onsdag 30 december 2015

Stor intervju med kommunstyrelsens ordförande

I går kunde vi i Upsala Nya Tidning läsa en stort uppslagen intervju med kommunstyrelsens i Uppsala kommun ordförande. Rubriken i UNT: "Vi har inte gjort något vägval, ännu"
Jag började läsningen med stort intresse. Efteråt tänkte jag: var jag disträ? Vad var det jag läste? Jag läser en gång till.
Fråga: Varför är det kris iUppsalas ekonomi?
Svar: dåliga ekonomiska resultat, kraftiga investeringar

Fråga: Vad innebär det? Kommer ni att kunna göra nödvändiga investeringar?
Svar: Vi kommer att ta en ordentlig diskussion

Fråga: Vilka områden är viktigast att prioritera?
Svar: Det kan jag inte svara på i dag

Fråga: Men du måste väl ha en allmän uppfattning om vilka områden som ni värnar
Svar: Det är klart jag har. Men vi har inte gjort något vägval.

Fråga: Innebär det att ni kan komma att höja skatten?
Svar:Någon diskussion om fler höjningar finns inte

Fråga: Hur mycket kommer det att ge? (Bidrag från staten)
Svar: Det vet jag inte i dag

Fråga: Kommer ni att klara utbyggnaden av förskolor och skolor i alla nya bostadsområden?
Svar: Vi kommer att se över helheten. När det gäller skolan har vi redan satt in tuffa åtgärder.



Fråga: Ni har ett överskottsmål på två procent. När klarar ni det?
Svar: Inte nästa år. Målet är: under en planperiod

Fråga: Ett förslag som SKL lägger fram för att stärka ekonomin är att höja kommunens överskottsmål
           mer än två procent. Hur ser du på det?
Svar: Det blir svårt

Fråga: Uppsala kommuns kostnader för just skola och omsorg ligger betydligt högre än jämförbara kommuner (borde stå kommuners) och har gjort det länge. Hur mycket ska skola och omsorg spara?
Svar: Det är viktigt att analysera.När det gäller skolan har vi redan satt in tuffa åtgärder.

Fråga: Oppositionen anser att ni har brutit en trend där kostnaderna för kommunen var på väg ned, efter valet har de stigit igen? (Är ju ingen fråga. Antar att journalisten frågade varför kostnaderna har stigit)
Svar: Vi fick ta över en ekonomi utan färdiga förslag och ett resultat på minus 165 miljoner kronor

Fråga: Var det rätt köpa marken (antar att UNT menar "..att köpa marken) av landstinget i Ulleråker för två miljarder kronor. Det är ju en del av dagens lånekris?
Svar: Inget svar på frågan

Fråga: Är det vettigt att investera en halv miljard i en ny fotbollsarena på Studenternas i det läget?
Svar: Den frågan har vi diskuterat. Vi måste kunna investera i alla delar av samhället. Tolkar svaret som ett ja.

Fråga: Hur går det med satsningen på spårvägar om ni inte kan låna mer pengar?
Svar: Ambitionen är att åstadkomma spårväg. men det går inte utan statligt stöd. Vi måste fundera på vad som ska göras

Fråga: Det går att få in pengar genom att sälja tillgångar. Är det något ni planerar?
Svar: Vi har pratat om frågan, men det finns inga färdiga diskussioner

Det kan finnas invändningar mot den här typen av sammanfattningar i form av att hela svaren inte redovisats. Dock hävdar jag att det som inte finns med här inte är något svar på frågan

tisdag 29 december 2015

Lönsamt att utbilda sig? Ja och nej

Det måste löna sig att utbilda sig, är en viktig socialliberal princip. Jo, det lönar sig visst, i form av att utbildning ger jobb. Dock är det knappast lönsamt att utbilda sig under lång tid. Vi socialliberaler kommer att driva den frågan hårt i kommande valrörelse.

Sverige bäst på jobb efter högre utbildning - men inte på löner

I Sverige leder eftergymnasiala studier i hög utsträckning till jobb. Sysselsättningsgraden för denna grupp är en av de högsta inom OECD. Men det syns inte på lönen. Högskoleutbildades löner är låga i Sverige jämfört med andra OECD-länder.

Trump en lögnare, som en del svenska politiker vill försvarssamarbeta med

Vet ni vad jag tänker varje gång jag ser bilden på Trump? Nej hur ska ni veta det. Jo, att denne man kan komma att bli USA:s president. Denne man kan bli den som dominerar världspolitiken, inklusive NATO.
Denne man kan komma att bli den som mest påverkar den organisation, som vissa svenska politiker vill att Sverige ska bli medlem i, nämligen NATO. Denne man, som är jämställdhetens fiende personifierad och som vill kasta ut människor ur USA, beroende på vilken religion man tillhör eller vilken hudfärg man har. Denne man ska alltså svenska politiker sitta och träffa strategiska överenskommelser med om olyckorna är framme att han blir vald till USA:s president och vissa ledande politiker i Sverige får sin vilja igenom, att Sverige ska bli medlem i NATO.

Donald Trump och Barack Obama.
Donald Trump och Barack Obama. Foto: All over press
2015

Politikerna som ljuger mest

När en professionell faktagranskare analyserar vad de amerikanska politikerna säger blir resultatet inte särskilt smickrande.
ANNONTipsa
Det är New York Times som publicerar en undersökning av PolitiFact där 17 mer eller mindre aktuella politiker får påståenden sedan 2007 granskade.
Det politikerna sagt delas sedan in i sex kategorier: sant, mestadels sant, 50/50, mestadels falskt, falskt och slutligen något PolitiFact kallar Pants on Fire, som ska uttydas chockerande falskt.
I den senare kategorin segrar republikanen Donald Trump, men överlag är det en annan presidentkandidat som allra minst håller sig till sanningen: republikanen Ben Carson. Demokrater klarar sig generellt bättre i undersökningen.

De talar mest sanning

Andel sanna påståenden i procent.
Bernie Sanders, 54
Hillary Clinton, 51
Bill Clinton, 50
Barack Obama, 48
Jeb Bush, 48
Rand Paul, 47
Chris Christie, 41
Joseph Biden, 39
Marco Rubio, 38
Lindsey Graham, 34
Dick Cheney, 30
Carly Fiorina, 28
Ted Cruz, 22
Rick Santorum, 22
Martin O’Malley, 19
Donald Trump, 7
Ben Carson, 4
(Källa: PolitiFact / New York Times)

De talar mest osanning,

Andel falska påståenden i procent.
Ben Carson, 84
Donald Trump, 76
Ted Cruz, 66
Dick Cheney, 59
Rick Santorum, 55
Carly Fiorina, 50
Marco Rubio, 40
Lindsey Graham, 34
Chris Christie, 32
Rand Paul, 32
Joseph Biden, 32
Jeb Bush, 32
Bernie Sanders, 28
Hillary Clinton, 28
Barack Obama, 26
Martin O’Malley, 25
Bill Clinton, 2

Brukarråd inrättas

Ambitionen är lovvärd. Uppsala kommun vill öka funktionsnedsattas inflytande. I detta syfte inrättas ett brukarråd.
Kanske behövs detta. Åtminstone är åtgärden vanlig när man vill visa handlingskraft och god vilja. Jag hoppas att man innan inrättandet har frågat sig hur kontakten medborgare - politiska representanter ska kunna förbättras. Funktionsnedsattas och andra gruppers närhet till alla beslutsfattare måste förändras radikalt. I första hand handlar det om att göra våra politiker medvetna om vad deras roll innebär.

Uppsala kommun

Uppsala kommun logotype

Ökat inflytande när funktionsnedsatta får ett eget brukarråd

Uppsala kommun - 2015-12-17 10:26 CET

Omsorgsnämnden kommer under 2016 att utveckla arbetssätt för att bättre hämta in och ta tillvara brukares synpunkter och erfarenheter. Ett nytt brukarråd LSS ska inrättas, och nämnden utreder också alternativa kommunikationssätt för att öka barns och ungdomars delaktighet i beslut. Från 2016 är omsorgsnämndens alla sammanträden öppna för allmänheten. I samband med sammanträdena anordnas regelbundna föreningsdialoger.
Omsorgsnämnden beslutade vid sitt sammanträde onsdag 16 december om sin verksamhetsplan och budget för 2016. En viktig ansats i verksamhetsplanen är nämndens vilja till ökat inflytande för nämndens målgrupper och övriga kommuninvånare.
Sedan tidigare finns ett kommunalt handikappråd i kommunen. Det ska under 2016 kompletteras med ett råd för personer som omfattas av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Rådet ska ha fasta medlemmar med representanter från brukarorganisationer och politiska nämnder.
Under 2016 ska också omsorgsförvaltningen utreda alternativa kommunikationssätt för att öka barns och ungas delaktighet i beslut som rör dem själva.
– Med brukarrådet kommer fler vara med att påverka och det kommer leda till bättre kvalitet, säger Eva Christiernin (S), ordförande i omsorgsnämnden. Brukarna och deras företrädare har ju erfarenheter som många förtroendevalda och tjänstemän inte har. Det kan handla om allt ifrån vardagliga händelser till att kunna påverka hur samhället utvecklas.
Alla omsorgsnämndens sammanträden är från 2016 öppna för allmänheten. Nämndhandlingar publiceras på kommunens webbplats någon vecka innan sammanträdet. I samband med nämndens sammanträden hålls föreningsdialoger med de föreningarna som nämnden samarbetar med, bland annat genom föreningsbidrag.
Öppna nämndsammanträden innebär att alla är välkomna som åhörare. Besökare har ingen yttranderätt men vid kaffepausen finns tillfälle att träffa och diskutera med nämndens ledamöter och ersättare

Uppsala kommn upphandlar förarutbildning


Ideologin har åter fått vika för verkligheten. Uppsala kommun, som har en rödgrön majoritet, ska upphandla anläggningsförarutbildning. Men tänk om utbildningsanordnaren går och gör en vinst

Uppsala kommun

Uppsala kommun logotype

Kommunen vill upphandla anläggningsförarutbildning

Uppsala kommun - 2015-12-17 10:16 CET
Utbildningsnämnden beslutade den 16 december att genomföra en upphandling av inriktningen anläggningsfordon inom bygg- och anläggningsprogrammet. Syftet är att erbjuda gymnasieelever fler valmöjligheter och att försörja arbetsmarknaden med viktig kompetens. Utbildningen förväntas erbjudas vid Jälla.
Den 22 april i år fattade utbildningsnämnden beslut om åtgärder för att nå ekonomi i balans inom den kommunala gymnasieskolan. En följd av beslutet var att inriktningen anläggningsfordon på bygg- och anlaggningsprogrammet lades, ner eftersom den kräver dyra investeringar i framförallt maskiner. Antagningen till läsåret 2015/2016 stoppades.
Kommunens fortsatta utvärdering har visat att det finns exempel på andra kommuner som upphandlat inriktningen anläggningsfordon. Den enskilda utbildningsanordnaren har då stått för de inriktningsspecifika delarna i utbildningen och de dyra maskinerna. Kommunen har stått för övriga gymnasieämnen som kan läsas tillsammans med elever på andra program.
–Jag ser vår upphandling som ett nytt sätt att försöka hitta lösningar utifrån våra ekonomiska ramar, säger Erik Ojala, chef kommunal gymnasieskola om dagens förslag till beslut.
Dagens starka byggkonjunktur ökar möjligheten för dem med rätt utbildning att få arbete efter avslutade studier. Enligt arbetsförmedlingens prognoserhar anläggningsmaskinförare goda möjligheter till jobb de närmaste åren, och i dagsläget erbjuder ingen annan huvudman inriktningen i Uppsala eller närområdet.
– Förhoppningen är att få till en win-win-situation där kommunen och den enskilda utbildningsanordnaren samverkar kring en utbildning som säkerställer framtida kompetens. Vi vill självklart kunna erbjuda utbildningar som eleverna efterfrågar och som ger goda utsikter på arbetsmarknaden, säger Caroline Andersson (S), ordförande i utbildningsnämnden.
Ambitionen är att elever ska kunna söka inriktningen till höstterminen 2017. I så fall får även elever på bygg- och anläggningsprogrammet möjlighet att söka inriktningen till år två, med start hösten 2016

Kollektivtrafiknämnden 16 december

Här ytterligare en positiv nyhet. Extra tillfredsställande är det att få skriva något positivt om landstinget. Det är minsann inte lätt att finna något. Snart kan vi tala om helt fossilfri drift av bussarna i länet. Det går om man bestämmer sig

Uppsnabbat kollektivtrafiknämnden 16 december

I detta nummer

  • Handlingsplan för fossilfri kollektivtrafik år 2020
  • Budget 2016
  • Trafikering och hållplatser utmed nya väg 56
  • Yttrande till Håbo kommun


Handlingsplan för fossilfri kollektivtrafik år 2020

Kollektivtrafiknämnden antog ett förslag till handlingsplan för att den upphandlade kollektivtrafiken ska bli fossilfri till år 2020.
Handlingsplanen bygger på att succesivt ställa om de bussar som i dag körs på fossil diesel till andra drivmedel. För stadsbussarna i Uppsala ska övergången till eldrift fortsätta. Redan i dag körs fem elhybridbussar i Uppsala och ytterligare 15 är beställda av Gamla Uppsala Buss som kör stadsbussarna.
Satsningen på biogas ska fortsätta för de stadsbussar som inte drivs med el. Även regionbusstrafikens gasbussar som körs i dag på naturgas ska övergå till biogas.
De dieseldrivna bussarna ska succesivt övergå till att köras på fossilfri biodiesel.

Budget 2016

Oförändrade biljettpriser för 30-dagarsbiljetter och enkelbiljetter samt ökat resande är viktiga delar i den budget som fastställdes av nämnden för UL:s verksamhet 2016.
Det innebär att priset för en 30-dagarsbiljett ligger kvar på 750 kr och att en enkelbiljett kostar 27 kr per zon även under 2016. För att balansera ökade kostnader för trafiken ska resandet öka med minst 6 procent jämfört med 2015.
Från 2016 överförs administrationen av sjukresor till UL och därför ökar landstingsanslaget med 80 miljoner kr utöver de 904 miljoner kr som anslås för UL-trafiken.
Totalt har UL en budget på 1, 8 miljarder, inklusive sjukresor, och finansieringen består av intäkter på ca 860 miljoner och ett totalt anslag på 984 miljoner.

Trafikering och hållplatser utmed nya väg 56

Trafikverket håller på att bygga om väg 56 mellan Heby och Tärnsjö. Sträckan mellan Stingtorpet och Tärnsjö dras i en ny ostlig sträckning och det påverkar busslinje 865. Minst 9 hållplatser kommer att försvinna. I arbetsplanen framgår att kollektivtrafiken kommer att trafikera delar av befintlig väg in till Runhällen men i övrigt trafikera den nya sträckningen av väg 56. Enligt Trafikverket kan projektet finansiera en ny hållplats i eller utanför Runhällen.
I dagens beslut får UL i uppdrag att arbeta för att det blir flera hållplatser utöver den utanför Runhällen. I uppdraget ingår också att trafikera den nya vägsträckningen enligt alternativ 1, kompletterat med anropsstyrd trafik, som innebär att en hållplats byggs vid nya väg 56 utanför Runhällen. För att hållplatsen ska bli attraktiv behövs också en pendlarparkering i anslutning till hållplatsen och en cykelväg mellan Runhällen och parkeringen.

Yttrande till Håbo kommun

Håbo kommun har bjudit in UL att lämna synpunkter på kommunens utställningsförslag Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Kommunen pekar ut fyra LIS-områden med utvecklingsförslag för varje område. Utvecklingsområdena är Skokloster, Skokloster slott, Övergran och Sånka som samtliga ligger i befintliga kollektivtrafikstråk.
I yttrandet som nämnden godkände anser UL att det är positivt att kommunen strävar mot en landsbygdsutveckling i befintliga infrastruktur- och kollektivtrafikstråk. Kommunen lyfter fram vikten av sammanlänkande och säkra gång- och cykelstråk i nya bebyggelseområden, vilket är positivt för att främja hållbara transporter. Det viktig att dessa stråk är tydligt kopplade till hållplatser, så att hela-resan-perspektivet beaktas

Bättre luft i Uppsala


Det lönar sig att hålla en fast linje. Protesterna har varit många och tvivlen på att åtgärderna ska ge effekt har varit av karaktären "Det begriper väl vem som helst att det inte betyder någonting". Luften i centrala Uppsala är nu sådan att det inte är livsfarligt att vistas i centrum. 


Uppsala kommun

Uppsala kommun logotype

Trend med bättre luft i centrala Uppsala håller i sig

Uppsala kommun - 2015-12-21 10:48 CET
Uppsala kommer klara EU-gränsen för stora partiklar på Kungsgatan för fjärde året i rad. Det indikerar mätningarna av stora partiklar från Kungsgatan. Tack vare en rad vidtagna åtgärder klaras normen, trots att otillåten körning med dubbdäck fortfarande förekommer på Kungsgatan.
Partiklarna kommer från till exempel slitage på vägbeläggningar, däck och bromsar och kommunen har i flera år vidtagit åtgärder för att klara de europeiska miljökvalitetsnormerna för stora partiklar.
Åtgärderna som vidtagits för att skapa bättre luft på Kungsgatan ger resultat. Det bekräftar mätningar av partikelhalter från Kungsgatan som görs kontinuerligt. Det blir fjärde året i rad som Uppsala klarar den gräns som EU satt för antalet dygn - 35 - som partikelhalterna max får överskridas. Hittills i år är antalet överskridanden 17.
–Trenden går åt rätt håll, åtgärderna har effekt och vi klarar normerna. Vi har fortfarande dagar då vi överskrider gränsvärdet men de är få i det stora hela och vi klarar EU-gränsen med råge, säger Johan Lundqvist (MP), ordförande i gatu- och samhällsmiljönämnden.
Minskningen av partiklar på Kungsgatan är ett resultat av flera åtgärder, bland annat införande av miljözon, hastighetssänkning i city, dubbdäcksförbud, och effektivare renhållning av gatorna.
Uppsala har höga ambitioner inom miljö-, klimat och hälsoområdet och att mäta luftkvaliten är en viktig del i arbetet. Därför utreder kommunen nu möjligheten att utveckla och bygga ut tekniken som mäter luftkvalité i stadskärnan.
–Vi vill inte bara klara normen utan också arbeta mot målet att invånare i Uppsala kommun ska få vistas i en stad där luften klarar Sveriges högt ställda miljökvalitetsmål, för att få så positiva effekter på våra medborgares hälsa och vår miljö som möjligt, säger Maria Gardfjell (MP), kommunalråd med ansvar för trafikfrågor.
Åtgärderna är en del av Uppsala kommuns Åtgärdsprogram för bättre luftkvalitet.
Mer information
Michael Eriksson, gatu- och parkchef
Telefon: 018-727 43 4

lördag 19 december 2015

Från landstinget 15 december

Uppsnappat från Uppsnabbat

En uppföljning av väntetiderna inom vården har gjorts. Men bara ett konstaterande av att det ser ut som det gör. Uppföljning kräver politiska beslut för att korrigera avvikelser. Men så inte inom landstinget

Uppsnabbat hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen 15 december

I detta nyhetsbrev:

  • Barn får rätt till hemsjukvård vid livets slut
  • Uppföljning av väntetider
  • Viljeinriktning och handlingsplan om psykisk ohälsa antagen
  • Landstinget ska ta fram handlingsplan om hedersrelaterat våld
  • Närvårdsavdelning utvärderad
  • Ja till ny organisation av palliativt centrum
  • Avtal om vårdplatser för invånare i södra Heby
  • Specialistansluten hemsjukvård i Älvkarleby
  • Avgifter för cellprovtagning kan tas bort
  • Organisation för anhörigstöd ska utredas
  • Nytt avtal med barnomdbudsmannen
  • Översyn av avtal med Röda Korset
  • Ekonomirapport november
  • Klart med hyresavtal för vårdcentral i Stenhagen


Barn får rätt till hemsjukvård vid livets slut

Svårt sjuka barn i Uppsala län ska få samma rätt som vuxna att vårdas i hemmet vid livets slut. Vården kommer i framtiden att ges dygnet runt av teamen för palliativ hemsjukvård. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Frågan om att ge barn tillgång till palliativ vård i hemmet har diskuterats under flera år. I hela länet handlar det om cirka fem till sju barn per år, svårt sjuka barn med till exempel cancer eller neurologisk sjukdom och som befinner sig livets slutskede. Hittills har dessa barn vanligtvis vårdats på sjukhus, men från våren 2016 blir det möjligt för dem att sluta sina liv i hemmiljö, om det är vad deras vårdnadshavare önskar.
Vården ska ges av samma specialiserade vårdteam som idag vårdar vuxna i hemmet vid livets slut. Teamen planeras att vara knutna till palliativt centrum i Uppsala, Lasarettet i Enköping och geriatriken i Tierp. I den norra länsdelen startar verksamheten efter årsskiftet. Vid Lasarettet i Enköping är planen att ge det palliativa hemsjukvårdsteamet ett utökat uppdrag. I Uppsala/Knivsta planeras en övergångslösning i avvaktan på att sjukvårdsteamet övergår från kommunen till landstingets regi.
Akademiska sjukhuset får i uppdrag att bygga upp och samordna verksamheten och får ett utökat anslag på 375 000 kronor. Sjuksköterskor inom barnsjukhusets hemsjukvård ska ge stöd och utbildning till hemsjukvårdsteamen och bland annat hjälpa till att ta fram skräddarsydda vårdplaner för varje barn.

Uppföljning av väntetider

Under 2015 har tillgängligheten till den specialiserade vården försämrats, både när det gäller väntetiden till besök och operation. Det framgår av en rapport till hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Genom vårdgarantienheten erbjuds patienter vård hos andra vårdgivare. Trots deras ökade insatser ökar antalet väntande i den specialiserade vården, framför allt inom öron-näs och halssjukvården samt ögonsjukvården.
En bidragande faktor till den försämrade tillgängligheten tros vara den nya patientlagen, som ger ökade möjlighet att söka öppen specialiserad vård utan remiss från primärvård eller annan vårdgivare.
Till primärvården bedöms tillgängligheten vara stabil.

Viljeinriktning och handlingsplan om psykisk ohälsa antagen

Landstinget har tagit fram en viljeinriktning och handlingsplan för att säkra en trygg hälso- och sjukvård för personer i alla åldrar med psykisk ohälsa.
I planen pekas följande förändringsområden ut:
  • Anpassa befintligt vårdval för psykoterapi
  • Stärka kompetensen för psykisk ohälsa på vårdcentraler
  • Utveckla internetbaserade behandlingsformer
  • Starta självhjälpsgrupper tillsammans med brukarföreningar
  • Utveckla kunskapsstyrning och processtöd för vårdgivarna
  • Ta stöd av befintligt utvecklingsarbete för samordnade insatser
  • Fortsätta utreda barns och ungdomars psykiska hälsa med särskilt fokus på beroende/missbruk samt ett länsövergripande omhändertagande av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att anta viljeinriktningen och handlingsplanen och gav landstingsdirektören i uppdrag att konkretisera och föreslå uppföljning och finansiering av de antagna förändringsområdena.
(M), (L), (C) och (KD) yrkade på behålla primärvården som remittent. Detta avslogs.

Landstinget ska ta fram handlingsplan om hedersrelaterat våld

Landstinget ska ta fram en handlingsplan om hedersrelaterat våld. Det beslutade landstingsfullmäktige i september. Nu har hälso- och sjukvårdsstyrelsen gett landstingsdirektören i uppdrag att ta fram handlingsplanen. Arbetet kommer att ske i ett brett samarbete. Uppdraget ska återrapporteras senast i oktober.

Närvårdsavdelningen utvärderad

Landstinget har gjort en utvärdering av Närvårdsavdelningen i Uppsala. Utvärderingen visar att endast en av tre målsättningar med verksamheten har uppnåtts. Avdelningen har inte avlastat Akademiska sjukhuset i den omfattning som var avsikten. Utvärderingen gjordes under våren 2015, då verksamheten fortfarande var i ett startskede. Under hösten 2015 har dock Närvårdsavdelningen arbetat för att nå en högre måluppfyllelse och utökat antalet vårdplatser.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att göra en ny uppföljning av Närvårdsavdelningen i Uppsala hösten 2016. I uppföljningsuppdraget ingår att se över rutiner, schemaläggning och organisation.

Ja till ny organisation av palliativt centrum

Palliativt centrum, som idag drivs i samarbete mellan landstinget och Uppsala kommun, kan i framtiden drivas av landstinget och inordnas under Akademiska sjukhuset. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ställde sig bakom det förslag till omorganisation som har tagits fram.
Landstingsdirektören fick i uppdrag att i samverkan med Uppsala kommun förbereda en överföring av sjukvårdsteamets verksamhet till landstinget. Överföringen ska vara genomförd senast den 1 januari 2017.
I samverkan med Uppsala kommun ska Akademiska sjukhuset genomföra en verksamhetsöversyn och processanalys av palliativt centrum och sjukvårdsteamets verksamhet för att uppnå en vårdprocess med högre kvalitet och kostnadseffektivitet.
(M), (C) och (KD) yrkade på att ärendet skulle återremitteras för att tydliggöra de ekonomiska konsekvenserna.

Avtal om vårdplatser för invånare i södra Heby

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att förlänga nuvarande avtal om vårdplatser på Närvårdsavdelningen för invånare i södra Heby kommun till dess att en ny överenskommelse träffats.

Specialistansluten hemsjukvård i Älvkarleby

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har godkänt en överenskommelse mellan landstinget och Älvkarleby kommun om specialistanknuten hemsjukvård. Enligt avtalet ska geriatriken vid Akademiska sjukhuset ges i uppdrag att bygga ut det mobila sjukvårdsteamet i Tierp. Landstinget kommer att ta över ansvaret för specialistansluten hemsjukvård i Älvkarleby från landstinget i Gävleborg.
Älvkarleby kommun ska också ta ställning till avtalet innan det kan börja gälla.

Avgifter för cellprovtagning kan tas bort

Landstinget ska utreda frågan om att ta bort patientavgiften för screening – gynekologiska hälsokontroll. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Utredningen görs mot bakgrund av en skrivelse som landstinget har fått från Nätverket mot gynekologisk cancer, där landstinget uppmanas ta bort avgiften.
Utredningen ska presenteras för hälso- sjukvårds- och FoUU-utskottet i februari 2016. Om utskottet ställer sig bakom att avgiften tas bort kommer utskottet att föreslå att landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta ett sådant beslut.

Organisation för anhörigstöd ska utredas

Landstinget ska utreda en organisation med en samordningsfunktion för anhörigstöd inom landstinget. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Landstinget har tidigare genomfört ett tvåårigt projekt för att förbättra anhörigstödet i landstinget. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har tidigare beslutat om en handlingsplan för stöd till anhöriga.

Nytt avtal med barnombudsmannen

Landstinget ska fortsätta att ha avtal med Barnombudsmannen i Uppsala om länsbarnombudsmannafunktionen. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Det nya avtalet gäller till den 31 december 2017. Kostnaden är 900 000 kronor per år.

Översyn av avtal med Röda Korset

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tog upp ett ärende som väckts av Lina Nordquist (L) och Johan Enfeldt (L) om att se över behovet och möjligheterna till utökad finansiering av Röda Korsets behandlingscentrum och att se över tillgången till vård efter traumatiska upplevelser från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr för barn under 13 år.
Vid sammanträdet gavs en redogörelse för det pågående arbetet. Landstingsdirektören fick i uppdrag att fortsätta översynen av avtalet med Röda Korset.

Ekonomirapport november

Akademiska rapporterar ett förväntat ekonomiskt underskott för 2015 på – 260 miljoner kronor. Det framgår av ekonomirapporten för november. Detta är en oförändrad prognos jämfört med föregående månad. Lasarettet i Enköping prognosticerar ett nollresultat. Primärvårdens resultat har förbättrats med fyra miljoner kronor, vilket främst beror på lägre personalkostnader på grund av vakanser i bemanningen och lägre hyreskostnader. Även Hälsa och habilitering förväntas göra ett överskott på plus 12 miljoner kronor. Serviceförvaltningarna som inkluderar Landstingets resurscentrum och landstingsservice redovisar ett förväntat underskott på minus 51 miljoner kronor.

Klart med hyresavtal för vårdcentral i Stenhagen

Produktionsstyrelsen har beslutat att landstinget ska teckna hyresavtal med Uppsalahem om en lokal för den nya vårdcentralsfilialen som Primärvården planerar att starta i Stenhagen. Vårdcentralen kommer att ligga i det så kallade Båghuset i kvarteret Opalen och inflyttningen beräknas ske hösten 2016.


Om Uppsnabbat

Du får detta e-postmeddelande eftersom din e-postadress är anmäld som prenumerant på Landstingets i Uppsala läns nyhetsbrev Uppsnabbat. För att avanmäla dig eller förändra din prenumeration använd dig av formuläret på http://www.lul.se/sv/Landsting--politik/Nyhetsbrev/

onsdag 16 december 2015

Cykeln mer populär än bilen


...och ännu mer kan göras. Kanske är vi på väg att få en dräglig levnadsmiljö i centrala Uppsala


Uppsala kommun

Uppsala kommun logotype

Cykeln mer populär än bilen i tätorten Uppsala visar resvaneundersökning

Uppsala kommun - 2015-12-16 07:55 CET
För första gången sedan undersökningarna startade år 2000 är andelen resor med cykel i Uppsala tätort fler än bilresorna. I hela kommunen har cyklingen ökat från 26 till 33 procent. I tätorten Uppsala är ökningen ännu större - från 28 till 36 procent, medan bilresorna sjunkit från 39 till 34 procent. Undersökningen är den första sedan 2010 med syftet att undersöka Uppsalabornas resmönster.
Undersökningen har gjorts i form av en enkät i två delar, en med bakgrundsfrågor och en resedagbok där man angett sitt resande en specifik dag. Nytt för i år är att de svarande kunde fylla i enkäten på webben, enkäten fanns även i en version på engelska. 4250 personer mellan 12-84 år slumpades ut att svara och 48 procent har svarat, vilket är i linje med liknande undersökningar i andra kommuner.
-Glädjande att fler cyklar – det är en vinst för Uppsalas miljö och för människor hälsa, säger Johan Lundqvist (MP), ordförande i gatu- och samhällsmiljönämnden. Investeringarna för att fler ska vilja cykla ger resultat. En förutsättning för att kunna planera för hållbar tillväxt är att känna till invånarnas resmönster.
Mätperioden var 5 oktober till den 3 november med uppföljande telefonsamtal fram till den 29 november. I första han har Stadsbyggnadsförvaltningen, som ansvarat för undersökningen, velat få en bild av vilka färdmedel som används i gatunätet. Hur mycket man reser med tåg har därför mindre betydelse i just den här undersökningen.
Antalet bilresor i tätorten Uppsala är nu färre än antalet resor till cykel, samtidigt minskar bilresorna i hela kommunen från 42 procent till 37. Det innebär att cykelresorna närmar sig antalet bilresor inte bara i tätorten Uppsala, utan i hela kommunen.
- Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad och vi genomför många olika åtgärder för att nå dit. Nu har vi nått ett trendbrott för mer cykling och det är väl värt att fira, säger Maria Gardfjell (MP), kommunalråd med ansvar för trafik.
Nu pågår arbetet med att göra en fördjupad analys av resultatet, man vill även göra ytterligare analyser av hur resmönstren fördelar sig mellan olika områden i Uppsala kommun.
Resvaneundersökningen är den fjärde sedan år 2000

Största detaljplanen


Detta blir intressant att följa

"Uppsala kommun

Uppsala kommun logotype

​Uppsala kommuns största detaljplan någonsin antagen

Uppsala kommun - 2015-12-16 10:28 CET
Med minst 3500 nya bostäder antogs idag detaljplanen för utbyggnaden Rosendalsfältet. Planen omfattar utöver ett rekordstort antal bostäder en multihall, två nya torg och en park, skola, fyra förskolor och möjlighet till campusutveckling för universiteten. Detaljplanen är den största antagna i Uppsala kommuns historia.
Rosendalsfältet omfattar etapp 2-5 i utbyggnaden av Rosendal och det är framförallt det gamla militärområdet och golfbanan som nu ska omvandlas till ett attraktivt bostadsområde med många restauranger och butiker.hosten
– Känns bra att ha fattat beslut om Uppsala kommuns största detaljplan någonsin, när vi växer kan vi förbättra servicen, locka hit arbetsplatser och utveckla Uppsala. Närheten till förskola och skola kombinerat med ett bra butiks- och restaurangunderlag innebär att det kommer bli en blandad stadsdel där både barnfamiljer och unga kommer vilja bo, säger Erik Pelling (S) ordförande i plan- och byggnadsnämnden.
Här ska byggas 3500 av de 5 000 bostäder som planeras i hela Rosendal. Dessutom är en skola och fyra förskolor planerade. I bottenvåningar på bostadshusen och kring nybyggda torg planeras för butiker, restauranger och samhällsservice som vårdcentral och tandvård. Här planeras också för en ny multihall.
–Vi är glada över att kunna bidra till framväxten av en ny stadsdel där det finns plats för många verksamheter att gro. I utvecklingen av Rosendalsfältet finns stora möjligheter för både universiteten och näringslivet att etablera sig i ett område med stark tillväxt, säger Peter Bohman, regiondirektör på Akademiska Hus, region Uppsala.
Ett campusområde skulle innebära att många unga människor kommer att vilja bo i Rosendal, inte bara för att ha nära till studier utan också för att kunna gå ut och äta och roa sig.
-De planerade bostäderna i Rosendal har ett stort inslag av små lägenheter som passar mindre hushåll, Rosendal kommer bli en viktig stadsdel i framtiden och inriktningen är att Rosendal ska vara den första stadsdelen i Sverige som hållbarhetscertifieras, säger Erik Pelling"

Koldioxidskatt och energiskatt kräver kompensation

Intressant

KI föreslår kraftigt höjd koldioxidskatt

Kraftigt höjd koldioxidskatt och energiskatt på diesel. Men i så fall behövs kompensation för hushåll i glesbygd. Det ser Konjunkturinstitutet, KI, som några av grundbultarna för att en kostnadseffektiv omställning om ambitiösa klimatmål ska uppnås. 

Från riksda´n 11 december

Det här känns självklart

"Ja till extra ändringsbudget (FiU18)

Riksdagen sa ja till det förslag till extra ändringsbudget för 2015 som regeringen lämnat med anledning av flyktingsituationen. Det innebär att utgifterna i statens budget för 2015 ökar med cirka 11 miljarder kronor. Merparten av utgiftsökningen, 9,8 miljarder kronor, ska avsättas till ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Anslaget för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande ökas med 1 miljard kronor. Det civila samhället får 200 miljoner kronor extra som stöd till insatser för asylsökande och nyanlända. Beslutet innebär höjda ramar för tre utgiftsområden och sammanlagt fem ändrade och nya anslag.
Den 23 oktober 2015 kom regeringen överens med Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om att öka utgifterna i statens budget för 2015 med anledning av flyktingsituationen. Regeringens förslag till extra ändringsbudget bygger på den överenskommelsen.
Utskottets förslag till beslut:
Bifall till propositionen avslag på motionen."

Ojämlika kommuner

Har snappat upp detta från Statskoll.se. Det här är en stor jämlikhetsfråga. Nu får vi se prov på statlig styrning, eller snarare viljan att styra


"Mer pengar till avfolkningskommuner

Skillnaderna fortsätter att öka mellan storstads- och glesbygdskommuner. På sikt får de växande kommunerna räkna med att skicka mer utjämningspengar till de avfolkningsdrabbade landsdelarna. "

fredag 11 december 2015

Från Uppsala kommun 11 december


Uppsala kommun

Uppsala kommun logotype

EU-stöd till Uppsala klimatprotokoll och snabbspår för invandrare

Uppsala kommun - 2015-12-11 11:13 CET
Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige för EU:s strukturfonder har vid sitt sammanträde den 10 december beslutat att stötta en vidareutveckling av samarbetsplattformen Uppsala klimatprotokoll som Uppsala kommun leder och samordnar. EU-stödet uppgår till nästan två miljoner kronor.
Uppsala klimatprotokollet är en samarbetsplattform riktad främst till större företag och organisationer för att minska utsläppen av växthusgaser och stärka övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Samarbetsplattformen har varit verksam sedan 2010 och har varit mycket framgångsrik. Med EU-stödet på 1,98 miljoner kronor ges Uppsala klimatprotokoll möjlighet att bredda sin målgrupp för att inspirera och samverka bredare med små- och medelstora företag. Genom projektet ska nya metoder, arbetssätt och former av samarbete riktat mot små och medelstora företag prövas. Projektet kommer att pågå mellan 2016-2018.
– Genom EU:s strukturfonder får vi nu möjlighet att bredda samarbetet inom Uppsala klimatprotokoll. När fler företag från fler branscher samverkar och inspirerar varandra når vi tillsammas längre. Då når vi Uppsalas klimatmål och bidrar till en hållbar värld, säger Maria Gardfjell (MP), förste vice ordförande i kommunstyrelsen samt ledamot i strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige.
Snabbspår för invandrare i vårdyrken
Vid sitt sammanträde beviljade strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige även medel till projektet ”KISA” (kortare integration snabbare arbete) som fokuserar på att utveckla nya modeller och metoder för att effektivisera nyanländas etablering i arbetslivet. Arbetsförmedlingen är projektägare för KISA och Landstinget i Uppsala och länets kommuner är projektpartners. Inom projektet kommer Uppsala kommun att ansvara för att utveckla snabbspår inom SFI för personer med medicinsk utbildning.
Fakta:
Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige har till uppgift att prioritera projektansökningar som bidrar till genomförande av Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning och regional plan för Socialfondsprogrammet i Östra Mellansverige.
Strukturfondspartnerskapet utgörs av 25 ledamöter från kommuner och landsting, länsstyrelser, arbetsmarknadens organisationer, arbetsförmedlingen, universitet och intresseorganisationer/ föreningar.
Under perioden 2014-2020 ska drygt 564 miljoner kronor användas till satsningar i regionen som stärker företagens konkurrenskraft och får fler företag att växa, som ökar nyföretagandet och som bidrar till att fler människor kommer i arbete. Regionen Östra Mellansverige utgörs av länen Uppsala, Örebro, Västmanland, Södermanland och Östergötland.

För mer information

Maria Gardfjell, kommunalråd (MP)
Tel: 018-727 16 81
Christian Dahlmann, enhetschef, kommunledningskontoret
Tel: 076-115 08 54

Uppsala kommun

Uppsala kommun logotype

Cyklister får eget utrymme vid trafikljus

Uppsala kommun - 2015-12-11 10:46 CET
Nu införs cykelboxar vid ett antal korsningar i Uppsala. En cykelbox innebär att cyklister får ett eget utrymme framför stopplinjen för motordrivna fordon. Syftet är att öka trafiksäkerheten för cyklisterna vid signalreglerade korsningar där bilar och cyklar delar körbana. Hittills är cykelboxarna målade i korsningen Norbyvägen/Kåbovägen/Krongatan
Uppsala kommun arbetar med att öka trafiksäkerheten för cyklisterna genom en rad olika åtgärder. En del i det arbetet är införandet av så kallade cykelboxar i Uppsala. Vid korsningen Kåbovägen-Norbyvägen kommer cykelboxar anläggas i alla fyra riktningar. Det finns även en cykelbox i riktning söderut där Storgatan korsar Vaksalagatan.
För cyklister innebär cykelboxar ökad synlighet och säkerhet. Det gör att fordon får cyklisterna framför sig och därmed lättare kan se dem. För bilförare är den enda skillnaden att de stannar ett par meter längre bak än tidigare.
-Ökad säkerhet för cyklisterna är avgörande för att nå målet om att bli Sveriges bästa cykelstad. Det här är en enkel åtgärd som gör trafikmiljön bättre för alla, säger Johan Lundquist (MP), ordförande i gatu- och samhällsmiljönämnden.
Kommunen har genomfört en kartläggning för att identifiera korsningar med blandtrafik där det finns ett behov av cykelboxar och där det är möjligt att anlägga dessa med hänsyn till fysiska förutsättningar i gatumiljön.
Anläggningen sker genom målning av linjer och symboler på marken. Ibland behövs även en mindre ombyggnad vid korsningen.
Nästa steg blir att anlägga cykelboxar i samband med ombyggnaden av Sysslomansgatan. Utöver det kan fler korsningar bli aktuella för cykelboxar framöver.
Mer information
Daniel Fritz
Trafikplanerare, Uppsala kommun


Uppsala kommun

Uppsala kommun logotype

Kulturnämndens verksamhet sätter skapande främst

Uppsala kommun - 2015-12-10 17:38 CET
Vid sammanträdet 10 december beslutade kulturnämnden bland annat om verksamhetsplan med budget för 2016. Bland nysatsningarna finns exempelvis fler konstnärsateljéer, planering för kulturcentrum i Gränby och kulturverksamheter riktade till asylsökande.
Kulturnämnden har stora ambitioner att synliggöra Uppsala kommuns kultur- och fritidsverksamheter nästa år och att utveckla den kulturella infrastrukturen i samband med kommunens snabba expansion.

Nämnden gör flera nysatsningar:

  • skapa fler konstnärsateljéer och inför ett ateljéstöd
  • kulturskolesatsningen med nya verksamheter i nya genrer på nya ställen
  • arbetet med ett kulturcentrum i Gränby
  • stärka de tidiga insatserna på barn och ungas fria tid
  • satsa på kulturverksamheter riktade till asylsökande och nyanlända
  • – Kulturnämndens verksamhetsplan och budget för 2016 sätter skapandet främst. Det handlar om att stärka kommuninvånarnas möjligheter att skapa och ta del av vad andra skapar, med särskilt fokus på barn och unga. Vi kommer att arbeta intensivt med kulturens roll i stadsutvecklingen och med att skapa större synlighet för kultur- och fritidsverksamheter i hela kommunen. Uppsala är en av Sveriges ledande kulturkommuner, men nu kavlar vi upp ärmarna för att bli ännu bättre, säger Peter Gustavsson (S), ordförande i kulturnämnden

    Uppsala kommun

    Uppsala kommun logotype

    Specialiserad palliativ vård föreslås återgå till landstinget

    Uppsala kommun - 2015-12-10 17:39 CET
    Äldrenämnden ställde, på sitt sammanträde 10 december, sig bakom ett förslag att återföra specialiserad palliativ vård till landstinget senast 2016-12-31. Förslaget förutsätter att motsvarande beslut fattas från landstingets sida. Kommunen fortsätter att ansvara för den allmänna palliativa vården. Kommunfullmäktige fattar det slutgiltiga beslutet.
    För att säkra jämlik och högkvalitativ vård i länet har en utredning genomförts av Tjänstemannaberedningen kommun landsting (TKL). Genom utredningen har ett antal utmaningar uppmärksammats såsom otydlighet i ansvarsfördelningen, olika bedömningskriterier för erhållande av vård samt att utbudet av specialiserad palliativ vård varierar i länet. Vidare bedöms det finnas utrymme för ökad resurseffektivetet.
    De organisations- och samordningsmodeller som utredningen istället föreslår utgår samtliga från landstinget som huvudman för all specialiserad palliativ vård, vilket också ligger i linje med organisering av övrig specialiserad vård i länet och landet.
    - Utredningen av den palliativa vården visar på ett behov av att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting. Allmän palliativ vård kommer att kunna erbjudas i all kommunal vårdverksamhet och vi planerar för ytterligare utbildningar och andra stödåtgärder för att säkra den palliativa kompetensen, menar Monica Östman (S), ordförande äldrenämnden.
    Den allmänna och specialiserade palliativa vården överfördes från landstinget till kommunen i samband med Ädel-överenskommelsen 1992. Nuvarande Palliativt Centrum startades hösten 2012 efter beslut i Uppsala läns Hälso- och sjukvårdsstyrelse (HSS) och i äldrenämnden.( Sedan starten har verksamheten vid Palliativt centrum förändrats och den centrala remisshanteringen upphört.) Idag omfattas Palliativt centrum av det kommunala Sjukvårdsteamet, som ger både allmän och specialiserad palliativ vård, landstingets Hospice och palliativa konsultteam, som har till uppdrag att stötta i allmän palliativ vård i hela Uppsala län.
    Allmän palliativ vård ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i vård vid livets slut. Medan specialiserad palliativ vård ges till patienter med komplexa symptom eller vars livssituation medför särskilda behov, och utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård.