söndag 31 augusti 2014

Tre meningsfulla uppdrag

Ett av mina mest meningsfulla politiska uppdrag jag haft är uppdraget som ordförande i Uppsala läns Patientnämnd. Det varade i fyra år. Det ordförandeskapet växlades sedan mot ett ordförandeskap i länsdelsberedning, med annan innehavare
Ett annat viktigt uppdrag var styrelsen för Upplandsstiftelsen. Mycket intressant och givande. Gick 2010 till annan person
Jordbruksfrågor, bland andra, ligger mig varmt om hjärtat. Det tidigare uppdraget som ledamot i delegationen för Stiftelsen Jälla Egendom gav möjligheter att använda förvärvad kunskap på området. Från 2010 annan innehavare med annan bakgrund
Sitter och reflekterar inför ställningstaganden, som ska göras i höst. Detta mot bakgrund av att tjänstemän vid samtliga tre politiska organs förvaltningar har bett mig återkomma.
Vi får väl se

Vinster igen

Riktigt dåligt. Rödgröna utnyttjar nu dagens artikel i UNT om vinster i välfärden. Ansvaret är bredare än man ger sken av. Socialdemokraterna kan inte svära sig fria. Men, som jag skrivit många gånger, det handlar inte om vinsterna, i första hand. Problemet är att offentliga sektorn inte klarar att teckna avtal, att följa upp och att utkräva ansvar.
För ett par veckor sedan skrev jag nedanstående artikel, som jag tidigare klippt in här, men gör det igen
Vinstförbud ger inte ökade resurser


Handlar det om okunnighet eller är man bara fräcka? Ett politiskt parti och många medier ger bilden av att om man förbjuder vinster i välfärden får man mer resurser till kommun- och landstingsdrivna verksamheter. Detta bör dock inte vara sant.
Anta att ett äldreboende i kommunal regi kostar tio miljoner kronor per år. Om kommunen då väljer att, för att få ett alternativ till kommunal drift, i stället köpa av ett företag samma antal boendeplatser till minst samma kvalitet för tio miljoner kronor eller mindre, används inte mer
skattepengar än om kommunen driver boendet. Men om då företaget går med vinst? Detta sker ju då inom ramen för de tio miljonerna, varför en återgång till kommunal drift inte ger en en enda minut mer av anställning.
Det politiska partiet och medier har fått många att tro att om vinsten förbjuds får kommunen möjlighet att anställa fler. Exemplet ovan visar att resonemanget är felaktigt.
Mot detta kan invändas att det är omoraliskt att tjäna pengar på sjuka och äldres behov av omvårdnad. Så kan man tycka, men leder till slutsatsen förstatligande av stora delar av näringslivet. En annan invändning är att vinsten inte tas ut inom ramen för de tio miljonerna, utan tillkommer. Sådana avtal ska naturligtvis inte träffas. En tredje invändning är att vinsten uppkommer genom att företaget minskar på kvaliteten. Det borde inte vara möjligt eftersom det avtal man träffat rimligen reglerar inte bara ekonomiska ersättningen, utan även kvaliteten.

Är frågan så här enkel? Nej, den är inte det. Det finns nämligen två problem, som inte är lösta på ett tillräckligt bra sätt. Det ena är att man i många fall inte lyckats reglera och beskriva kvaliteten så att avtalet blir styrande. Det andra handlar om brister i uppföljning och ansvarsutkrävande.

Om man inte finner bra lösningar på dessa problem ska man inte teckna avtal. Politiker och media, sluta tala om att vinster stjäl resurser från skola, vård och omsorg, utan fokusera på: är det möjligt att i avtal reglera kvalitet på välfärdstjänster och hur i så fall? Problemet är inte vinsten utan tillkortakommanden hos kommuner och landsting när det gäller styrning.

Harald Nordlund
Uppsala


lördag 30 augusti 2014

Vinstförbud ger inte ökade resurser

Den här artikeln skickade jag för en tid sedan till UNT: s e-version. Den har inte platsat ännu.

Vinstförbud ger inte ökade resurser


Handlar det om okunnighet eller är man bara fräcka? Ett politiskt parti och många medier ger bilden av att om man förbjuder vinster i välfärden får man mer resurser till kommun- och landstingsdrivna verksamheter. Detta bör dock inte vara sant.
Anta att ett äldreboende i kommunal regi kostar tio miljoner kronor per år. Om kommunen då väljer att, för att få ett alternativ till kommunal drift, i stället köpa av ett företag samma antal boendeplatser till minst samma kvalitet för tio miljoner kronor eller mindre, används inte mer
skattepengar än om kommunen driver boendet. Men om då företaget går med vinst? Detta sker ju då inom ramen för de tio miljonerna, varför en återgång till kommunal drift inte ger en en enda minut mer av anställning.
Det politiska partiet och medier har fått många att tro att om vinsten förbjuds får kommunen möjlighet att anställa fler. Exemplet ovan visar att resonemanget är felaktigt.
Mot detta kan invändas att det är omoraliskt att tjäna pengar på sjuka och äldres behov av omvårdnad. Så kan man tycka, men leder till slutsatsen förstatligande av stora delar av näringslivet. En annan invändning är att vinsten inte tas ut inom ramen för de tio miljonerna, utan tillkommer. Sådana avtal ska naturligtvis inte träffas. En tredje invändning är att vinsten uppkommer genom att företaget minskar på kvaliteten. Det borde inte vara möjligt eftersom det avtal man träffat rimligen reglerar inte bara ekonomiska ersättningen, utan även kvaliteten.

Är frågan så här enkel? Nej, den är inte det. Det finns nämligen två problem, som inte är lösta på ett tillräckligt bra sätt. Det ena är att man i många fall inte lyckats reglera och beskriva kvaliteten så att avtalet blir styrande. Det andra handlar om brister i uppföljning och ansvarsutkrävande.

Om man inte finner bra lösningar på dessa problem ska man inte teckna avtal. Politiker och media, sluta tala om att vinster stjäl resurser från skola, vård och omsorg, utan fokusera på: är det möjligt att i avtal reglera kvalitet på välfärdstjänster och hur i så fall? Problemet är inte vinsten utan tillkortakommanden hos kommuner och landsting när det gäller styrning.

Harald Nordlund

Uppsala

Snedvridning

Är det okunskap eller är det illvilja. Det upprepades i radions P4. Man samtalade om, bland annat, övergrepp och nämnde politiker och präster. Varför man utelämnar grupper, såsom idrottsmän och artister kan väl inte bero på annat än att man vill snedvrida.
Det här finner vi i även grova förenklingar av hur politiker ger svar på frågor. "Du svarar som en politiker". Nästan alla politiker är ju övertydliga i sina svar om man jämför med svaren i en sportintervju.
För att inte tala om missuppfattningarna, kanske medvetna, om "politikers löner". I Uppsala kommun finns cirka tusen politiker. Av dessa har cirka tolv politiker heltidsarvoden på runt femtio tusen kronor i månaden. Det är en bra ersättning, men en usel timpenning. Övriga över nio hundra utför sina uppdrag vid sidan av andra arbeten, med ersättningar för förlorad arbetsförtjänst och kanske fem hundra kronor per sammanträde. Hur kommer det sig att vi förfasas över detta? Många elitseriespelare i ishockey har årslön på flera miljoner.

fredag 29 augusti 2014

Vad betyder förstatligande?

Får man göra så här, det vill säga klippa in någon annans artikel i sin egen blogg?Den här artikeln träffar huvudet på spiken, så därför tar jag risken


Artikeln är skriven av P-O Rehnquist

Det går inte att förstatliga skolan!

18FEB
Folkpartiet för en i allt väsentligt bra högskolepolitik, menar jag, men har kommit snett i många frågor som gäller skolan. Jan Björklund har under senare år varit mycket tydlig med att han vill förstatliga skoväsendet och därmed åstadkomma någon form av allmän uppryckning. Många har nappat på lockropen, bland andra det ena lärarförbundet, LR.
Men i den här frågan förstår jag inte vad man vill åstadkomma och än mindre hur det ska kunna genomföras. Låt oss granska förutsättningarna.
Särskilt i de stora städerna är skolväsendet i hög grad ”privatiserat”. I vissa kommuner drivs bortåt 50 % av gymnasieskolorna i stiftelse- eller bolagsform. Har det liberala folkpartiet tänkt sig att denna verksamhet ska förbjudas eller rent av konfiskeras? Knappast. Så vad menar man med ett statligt skolväsende?
En mjukare variant av förstatligande är att alla lärare får statligt reglerade löner och arbetsvillkor. Men inte heller det är möjligt så vitt jag förstår när ägandet ligger i en stiftelse eller ett aktiebolag. Dessutom har den statliga arbetsgivarpolitiken under senare år kraftigt prioriterat att avveckla centralt fastställda lönestegar och övergå till individuell lönesättning. Vill man göra tvärtom här?
Man kanske bara har tänkt sig att stärka kontrollen över alla skolor, kommunala och privata? Javisst, men det är ju redan gjort genom inrättandet av den statliga Skolinspektionen. Därmed är dock inte skolväsendet förstatligat lika lite som Finansinspektionen existens innebär att alla banker har blivit statliga.
Nåväl, att styra med en öronmärkt statlig finansiering för skolan måste väl ändå gå bra? Ja, det är förstås möjligt att till kommunnivån destinera öronmärkta pengar till skolan och relativt hyggligt kunna följa upp hur de (till synes) används. Men här finns massor av fallgropar. Kommunerna kan exempelvis göra som staten själv gör med högskolesektorn och Akademiska hus. Det vill säga höja hyrorna i de kommunalt ägda lokaler som skolorna nyttjar och få tillbaka ”skolpengar” för andra kommunala ändamål. Kreativiteten kommer att blomstra och någon garanti för storleken på den direkta undervisningsresursen som når klassrummet går inte att få.
Så en annan vinkling. Varför kommunaliserades skolan för ca 20 år sedan? Jo, vi som var med minns att den mot slutet av 80-talet tyngdes av en stor och detaljreglerande statlig byråkrati. När Skolöverstyrelsen blomstrade tror jag där fanns bortåt 500 anställda, därtill kom alla statliga länsskolnämnder. Då kunde man med fog tala om ett statligt skolväsende. Regleringen låg som en våt filt över verksamheten, många lärare var håglösa och uppgivna.
Men glöm då det som har varit och se på dagens situation säger någon. Javisst, vi kan ju granska hur staten sköter andra uppgifter. Polisen med många anställda över hela landet ligger nära till hands. Den är helstatlig med Rikspolisstyrelsen i toppen och länsvisa statliga organisationer. Därtill har stora resurstillskott gjorts under senare år. Och det fungerar väl bra – eller hur? Nej, inte ens rikspolischefen godkänner sin egen organisation. Jag har svårt att hitta belägg för att staten skulle bli en bra ägare av skolväsendet i Sverige.
Lite pikant i sammanhanget är att inom den statliga högskolsektorn driver Björklund en motsatt linje. Här är det önskvärt att några universitet lämnar statens trygga famn och övergår i stiftelseform. Jag har lite svårt för denna logik.
Alltså, varför förstatliga skolan och hur ska det gå till? Upp till bevis


tisdag 26 augusti 2014

Svara ja eller nej

Inte en politisk debatt utan Ja- och Nejspadar. Partiernas representanter förväntas kunna svara ett klart ja eller ett klart nej på några frågor. Det låter sig emellertid inte alltid göras. Vi ser det i reaktioner såsom: det beror på, ja på kort sikt, nja o.s.v.
Sådant här sänker för det mesta nivån på debatterna. Sluta därför med den här fördumningen av politiken
Blir det snart som i idrotten: Är du nöjd med loppet? Nä, jo det kändes lite segt.

Småpartierna får var sitt paket

Härom da´n fick Folkpartiet betyg i ordning. I dag får Centern miljöbilar. Jag gissar att kristdemokraterna får, inte avskaffande av landstingen men, ökat statligt inflytande över specialistsjukvården. Sedan fortsätter Alliansen att demonstrera enighet. Moderaterna behåller initiativet i de ekonomiska frågorna, internationella samarbetet, de flesta skolfrågorna, rättsfrågorna o.s.v. Det här är min bild av pågående valrörelse. De andra har fått sitt. Om någon av småpartiernas ledare frestas sticka upp kan något nytt litet köttben komma att utdelas.
Men någon folkbildning kring ideologierna torde vi inte få se.

Avklädd Schyman

Politiker bedöms i dag på ungefär samma sätt som idrottsmän bedöms. Hur klarade hon eller han sig.
Såg i söndags kväll en intervju med Gudrun Schyman. Hur klarade hon intervjun? Uppgiften var ju omöjlig. Fi:s politik går inte att försvara. Den hänger inte ihop. Mot den bakgrunden klarade hon sig med godkänt, men i sak fullständigt bedrövligt. Det enda riktiga för detta parti vore att säga: "Vi bryr oss inte om andra frågor än genusfrågor. Vi kommer att lägga ner våra röster i alla andra frågor". Men vem röstar på ett sådant parti?
Jag har knappast sett en politisk representant bli så avklädd offentligt.

Bilbränderna blev färre

"Bilbränderna blev färre".
Detta är rubriken på Upsala Nya Tidnings ledare i söndags. Just nu förefaller faktorer som eget ansvarstagande och och stöd från offentliga sektorn vara bra recept för minskning av våld. Det är bra att tidningar skriver om även positiva utslag av samhällets insatser.

Dock får det inte vara så att vi ger en uppfattning om att uteblivna insatser legitimerar våld. Det måste stå klart att det i även ett område med inaktivitet och håglöshet, våld alltid är oacceptabelt. Det är aldrig OK att bränna bilar. Långsiktigt arbete för att förändra attityder måste följa på kortsiktiga verkningsfulla åtgärder

Möter osäkra varje dag

Förut var man folkpartist eller man var socialdemokrat.  Nu väljer vi parti som vi väljer godis i en gottbutik.
Har vi förändrats så att vi inte bryr oss om ideologi längre eller kan det vara att partierna har förändrats? Mitt självklara svar är att partierna har förändrats. När partierna ses av politikerna som en organisation för karriärskapande blir politiken som en dagligvaruaffär. Man annonserar ut sina varor, konkurrensen är hård och den egna nyttan överdrivs.
Jag möter dagligen personer, som säger sig inte ha en aning om vilket parti de ska rösta på. Konstigt kan man tycka, men vad gör partierna för att bilda opinion för en ideologi. Ingenting.
Kommer vi att få se en förändring? Nej inte ännu på många år. Dagens broilers ska hinna bli gamla hönor och tuppar.
Men politiska partier, klaga inte över minskat antal medlemmar. Ni vill ju ha det så

onsdag 20 augusti 2014

Då kommundelsnämnder, nu staten och EU

Stora kommunsammanläggningar ägde rum 1971/1972. Fördelarna ansågs vara många. Bland nackdelarna nämndes att politikerna avskärmades från allmänheten.
Olika grepp har prövats för att öka närdemokratin. Hit hör kommundelsnämnder. Dessa har inte blivit bestående.
I dag nämner ingen ordet närdemokrati. Tvärtom. I dag gäller fler och fler frågor till EU och förstatligande av kommunalt-  och landstingsansvar. Politiken har professionaliserats allt mer och avståndet mellan väljare och valda ökar. Mot denna utveckling finns få invändningar. Inte nu, men invändningarna kommer.
Jag tror att diskussionen om direktvalda lokala nämnder återuppstår. För att återupptagna diskussioner ska bli meningsfulla krävs antingen att vi accepterar skillnader i service mellan olika geografiska områden eller att staten lyckas komma underfund med hur man ska använda sina lagar och förordningar. Idén med kommundelsnämnder byggde på idén om skillnader. Den idén torde knappast få fäste inom överskådlig tid.

KD vill behålla ojämlikheten inom äldrevården

Kristdemokraterna gör en huvudfråga av vem som ska vara driftansvarig för sjukvården.Man säger att tjugoen regioner kan inte klara att skapa en jämlik sjukvård.
Jag har många gånger frågat KD varför man accepterar skillnader inom skolan, inom äldrevården och inom kulturen.
Staten har med lagar och förordningar till uppgift att, bland annat, se till att skillnaderna geografiskt utjämnas. Uppenbarligen lyckas inte staten med sin uppgift. Är då lösningen att den som misslyckas med sin styrning ska få ansvar för även den dagliga driften?

tisdag 19 augusti 2014

Ordföljd har betydelse

"Ingen vet hur du vill ha det bättre än du själv."  Hur jag vill ha det bättre än jag själv? Kanske menas: "Ingen annan än du själv vet hur du vill ha det."

Den ojämlika vården

Vården är inte jämlik. Men vad beror skillnaderna på? Vad kan man göra för att minska skillnaderna? Det finns ju lagar, som säger att vi har rätt till lika villkor. Staten sitter sålunda med instrument för att förhindra ojämlikhet, men lyckas inte använda instrumenten.
Hur ska staten förmås fullgöra sin uppgift? Kanske kan man inrätta ett för alla landsting gemensamt organ för att bevaka att skillnaderna inte blir för stora. Staten kan uppenbarligen inte klara sin uppgift

Här en bra artikel om jämlik vård:
"Kommissionen för jämlik vård, som i höst efter valet ska lägga fram förslag på konkreta åtgärder för att minska ojämlikheterna i vården, anordnade ett seminarium i Almedalen den 30 juni på temat omotiverade och väsentliga skillnader i vården. Presentationer och diskussioner tog avstamp från rapporter och ett pågående arbete inom Myndigheten för Vårdanalys.
ALMEDALEN 2014. Sjukvården är i praktiken inte lika för alla. Vissa skillnader är till och med önskade – till exempel om patienter med stora behov får mer vårdinsatser än de med små behov.

Åsa Ljungvall
Åsa Ljungvall, utredare på Myndigheten för Vårdanalys, inledde seminariet med att presentera en delrapport som handlar om att identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården. En slutredovisning av projektet ska göras i oktober 2014.
Att det finns skillnader framgår av en rad olika rapporter och analyser, till exempel i Öppna jämförelser som tas fram av Socialstyrelsen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
– Men i rapporterna görs sällan en analys om vad skillnaderna innebär och varför de finns. Inte heller analyseras orsaker till skillnaderna, sade Åsa Ljungvall.
Just detta steg är det som Vårdanalys projekt ska försöka ta. 2013 publicerades en delrapport, ”Hur kan man identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården?”. Arbetet bygger på en rapport från Socialstyrelsen, ”Ojämna villkor för hälsa och vård”.

Hur identifieras väsentliga skillnader?

– Rapporten omfattar cirka 150 skillnader. Ungefär en fjärdedel handlar om vård, behandling och bemötande och det är de skillnaderna som vi ska analysera. I vårt uppdrag ingår inte skillnader i hälsa, sade Åsa Ljungvall.
För att identifiera omotiverade väsentliga skillnader utvecklades en modell. Bedömningen om en skillnad är omotiverad görs utifrån flera kriterier:
  • Beror skillnaden på en medicinsk avvägning? En rad faktorer kan motivera varför vissa patienter ska behandlas olika. Exempelvis skillnad mellan män och kvinnor kan vara en sådan medicinsk avvägning och därmed inte vara en omotiverad skillnad.
  • Beror skillnaden på en medveten prioritering av att de med störst behov ska ha mest vård? En gradering görs för att finna de skillnader som är särskilt omotiverade. Där tar man hänsyn till om det finns vetenskapliga evidens för att behandlingen gör nytta och dels om skillnaden beror på patientens egna önskemål.
  • Hur väsentlig är skillnaden? Där analyseras dels skillnadens storlek och dels skillnadens effekt.
I nästa steg har utredarna valt ut åtta skillnader där man söker efter orsaker till skillnaderna och möjliga motåtgärder."

Språkpolistillslag

"Hur kam man lösa ungdomsarbetslösheten?" Ja, det undrar man. Man kan lösa problemet med ungdomsarbetslöshet, man kan minska eller avskaffa ungdomsarbetslösheten. Men lösa den, hur gör man då?
Ur en artikel i dag, skriven av en tillträdande kanalansvarig: "...får veta vilket parti-djur de är." Varför bindestreck? "...under en timmes lång direktsänd intervju i P3." Visst kallas detta kontamination? Borde väl lyda antingen "...under en timmes ..." eller "...under en timme lång...". 
"Politik måste också få vara roligt". Borde väl lyda "Politik måste också få vara rolig". 

fredag 15 augusti 2014

Det är underleverantörens ansvar

När SJ inte klarar att leva upp till träffat avtal med en resenär inträffar att man skyller på ett annat företag, till exempel, det företag som har ansvar för rälsen. Acceptera inte sådant. Du har avtal med endast SJ och vilka SJ har avtal med är SJ;s ansvar.
Nyligen missade Norwegian att leverera vårt bagage. Vid en kontakt sades ansvaret inte vara Norwegians utan Arlandas. Struntprat. Jag har köpt biljett av Norwegian för transport av mig och mitt bagage. Byggföretag skyller på underleverantörer. 
Det här är ett problem i dag. Det är ett växande problem. Vi saknar kunskap och blir därigenom offer för diverse marknader.

Fel fråga om kärnkraften

Fel politisk debatt om kärnkraften. Den tycks handla om huruvida man ska bygga fler kärnkraftreaktorer eller lägga ner befintliga. Hur kan man säga Bygg ut kärnkraften! utan att tala om på vilka premisser det ska ske? Jo, FP säger att de nya ska klara högt ställda säkerhetskrav. Men, vilka är kraven? Detta måste debatten handla om. Det är den frågan, som är politiken.

Staten måste bli bättre på att styra

Vi har i Sverige två beslutsnivåer. Riksdagen och landstingen/kommunerna. Ansvarsfördelningen är tydlig. Riksdagen stiftar lagar och ska se till att dessa efterlevs. Landstingen och kommunerna ska sätta upp mål inom ramen för vad riksdagens lagstiftning anger och vara ansvariga för den dagliga driften.
Det pågår en diskussion om hur man ska komma till rätta med det faktum och problemet att staten inte har lyckats med sin uppgift att, som lagarna anger, skapa, till exempel, jämlik skola och jämlik sjukvård.
En del anser att lösningen ligger i att även driften av skolan överförs till staten, men endast skolan. Varför bara den? Andra anser att staten, som inte lyckats skapa jämlik sjukvård, ska ta över driften av sjukvården. Och endast sjukvården.
Kan 290 kommuner förbättra skolan? Klart att dom kan. Men hur ska vi göra så att staten kan klara sina uppgifter. Ska vi då lägga nya uppgifter på staten?

tisdag 12 augusti 2014

Lägg till fyra punkter, ta bort en - ett bra klimatpolitiskt program

Folkpartiet har i flera avseenden ett bra miljöprogram. Här en del av klimatpolitiken:
  • Sverige ska vara en förebild och en pådrivande kraft i klimatarbetet. Genom internationella och generella ekonomiska styrmedel, såsom koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter, kan klimatomställningen ske samtidigt som jobben och välfärden tryggas.
  • Kärnkraften är viktig för klimatneutral elproduktion. Nya kärnkraftsreaktorer som klarar högt ställda säkerhetskrav ska byggas i Sverige.
  • Bygg ut vindkraften på rätt ställen. Vindkraft ska koncentreras till redan exploaterade områden och platser med relativt låga värden för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv.
  • Modernisera vattenkraften. Vattenkraften kan ge mer energi och skada naturen mindre genom teknikutveckling och effektivisering, inte genom ökad exploatering.
  • Höj ambitionerna för att skydda den biologiska mångfalden. Det behövs fler skyddade sammanhängande områden både på land och i vatten, till exempel i form av marina reservat.
  • Sverige ska vara en pådrivande kraft i havsmiljöarbetet. Skatten på konstgödsel ska återinföras. Sverige ska bidra mer för att rädda Östersjön från övergödning och hålla nere utsläppen av kadmium.
  • Bort med farliga kemikalier. Den europeiska kemikalielagstiftningen behöver skärpas, och särskild hänsyn tas till barn och ungas känslighet samt till den samlade effekten då flera olika kemikalier samverkar.
  • Satsa på klimatsmarta transporter. Rusta upp och bygg ut järnvägen och satsa på höghastighetståg. Bygg ut kollektivtrafiken i tätorter, underlätta för elbilar och skapa säkra förutsättningar för att cykla. Ett robust järnvägssystem och väl utbyggd kollektivtrafik är en förutsättning för en fungerande arbetsmarknad och bidrar till klimatsmarta transporter.
Dock:

Detta skulle bli ännu bättre om man la till
           *   Bygg ut vindkraften
           *   Bygg ut solkraften
           *   Satsa på utveckling av vågkraften
           *   Ökade anslag till forskning om alternativa energislag
Då skulle punkten om kärnkraft kunna utgå. Lär av Tyskland, som skapat större ökning av förnybar energi än minskning av energi från kärnkraft

Inte ökade utsläpp i Tyskland


Visst får man göra så här? Om inte upplys mig
Nedanstående mycket intressantMycket intressant

"Tomas Kåberger: ”Tysklands kärnkraftsavveckling har inte ökat utsläppen”

Foto: Energimyndigheten

Riks­da­gens nä­rings­ut­skotts ord­fö­ran­de påstod i Almedalen att de tyska kol­di­ox­id­ut­släp­pen ökade dra­ma­tiskt trots alla sol­pa­ne­ler och alla ti­o­tu­sen­tals vind­kraft­verk. Detta kopplade han till att man i Tyskland avvecklat några av sina kärn­re­ak­to­rer.
Mellan år 2000 och 2013 ökade pro­duk­tio­nen av förnybar el i Tyskland med 110 TWh. Kärn­kraf­ten minskade med knappt 75 TWh, så förnybart ökade 35 TWh mer än kärn­kraf­ten minskade, vilket ger utrymme för ökad el­kon­sum­tion utan att använda mer fossila bränslen. El­kon­sum­tio­nen ökade bara med 15 TWh, så det fanns utrymme att minska fos­sil­ba­se­rad el­pro­duk­tion med hela 20 TWh.
I verk­lig­he­ten blev det an­norlun­da. Vat­ten­falls kol­kraft­verk i Tyskland har kon­kur­re­rat ut Vat­ten­falls gas­kraft­verk i Holland och bidragit till att Tyskland gick från att importera el år 2000 till att 2013 exportera 33 TWh el. Det beror på att kol­dix­id­ut­släp­pen från kol­kraft­verk i EU inte får beskattas av Tyskland utan begränsas av EU:s ut­släpps­rätts­han­del som inte längre utgör någon praktisk be­gräns­ning: Rätten att släppa ut har blivit ungefär gratis.
Men Tyskland har ju också lyckats ersätta fossila bränslen i upp­värm­nings­sek­torn med förnybar energi, och man har ef­fek­ti­vi­se­rat ener­gi­an­vänd­ning­en. Så totalt sett har kol­di­ox­id­ut­släp­pen från fossila bränslen enligt BP:s statistik minskat från 900 miljoner ton år 2000 till knappt 850 miljoner ton år 2013.
Tittar man på det senast årets ut­veck­ling går det fort­fa­ran­de i samma riktning. Jämför man första halvåret 2014 med el­pro­duk­tio­nen samma period 2013, minskade kärn­kraf­ten med 1 TWh, fossila bränslen minskade med 15 TWh och förnybart ökade med nästan 10 TWh.
Men man kan tänka sig att nä­rings­ut­skot­tets ord­fö­ran­de kan ha hittat en annan tids­ho­ri­sont där kärn­kraf­tav­veck­ling­en var som snabbast.
Från 2010 till 2013 minskade kärn­kraf­ten med hela 43 TWh och förnybart ökade bara med 42 TWh. Man skulle kunna tänka sig påstå att denna brist på en dryg TWh var orsaken till en “dramatisk” ökning av kol­di­ox­id­ut­släp­pen. Om denna dryga TWh brist skulle täckas med Vat­ten­falls sämsta kol­kraft­verk skulle det kanske ge nästan en miljon ton CO2. Men el­kon­sum­tio­nen i Tyskland minskade med nästan 20 TWh från 2010 till 2013. Så det går inte heller att hävda att den minskade kärn­kraft­pro­duk­tio­nen skulle vara orsaken till en dramatisk ökning av kol­di­ox­id­ut­släp­pen under denna extrema av­veck­lings­pe­ri­od.
Men utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i Tyskland mellan 2010 och 2013 har ökat med 10 miljoner ton. Men det kan inte bero på att kärn­kraf­ten ersatts med fossila bränslen. Den totala el­pro­duk­tio­nen med fossila bränslen har ju minskat från 2010 till 2013!
Det har hänt något annat i elsektorn som bidragit till ökade kol­di­ox­id­ut­släpp under denna tiden för Merkels kärn­kraf­tav­veck­ling. Det är att gas ersatts med kol. Gas­ba­se­rad el­pro­duk­tion minskade med 23 TWh och kol-elen ökade med 23 TWh. Metangas har färre kolatomer per ener­gi­en­het, och gas­kraft­verk ger i allmänhet mer el per ener­gi­en­het i bränslet. Det kan förklara ökade kol­di­ox­id­ut­släpp. Men detta har inget att göra med att förnybar el ersatt kärnkraft.
Hade det inte varit för att exporten ökade med 15 TWh skulle det blivit en mer dramatisk minskning. Så hur kan man hävda att kärn­kraf­tav­veck­ling­en i Tyskland har något att göra med en påstått dramatisk ökning av kol­di­ox­id­ut­släp­pen?
Tomas Kåberger, professor i in­dust­ri­ell ener­gi­po­li­cy vid Chalmers och ord­fö­ran­de i Japan Renewable Energy Founda­tion."

Utveckla språket, inte avveckla

"Vi vinner endast valet om vi arbetar tillsammans." Det här är ett exempel på de märkliga vägar vårt språk tagit. Språket utvecklas hela tiden, javisst. Men, när förändringar leder till att otydligheten ökar liksom risken för missförstånd, då måste inte bara vi språkpoliser, utan skolan och media rycka in. I citatet står att vi vinner endast valet. Vad mer skulle man kunna vinna? Det framgår inte. Nu kan man av sammanhanget förstå att man menar "Vi vinner valet endast om vi samarbetar". 
Men varför skriver man inte det? Utveckling har blivit avveckling

fredag 8 augusti 2014

Tråkiga kommentarer

Om politiker var lika skickliga som vissa journalister och andra förståsigpåare skulle aldrig katastrofer inträffa. Samhället skulle klara att möta den annalkande katastrofen i tid.
Det är med avsmak många av oss tar del av kommentarer om vad regeringen borde ha gjort. Visserligen instämmer jag i att det är bättre med räddningsflygplan än med JAS-plan, men diskussionen hör inte hemma i en situation när människor, djur och natur far illa.
Ännu sämre känns rubriker som "Vaktar husen - mot plundrare". Att det finns så många människor helt utan känslor att Polisen måste ingripa för att förhindra att människor i nöd utsätts för plundring, är bedrövligt. En del av vårt alltmer egoistiska samhälle.