onsdag 30 april 2014

Ackis fastställer sin egen budget

Den här interpellationen och svaret på den är intressanta. Vad ska man göra när man inte har någon budget? Svar: man har en budget, som man fastställt själv. Alltså, ingen politisk styrning. [2014-04-23] Interpellation om vad som gäller för Akademiska sjukhuset Landstingsrådet Börje Wennberg (S) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) om Akademiska sjukhusets målstyrning. Enligt Wennberg har Akademiska sjukhuset ingen fastställd budget för innevarande år. Frågor: Vad gäller för vårt universitetssjukhus när det inte finns någon fastställd budget? Mot vilket mål ska de styra? Är det "håll budget" som gäller, eller i detta fall de resurser som anslagits från hälso- och sjukvårdsstyrelsen och som innebär att sjukhuset måste dra ner verksamheten så att ytterligare cirka 190 miljoner sparas? Kort sagt: det är överordnat att vi har ordning och reda på ekonomin. Eller är det "kör så det ryker!" som gäller, alltså gör allt som är möjligt för att korta de alltför långa vårdköer som vi har i vårt landsting? Kort sagt: att korta vårdkåerna är överordnat ekonomi i balans. Svar: Akademiska sjukhuset har en budget som fastställts av sjukhusets ledning. Konsekvenserna av denna budget har redovisats i såväl produktions- som landstingsstyrelse. Akademiska sjukhuset arbetar mot flera mål. Sjukhuset ska producera den riks- och regionvård som sjukhuset i avtal med andra landsting förbundit sig att producera. Sjukhuset ska dessutom svara för sin del av vårdproduktionen som krävs för att nå målen för vårdgarantin och kömiljarden. Vidare har sjukhuset, liksom landstinget som helhet, ekonomiska mål att uppnå. Flera samverkande faktorer måste ligga till grund för besluten som lägger grund för sjukhusens verksamhet. Utöver mål för ekonomi och produktion måste hänsyn tas till personalfrågor., forskning, medicinsk utveckling, samverkan med andra aktörer och socialstyrelsens målområden för god vård. Alliansen hyser stor respekt för den komplexitet som gäller för styrningen av en avancerad verksamhet som Akademiska sjukhuset. Styrningen av Akademiska sjukhuset handlar mer om en fortlöpande dialog och en ständig uppföljning av hela den komlicerade verksamhet som sjukhuset utgör.

Utbilda politiker och minska antalet

Åter tecken på att det brister i ekonomiska styrningen i landstinget. Det är länge sedan politikerna abdikerade. Och, även oppositionen saknar idéer. "Vi har föreslagit ett åtgärdsprogram", säger man. Lite komiskt. På landstingsfullmäktiges möten är över hundra politiker närvarande. Ingen reagerar när man gör uppföljning av förvaltningars ekonomi, trots att fullmäktige inte har förvaltningar och trots att man inte borde fördela budget på förvaltningar. Sätt politikerna i skolbänken, lägg ner HSS och Produktionsstyrelsen och inrätta professionell styrelse för Akademiska och lasarettet i Enköping. Då får man en styrning av både ekonomi och verksamhet.

Fy, SR

Nu gick Täppas över gränsen. Politikerna, hela bunten går ju på kurs för att lära sig att inte svara på frågor. Vad är det för svammel. Har Täppas aldrig lyssnat på en intervju med en idrottsperson? Vad ska ni göra för att vända på det här? Nää, jo vi måste flytta upp spelet. Jag kräver bättre balans av Sveriges Radio

Stödet för privata utförare i sjukvården starkt, på insändarplats

Antalet insändare i Upsala Nya Tiding som uttryckt stöd för privata företag inom välfärdssektorn har under det senaste året varit stort. Senast i dag argumenteras för att landstinget ska köpa specialisttjänster av ett privat företag i stället för att utveckla verksamheten vid Akademiska sjukhuset. Jag har svårt att instämma. Man bör inte splittra upp Akademiska. Det starka stöd som uttryckts för privat utföraren i sjukvården i form av Uppsala Cancer Clinic är intressant, alldenstund opinionsundersökningar visar allt större skepsis mot vinster i välfärden

tisdag 29 april 2014

Från riksdag och Departement läggs ner

Vid veteranträffen i riksda´n för några veckor sedan togs upp frågan om planerad nedläggning av tidningen Från riksdag och Departement. Många veteraner vill ha den kvar. Det är flera år sedan jag läste den. Tidningen är (var) mycket informativ. Journalistiskt väl utformad. Men hur brett nådde man ut med den? Med den tekniska utveckling, som skett kan jag förstå åtgärden med nedläggning. Här en redogörelse från riksda´n av frågan "KU säger ja till att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement Konstitutionsutskottet, KU, föreslår att riksdagen ska besluta att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. KU föreslår därmed att riksdagen säger ja till riksdagsstyrelsens förslag om detta. Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig. Tidningen Riksdag & Departement är en periodisk tidskrift som skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU. Tidningen grundades 1975 efter beslut av riksdagen och ägs av Riksdagsförvaltningen. Hänvisar till den tekniska utvecklingen Riksdagsstyrelsen föreslår i en framställning till riksdagen att riksdagen ska besluta att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Styrelsen hänvisar bland annat till att medievanorna och medielandskapet har förändrats sedan tidningen grundades på 1970-talet och att det i dag finns fler vägar att hitta information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av medier som är oberoende från riksdagen. KU håller med riksdagsstyrelsen Konstitutionsutskottet understryker att tidningen Riksdag & Departement har fyllt och fortfarande fyller en viktig demokratisk funktion. Samtidigt gör KU samma bedömning som riksdagsstyrelsen. Den tekniska utvecklingen har gjort att det i dag är relativt lätt att hitta information om arbetet och besluten i regeringen, riksdagen och EU. Utskottet noterar i denna del att det också inom Riksdagsförvaltningen pågår ett arbete med att utveckla och förbättra riksdagens webbplats. Utskottet hänvisar också till de ekonomiska argument som riksdagsstyrelsen lyfter fram. KU poängterar även att det finns principiella invändningar mot att Riksdagsförvaltningen ger ut tidningen som tillhör och delvis finansieras av förvaltningen. Det är viktigt att riksdagens arbete och beslut granskas och analyseras, men KU anser precis som riksdagsstyrelsen att detta i första hand bör göras av från riksdagen oberoende medier. Sammantaget föreslår KU att riksdagen säger ja till riksdagsstyrelsens förslag. Bakom utskottets förslag står en majoritet som består av Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. MP och V vill att Riksdagsförvaltningen ska fortsätta att ge ut tidningen Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag. Partierna anser att insynen i riksdagens och regeringens arbete minskar om tidningen Riksdag & Departement läggs ned. Man hänvisar också till att tidningens uppdrag skiljer sig från Riksdagsförvaltningens informationsuppdrag. Därför anser MP och V att Riksdagsförvaltningen ska fortsätta ge ut tidningen Riksdag & Departement. Om en majoritet i riksdagen anser att tidningen Riksdag & Departement inte ska vara kvar i riksdagens regi vill MP att riksdagsstyrelsen prövar om tidningen kan säljas. Som ett tredje alternativ föreslår MP att riksdagens webbplats får ett förändrat uppdrag som motsvarar det uppdrag tidningen Riksdag & Departement har"

Varför överge en fredslinje

Varför ska Sverige överge sin förankrade militära alliansfrihet. Under de senaste två hundra åren har den sett till till att vi inte blivit indragna i krig. Vilka är i dag hoten som kräver att vi överger denna politik? Jo, säger en del, Ryssland hotar den tidigare Sovjetstaten Ukraina och då är nog Ryssland snart berett att hota även Sverige. Vad talar för detta? Till detta kommer att ett medlemskap i NATO är provocerande, vilket inte bevarad alliansfrihet är. Varför överge en fredslinje

Nya bevis

Här ett bevis på att varken majoritet eller opposition har förstått sin politiska roll. Man lägger ansvar på, till exempel, Akademiska sjukhuset, i stället för på ett politiskt organ. "[2014-04-23] Interpellation om förhandlingar om nya avtal för regionsjukvården Landstingsrådet Johan Edstav (MP) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande om landstingets avtal för regionsjukvård. Landstingets avtal med landstingen inom sjukvårdsregionen löper ut 2014. Enligt Edstav har ingen information getts på landstingsrådsberedningen eller landstingsstyrelsen. Det har inte fattats beslut om att ge uppdrag till landstingsdirektören i frågan eller att utse en förhandlingsdelegation som ska föra landstingets talan. Frågor: Varför har inget uppdrag givits till landstingsdirektören eller en förhandlingsdelegation utsetts för att föra landstingets talan i förhandlingar om nya avtal för regionsjukvården? Vilka ambitioner har landstingsstyrelsens ordförande inför förhandlingarna om nya regionavtal? Anser du att Akademiska sjukhuset även framöver ska ersättas via två olika ersättningssystem eller att förhandlingarna om nya regionavtal och införande nytt ersättningssystemet inom vårt landsting ska samordnas? Svar: Det vore bra om Akademiska sjukhuset har principer för ersättning såväl för patienter från Uppsala län som för andra patienter från vår sjukvårdsregion. Ambitionen för kommande avtal med landstingen i regionen bör vara att dessa avtal är långsiktiga och stabila. I dagsläget är inga företrädare för något landsting inställda på att hasta fram nya avtal under den korta tid som står till buds under 2014, som dessutom är ett valår. Inriktningen hos alla berörda är att utnyttja de möjligheter till förlängning som avtalen medger. Det ger tillfälle att under 2015 i lugn och ro arbeta fram väl fungerande och stabila avtal. Diskussion om detta har förts i samverkansnämnden och dess arbetsutskott."

Svaret är ja

Den här debatten var nog livlig. Tänk, frågeställaren har lagt ner flera timmar på att formulera frågorna. Svaret tog fem sekunder. Kunde ha fått det svaret i korridoren på landstinget. Men tanken var väl att få en debatt inför oss medborgare. Kanske se över frågeinstitutet? "[2014-04-23] Fråga om situationen på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Vivianne Macdisi (S) ställde en fråga till landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) om situationen på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Frågan ställs mot bakgrund av att akutsjukvården idag inte har egna läkare, utan bemannas av läkare från andra kliniker. För några år sedan lades akutläkarprojektet ner. Enligt Macdisi är kontinuitet och fasta läkare på akutmottagningen, med särskild kompetens inom akutsjukvård en förutsättning för att stärka teamarbetet, öka vårdkvaliteten för patienterna, minska väntetiderna och förbättra arbetsmiljön. Därför behövs fasta akutläkare som har sin hemvist på akutmottagningen samtidigt som andra specialiteter också behöver finnas tillgängliga. Socialstyrelsen kommer från 1 januari 2015 att göra akutsjukvård till en egen basspecialitet. Frågor: Kommer du aktivt att arbeta för att Akademiska sjukhuset inom ramen för läkarutbildningen erbjuder akutsjukvård som egen basspecialitet från 2015? Kommer du aktivt att arbeta för att Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping på sina akutmottagningar har fasta läkare som är anställda i den verksamheten och med kompetens i akutmedicin? Svar: Ja och ja."

Mer förnybart

"Ökad produktion av förnybar energi krävs för att satta miljö- och klimatmål ska nås. Genom biogasproduktion omvandlas avfall till förnybart fordonsbränsle och lokala kretslopp av näringsämnen sluts. Biogasen har pekats ut som ett av de renaste alternativa drivmedlen med betydande utvecklingspotential i Sverige. Ett känt hinder för att få till nya biogasanläggningar är dock krångliga, dyra och långdragna tillståndsprocesser. Sedan hösten 2012 har Biogas Öst samlat bransch och myndigheter i ett gemensamt projekt kallat Tillståndsprocess Biogas med målet att underlätta miljöprövningen utan att förändra några lagar eller regler. Arbetet inom projektet har visat sig mer angeläget än vi trodde från början och detta har även inneburit att det har varit betydligt mer komplicerat än vi förväntat oss."

Cabotagetransporter, visste ni vad det är

Det tycks finnas stora behov av att strama upp inom yrkestrafiken. "Riksdagen gjorde sex tillkännagivanden till regeringen om olika frågor inom området yrkestrafik: Regeringen bör beakta behovet av att stärka och samordna myndigheternas kontroll av yrkesmässiga godstransporter på väg samt se över behovet av bättre dokumentation vid kontroller av cabotagetransporter. Med cabotage avses i det här fallet, något förenklat, transporter inom ett land som utförs av ett företag som är registrerat i ett annat land. Regeringen bör beakta behovet av kraftigare böter och sanktioner för transportföretag och förare som inte följer gällande regler. Dessutom bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett förslag som gör det möjligt för polisen att på ett effektivare sätt tillfälligt hindra fordon från att köra vidare, till exempel genom att låsa fast fordonets hjul genom så kallad klampning. Regeringen bör verka för att de sociala villkoren inom åkerinäringen säkras vid en eventuell översyn av EU-reglerna om cabotagetransporter. Dessutom bör regeringen begära ett tillfälligt uppehåll för cabotagetransporter om regeringen inte lyckas komma till rätta med överträdelserna av gällande regler. Ansvaret för den som beställer en transport bör skärpas. Regeringen bör även se till att det tas fram ett beräkningsunderlag som visar vad som är en rimlig kostnad för en transport som görs enligt gällande regler och avtal. Regeringen bör vidta åtgärder för att komma tillrätta med missförhållandena i åkeribranschen till följd av så kallade falska egenföretagare och oseriösa bemanningsföretag. Regeringen bör skynda på arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av motioner från Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om yrkestrafik"

Krav på bosättningstid tas bort

En viktig fråga, varom inte media rapporterat "En lagändring för likabehandling när det gäller social trygghet införs den 1 juli 2014. Detta för att svenska regler ska anpassas till ett EU-direktiv. Den som inte är svensk medborgare måste i dag i vissa fall ha bott minst fem år i Sverige när man räknar ut försäkringstiden. Det gäller försäkringstiden för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning om försäkringsfallet inträffat före 18 års ålder. Ändringen innebär att samma regler gäller för svenska medborgare och medborgare i andra länder. Kravet på viss bosättningstid i Sverige tas därför bort. EU-direktivets bestämmelser om ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd motsvaras av de regler som gäller i dag och kräver därför ingen lagändring"

Ge mig tre månader

Här ytterligare ett utdrag ur landstingsrevisorernas rapport: "Vidare tar revisorerna upp vissa brister i landstingets styrning. Ansvarsfördelningen mellan landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen är fortfarande oklar på viktiga punkter. Landstingsfullmäktige beslutade att bevilja landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och övriga nämnder och utskott ansvarsfrihet för 2013 års förvaltning." Jag tar mig för pannan. Vad annat än ansvarsfrihet är möjligt, eftersom man inte markerar något ansvar. Man har ju utpekat förvaltningar som ansvariga. Och så detta med styrningen. Hur kan man ge ansvarsfrihet med sådana brister? Frånvaron av insikt om problemen är minst lika stor hos oppositionen, ja rent av större. Detta påstår jag mot bakgrund av att jag ändå får medhåll från vissa Alliansföreträdare vid mina muntliga påpekanden. Men det radikala greppet saknas. Ge mig tre månader.

Det är inte Ackis som gjorde minusresultat

"Akademiska sjukhuset gjorde ett minusresultat på 216 miljoner kronor och Lasarettet i Enköping lämnade ett underskott på 7 miljoner kronor. Folktandvården och Primärvården gick med 12 respektive 8 miljoner kronor plus." Detta är ur revisionsrapport till landstingsfullmäktige. Men landstingsfullmäktige har inga förvaltningar. Det riktiga borde ha varit att Produktionsstyrelsen lämnade underskott för specialistsjukvård och överskott för primärvårdsverksamhet och Folktandvård. Man tycks inte veta skillnaden mellan ansvarsområde och ändamål. Man vet inte vad beställa-utföra innebär

Ge mig två timmar

Landstingsfullmäktiges behandling av årsredovisningen måste underkännas. Fullmäktige talar om ekonomiskt resultat för förvaltningar, trots att förvaltningar inte existerar för ett fullmäktige. Ett landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige har inga förvaltningar utan endast nämnder och styrelser. Landstingets politiska styrning måste förändras radikalt. Man har en, så kallad, beställarnämnd i form av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som förhandlar med en förvaltning, där det organ, som egentligen är styrelse för förvaltningarna, Produktionsstyrelsen, sitter på åskådarplats. Det är märkligt att ingen uppmärksammar konstigheterna. Till den politiska ledningen vid landstinget vill jag säga: Ge mig två timmar för att berätta för er vilka fel ni gör och hur ni borde göra i stället

Vi behöver inte fler, utan färre vapen

Sedan Berlinmurens fall har resurserna minskat till försvaret och det svenska försvaret har inriktats på internationella kriser. Nu har fokus ändrats. Det blir en tyngdpunktsförskjutning mot att försvara Sverige och resurserna kommer att öka med 5,5 miljarder årligen. Anledningen är vår närhet till Ryssland. Ryssland agerar med en aggressivitet och hänsynslöshet som förvånar. Det ryska övergreppet på Ukrainas självständighet är djupt allvarligt och får nu också konsekvenser för svensk försvarspolitik. Det här beskedet gav regeringen nyligen. Jag har så svårt att hänga med i försvarsdebatten. Jag förstår den helt enkelt inte. Behövde vi inte försvara Sverige tidigare? Nu när Ryssland visar aggressivitet blir behovet av ickevåldssignaler än viktigare. Men då reagerar vi med att säga att vi ska se till att ha mer vapen för att kunna döda fler. I stället ska vi väl säga att vi har världsledande forskare, som är beredda att peka på ickevåldslösningar. Kan någon träda fram och förklara varför vi ska satsa ytterligare 5,5 miljarder kronor på vapen, som om man väljer våldet som konfliktlösningsmetod ändå inte betyder någonting annat än några fler döda

lördag 26 april 2014

Från riksda´n om likabehandling

En intressant information från riksda´n "Lagändring för likabehandling genomför EU-direktiv (SfU14) En lagändring för likabehandling när det gäller social trygghet införs den 1 juli 2014. Detta för att svenska regler ska anpassas till ett EU-direktiv. Den som inte är svensk medborgare måste i dag i vissa fall ha bott minst fem år i Sverige när man räknar ut försäkringstiden. Det gäller försäkringstiden för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning om försäkringsfallet inträffat före 18 års ålder. Ändringen innebär att samma regler gäller för svenska medborgare och medborgare i andra länder. Kravet på viss bosättningstid i Sverige tas därför bort. EU-direktivets bestämmelser om ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd motsvaras av de regler som gäller i dag och kräver därför ingen lagändring"

I dag 28 år senare

I dag är det 28 år sedan den då värsta kärnkraftsolyckan inträffade. Den har senare, år 2005, överträffats av av Fukushima i Japan. Reaktor fyra spyr fortfarande, efter 28 år, ut sitt dödliga gift. Vad har vi lärt? Inte mycket, tycks det. Jo, våra verk är säkrare, vilket förmodligen stämmer, men dom är inte 100%-igt säkra. Och hur vi ska göra med det farliga avfallet vet vi inte. Är det inte dags att att lägga om kurs mot ett samhälle med hållbara energislag. Vi ska i dag sända en tanke till offren för Tjernobyl

fredag 25 april 2014

Vi ska inte delta i tävlingen om största musklerna

Nu reagerar svenska ledande politiker i Sverige på Putins aggressiva handlande med att vilja satsa på mer vapen. Vapen ska ju som bekant användas till att döda människor med. Ska Sverige se till att satsa mer än vad Ryssland gör på vapen? Det vore ju logiskt. Anledningen till nya satsningar här är just nya hot från Ryssland. Hoten ökar, alltså mer vapen. Om det är klokt resonemang måste ju satsningen vara så stor att våra vapen förmår döda fler ryssar än deras förmår döda svenskar. Tänk om vi skulle skicka motsatta signaler till Ryssland. Det ni gör nu ogillar vi. Vi tror på fredliga lösningar på konflikter, därför avstår vi från att delta i tävlingen om vem som har största musklerna

torsdag 24 april 2014

Styrningen en katastrof

Landstingsfullmäktiges behandling av årsredovisningen måste underkännas. Fullmäktige talar om ekonomiskt resultat för förvaltningar, trots att förvaltningar inte existerar för ett fullmäktige. Ett landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige har inga förvaltningar utan endast nämnder och styrelser. Landstingets politiska styrning är ingenting annat än en katastrof. Man har en, så kallad, beställarnämnd i form av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som förhandlar med en förvaltning, där det organ, som egentligen är styrelse för förvaltningarna, Produktionsstyrelsen, sitter på åskådarplats. Staffan Wolters artikel i dagens UNT visar hur illa ute politikerna är Det är märkligt att ingen uppmärksammar konstigheterna. Till den politiska ledningen vid landstinget vill jag säga: Ge mig två timmar för att berätta för er vilka fel ni gör och hur ni borde göra i stället

Feltajmat?

Nu reagerar svenska ledande politiker på Putins aggressiva handlande med att vilja satsa på mer vapen. Vapen ska ju som bekant användas till att döda människor med. Förutom att våld inte löser konflikter kan man undra om det är taktiskt klokt att nu öka vapenarsenalen. Nej lika lite som det är klokt att nu ivrigare än någonsin tala om NATO-anslutning är det att öka satsningarna på vapen. Det riktiga måste vara att nu visa vägen till avrustning och avståndstagande från våldshandlingar. "I dag har jag, tillsammans med mina partiledakollegor, presenterat en väsentlig förstärkning av svensk försvarsförmåga med Gotland och Östersjön i huvudfokus. Det markerar ett skifte i svensk försvarspolitik." Det här är ett annat sätt att se på frågan

måndag 21 april 2014

NATO är en kärnvapenorganisation

Blix, Ekéus och Hirdman skriver också så här: "Ett centralt element i Natos försvar av medlemsstaternas säkerhet utgör användning av kärnvapen för ömsesidigt garanterad förstörelse, senast fastställt i Natos strategiska doktrin, antagen i Lissabon 2010 av alla medlemsstater. Som Natostat och som medlem i organisationens nukleära planeringsgrupp skulle Sverige ha svårt att trovärdigt fortsätta sin traditionella politik att verka för avskaffande av alla kärnvapen. Om Sverige blir medlem i NATO blir då nästa steg för våra centrala politiker att börja plädera för att Sverige ska skaffa kärnvapen?

Ledande politiker vilseleder oss

Bland annat så här skrev Hans Blix, Rolf Ekéus och Sven Hirdman för några dagar sedan. Dessa tre är aktade personer med erfarenhet av diplomati, konfliktlösning och fredsskapande. "Det pågår en debatt, bland annat på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets ledarsidor, om att Sverige bör bli medlem av Nato på grund av att vårt säkerhetspolitiska läge försämrats och därför att vårt försvar i rådande situation är för svagt. Vi delar inte denna bedömning. Ett grundläggande element i svensk säkerhetspolitik och diplomati är att verka för fredlig utveckling, stabilitet och ömsesidigt förtroende i den euro-atlantiska regionen genom att söka överbrygga rådande motsättningar. En sådan politik främjas inte av en svensk anslutning till NATO. Tvärtom skulle ett svenskt medlemskap bidra till att öka de politiska klyftorna i regionen." Men vilka svenska politiker har förstått detta? Tvärt emot vad ovan nämnda personer skriver höjer de ledande svenska politikerna rösten för ett NATO - medlemskap. Genom tvivelaktig opinionsbildning har man också fått fler än tidigare att dela sin uppfattning. Sverige borde gå i spetsen i ett arbete för spridande av en ickevåldskultur. En sådan strävan kan inte kombineras med ett inträde i NATO.

Inte heller oppositionen förstår

Debattartikeln i UNT skriven av tre socialdemokrater om sjukvårdspolitiken visar vilka problem landstingspolitikerna har.Även dessa har totalt missuppfattat sin egen styrmodell. Man skriver i artikeln om Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förvaltningar. Man borde veta att i en beställa - utföraorganisation har beställaren inga förvaltningar utöver beställaförvaltningen, som biträder styrelsen i arbetet med att träffa avtal, avtal, som borde tecknas med en utförarstyrelse. Undrar någon över varför inte politiska styrningen i landstinget fungerar?

söndag 20 april 2014

Sverige ska stå fritt

"Inte i Sveriges intresse. Ett ryskt anfall där Sverige vore indraget framstår inte som tänkbart. Ett svensk-finskt Natomedlemskap skulle däremot öka det ryska misstroendet. Sverige skulle då också få svårt att trovärdigt verka för att kärnvapen avskaffas, skriver tre svenska toppdiplomater." Det här är tankar jag burit under många år. De känns så logiska. Och, förutom att tankarna känns strategiskt förnuftiga bör Sverige visa vägen för skapande av fred. Det gör man inte genom att gå med i en militärallians. En av diplomaterna är Hans Blix. Det parti han en gång representerade som utrikesminister bör nog lyssna på en som sett "spelet". Svenska folk, gå inte på den propaganda, som handlar om att händelserna i Ukraina visar att vi måste gå in i en militärallians. Händelserna visar vikten av att stå fria från sådana.

Ryktet är nog osant

Jag hörde en person säga något, som låter osannolikt. Det finns ett TV - program, som heter Lets´Dance. Det är en tävling i dans. En av deltagarna är en viss före detta höjdhoppare. Enligt en av de stora dagstidningarna erhåller höjdhopparen en miljon kronor (något som vi vanliga människor tycks anse vara helt okej). Programmets expertjury betraktar honom som klart sämst av alla dansare. Jo, personen sa att TV4 fuskar och ser till att höjdhopparen blir kvar vecka efter vecka. Så kan det inte vara sa jag. Höjdhopparen är säkert kvar i tävlingen för att han varit en bra höjdhoppare och trots att han är klart sämst av deltagarna i tävlingen. Om det mot förmodan visar sig vara sant, ja då får vi väl sluta titta på... Eller är det så att, liksom vi tycker att vissa ska kunna tjäna fantasisummor, vi tycker det är rätt att fuska om det innebär att vi får den underhållning vi önskar.

fredag 18 april 2014

Egoismen fuskets förklaring

Nu ska basketmatcher granskas. Bakom fusk inom idrotten ligger girigheten. Politiken framstår som ren i en jämförelse. Trenden med ökande grad av egoism känns olustig. Ty, visst är det "sköt dig själv och strunta i andra" - mentaliteten, som ligger bakom mycket av fusket. Vad har gett upphov till den här utvecklingen? Är det ett föräldraansvar? Ett politikens ansvar? Begreppet solidaritet är nästan bortglömt. Vi kan vända de ryggen till de fuskande sektorerna. Vi kan sluta ta del av den underhållning, som heter idrott på den nivå där girigheten frodas. Men så länge vi tycker att det är okej att vissa idrottsmän tjänar flera miljoner per år och vi anser att det är förkastligt att en statsminister tjänar 1,3 miljoner får vi acceptera att utvecklingen fortsätter i samma riktning som nu.

Sverige - en region i Europa

Om partier nu får som dom vill kan vi se framför oss avskaffade landsting, nästan avskaffade kommuner och Sverige som en region i Europa. Kvar i kommunerna blir fritidspolitik och lite kulturpolitik. Man kan dock inte ha en kommunal organisation för endast dessa frågor, varför även även dom får överföras till den nya regionen Sverige. Visst är det här en aning raljant, men jag är övertygad om att många inte tänkt på att detta blir konsekvenserna av trenden i diskussionen om offentliga sektorn, medan andra har den här outtalade visionen. Ordet närdemokrati är omodernt. Men eftersom svängningarna är snabba kommer vi om ett antal år med stora brister i demokratin att åter få ta del av en debatt om kommendelsnämnder eller liknande.

Det går att förbättra patientsäkerheten

Det går att förbättra patientsäkerheten, men den är inte ett ansvar för endast sjukvårdsprofessionenVad gör professionen Vad kan patienten göra Vad borde politikerna göra Patientsäkerhet Information är makt. Patienter kan inte utnyttja sina så kallade rättigheter om de inte känner till vad som gäller. Patientnämnden som bland annat har till uppgift att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården har erfarit att det är svårt för patienter att hitta den information som de behöver, inte minst för att de olika rättigheterna regleras på så olika sätt. Vilka är bristerna i fråga om säkerheten och vilket är det politiska ansvaret? Bör politikerna göra mer? Jag svarar: absolut Jag kommer gärna och håller ett föredrag om patientsäkerhet. Dessutom vill jag stimulera till en dialog, och vi avslutar med en öppen diskussion. Jag har varit verksam i politiken under fyrtio år, därav nio som kommunalråd, fyra som riksdagsledamot och åtta som landstingspolitiker. Pris: 1000 kr Har F-skattsedel För mer information, välkommen att kontakta mig via e–post eller telefon Hälsningar från Harald Nordlund tel. 0760-163244 harald.nordlund@gmail.com

tisdag 15 april 2014

Förstatliga kulturen?

Ojämlikhet finns inom skolan, dn finns inom sjukvården och den finns inom vården av och omsorgen om äldre. Dagens lösning sägs vara förstatligande. En uppföljning av kulturpolitiken visar att även här finns skillnader. Alltså borde slutsatsen bli att allt kulturutbud bör förstatligas. Ett frågetecken finns dock enär rapporten visar att de statliga kulturinstitutionerna brister i jämlikhet. Vilken blir då slutsatsen? "10 april 2014 Pressmeddelande Kulturen ska vara tillgänglig för alla Hur ser möjligheten ut för personer med funktionsnedsättning att ta del av kultur och att utöva kultur? Det är huvudtemat för en uppföljning som kulturutskottet har gjort om tillgängligheten till kultur. En rapport om uppföljningen presenteras den 10 april vid en öppen utfrågning som kulturutskottet håller. Kulturutskottets uppföljning om tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning är inriktad på allas möjlighet att ta del av och utöva kultur. Den fokuserar också på frågor kring kulturarvet. Medborgar- och användarperspektivet har varit särskilt viktigt. Riksdagen har tidigare beslutat om mål för kulturpolitiken och mål för funktionshinderspolitiken. Dessa mål har varit utgångspunkten för uppföljningen. "Det finns mycket kvar att göra" – Uppföljningen visar att det under lång tid har genomförts omfattande insatser för att öka tillgängligheten inom kulturområdet. Trots det finns mycket kvar att göra för att uppnå det kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, säger Per Lodenius (C), ordförande i kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Per Lodenius betonar att mer fokus behöver läggas på att personer med funktionsnedsättning också ses som aktörer och inte bara som mottagare av kultur. – Det är viktigt att funktionshindersorganisationernas synpunkter får gehör och genomslag i myndigheternas verksamhet, säger han. Kraftfulla åtgärder krävs för att undanröja hinder I uppföljningen görs bland annat följande bedömningar: Det är viktigt att kraftfulla åtgärder sätts in för att undanröja hindren och göra kulturen tillgänglig för alla, både vad gäller att ta del av och utöva kultur. Det finns stora brister i den grundläggande tillgängligheten vid flera av de centrala kulturmyndigheterna. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att synliggöra kulturarvet och hur historien sett ut för personer med funktionsnedsättning. Det omfattande arbete som Kulturrådet gör inom sitt ansvarområde är positivt. Samma sak gäller för de förbättringar som gjorts av länsstyrelser och länsmuseer inom de områden som Riksantikvarieämbetet ansvarar för. Det är viktigt att regeringen uppmärksammar de problem som har framkommit i uppföljningen och redovisar hur det går med arbetet att lösa dessa problem."

Utskott i riksda´n respektive EU-parlamentet

I riksda´n finns sexton utskott och en EU-nämnd. Dessa skiljer sig från utskotten i EU-parlamentet, att döma av ledamöternas beskrivning av arbetet där. I riksda´n är närvaron i utskotten mycket hög. Uppdraget man har är att ta ställning i alla frågor, som behandlas. I EU-parlamentet har man "sina" frågor och man ägnar sig åt annat när dessa inte är aktuella. Den här skillnaden har jag inte haft klar för mig. Politiker är föredragande i EU-parlamentets utskott, medan i riksda´ns utskott tjänstemän svarar för föredragningarna.

Nu fungerar det igen

Har Du slutat blogga? frågade en person i går. Nej, men jag har tvingats ominstallera min dator. Varför blir det så? Jag har ju gjort bara vad jag brukar göra. "Det tycks vara någon uppdatering, som strulat till det." Jag blev inte klokare av det, men jag lämnar nu problemet och försöker anpassa mig till det nya, för mycket ser nytt ut. Känner mig faktiskt lite nöjd med vad jag åstadkommit.

onsdag 9 april 2014

Terrorismen

"Regeringen anser att islamistisk terrorism har utgjort det främsta hotet mot Sverige de senaste åren. 2010 höjdes hotnivån från lågt till förhöjt hot, det vill säga från två till tre på en femgradig skala. Enligt regeringen sker det i Sverige och utomlands fortfarande terroristaktiviteter som har koppling till Sverige och den högre hotnivån fortsätter därför att gälla."

staten måste följa upp friluftsmålen

Ytterligare ett tecken på att staten har svårigheter i fråga om politisk styrning. Dags att lägga allt mer på kommunerna från staten? "Strax före årsskiftet 2012 antogs tio nya mål för friluftspolitiken. Ett av målen handlar om ett rikt friluftsliv i skolan, att ”barn och elever bör ges goda möjligheter att vistas utomhus”. Nästa år ska Naturvårdsverket lämna en första rapport om hur arbetet går, men på Skolverket ligger man lågt. I skrivelsen om friluftsmålen konstateras att de formuleringar om friluftsliv i skolan som redan finns i styrdokumenten för skolan inte behöver preciseras ytterligare. Utifrån dokumenten ska man på kommunal nivå bestämma i vilken utsträckning och på vilket sätt friluftsliv ska involveras i undervisningen. Det står också att Naturvårdsverket bör samråda med Skogsstyrelsen och Skolverket för att vidare utveckla formerna för målets genomförande och uppföljning. – Skolverket har inte fått något specifikt uppdrag inom det här området, och vi har inte tagit några egna initiativ för att förverkliga friluftsmålen, säger Lars-Åke Bäckman som är undervisningsråd på Skolverket"

tisdag 8 april 2014

Många har fått frågor, ingen har svarat

Förstatliga skolan, förstatliga sjukvården, förstatliga omsorgen om äldre. Det här är krav som ställs från regeringspartier. Jag har upprepade gånger ställt frågor till olika personer. Jag har frågat vad förstatligande innebär, enär staten har ett styrande ansvar redan. Jag har frågat varför man inte också ska förstatliga all annan kommunal verksamhet. Vid inget tillfälle har jag fått svar. Nog borde man kunna berätta för mig, som inte förstår vikten i kraven, varför staten blir bättre på att klara något man inte klarar i dag om man får även driftansvaret. Så snart jag får ett logiskt svar kommer jag att backa upp förslagen. Men det kommer inga svar. Så länge detta gäller kommer jag se förslagen som ett sätt att slippa ta ställning i svåra frågor. Man skjuter lösningen till någon annan och till en framtid. Man tar inte sitt ansvar. Det är inte bara beklagligt, det är uselt att inte ta debatten

Oseriöst inom åkeribranschen

Konstigt att man inte kan enas kring en sådan här fråga. Att det finns missförhållanden är man säkert överens om. Att då inte kunna komma överens om att undanröja missförhållandena och hur det ska ske, är ett svaghetstecken. "Regeringen bör vidta åtgärder för att komma tillrätta med missförhållandena i åkeribranschen till följd av falska egenföretagare och oseriösa bemanningsföretag. Riksdagen har även under våren 2013 gjort ett tillkännagivande till regeringen om detta. Utskottet tycker inte att Transportstyrelsens utredning om hur reglerna inom yrkestrafiken följs är tillräckligt bra vad gäller det här området. M, FP, C och KD reserverar sig. Bland annat med hänvisning till att Transportstyrelsens analyser om konkurrensvillkoren inom yrkestrafiken visar att gällande regler tillräckligt väl kan garantera exempelvis grundläggande anställningsvillkor för arbetstagare. Partierna framhåller också det arbete Skatteverket gjort för att kunna bedöma vilka regeländringar som behövs för att komma tillrätta med illegal verksamhet inom branschen."

måndag 7 april 2014

Tillgängligheten i kulturen

"Öppen utfrågning om tillgängligheten i kulturen Kulturutskottet håller den 10 april en öppen utfrågning om tillgänglighet inom kulturen. Vid utfrågningen presenteras rapporten "För, med och av – en uppföljning av tillgänglighet inom kulturen" som tagits fram på uppdrag av kulturutskottet. Tid: Torsdag den 10 april klockan 10.00-12.00 Plats: Förstakammarsalen, ingång Riksplan för media och allmänhet Utfrågningen tolkas till teckenspråk." Det skulle vara intressant att närvara vid denna utfrågning. Jag hoppas att man ägnar en stund åt problemet med ojämlikheten i fråga om kulturutbud. De regionala skillnaderna är enormt stora. Varför ska vissa områden tillåtas vara fattiga på kulturupplevelser? Och, vad ska man göra för att lösa problemet? Det recept, som är inne att i dessa dagar skriva ut är förstatligande. Alltså, flytta all kulturverksamhet från landstingens och kommunernas ansvar till att bli ett statligt ansvar?

söndag 6 april 2014

Skillnaderna mellan skolorna, ett statligt ansvar

Folkpartiets politik har ökat statens styrning, och kraven på skolorna har skärpts. Så är det nog. Dock har staten mycket som återstår innan den fullgör sin uppgift att skapa en likvärdig skola. Men om man ger staten ansvar för även den dagliga driften av skolorna förbättras blir den nog bättre på att styra. Eller...? Blir den sämre på att styra om den får ytterligare uppgifter? Jag blir så konfunderad. Men klart är att det brister i likvärdighet och att staten har ansvaret. Ska den få större eller ska den få mindre ansvar?

Trafiken är väl nationell fråga

Skillnader i synen på vad EU ska besluta om och vad som är nationella frågor dyker upp då och då. "Trafikutskottet föreslår att riksdagen gör sex tillkännagivanden till regeringen om olika frågor inom området yrkestrafik. Bakom förslagen till tillkännagivanden står en majoritet i trafikutskottet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Regeringspartierna reserverar sig mot utskottets förslag. Trafikutskottet vill betona att det är självklart att alla transportföretag och yrkeschaufförer bör arbeta under lika villkor i Sverige. Detta är viktigt av arbetsmiljöskäl och säkerhetsskäl samt för att gynna en sund konkurrens inom transportsektorn. Utskottet ser att det i dag finns transportföretag och förare som inte följer gällande lagar och föreskrifter för yrkestrafik. Det är viktigt att det finns effektiva möjligheter att vidta åtgärder mot dessa. Utskottets förslag till tillkännagivanden handlar om stärkt kontroll av godstransporter, kraftigare sanktioner samt effektivare möjligheter att hindra fortsatt färd, ändringar av reglerna om cabotage, skärpt ansvar för beställare av transporter, bättre villkor inom åkeribranschen samt säkra uppställningsplatser. Det är motioner från Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna som ligger till grund för förslagen. Stärkt kontroll av godstransporter Det första tillkännagivandet gäller att regeringen bör se över behovet av att stärka och samordna myndigheternas kontroll av yrkesmässiga godstransporter på väg samt behovet av bättre dokumentation vid kontroller av cabotagetransporter. Med cabotage avses i det här fallet, något förenklat, transporter inom ett land som utförs av ett företag som är registrerat i ett annat land. Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig. Partierna lyfter fram de insatser som pågår för att stärka kontrollen av den tunga yrkestrafiken samt att regeringen planerar att lämna en proposition till riksdagen i juni som bland annat handlar om bilinspektörers och polisers arbete med trafikövervakning. Partierna gör också bedömningen att ytterligare krav på dokumentation riskerar att bryta mot gällande EU-regler. Kraftigare sanktioner och hindrande av fortsatt färd Det andra tillkännagivandet innebär att regeringen bör se över behovet av kraftigare böter och sanktioner för transportföretag och förare som inte följer gällande regler. Dessutom bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett förslag som gör det möjligt för polisen att på ett effektivare sätt tillfälligt kunna stoppa fordon från att köra vidare, till exempel genom att låsa fast fordonets hjul genom så kallad klampning. M, FP, C och KD reserverar sig. Partierna hänvisar bland annat till att Transportstyrelsen i sin utredning om hur reglerna inom yrkestrafiken följs tar upp ändrade sanktionsavgifter och regler om att tillfälligt kunna stoppa fordon från att köra vidare. Regeringen avser också att lämna en proposition på området till riksdagen innan mandatperiodens slut. Ändringar av reglerna om cabotage Det tredje tillkännagivandet rör reglerna om cabotagetransporter. Utskottet föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att arbeta för att de sociala villkoren inom åkerinäringen säkras vid en eventuell översyn av EU-reglerna om cabotagetransporter. Dessutom bör regeringen begära ett tillfälligt uppehåll för cabotagetransporter om regeringen inte lyckas komma till rätta med överträdelserna av gällande regler. M, FP, C och KD reserverar sig. Partierna hänvisar till att det är gemensamma EU-regler som gäller på området och att enskilda EU-länder följaktligen inte ska ha särskilda regler."

lördag 5 april 2014

Landstinget i Uppsala län är ett föredöme inom miljön

Landstinget i Uppsala län är ett föredöme för övriga landsting när det gäller miljöanpassning. Jag vet att flera landsting avundsjukt tittar på hur man här satsar på detta. Vad landstinget kan bli bättre på är att tala om för länsmedborgarna vilka insatser man gör. Jag drar härmed mitt strå till stacken "Landstinget använder allt färre miljöfarliga ämnen i sin verksamhet. På tre år har landstinget tagit bort nästan hälften av de 123 kemikalier som står på avvecklingslistan och ersatt dem med nya arbetssätt och miljöanpassade medel. Det framgår av landstingets miljöredovisning för 2013, som togs upp vid landstingsstyrelsens sammanträde. I rapporten har landstinget följt upp miljöarbetet och jämfört utfallet med målen för landstingets miljöprogram för 2011-2014. Miljöprogrammet har två fokusområden: minskad klimatpåverkan och en giftfri miljö. Det finns också en övergripande vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år 2020. Inom de flesta områden har landstingets miljöpåverkan minskat, en trend som har pågått i flera år. Andelen ekologiska livsmedel ökade under 2013 till 39 procent, vilket placerar landstinget i toppskiktet bland Sveriges alla landsting och kommuner. Landstinget har också under de senaste åren haft bland de högsta andelarna miljöfordon. Trots detta ökade landstingets utsläpp av klimatpåverkande gaser. En förklaring till detta är att kollektivtrafikförvaltningen UL har fått ett utökat uppdrag samtidigt som tillgången på biogas har varit begränsad. Kollektivtrafiknämnden har tagit fram en plan för avveckling av fossila bränslen, som ett steg i arbetet mot att minska landstingets klimatpåverkan. Många andra miljömål ser ut att uppnås. Det gäller bland annat de anställdas resor till och från jobbet, där mängden koldioxidutsläpp per årsarbetare har minskat med 18 procent jämfört med 2010. Energiförbrukningen har minskat med fem procent och avfallshanteringen har förbättrats så att en tredjedel av allt avfall numera återvinns. En nyhet i årets redovisning är att landstinget för första gången redovisar klimatpåverkan av förbrukningsvaror. Den uppgick till 10 452 ton koldioxidutsläpp eller 16 procent av landstingets totala utsläpp. Ett nytt miljöprogram för landstinget är ute på remiss och ska beslutas av landstingsfullmäktige i juni. (MP) lämnade ett särskilt yttrande om att policyn för tjänsteresor behöver ses över."

Sjukvården svår att styra och finansiera

"Landstinget beräknas göra ett minusresultat under 2014 på 141 miljoner kronor när engångsintäkterna för försäljningen av Ulleråkersområdet har räknats bort. Det visar ekonomiprognosen för februari. Underskottet beror främst på att Akademiska sjukhuset väntas göra ett negativt resultat på 190 miljoner kronor. Under början av året har sjukhuset haft fortsatt stora problem med stängda vårdplatser som en följd av sjuksköterskebristen. Detta har lett till lägre intäkter från riks- och regionvård. Läget har nu förbättrats och sjukhusets plan är att de flesta vårdplatserna ska vara öppna igen i april." Vård av utomlänspatienter har stor betydelse för Produktionsstyrelsens ekonomi. Men hur mycket den vården än utökas kommer den inte att lösa de ekonomiska problemen. Bättre styrning och arbetssätt, som utgår från vad personalen ser som möjliga och rimliga förändringar är två vägar man måste vandra, på kort sikt. Utan förankring och förståelse hos personalen är förändrat arbetssätt inte möjligt att genomföra. På längre sikt är ökad andel av skattepengarna till sjukvården ofrånkomlig, om man inte ska acceptera att patienterna i framtiden ska stå för betydligt större del av finansieringen ur sin egen portmonnä. När det gäller styrningen måste man inse att man har att välja mellan att införa den styrform, som man tror att man har, men i själva verket långt ifrån har, och att gå tillbaka till en traditionell form. Det finns en tredje väg, som jag ska utveckla i ett annat sammanhang, men en väg, som inte kan ses som realistisk att få gehör för, men likväl nödvändig att slå in på.

Bra steg för att uppmärksamma äldre i sjukvården

"Ett äldrecentrum ska inrättas vid förvaltningen Hälsa och habilitering. Det beslutade landstingsstyrelsen. Syftet med centret är att samordna landstingets arbete med att utveckla vården av de mest sjuka äldre i länet." Huruvida ett äldrecentrum är det rätta är inte lätt att veta, men väsentligt är att de speciella sjukdomar, som infinner sig hos äldre personer ges ökad uppmärksamhet. Jag har därför inte förståelse för de partier, som antingen yrkat avslag eller återremiss. Kanske måste man göra annat i framtiden, men att göra något nu är bättre än att ingenting göra.

Har släktskap betydelse

Jag stöter allt oftare på personer, som likt mig själv undrar över varför seriefigurerna i TV är just dom som dom är. Vad har kvalificerat en viss Anders, bror till en Martin, att förekomma i program efter program. Det finns en Per, som kallas komiker, som finns med i många program. Det finns en Robert, som har lätt för att bli arg. Jag förstår inte TV-bolagen, vilket naturligtvis kan bero på mig själv. Det är inte bra för tilliten om släktskap väger lika tungt eller tyngre än kompetens.

fredag 4 april 2014

"Långsam central vaccinprocess"

Staten klarar inte sin uppgift i fråga om vaccinationer. Processen är för långsam. Låt landstingen, och i framtiden regionerna, ta ansvar för den processen. "Långsam central vaccinprocess fick landstingen att ta saken i egna händer Anders Tegnell, chef för avdelningen för analys och prevention på den nya Folkhälsomyndigheten, är bekymrad över att regionala vaccinationsprogram riskerar att leda till sämre samlad kunskap om smittskyddsläget på nationell nivå."

Du klarar inte din uppgift, därför ska du få utökat ansvar

Nu höjs nya röster för ett, så kallat, förstatligande av sjukvården. Argumenten är desamma som i fråga om skolan. Skillnader mellan olika geografiska områden kan inte accepteras, därför förstatligande. Ingen har ännu sagt vad förstatligande betyder. Men eftersom staten har ansvar för att lagar och förordningar följs och som klart uttrycker att skillnader inte ska finnas beroende på var man bor, torde man avse att förutom detta ansvar ska beställning av sjukvården skötas på nationell nivå. Åter igen: Staten klarar inte att fullgöra sin uppgift att få en likvärdig sjukvård över landet, låt staten därför få utökat ansvar. På skolområdet betyder förstatligande att staten, som har problem att klara sin styrande uppgift, ska ta över driften från kommunerna. Är det bara jag som tycker att det brister en aning i logiken. "Sköra äldre patienter i centrum för läkarorganisationers förslag inför valet Sveriges Läkarförbund ser oacceptabla skillnader i vården i olika delar av landet. Sedan länge vill förbundet att staten ska ta över ansvaret för både finansiering och beställning av sjukvård från landstingen."

torsdag 3 april 2014

Gör inte slut, men ta en paus

Upsala Nya Tidning prickar åter rätt i dagens ledare, tycker jag. Ledaren handlar om externa utförare och om vinster i välfärden. Innan man betonar värdet av att få ännu fler externa utförare måste man reda ut hur uppföljning, kontroll och utkrävande av ansvar ska gå till. Häri är bristerna alltför stora i dag. Man måste nu ta paus i engagerandet av externa utförare tills man är säker på att kunna undvika avarter såsom dålig kvalitet och orimliga vinster. Gör inte slut, men ta en paus. Jag uppfattar att UNT säger samma.

I går återvände jag

En riktigt trevlig upplevelse. Jag deltog i går i återvändarträff i riksda´n. Vi var väl cirka tre hundra återvändare. Ett av flera positiva möten var det med Ola Ullsten. Ola var partiledare under åren 1978 till 1983. Kul också att möta vår nuvarande ledare Jan Björklund, lika engagerad som alltid. Mötet med mitt gamla utskott Miljö- och jordbruksutskottet påminde mig om mina gamla synder att motionera flitigt liksom att skriva många interpellationer och frågor. Var det så klokt? Här är fråga om de tre verktyg en ledamot förfogar över och jag ville använda dessa till att markera var jag och mitt parti står i vissa frågor. Jag fick när jag tittar i mina gamla klipp bra genomslag för initiativen. Jag var dock inte bäst, eller ska det heta värst, när det gäller kvantitet. Cirka nio ledamöter var värre. Efter hemkomsten till Uppsala gick jag till en träff med Alliansen i landstinget. Om den skriver jag inte mer än så. Tjänstemännen i riksda´n har en förmåga att känna igen personer. Nio år har gått sedan jag senast var där som tjänstgörande och vart jag än kom hördes glada hälsningar. Stimulerande var att samtala med före detta ledamöter från tvåkammarriksdagen med arbetsförhållanden helt olika dagens. Jo, när jag rörde mig där kände jag att jag nog längtar tillbaka. Med tanke på hur viktigt det är att få in fler årsrika enligt partiledningens uppfattning, inser jag att det är inte för sent

tisdag 1 april 2014

Fri etablering, konkurrens och politiskt inflytande

Är det självklart att konkurrensneutralitet ska gälla i offentliga sektorn? I den meningen att all verksamhet ska konkurrensutsättas. Det måste väl vara politiska beslutsfattares sak att avgöra huruvida externa utförare över huvud taget ska prövas. Men ju fler sektorer, som ges fri etableringsrätt, desto mer angeläget att spelreglerna görs tydliga. Uppmärksammas måste ju det faktum att omfattningen av fri etablering leder till minskat politiskt inflytande över användningen av skattepengarna. "Regler införs för landstingets egna verksamheter i samband med vårdval Vad gäller för landstingets egna verksamheter i samband med att landstinget inför vårdval inom primärvård och specialistvård? Detta finns beskrivet i ett nytt regelverk som antogs av landstingsstyrelsen. Syftet med reglerna är att ge landstingets egna verksamheter tydliga förutsättningar för sin planering och att säkerställa konkurrensneutralitet, så att varken landstingets egna förvaltningar eller privata vårdgivare gynnas eller missgynnas. Reglerna ska också säkerställa att införande av vårdval görs på ett sådant sätt att studenter även fortsättningsvis kan erbjudas högkvalitativa utbildnings- och praktikplatser."

Man får väl backa

Den här utfrågningen borde rimligtvis ha hållits innan man fattade beslut om att ge klarteckken för etablering av ny flygplats intill Uppsala centrum. Men man får väl backa även om detta torde vara svårt när det gäller flyg "Trafikutskottet håller den 3 april en öppen utfrågning med anledning av en ny forskningsrapport om framtidens luftfart som tagits fram på uppdrag av utskottet. I rapporten granskas flygbränsle, flygmotorer, flygplanskonstruktion och trafikledning. Utgångspunkten har varit flygets nuvarande och framtida påverkan på miljö och klimat samt förutsättningarna för ett framtida hållbart flyg"