten i södra Sverige på kort tid gett många framåtblickande resultat, möter regionidén fortfarande motstånd. Motståndet kan tolkas på flera sätt. Ett är att de europeiska nationalstaterna har skapat välfärds- och trygghetssystem som har en övervägande förankring på nationell nivå. Därmed utgör systemen ett av de flitigast använda argumenten av politiker på nationell nivå för att inte flytta politisk makt från staten till regioner, landsting och kommuner. En variation på argumentet är att "värna om" att alla medborgare i landet skall behandlas lika.

Är Centern ett miljöparti?

Centern tycker ofta annorlunda än miljöorganisationerna. Inte så konstigt, kanske. I frågor där näringslivsintresse kolliderar med miljöintresse ställer sig Centern på näringslivets sida. När Svenska Naturskyddsföreningen argumenterar för hållbar vargstam vill Centern tillåta jakt på varg. När näringslivet i Uppsala vill att flygplats etableras intill Uppsala centrum ställer man sig på näringslivets sida tillsammans med övriga miljöointresserade allianspartier. "I Sveriges radio den 10 oktober 2012 framfördes uppgifter om att dåvarande jordbruksministern, nuvarande landsbygdsministern Eskil Erlandsson, i ett telefonsamtal våren 2008 bett Skogsstyrelsens dåvarande generaldirektör Göran Enander att avboka sin planerade medverkan i en konferens anordnad av Naturskyddsföreningen. Under intervjun framför Enander följande: "Dagen efter blir jag uppringd av jordbruksministern som var ganska tydlig med att det inte var så lämpligt att jag deltog i den där konferensen med Naturskyddsföreningen. Det var ju ändå en väldigt tydlig signal."

Futtig debatt om medlen

Den globala finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt sjätte, eller är det sjunde, år. Sverige står fortfarande starkt jämfört med resten av Europa, hör vi ofta. Sveriges offentliga finanser är bland de starkaste i EU. Partierna förefaller vara överens om att den utdragna lågkonjunkturen bör mötas med en ansvarsfull finanspolitik som kombinerar långsiktiga reformer för jobb, företagande, tillväxt och välfärd med insatser som stöder återhämtningen, samtidigt som hållbara offentliga finanser värnas. Den svenska modellen prisas. Den modell, som bygger på att välfärden utvecklas i samarbete med arbetsmarknadens parter. Men någonstans här upphör åsiktsgemenskapen. Hur skapas drivkrafter för arbete? Vilken roll spelar jobbskatteavdrag och skiktgräns för statlig inkomstskatt? Här är partierna oense. Satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt är viktiga för att öka tillväxten, tycker alla. Men hur når man dit? Den debatten saknas eller är åtminstone fattig. Fördelningspolitiken bör vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Även det är man överens om Skillnaderna i fråga om målen är små. Debatten om medlen känns ibland futtig

Sverige bör dominera räddningsarbetet

Inte bara frågan om ansvaret för driften av sjukvården är föremål för ifrågasättande. Bristerna i styrningen av skolan orsakar den, troligen, mesta debatten. En annan, men glömd fråga är länens arbete med att övervaka statusen i våra sjöar, hav och andra vattendrag. Vi har mycket att göra för att nå målet levande sjöar, vattendrag och ett hav i balans. Grunden för bra beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsbehov tar avstamp i övervakningens resultat som omformas till bedömningar av vattenstatus. Många arbetar med att skapa förutsättningar för att länens arbete ska gå smidigt och göras på likartat sätt i hela landet. Modeller och vägledningar ska komplettera där föreskrifter inte räcker ända fram. Och en strategi för övervakningen av vatten har tagits fram. Jag tror man kan påstå att övervakningen fungerar bra. Dock, åtgärderna saknas. Övervakningen visar att situationen i många vatten är allvarlig. Vatten sträcker sig över geografiska gränser. Sverige skulle kunna, och borde, spela en ledande roll i internationella strävanden för att rädda hotade hav, sjöar och vattendrag

Behåll systemet med Systemet

Bra service, kunnig personal och mycket stort utbud präglar numera Systembolaget. Kan det finnas starkare argument för att behålla systemet med Systemet? En del anger öppettiderna och frånvaron av konkurrens som skäl för att upplösa monopolet. Vem upplever öppettiderna som ett problem? Förmodligen endast personer vars alkoholkonsumtion måste begränsas eller upphöra. Konkurrensen då? Den är till för, bland annat, att pressa priserna. Ett sådant syfte är emellertid inte förenligt med svensk alkoholpolitik. Det finns sålunda inget argument för att upplösa monopolet Systembolaget. Debatten känns irrelevant

Pengar till hälsovård, sjukvård, social omsorg

Vilka slutsatser kan vi dra av sådan här information. Innebär den att vi får en bättre välfärd? Nja, åtminstone behöver vi själva jämföra med tidigare anslag. Men inte heller det ger ett bra svar. Men vi behöver få se vilka summor olika sektorer byggs på "Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 62,2 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2014. De största anslagen går till statlig assistansersättning (23,2 miljarder kronor), läkemedelsförmåner (21,2 miljarder kronor) och tandvårdsförmåner (5,7 miljarder kronor). Riksdagen gav regeringen i uppdrag att snarast följa upp om det statliga tandvårdsstödet och högkostnadsskyddet är rätt utformade, om de når rätt målgrupper och om de effektivt bidrar till en god tandhälsa. Tillkännagivandet bygger på två motioner från Socialdemokraterna. Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om att finansieringen av Rett Center bör bli mer långsiktig. Rett Center är ett nationellt center för Retts syndrom, en ovanlig neurologisk störning. Centret får i dag statlig finansiering för ett år i taget. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma i vårändringsbudgeten för 2014 med ett förslag som ger regeringen rätt att under 2014 besluta om bidrag till Rett Center för perioden 2015–2016. Tillkännagivandet bygger på motioner från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet."

Staten måste få hjälp att ta sitt ansvar för sjukvården

Om, till exempel, Hälso- och sjukvårdslagen, HSS, följdes skulle skillnaderna i fråga om kvalitet mellan olika delar av landet vara mycket små. Skillnaderna är i vissa avseenden stora. Den som förfogar över instrumentet HSS lyckas inte hantera instrumentet. Något är fel i statens förmåga att fullgöra sin uppgift. Är antalet lagar och förordningar för stort? Nja, kanske, men i så fall endast en förklaring och inte en ursäkt. Problemet med ojämlikheten inom sjukvården ligger på nationell nivå. Vilken förändring krävs då? Ska staten fråntas sin styrande uppgift? Nej, för vem ska då styra? Ska staten överta driften? Nej, om man inte klarar att styra med lagar hur ska man dessutom klara att vara driftansvarig? Återstår alltså att se till att staten utvecklar sin förmåga att styra med lagar. Frågan om sjukvårdens organisation är med detta inte avklarad. Ett litet antal sjukvårdsregioner och primärvården till primärkommunerna har belysts i utredningar. Plocka fram dessa och stimulera en debatt.

Misshandel är misshandel oberoende av var den utförs

Mitt i prick. Han träffar. Under signerat med rubriken "En match mot boxningen" kan vi i dag läsa om varför boxning inte kan jämföras med någon sport, och med slutsatsen att boxning inte bör tillåtas, då den måste betraktas som misshandel. Detta ställningstagande känns inte svårt att göra. När vi däremot kommer till frågan om vem, som ska bekosta den sjukvård, som ofta blir följden av boxningsmatcher blir det svårare. Röster höjs för att, till exempel, boxningsklubbarna ska stå för kostnaderna. Jämförelser görs med andra idrotter där skador är vanliga, till exempel ishockey.Skillnaderna mellan boxning och ishockey i fråga om skador är uppenbara. I boxning ingår skada som ett syfte medan skada i ishockey är följd av otur eller regelöverträdelse. Men räcker den beskrivningen av skillnader för att motivera att skador av boxning inte ska betalas av skattemedel? Nej, det tycker jag inte. Tillåts misshandel får vi stå för sjukvårdskostnaderna. Alltså, menar jag, är diskussionen om vem, som ska stå för kostnaderna för skador inom boxningen inte rätt diskussion. Vad ska vara tillåtet? Misshandel kan inte tillåtas ens om det sker i en boxningsring. Tack för artikeln UNT

onsdag 1 januari 2014

Två meningar ur Aftonbladet

"Superkändisarna är dem som högst tio procent inte känner till." "Kändisarna är dem som mellan 11 och 49 procent inte känner till." Dessa meningar är hämtade från Aftonbladet. Visst är det lite tråkigt att svensk grammatik inte är något skolan undervisar om.