måndag 30 mars 2015

Var är han nu

Den här tillägnar jag er politiker, som bara talar om mer vapen 

Det fanns en gång en soldat
Han kysste sin mor farväl
Han sa till sin flicka; du, jag kommer igen
Svara mig du
Var är han nu?
Jag bara undrar... Var är han nu?
Det fanns en gång en stad
I parken där lekte barn
Så släppte man ner en bomb och staden försvann
Svara mig du
Var är den nu?
Jag bara undrar... Var är den nu?

Personligt betalningsansvar


Jag trodde att nuvarande regler för personligt betalningsansvar var viktigt, inte minst, för att minska omfattningen av fusket. Känns viktigt. Fusket är att tyda av medianotiser redan nu alltför omfattande

"Regeringen bör se över regler om personligt betalningsansvar

Regeringen bör så fort som möjligt se över reglerna för så kallat företrädaransvar eller personligt betalningsansvar. Det anser Skatteutskottet, som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen i frågan. S, MP och V reserverar sig mot förslaget.
En person som företräder en juridisk person kan bli personligt ansvarig för i stort sett alla skatter och avgifter som har påförts den juridiska personens skattekonto. Om till exempel ett företag inte kan betala skatter och avgifter i tid, så att beloppet har kommit in till Skatteverket på förfallodagen, kan företrädaren bli personligt betalningsansvarig, om denne har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt.
De nuvarande reglerna innebär en risk att för hårda krav drabbar företagare, till exempel om företaget drabbas av oförutsedda händelser som medför ekonomiska svårigheter. Det finns en risk att livskraftiga företag avvecklas därför att företrädaren vill undvika att bli personligt betalningsansvarig.
Skatteutskottet anser därför att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att se över reglerna om företrädaransvar och utreda om tillämpningen av reglerna har blivit för hård och om reglerna bör ändras. Detta för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta och driva företag samt minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.
De juridiska personer som det handlar om är framför allt aktiebolag, men också ekonomiska och ideella föreningar samt stiftelser och konkursbon. Företrädare är oftast en person som sitter i styrelsen.
Skatteutskottets tillkännagivande grundar sig i motionsförslag som har lagts fram av M, C, FP och KD. Utskottets ställningstagande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om skatter och folkbokföring.

S, MP och V vill vänta

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser att de nuvarande reglerna om företrädaransvar är bra och inte behöver ändras i nuläget. Finansdepartementet tänker ge Skatteverket i uppdrag att utvärdera hur reglerna tillämpas i praktiken och partierna anser att denna utvärdering bör avvaktas innan nya beslut tas i frågan"

Vilken dynga

Ville av nyfikenhet titta på en del andra bloggar. Kanske kan man få idéer. Jo någon. Men jag råkade titta på en med mycket stort antal besökare. Någon värre smörja har jag nog aldrig läst. Nämner jag bloggens namn medverkar jag till att den får ytterligare läsare; något jag inte vill medverka till.
Yttrandefriheten ska vara stor. Därför uttrycker jag inte någon mening om att förbjuda sådant skräp jag läste, utan bara beklagar att det finns personer, som nedlåter sig till att rulla sig i dynga

Redovisa vårdskador. Och?


Och? säger jag. Landstingets politiker har fortfarande inte förstått vilket ansvar man har för, till exempel patientsäkerheten. Att ett sådant här yrkande ska behöva läggas år 2015 är ingenting annat än skandalöst. Det borde vara en självklarhet, inte bara nedanstående utan ständig och regelbunden uppföljning av patientsäkethetssituationen

"Arbete med att förebygga vårdskador ska redovisas löpande

Produktionsstyrelsen beslutade att landstingets arbete med att förebygga vårdskador ska redovisas löpande till styrelsen. Beslutet togs efter ett yrkande från Kajsa Dovstad (FP)."

söndag 29 mars 2015

Från december till mars - kunde mycket ha hänt

Den, så kallade, decemberöverenskommelsen håller fortfarande. Den innebär, i korthet, att när statsminister ska utses måste de riksdagsledamöter, som inte tillhör den konstellation varur statsministerkandidaten hämtats, tvingas lägga ner sina röster. Vidare gäller att om regeringens budgetförslag hotas av att inte gå igenom ska riksdagsledamöter med annan uppfattning tvingas lägga ner sina röster. En tredje handlar om att budgeten ska tas i sin helhet. Man har också kommit överens om vad man ska försöka komma överens om.

Många har välkomnat decemberöverenskommelsen. Jag förstår inte. Sju partiledare har kommit överens om kraftig inskränkning av demokratin. Ja, ja, men alternativet var ju nyval. Men hallå, sådant är väl en del av demokratin.

Det nyval, som utlystes , men inte beslutades skulle ha ägt rum förra söndagen. Tidningskommentarer säger att det mesta talar för att resultatet skulle ha blivit ungefär detsamma som det i september. Man stödjer sig på opinionsundersökningar. Dock är det ju så att en valrörelse inför ett val nu i mars skulle ha kunnat ge stora förändringar. Något som är högst troligt alldenstund intrycket för många var att det blev ett resultat där tafatt regeringsbildande blev följden.

Har man träffat en överenskommelse ska den gälla. Dålig stil att tala om att riva upp. Vet man inte vad man gjorde. Illa om man river upp. Illa att man träffade överenskommelsen







lördag 28 mars 2015

Tages monolog och 36 år sedan Harrisburg

Tage Danielsson dog 1985. Hos Tage Danielsson kombinerades humor och allvar på ett genialiskt sätt. Jag saknar den humor, som han tillsammans med Hasse Alfredsson stod för. En humor, som till liten del liknar dagens humor. Hasse och Tages humor förstod jag, vilket inte gäller dagens. Jag förstår sällan vad som orsakar skratten vid ståupparnas framträdanden.

Tages monolog om sannolikhet visar kombinationen av stort allvar med genialisk humor. 

I dag är det trettiosex år sedan kärnkraftsolyckan i Harrisburg inträffade. Låt oss inte glömma, ty det är sannolikt att det kan hända igen

"Tage Danielssons monolog om sannolikhet

Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt.

Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.

Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.
Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.

I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrisburg har hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som har hänt i Harrisburg hade hänt. Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också.

Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar ju enligt alla sannorlikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller...

Sen är det också det att om det som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen.

I varje fall inte i Harrisburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången.

Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det manas att den finns inte, fast bara lite.
Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrisburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.

Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände."

Aktuellt

fredag 27 mars 2015

Bloggarna har fördystrat min dag

Jag har roat mig med att titta på en del andra politiska bloggar. Jag har blivit förskräckt. Förskräckt över tonfall och ordval i vissa bloggar och över åsikter, som delar in människor i grupper, där vissa är mindre värda. Påståenden formuleras som om dom vore sanningar, men saknar hänvisningar till grundade fakta.
Om man vore så ärliga att man använde uttryck såsom "jag tycker" vore det lättare att fördra.
Visst ska vi ta debatten med fördömande och diskriminerande krafter, men debatten är nästan omöjlig på grund av ordval och obevisade påståenden. Mina bloggbesök har fördystrat min fredag hittills

onsdag 25 mars 2015

Wiseman's Wisdoms: Gästinlägg: Öppet brev till Sveriges försvarspolitiker

Wiseman's Wisdoms: Gästinlägg: Öppet brev till Sveriges försvarspolitiker "Vi befinner oss nu i det sämsta säkerhetsläge på många år. Behovet av både enighet och förstärkningar är stort. Visa att ni kan ta ansvar för Sverige i detta allvarliga läge och gör inte partipolitik av detta."

Behovet av enighet mellan stater är stort. Hur skapas sådan med mer vapen? http:/haraldiuppsala.blogspot.com

Skräms av vissa republikaner

Amerikansk politik inger ofta både hopp och rädsla. Obama och många andra visar vilja att försöka medverka till en förbättrad klimatpolitik och att förbättra förhållandena för de människor, som har det sämst. När jag läser om vissa republikaners syn skräms jag. Fattiga och utsatta får skylla sig själva och farligheten i klimatförändringarna är påhitt.
Jag läser UNT:s ledare i dag. Blir det Bush mot Clinton? Jag hoppas Hillary Clinton blir demokraternas kandidat och segrar stort. USA behöver en socialliberal politik och jag tror det vore bra med en kvinnlig president

Privata jaktslott finns hos inte bara direktörerna

Direktörslönerna stiger snabbare än övriga anställdas löner. Många direktörer har löner i nivå med stjärnhockeyspelares, popstjärnors och TV-profilers, med egna företag, löner.
UNT diskuterar i dag under "Signerat" hur många direktörer håller på att tappa fotfästet. Tråkigt bara att media konsekvent undviker att belysa den lyx den nya överklassen, vissa artister och idrottsstjärnor, lever med. I den mån tidningar skriver om dessa är det med enbart berömmande ord.
Vi ska inte förvånas över att många unga drömmer om offentligheten med höga löner, snabba pengar och måttliga utbildningsansträngningar.
Privata jaktparadis finns, inte bara hos företagsdirektören, utan också hos golfspelaren, hockeyspelaren, fotbollsspelaren, popartisten....Vilket medium blir först med att skriva om detta? Jag gissar: inget. Man fortsätter att vårda den nya överklassen

måndag 23 mars 2015

Slapphet i kostnadsbevakning

"Ekonomirapport februari

Landstingets resurscentrum redovisar ett underskott på –11 miljoner kronor i år. Det framgår av ekonomirapporten för februari. Underskottet beror en ändring i budgeten inom området sjukresor.
Hälsa och habilitering redovisar ett förväntat underskott på – 1 miljon kronor. Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Landstingsservice prognosticerar en budget i balans.
Produktionsstyrelsen gav förvaltningsdirektörerna för Hälsa och habilitering att återkomma med möjliga åtgärder för att reducera det förväntade underskottet. Förvaltningschefen för Landstingets resurscentrum fick i uppdrag att undersöka möjligheten att komma till rätta med det redovisade underskottet för sjukresor."
Landstingets resurscentrum redovisar överskott enligt ovanstående. Underskott på minus 11 miljoner är väl detsamma som överskott på 11 miljoner. Naturligtvis förstår jag att man menar underskott, men då borde man skriva "underskott på 11 miljoner".
Förvaltningschef har fått i uppdrag att framlägga förslag till åtgärder för att minska kostnaderna. Varför har inte åtgärder vidtagits? Om man nu ska kunna ange möjliga åtgärder borde väl sådana ha vidtagits. Jag får intrycket att det är först nu när man får uppdraget som man får veta att underskott inte kan accepteras.
Hur skulle man ha gjort? Jo, så snart förvaltningen ser att kostnaderna kommer att överstiga budgeterade kostnader ska man vidta åtgärder. Om sådana åtgärder krävs, som påverkar uppsatta mål beträffande kvalitet och kvantitet, framlägger man förslag till Produktionsstyrelsen för politiskt ställningstagande.

Prognostisera

Ny myndighet i stället för att lösa problemet



Regeringen bör inrätta en ny myndighet för jakt och viltförvaltning. Det anser miljö- och jordbruksutskottet, som också vill att regeringen utreder ett antal jaktfrågor som den tidigare Jaktlagsutredningen skulle utreda. S, MP och V reserverar sig mot förslaget om en ny viltmyndighet.

För att jakt och viltförvaltning ska kunna bedrivas effektivt och hållbart på lång sikt behövs det kunskap. Jakt och viltförvaltningen måste fungera tillsammans med andra naturresurser och näringar på landsbygden. Jakt behöver utövas under noggrant reglerade förhållanden.
I dag har Naturvårdsverket huvudansvaret för viltförvaltningen. Det finns dock ett missnöje med verkets hantering av jakt- och viltförvaltningsfrågorna, och den tidigare Jaktlagsutredningen föreslog en ny viltmyndighet. Miljö- och jordbruksutskottet vill därför att riksdagen i ett så kallat tillkännagivande uppmanar regeringen att säga ja till Jaktlagsutredningens förslag och inrätta en ny viltmyndighet. Genom en ny myndighet med helhetsansvar blir det lättare att få en överblick och balans mellan olika intressen, anser utskottet.

Jaktfrågor bör utredas vidare

År 2012 tillsatte den dåvarande alliansregeringen den så kallade Jaktlagsutredningen, som skulle se över den svenska jaktlagstiftningen. I februari i år beslutade den nuvarande regeringen att utredningen skulle avsluta sitt arbete i förtid. Miljö- och jordbruksutskottet anser att detta innebär att vissa viktiga frågor lämnas utan att ha utretts färdigt. Utskottet vill därför att riksdagen uppmanar regeringen att fortsätta utreda vissa frågor som rör jakt och viltvård, som till exempel samernas rätt att jaga, den så kallade fjälljakten, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl och jakt på kronhjort.
Tillkännagivandet om viltmyndigheten grundar sig i motionsförslag som har lagts fram av M, C, FP och KD. Tillkännagivandet om fortsatt utredning av vissa jaktfrågor kommer från ett enigt miljö- och jordbruksutskott. Utskottets ställningstaganden gjordes i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om jakt och viltvård. Miljö- och jordbruksutskottet sade nej till de andra motionsförslagen.

S, MP och V vill invänta det arbete som pågår

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger i en reservation nej till förslaget om en ny myndighet för jakt och viltförvaltning. Partierna påpekar att en majoritet av de remissinstanser som har uttalat sig om förslaget var negativa till det. Dessutom har regeringen redan startat ett arbete för att förbättra myndigheternas samarbete. Resultatet av det pågående arbetet bör inväntas innan nya beslut tas, anser partierna."

Ställ frågan på 60+ - mässan

Mycket har skrivits och sagts om på senaste tiden om färdtjänsten i Uppsala kommun. Det som tydligt kan utläsas av brukarreaktioner är att den i en del fall inte fungerar bra och att upplägget har skett med ett byråkratiperspektiv.
Det här har skett förr. Omläggning, som skapat starkt missnöje. Delvis samma misstag.
Är det då förlåtligt att göra misstag om man visar vilja att göra om? Nej, det är det inte. Vi medborgare måste kunna ställa krav på att man inte upprepar misstag. Dessutom är det inte alltför svårt att undvika sådana misstag. Prata med de som gjorde och reparerade det gamla misstaget.

Nej, därtill är stoltheten för stor. Varför tala med äldre politikerkolleger, dem har man ju gjort sig av med. Åldersdiskrimineringen är inte tydlig för alla, men är påtaglig.
Snart äger 60+ - mässan i Uppsala rum. Bra tillfälle att fråga de partier, som har montrar där, varför man står där och låtsas vara parti för äldre, men inte ens försöker ta tillvara den erfarenhet, som finns hos äldre.


söndag 22 mars 2015

Styrgrupp hit och styrgrupp dit.

Styrgrupper och styrgrupper dit. Styrgrupperna finns ju sedan tidigare. Inom landstinget är Produktionsstyrelsen styrgrupp, nja borde vara. För överläggningar med kommunerna kallar/inbjuder man lämpligen kommunstyrelsernas ordföranden. Dags att tänka om, en from förhoppning...

"Val av representanter i styrgrupper för närvård

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utsåg två representanter i politiska styrgrupper för närvård i hela länet: Håkan Collin (S) (ledamot och ordf) och Måns Vilhelmsson (M) (ledamot).
Representanterna får ett samlat ansvar för närvårdsfrågorna och ska delta i samtliga åtta styrgrupper i länet som företrädare för hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Syftet är att stärka närvården och samarbetet mellan landstinget och länets kommuner. Uppdraget gäller under 2015.
I de lokala styrgrupperna ingår ytterligare två politiska representanter per kommun med lokal anknytning, en från majoriteten och en från oppositionen."

Nu blir det svårare att låta bli att blinka?

Nog är det bra att Polisen ges möjligheter att utföra polisiärt arbete. Som det är nu hinner man ju svårligen ens stoppa en bilist, som, till exempel, bryter mot trafikregel vid körning i rondell, även när polisbil befinner sig intill. Förklaringen torde vara att man har bråttom till stationen för att lämna ut pass och hittegods. Jag kan förstå konflikten när man ser ett trafikbrott och vet att det tar tjugo minuter att bötfälla och man samtidigt funderar över hittegodshanteringen. Akta er nu ni, som kör med trasiga blinkrar och hastighetsmätare ur funktion

"Regeringen bör arbeta för att vissa arbetsuppgifter tas bort från polisen

Polisens verksamhet bör renodlas. Myndigheter bör kunna utbyta information med varandra för att bekämpa grov organiserad brottslighet. Vapenlicenser till jägare ska handläggas snabbare. Dessa tre uppdrag anser justitieutskottet att riksdagen ska ge till regeringen. Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget om att polisens arbete ska renodlas.
Det finns en mängd sysslor som polisen utför idag som inte tillhör deras brottsbekämpande verksamhet. Det kan handla om sådant som att utfärda pass, hantera hittegods, omhänderta djur, utfärda tillstånd eller omhänderta personer som är berusade. Justitieutskottet anser att riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att se över hur polisens uppgifter kan renodlas. Om det skulle vara möjligt att andra myndigheter utför dessa sysslor skulle det kunna innebära att polisen kan förstärka sin utrycknings- och utredningsverksamhet, enligt utskottet."

Ordningen i domstolarna


Jo det är väl angeläget. Nästan allt jag läser om politiska beslut handlar om skärpning, hårdare tag, mer kontroll, mer vapen..., men visst inser jag att nedanstående fnns det starka argument för

"Regeringen bör utreda hur reglerna för ordning och säkerhet i domstolarna kan skärpas och bli tydligare. Det anser justitieutskottet, som också vill att regeringen överväger om det ska bli tillåtet att kameraövervaka vilt utan att söka tillstånd.
Den grova brottsligheten orsakar stor skada i samhället. För att bekämpa brottslighet måste de brottsbekämpande myndigheterna ha effektiva arbetsmetoder. En del i detta är att rättegångar måste kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt. Därför anser Justitieutskottet att regeringen bör utreda hur reglerna för ordning och säkerhet vid domstolarna kan skärpas och bli tydligare.
Regeringens utredning bör bland annat överväga ett förbud mot att bära symboler som kan uppfattas som hotfulla vid rättegångar. Den ska också undersöka om ordföranden i en rättegång ska få tydligare ansvar för att upprätthålla ordningen. Vidare ska utredningen lämna förslag på regler för hur elektronisk utrustning som mobiltelefoner och kamerautrustning får användas i rättssalen"

Alkobommar

Att detta ska vara nödvändigt år 2015 är bara att beklaga

"Trafikutskottet vill införa alkobommar vid gränshamnarna

Trafikutskottet vill att regeringen skyndsamt undersöker möjligheterna att införa så kallade alkobommar i gränshamnarna. Ett enigt utskott anser att alkobommar utgör den i särklass viktigaste kontrollen för att hindra lastbils-, buss- och bilförare som kommer med färjor från andra länder att i onyktert tillstånd köra in i Sverige.
Trafikutskottet anser att det behövs olika kraftfulla och effektiva åtgärder mot rattfylleri för att minska antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken. De senaste åren har det genomförts försök med alkobommar i svenska hamnar, där fordonsförare som körde av färjorna fick testa sin nykterhet innan de fick köra vidare.
Trafikutskottet noterar att de uppföljningar som har gjorts av försöken i Göteborg och Stockholm visar att alkobommarna fungerade snabbt och effektivt, utan att påverka trafikflödet i hamnarna negativt. Resultaten visar också att tydlig information om automatisk nykterhetskontroll ger en betydande minskning av antalet onyktra förare.

Föreslår permanenta bommar

Trafikutskottet konstaterar att Sverige ligger väl framme när det gäller teknik och kompetens och att det nu är hög tid att gå över från försöksverksamhet och införa permanenta alkobommar. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att se över hur ett införande av alkobommar i gränshamnarna skulle kunna genomföras.
Samtliga partier står bakom trafikutskottets förslag om tillkännagivande till regeringen. Förslaget bygger på en motion från Moderaterna och en motion från Kristdemokraterna. Utskottet gjorde sitt ställningstagande i samband med att man behandlade motioner från den allmänna motionstiden om trafiksäkerhet."

Vilket språk gör oss bäst förstådda

Här är Folkpartiets politik för att skapa bättre fredliga förutsättningar. Ryssland sägs utgöra ett allt större hot mot även Sverige. Här visar FP hur mer vapen och anslutning till kärnvapenorganisation kan skapa ökad säkerhet.
Jag har bristande kunskaper i försvarspolitiska frågor. Ja se där, en tillräcklig förklaring till varför jag kan anses vara ute och cykla. Men tycka måste vi alla få göra. Mer vapen mot mer vapen? Är det inte en sådan strategi, som ofta skapar lidande bland människor? Medlem i kärnvapenorganisation. Riskerar inte ett sådant att vi provocerar att framkallar hot, som annars inte skulle uppstå?
Vad skulle det få för konsekvenser om Sverige signalerade att nu gäller att utnyttja fredsforskningen och antivåldskrafter för att förhindra att oskyldiga människor får lida. Fredsspråk är mer verkningsfullt än vapenspråk, tror jag

"I dagarna är det ett år sedan Ryssland annekterade Krim, i strid med all internationell rätt. Putins agerande var en påminnelse om att säkerhetsläget kraftigt har försämrats kring Sverige. Sedan dess har vårt land kränkts både ovanför och under vattnet i Östersjön. Läget är allvarligt.

Sveriges riksdag ska nu välja vilken väg försvaret ska ta de kommande åren. Försvarsbeslutet är mycket viktigt, det handlar om Sveriges säkerhet. För Folkpartiet är det givet att svensk försvarsförmåga måste öka för att möta hoten i vår omvärld.

Regeringens bud om drygt sex miljarder till försvaret, som framkommit i de förhandlingar som pågår, är otillräckliga. De resurserna räcker inte ens för att täppa till hålen i försvaret och uppnå den försvarsförmåga som vi tidigare beslutat om att vi ska ha. Därför innebär budet i praktiken en neddragning på svenska försvaret. Folkpartiet anser istället att försvaret bör stärkas med 18 miljarder de kommande åren.

Folkpartiet högprioriterar satsningar på försvaret. Men oavsett resurserna så behöver vi stärkas i ryggraden genom ett svenskt Nato-medlemskap. Att kunna få hjälp av andra kommer ha avgörande betydelse i en hotfull situation.

Försvaret är till för att skydda vår demokrati. För att göra det krävs det att vi tar ansvar och prioriterar en stark svensk försvarsförmåga."

Sjöpungar en del av lösningen

Nästan dagligen kan vi läsa om framsteg för att få ett ekologiskt hållbart samhälle. Nytt exempel är att sjöpungar kan bli ett stort bidrag till biogasproduktionen. Jag tror på teknikens möjligheter och är därför avogt inställd till kärnkraften

Sjöpungar blir förnybar energikälla

En helt ny förnybar energikälla är på väg att etableras. Det handlar om att odla sjöpungar – som kan fördubbla biogasproduktionen i Sverige, samtidigt som övergödningen av havet minskas. Energimyndigheten stödjer byggandet av en testodling.

torsdag 19 mars 2015

Suck, detta landsting

Suck. Detta landsting. Styrelse för Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården är Produktionsstyrelsen. Nu körs den över, för vilken gång i ordningen har nog alla tappat räkningen på. 

Så här: HSS skulle ha vänt sig till landstingsstyrelsen med förslag om inrättande av en mottagning med sprututbytesverksamhet. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige ge Produktionsstyrelsen i uppdrag att framlägga förslag till utformning. Till landstingsfullmäktige av två skäl: Ev. ökade kostnader och frågans kontroversialitet


"Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ställer sig bakom sprututbyte

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ställer sig bakom att landstinget ska starta en öppen mottagning med sprututbytesverksamhet. Styrelsen föreslår att landstingsfullmäktige ska bifalla en motion om att landstinget ska ansöka om att starta sprututbytesverksamhet i Uppsala län.
Sprututbyte rekommenderas av bland annat Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Huvudsyftet är att minska smittspridningen av hiv och hepatit.
Frågan om sprututbyte ska närmast behandlas av landstingsstyrelsen. Därefter ska landstingsfullmäktige fatta beslut i frågan. Om det blir ja där kommer landstinget att hålla samråd med länets kommuner innan man ansöker hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om att få starta sprututbytesverksamhet.
Medan den politiska processen pågår inleds planeringen för att kunna starta verksamheten.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram ett förslag till utformning av en öppen mottagning med sprututbytesverksamhet, som bygger på dagens husläkarmottagning för hemlösa.
(C) reserverade sig efter att ha yrkat på återremiss. (SD) reserverade sig efter att ha yrkat på avslag. (KD) lämnade ett särskilt yttrande."

onsdag 18 mars 2015

Giftfria produkter till förskolor



Finansutskottet vill att regeringen arbetar för att kommuner ska få ett bättre stöd i att kunna ställa miljö- och hälsokrav vid sina upphandlingar. Ett enigt utskott menar att detta behövs för att stödja kommunernas arbete med att upphandla giftfria produkter till sina förskolor. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande om detta.

Finansutskottet anser att det är viktigt att samhället strävar efter att nå en giftfri miljö och att produkter som finns inte skadar människor och miljö. Det gäller framför allt produkterna som finns i barns närhet. Enligt utskottet har den offentliga verksamheten ett stort ansvar i detta arbete.
En ny myndighet som ska ge upphandlingsstöd startar i september 2015. Trots detta anser finansutskottet att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att arbeta för att kommunerna ska få bättre stöd i att kunna ställa miljö- och hälsokrav vid sina upphandlingar. Det skulle stödja dem i arbetet med att kunna upphandla giftfria produkter till förskolorna.

Enigt utskott

Samtliga partier står bakom finansutskottets förslag om tillkännagivande till regeringen. Förslaget bygger på en motion från Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna.
Finansutskottet lämnade sitt förslag i samband med att det behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om offentlig upphandling."

Dags för EU att ta tag i problemen med kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel

Nog känns det egendomligt att miljöorganisationen EU inte har lyckats bättre med att lösa problemen med kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel. Nu gäller att alla ministrar  driver frågan på sina ministerrådsmöten. Och med kraft

"Användningen av kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel bör fasas ut inom EU (MjU7)
Riksdagen uppmanar regeringen att inom EU driva frågan om att begränsa eller fasa ut kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel.
När det gäller kvicksilver så finns det i Sverige ett omfattande förbud mot användningen av kvicksilver. Miljö- och jordbruksutskottet, som har förberett beslutet, påpekar att kvicksilverhalterna fortsätter öka i miljön, främst på grund av att kvicksilvret transporteras via luften från Europa och övriga världen. Därför bör regeringen inom EU kraftfullt arbeta för att begränsa och fasa ut kvicksilver.
Bromerade flamskyddsmedel lagras i människokroppen och i miljön. Det finns risk för att de skadar ofödda barn, har hormonstörande effekter och orsakar cancer. Dessa flamskyddsmedel transporteras via luften och miljön i Sverige påverkas alltså av kemikalieanvändningen i EU och övriga världen. Därför tycker miljö- och jordbruksutskottet att regeringen även bör arbeta för att EU ytterligare begränsar eller fasar ut bromerade"

Investeringsplan för Europa

Hur många av er har sett någonting i media om nedanstående? Ingen stor fråga? Jo det tycker jag att den är. EU:s roll blir allt bredare. Men kanske är det här helt i linje med uppgifterna att skapa hållbarhet i fråga om miljö, ekonomi och fred. 

"En investeringsplan för Europa (FiU16)

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om en investeringsplan för Europa. I EU-kommissionens plan föreslås bland annat en ny europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi), en plan för att identifiera och förbereda investeringsprojekt i EU samt åtgärder för att förbättra investeringsklimatet.
Finansutskottet, som granskat EU-kommissionens meddelande, anser att investeringsplanen är ett bra komplement till andra åtgärder för att stärka konkurrenskraft och tillväxt och bidra till en hållbar utveckling inom EU. Särskilt framhåller utskottet åtgärder som bättre lagstiftning, enklare regler och en fördjupning av den inre marknaden som viktiga. Men utöver planen behövs också fortsatta strukturreformer på både EU-nivå och nationell nivå. Investeringsplanen bör utvärderas efter 2017. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."

tisdag 17 mars 2015

Zlatan tio mkr i månaden, statsministern 150 tusen

Miljardären Z Ibrahimovic avgudas av en del. Duktigt att kunna skrapa ihop så mycket pengar med att spela fotboll. Skicklig är han också. Han är ju värd de tio miljonerna i månadslön, till skillnad från vissa, till exempel politiker, som bara skor sig.
Se på politiker. Nittio till nittiofem procent av landets politiker fullgör sina uppdrag på fritid. Dom får ett arvode på, i en del fall, flera tusenlappar i månaden. De politiker, som fullgör sina uppdrag på heltid kan tjäna mellan femhundra tusen och en miljon (ett tiotal utöver ministrarna).
Politiker är förtroendevalda. Vi förväntar oss att dom ska uppträda korrekt.
Men det ska väl även en fotbollsspelare göra? Jo, men en sådan måste väl få bli arg när anledning finns. Det är ju bara fotboll kanske han/hon säger, men om något så allvarligt inträffar som att domaren gör ett grovt misstag då måste man väl få skrika ut att landet man spelar i är ett skitland. Eller? Då får också unga, som ser upp till honom, se att man kan bli stormrik på fotboll och lära sig hur man syns och hörs i media.



måndag 16 mars 2015

Kris eller inte, men Fridolin ingav oro

Är svensk utrikespolitik i kris? Peter Wolodarski frågade i gårdagens DN om hur många kriser svensk utrikespolitik tål.
Vad har egentligen förändrats sedan den förra regeringen satte sin prägel på utrikespolitiken. Som en ganska oinitierad betraktare, som jag, ser det så handlar det om minst fyra förändringar.

Nummer ett: Erkännande av en självständig Palestinsk stat har gjorts från svenska regeringen. Det finns en bred enighet om att om fred ska kunna nås i Mellanöstern måste parterna kunna uppträda på jämställda villkor. Oppositionen anser emellertid att tidpunkten är illa vald. Åtminstone anges detta som anledning till kritik, ty det kan väl inte vara så att man i sak är emot, men anger tidpunkten som felaktig?

Nummer två: Skarp kritik av Saudiarabien, vilken fick följd att planerat tal av Margot Wallström stoppades och Saudiarabiens ambassadör hemkallades. Härtill kommer att avtal mellan Sverige och Saudiarabien i delar, som reglerar vapenexport från Sverige till Saudiarabien kommer att förändras.
Margot Wallström blev förnedrad av Arabförbundet, skriver Peter Wolodarski. Om hon nu blev det, är en sådan förnedring en fjäder i hatten. Skulle hon ha försökt undvika förnedringen? Absolut inte. Men, nej, det är ingen förnedring att bli åthutad av förtryckarregimer

Nummer tre: Nuvarande regeringskoalition har uppträtt utåt med olika budskap. Det faktum att man inom en koalition inte är helt enig är ju ingenting konstigt. Skillnaden från den tidigare koalitionen är att oenigheten nu blivit tydligare. Det sistnämnda tolkas och beskrivs som oskicklighet från nuvarande regerings sida och som en kris i utrikespolitiken.

Nummer fyra: Vi får inte tydligt veta vad uppsägning av avtalet med Saudiarabien betyder. Från att härom dagen ha fått bilden av att fortsättningsvis ingen vapenexport ska ske till att efter gårdagens Agendainslag fått bilden av fortsatt viss vapenexport, dock oklart vilken.

Agendainslaget var märkligt. Blir det stopp för vapenexport var en fråga, som Anna Hedenmo skickligt upprepade. Nja, var svaret. Det är dåligt
Regeringens ställningstaganden i de övriga här nämnda frågorna känns riktiga. Ja, inte bara riktiga i sak utan också bra att signalerna kommer från Sverige. Vi gör vår röst hörd i frågor, som handlar om mänskliga rättigheter. Sveriges röst, en icke vapenskramlande, hörs ute i världen.
Att oenigheten inom regeringen blottats så tydligt kan förvisso ses som oskickligt. Dock finns även en positiv sida av detta. Vi medborgare har fått större, om än liten, insikt i frågan om vapenexport som en följd av de olika signalerna.

Nu har vi anledning att vara oroliga för vad som kommer att ske med vapenhandeln med Saudiarabien. Gustav Fridolin gav beskedet att reglerna nu ska ses över, men ville inte svara på frågan om det blir ett stopp.




lördag 14 mars 2015

Bra, Margot

Sådana här initiativ från svensk sida är välkomna. De står i kontrast till vapenivrarnas förhärligande av våld

"Margot Wallström lanserade två utrikespolitiska nyheter i Genève

Utrikesminister Margot Wallström aviserade två utrikespolitiska nyheter i sina två FN-tal, som hon höll i Genève på måndagen: Ny svensk strategi för mänskliga rättigheter och ett svenskt återinträde i dealertinggruppen som verkar för att minska kärnvapens avfyrningsberedskap. Carl Bildt tog Sverige ut ur denna grupp 2009.
Utrikesministerns aktiva närvaro i det europeiska FN-högkvarteret kan ses som ett led i den svenska regeringens ambition att få Sverige invalt i FN:s säkerhetsråd.
I sitt första tal, vid öppnandet av FN:s råd för mänskliga rättigheters 28:e session, meddelade utrikesministern att Sverige inleder arbetet med en ny strategi för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
Denna nya strategi är den tredje i sitt slag och skall ersätta den tidigare strategin från 2007. Den nya strategin kommer att ha ett bredare anslag än de tidigare då den också omfattar Sveriges internationella arbete för demokrati och rättsstatens principer.
Syftet med strategin är att bestämma hur Sverige i utrikespolitiken skall prioritera olika områden och hur vi skall arbeta i bland annat FN, EU och Europarådet
Strategin tas fram av Utrikesdepartementets enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt.
– Vi ser i dag ett ökat antal kränkningar av mänskliga rättigheter världen över, från konflikterna i Syrien och Ukraina, till att allt fler länder återgår till att använda dödsstraffet. Vi behöver därför angripa de här frågorna med ett bredare anslag, säger utrikesminister Margot Wallström.
I det andra Genève-talet för dagen, vid FN:s nedrustningskonferens, meddelade Margot Wallström att Sverige återigen träder in i dealertinggruppen som verkar för att minska kärnvapens avfyrningsberedskap. Utrikesministern framhöll att Sverige är drivande för kärnvapennedrustning och sätter människan i centrum för arbetet.
I den här FN-gruppen, som Sverige var med om att starta 2006, trädde Sverige ur under alliansregeringens och Carl Bildts (M) styre 2009.
– Kärnvapenbombningarna av Hiroshima och Nagasaki för snart 70 år sedan är en påminnelse om vilka fruktansvärda följder användningen av dessa vapen har på människor. Trots vetskapen om dessa humanitära effekter finns idag fler än 16 000 kärnvapen kvar: detta är oacceptabelt, alla kärnvapen måste avskaffas, säger utrikesminister Margot Wallström.
I en tid med ökade spänningar också i vårt närområde är arbetet för att eliminera alla kärnvapen viktigare än någonsin.
Utrikesministern meddelade också att Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) på uppdrag av UD gör en studie om autonoma vapensystem inför fortsatta diskussioner om sådana. Margot Wallström framhöll att beslut om liv och död inte ska lämnas till maskiner."

Stärk patienten, men glöm inte patientnämnderna

Det är lovvärt att någonting görs för att stärka patientens ställning. Det är dock en besvikelse att se att man inte, samtidigt som man vill tillse att möjligheterna att klaga direkt till vårdgivaren, lyfter fram patientnämnderna. En viktig åtgärd, kanske den viktigaste, är att sprida information om patientnämnderna. Vidare är angeläget att överväga förändrad ansvarsuppdelning mellan IVO och patientnämnderna

"Patienten ska klaga direkt till sjukhuset

Det är svårt för en patient som känner sig felbehandlad att få svar från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Något som utredaren Anders Printz vill ändra på genom att låta patienten vända sig direkt till sitt sjukhus eller vårdcentral för klagomål.
Anders Printz leder klagomålsutredningen och det här är en del i utredningen. Han hoppas på att hans förslag ska ge den klagande patienten ett snabbare och tydligare svar än vad IVO kan ge.
Men, säger utredaren, om patienten tycker att det är jobbigt att klaga på sin vårdcentral ska hon eller han kunna vända sig till patientnämnderna.
Anders Printz och Statskontoret har kommit fram till i stort sett samma slutsatser vad gäller klagomål från patienter och IVO:s roll.
Förra året lämnade Statskontoret en rapport som visar att varje år inkommer ungefär 7 000 klagomål mot vården till IVO.
År 2013 var IVO:s kostnad för klagomålshanteringen 139 miljoner kronor, vilket utgör cirka 30 procent av myndighetens kostnader. De högre kostnaderna beror dels på att fler än förväntat klagar på vården, dels på att klagomålen visat sig ta lång tid att utreda.
De höga kostnaderna för hanteringen av klagomål medför att IVO måste prioritera annan tillsyn lägre, till exempel för att upptäcka allvarliga brister i vården och systembrister."

torsdag 12 mars 2015

SMHI, ledare i kampen mot klimatförändringarna

SMHI vill ta över dirigentpinnen i kampen mot klimatförändringarna. Vad blir bättre av detta? Och var ligger problemen i dag? Ett stort problem får väl bristen på insikt om allvaret i klimatförändringen anses vara. SMHI torde ha ett stort förtroendekapital att använda. Det finns starka skäl för att genomföra förändring enligt nedanstående. Inte minst för att någonting händer, eftersom insikten hos oss många är katastrofalt dålig

"SMHI vill ta över ansvaret i kampen mot klimatförändringen

SMHI vill ta över ansvaret för att leda kampen klimatförändringarnas följder. Det föreslår meteorologimyndigheten i en rapport till klimatminister Åsa Romson (MP), som nu ska begrunda om det är klokt att ge staten, via SMHI och länsstyrelserna, mer makt över hur kommunerna ska förebygga följderna av skyfall, översvämningar, orkaner, värmeböljor, skred och ras.
Rapporten ”Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat” föreslår att regeringen upprättar en nationell färdplan som styr upp klimatarbetet. Och för att arbetet ska bli effektivt tycker SMHI-utredarna att myndighetens egen avdelning Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI ska bli navet i jobbet med att förverkliga färdplanen.
Även om en hel del gjorts sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen lades fram 2007 behöver mycket mer åtgärdas, tycker SMHI-utredningen, som serverar klimat- och miljöministern Åsa Romson 23 konkreta förslag om vad som borde göras. Av vad som hittills är bra satsningar lyfter utredarna fram nationell höjddatabas, ras- och skredkarteringen av Göta älvdalen, dricksvattenutredningen, länsstyrelsernas regionala handlingsplaner för klimatanpassning – samt inrättandet av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
I rapportens åtgärdslista är det framförallt SMHI:s kunskapscentrum som föreslås få en viktigare roll i koordinationen av det nationella klimatarbetet. Första punkt handlar om att rycka mer pengar för klimatanpassning från EU:s fonder. För det krävs en EU-anpassad nationell strategi och handlingsplan, vars underlag föreslås tas fram av en nyinrättad nationell expertkommitté för klimatanpassning – vars arbete anses bör ledas av Nationellt kunskapscentrum vid SMHI.
Andra punkten är att SMHI:s kunskapscentrum tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ska ta fram en gemensam klimatanpassningsstrategi för Östersjöregionen. Uppdraget innebär även ett svenskt stöd till Council of the Baltic Sea States för koordinering av klimatanpassning i Östersjöregionen. Detta beräknas kosta staten 400.000 kronor om året.
I en annan punkt vill utredarna ge kunskapscentret ”övergripande ansvar för samordning av nationella myndigheters arbete, samt för samordning mellan regionala och nationella myndigheter”. Även uppgiften att utröna vilka forskningsområden som ska prioriteras på klimatområdet bör åläggas detta kunskapscentrum, som också ska ha dialog med forskningsfinansiärer om pengarnas användning.
Ytterligare uppdrag till den egna myndigheten, enligt utredarnas förslag:
• ”Verktygslådor och andra beslutsstöd ska inkluderas i Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI:s dialoger med regeringen, forskningsråd och den nationella klimatanpassningskommittén, kring prioritering av kunskapshöjande insatser.”
• ”Arbetet vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI med den nationella klimatanpassningsportalen stärks genom att flera myndigheter, men även näringslivets branschorganisationer, ansluter sig till samarbetet.”
• ”Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI får i uppdrag att, genomföra en rikstäckande kartläggning av grundskole-, gymnasium- samt universitets- och yrkesutbildningar där klimatanpassningsperspektivet är eller bör vara en del av undervisningen, samt att baserat på detta ge rekommendationer till universitet och Skolverket.
Ett annat förslag från utredningen är att kommunerna ska få en miljon kronor vardera per år under en treårsperiod för att inrätta funktioner för klimatanpassning. Beräknas kosta närmare en miljard kronor.
Riksantikvarieämbetet, Folkhälsomyndigheten ihop med Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens geotekniska institut bör alla, enligt SMHI-rapportens förslag, inrätta nationella kompetenscentrum för klimatanpassade åtgärder.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, så uttyds SMHI, sysslar inte bara med att göra väderprognoser. Uppdraget från regeringen är bredare än så. SMHI är en expertmyndighet under Miljö- och energidepartementet. ”Vi ser hela samhället som våra ”kunder”; privatpersoner, myndigheter, politiker, forskare och företag”, deklarerar myndigheten på sin hemsida.
Just nu är SMHI:s ambition att kamma hem både mer makt och mer pengar från regeringen. Om detta skriver Miljö- och energidepartementet i ett pressmeddelande:
”SMHIs rapport belyser bland annat vikten av att tydliggöra roller och ansvar i samhället, tillgängliggöra den kunskap som finns och anpassa lagar och regelverk. Rapporten kommer att bidra till att utveckla det nationella arbetet med klimatanpassning. Regeringen och Regeringskansliet ska nu analysera SMHI:s rapport och se vilka bedömningar och förslag som myndigheten gör för anpassning i olika delar av samhället.”
SMHI-utredarnas viktigaste poäng är att mer förebyggande klimatanpassning visserligen kommer att kosta mer pengar, hämtade både från EU-fonder och statskassan samt från höjda försäkringspremier, men att det är samhällsekonomiskt lönsamt – eftersom klimatorsakade olyckor, typ översvämningar och stormfällda skogar, annars kommer att kosta så mycket mer."

Färdigbehandlad patient

Kommunerna har stora onödiga kostnader för patienter, som är färdigbehandlade inom sjukvården. Ekonomin borde vara tillräckligt stark kraft för att snabbare få ordnat boende i kommunen. Men verkligheten är inte den. Kan en ny lag enligt nedanstående ändra på detta? Återstår att se

"Med krav i en ny lag ska medelvårdtiden från det att en patient är färdigbehandlad till dess att annat boende är ordnat halveras. Det är bedömningen i ett betänkande från utredaren Göran Stiernstedt. Ett inslag i förslagen är att en läkare som skriver in en patient på sjukhus inom ett dygn ska informera berörda parter om när patienten förväntas vara klar för utskrivning.
Enligt utredningen ger inte den nuvarande lagstiftningen om betalningsansvar för färdigbehandlade patienter tillräckliga incitament för kortare vårdtider. Andra synpunkter är att processen vid vårdplanering inte är anpassad till dagens behov och förutsättningar och planeringen blir inte så effektiv den kunde bli för den enskilde.
I stället för att lappa och laga på den befintliga lagen föreslår Göran Stiernstedt att en ny lag införs: ”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”. Den ska gälla personer som efter slutenvården behöver kommunalt finansierade insatser och/eller vård inom landstingsfinansierad öppenvård inklusive primärvård.
Dagens form av vårdplanering föreslås avskaffas. I stället införs en skyldighet för behandlande läkare av en nyinskriven patient i slutenvården att inom 24 timmar underrätta de instanser som berörs genom ett så kallat inskrivningsmeddelande. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla en bedömning när patienten förväntas vara klar för utskrivning från akutsjukvården.

Göran Stiernstedt

Samordnad individuell plan

I stället för den obligatoriska vårdplanen ska en bestämmelse om en samordnad individuell plan, något som redan finns i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen (HSL), tillämpas i planeringen. En brist med dagens vårdplanering, konstaterar utredaren, är att den ibland görs för tidigt i vårdförloppet. Den nya ordningen med en samordnad individuell plan ska ske när det optimalt för patienten och är därmed inte så tidsbunden som dagens rutiner.
När öppenvården får ett inskrivningsmeddelande ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten om hen inte redan har det. HSL och patientlagen innehåller redan bestämmelser om en fast vårdkontakt.
Patientens fasta vårdkontakt får ansvaret att kalla till samordnad individuell planering.

Parterna ska komma överens

Utredningen föreslår att grundinställningen ska vara att de lokala huvudmännen ska komma överens om formerna för samverkan. För utredningen är det angeläget att den föreslagna lagen inte hindrar lokala anpassningar och arbetssätt. Dessutom är det viktigt är att resurser används optimalt.
Lagen ska säkerställa nödvändiga principer – sedan ska huvudmännen komma överens om gemensamma riktlinjer för samverkan. I en sådan överenskommelse ska det bland annat anges när kommunen övertar betalningsansvaret och vilka belopp som gäller.

Tvingande regler

Men vad händer om huvudmännen ändå inte kommer överens? För att lösa sådana situationer föreslår utredningen ett kortare tidsintervall än dagens minst fem vardagar tills kommunen ska överta betalningsansvaret för den färdigbehandlade patienten. Istället ska tre kalenderdagar gälla, oavsett om det är var- eller helgdagar, efter det att den behandlande läkaren i slutenvården har meddelat de berörda instanserna att patienten är medicinskt färdigbehandlad. Samma regler ställs på somatisk och psykiatrisk slutenvård.
Flera kommuner har sådana rutiner redan idag, konstaterar utredningen.
Regeringen, eller en myndighet, ska varje år slå fast vilka belopp som kommunerna ska betala om betalningsansvaret övergått dit. Beloppet ska motsvara ett genomsnitt för hela landet och vara ett och samma oavsett typ av vårdplats.

Krav på landstingen

Tanken är inte att landstingen bara ska kunna lämpa över det ekonomiska ansvaret på kommunerna. Först måste landstingen uppfylla vissa krav. Ett är det inskrivningsmeddelande som ska skickas inom 24 timmar efter det att patienten skrivits in för slutenvård. Meddelandet ska innehålla beräknad utskrivningsdag så att kommunen hinner planera sitt mottagande. Utan inskrivningsmeddelande blir inte kommunen betalningsansvarig.
En fast vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppenvården ska säkerställa att den delen är med i planeringen av utskrivningen. Den fasta vårdkontakten ska kalla till en samordnad individuell planering inom tre dagar efter besked från slutenvården att en patient är klar för utskrivning. Sker inte detta blir kommunen inte betalningsskyldig.
Enligt utredningen skulle den samlade effekten av förslagen kunna halvera medelvårdtiden efter det att en patient bedömts vara klar för utskrivning från slutenvården.

Vilka är dagens problem?

I genomsnitt vårdas färdigbehandlade patienter i fyra dagar. Det innebär sämre kvalitet för patienten, som ofta är äldre än 65 år, och onödiga kostnader – öppenvård och omsorg är betydligt billigare för samhället än slutenvård.
Detta leder till överbeläggningar – vilket kan leda till att ”fel” patienter skrivs ut och att andra får vänta onödigt länge på att få vård.
Etiskt dilemma för personalen – en plats upptas när det finns andra som skulle behöva den.
Nuvarande lag ger för starka incitament att vårdplanen genomförs för tidigt i vårdprocessen. Vårdplanen ska vara klar före utskrivning. Ju senare vårdplaneringen görs desto bättre möjlighet för patienten att själv delta.
Primärvård och annan öppen vård deltar för sällan i vårdplaneringen. Risk för glapp i ansvarskedjan. Det är sannolikt ett skäl bakom oplanerade återinläggningar i slutenvården.

Ädelreformen och betalningsansvar

Betalningsansvarslagen tillkom när den omfattande Ädelreformen trädde i kraft den 1 januari 1992. Då övertog kommunerna det samlade ansvaret för långvarig vård, service och omsorg av äldre och handikappade personer från landstingen. Kommunerna övertog även viss sjukvård i hemmet och i särskilda boenden – här kan det se olika ut från kommun till kommun. Vissa av landets kommuner har ett större ansvar för vård i hemmet, inklusive läkarinsatser.
Ädelreformen innehöll även en skatteväxling där landstingsskatten minskade och kommunalskatten ökade. I reformen ingick även att kommunerna fick ett ekonomiskt ansvar för de personer som inte längre behövde akutsjukvård eller geriatrisk vård på sjukhus. Några år senare tillkom liknande regler även för patienter inom psykiatrin.
Från det att en patient anses färdigbehandlad och en vårdplan har upprättats går betalningsansvaret över till kommunen tidigast efter fem vardagar. För den psykiatriska slutenvården gäller 30 vardagar efter att kommunen fått en kallelse till vårdplanering."

onsdag 11 mars 2015

SNF om kärnkraft

Nedanstående har jag hämtat från Svenska Naturskyddsföreningens nyhetsbrev. Frågorna och svaren får läsaren att tänka till själv
(Vill göra en språklig rättelse. "...har bara varit i drift några månader..." Man menar nog "...har varit i drift bara några månader")

Vad är det akuta problemet med kärnkraften i Sverige idag?

Den är gammal.  De reaktorer som finns behöver ersättas inom en snar framtid. Exempelvis har reaktorn ”Oskarshamn 1” stora problem och har bara varit i drift några månader de senaste åren, för att den fungerar så dåligt. 

Då är det väl dags att Sverige satsar på ny kärnkraft? 

Nej. Kärnkraften är inte hållbar - varken för miljön, säkerheten eller ekonomin.  Det har aldrig varit så tydligt som idag. I vår rapport ”Finn fem fel med kärnkraften” tar vi upp kostnaderna, riskerna med uranbrytning, kärnavfallsfrågan, effekter av olyckor och terrorism, och bristen på reglerbarhet. 

Jag orkar inte läsa nån rapport. Men jag vill ha svar på en obehaglig fråga, nämligen hur är det tänkt att det radioaktiva avfallet ska förvaras? 

Bra fråga, som ännu inte har ett tillfredsställande svar. Trots att vi har haft kärnkraftsproduktion i Sverige i över 40 år så är slutförvaret av det radioaktiva avfallet fortfarande inte löst. Som det ser ut nu måste våra framtida generationer ansvara för det radioaktiva avfall som kärnkraftverken orsakar idag. Det finns ännu ingen säker lösning på hur man ska förvara avfallet och det använda uranet, som måste hållas isolerat från människa och miljö i över hundratusen år.

Har inte ny teknik löst avfallsproblemet? 

Tyvärr inte. Svensk Kärnbränslehantering (SKB) är inne i en juridisk process kring sin ansökan om slutförvar. Metoden går ut på att kapsla in kärnavfallet i koppar som grävs ned i bentonitlera. Men metoden har på senare tid kritiserats hårt av forskare och miljöorganisationer. 
Idén med KBS-metoden är att koppar inte ska korrodera i syrefri miljö, men senare tids forskning har visat att detta kanske inte stämmer. Bland annat visar en rapport som Strålskyddsmyndigheten har beställt 2013 att korrosionen av koppar i syrgasfritt vatten tyvärr inte avtar med tiden.
Det verkar också vara svårt att hitta en bra plats för att bygga slutförvaret. Forsmark verkar ha valts ut på grund av att det varit lätt att få acceptans i kommunen, snarare än på grund av lämplighet. Ett problem med att förvara avfallet på den planerade platsen är att man på kort sikt förstör värdefull natur som är viktigt för flera hotade arter. Och på lång sikt kommer man inte kunna bygga tillräckligt djupt eftersom platsen är kustnära, samt att spänningar i berget på platsen riskerar att leda till problem vid kommande istider.

Forsätter med nästa obehagliga fråga: skulle en kärnkraftsolycka kunna hända i Sverige? 

Ja. Risken är liten, men finns. I Fukushima var det inte tsunamin eller jordbävningen i sig som orsakade olyckan, utan konsekvenserna av att strömförsörjningen slogs ut. All kärnkraft är beroende av ström för att kunna kyla reaktorhärden. Det innebär att ett liknande scenario skulle kunna inträffa i Sverige. Det fick vi ett smakprov på 2006 i Forsmark när huvudströmtillförseln och hälften av reservgeneratorerna slogs ut samtidigt.

Men det gick ju trots allt bra. Sveriges kärnkraftverk är väl säkrare än i andra delar av världen? 

Sverige har några av de äldsta reaktorerna i världen. Med planerade effekthöjningar kommer vi att pressa dem till max. Sverige har också fått kritik för släpphänt säkerhetskultur i kärnkraftverken och att det inte finns tillräcklig beredskap mot attacker. 
Så länge vi har kärnkraft finns en viss olycksrisk. Allt arbete med nya tekniker, så som att stresstesta befintliga kärnkraftverk och uppgradera säkerhetssystem, innebär att sannolikheten för en olycka minskar. Men vi kan aldrig helt ta bort riskerna. 

Vad skulle hända om det sker en kärnkraftsolycka i Sverige? 

Först och främst är det en enorm tragedi, som drabbar både människor och miljö under lång tid. Vi har sett vad som hänt i Fukushima och Tjernobyl.  
Men vad många inte vet, är att kostnaderna vid en olycka framför allt betalas av skattebetalarna. I Sverige är ägarna till ett kärnkraftverk bara skyldiga att betala 12 miljarder kronor i skadestånd. Det är en bråkdel av vad saneringen efter en kärnkraftsolycka kostar. Exempelvis har kostnaderna för olyckan i Fukushima beräknats till hundratals miljarder kronor.
Med andra ord: går reaktorerna som de ska är det privata bolag som kammar hem vinsten. Blir det problem måste staten betala. 

Eftersom vi ändå pratar pengar: jag råkar veta att kärnkraften är billigare än förnybar energi.

Det är en gammal myt. Den gamla kärnkraften vi har i Sverige har varit billig därför att den är avbetald sedan många år. Idag ställs nya, skärpta krav på kärnkraften. Den är alltså dyrare idag, och även befintlig kärnkraft har på grund av de nya kraven dragits med lönsamhetsproblem.  Flera reaktorer riskerar att få stänga på grund av ekonomiska förluster.
Dessutom finansieras kärnkraften med dolda subventioner i form av för låga avgifter till kärnavfallsfonden och uteblivna krav på försäkringsansvar vid olyckor. 
Faktum är att redan 2009, alltså innan Fukushima och alla ökade säkerhetskrav, var det dyrare med kärnkraft jämfört med exempelvis vindkraft (64-69 öre/kWh med ny kärnkraft, 56-65 öre/kWh med vindkraft).  
En investering i ett kärnkraftverk är en enorm finansiell risk, som kräver produktion av el under en lång tid för att vara lönsam. Investeringen betalar sig först efter flera decennier. Om kärnkraftverket skulle behöva läggas ner tidigare än planerat eller om projektet drabbas av förseningar ökar kostnaderna snabbt. Titta bara på de franska och finska kärnkraftprojekten som nu helt gått över styr. Exempelvis dras det finska bygget ”Olkilouto 3” på en försening på minst 9 år och har redan gjort en förlust på 3,9 miljarder Euro.  
En stor risk finns dessutom att kärnkraftens redan tveksamma lönsamhet på sikt kan sjunka kraftigt i och med att mer förnybart kommer in i systemet.

Vad kostar förnybart då? 

Olika beroende på energislag, men gemensamt för alla är att priserna sjunker i takt med teknikutvecklingen och den ökande installationstakten. Idag kostar el från solen lika mycket som el från ny kärnkraft beräknas kosta (1 kr/kWh). Vindkraft kostar cirka hälften så mycket. 

Lite politik: ni kritiserade alliansens energiöverenskommelse, men nu tycker ni att den ska vara grunden i den nya regeringens energipolitik. Hur får ni ihop det? 

Alliansens kom överens om en ny energipolitik 2009. Vi var starkt kritiska till helheten, men tyckte att det fanns delar av den som var bra. Det vi var mest kritiska till handlade om att den blocköverskridande energiuppgörelsen mellan S, C och V bröts upp och att nya kärnkraftverk därmed skulle få tillåtelse att byggas i Sverige. 
Men mycket har hänt i världen sedan dess, framförallt katastrofen i Fukushima. Efter olyckan har det blivit dyrare att bygga kärnkraftverk, vilket har gjort att intresset i Sverige svalnat rejält - statliga Vattenfall är de enda som fortfarande vill bygga. Med andra ord är den del av alliansens energiöverenskommelse som vi var mest kritiska till, inte lika akut idag. 
Därför tycker vi att det är bra att den nya regeringen bygger vidare på alliansens energipolitik istället för att riva upp den. Det är den snabbaste vägen att komma överens över blocken, istället för att fasta i långdragna förhandlingar. Men då måste de subventioner som kärnkraften fortfarande har fasas ut.
Att återinföra den lag som kan tvinga nedläggning av kärnkraften skulle troligen vara svårare och mer tidskrävande. Dessutom skulle det innebära att kärnkraftbolagen kan få skadestånd för utebliven produktion på skattebetalarnas bekostnad.

Ni klagar på uranbrytningen, men andra energikällor kräver också gruvbrytning.

Stämmer. Men det finns stora skillnader. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm, vilket inte är bra för varken miljö eller människor. Radioaktiva sönderfallsprodukter blir även kvar i gruvavfallet och riskerar att läcka ut. Därför bryts uran framför allt i områden där det arbetsrättsliga skyddet är sämre och befolkningen kanske inte känner till riskerna. Till exempel i glest befolkade områden med urbefolkningar i Namibia, Kanada och Australien. 
En annan skillnad är att metaller som använts i till exempel vindkraft går att återvinna. Det gör inte uran. När det är använt så är det använt. Plus att det använda bränslet måste hållas isolerat från människa och miljö i hundratusentals år, eftersom det är så extremt farligt. 

Men om uranet håller på att ta slut kanske det inte räcker till de reaktorer som byggs idag? 

Precis. Kärnkraften behöver uran som bränsle, som är en ändlig resurs. Uranet beräknas räcka i 50-100 år och kan med andra ord ta slut redan innan de kärnkraftverk som byggs idag har hunnit nå sin planerade livslängd. 

Jag har hört att fjärde generationens kärnkraft har löst det dilemmat, stämmer inte det?

Tyvärr inte. Fördelarna med somliga av reaktorstyperna i fjärde generationens kärnkraft är att de kan använda uttjänt kärnbränsle som energikälla och därmed skulle uranbrist inte vara något problem. Men avfallsproblemet är därmed inte löst på långa vägar. Dels finns redan för mycket uttjänt bränsle för att en ny generations reaktorer skulle kunna förbränna det inom överskådlig tid. Dels producerar även fjärde generationens reaktorer både högaktivt och långlivat avfall som behöver hållas åtskilt från mänskligheten under åtminstone tusen år, vilket gör att vi fortfarande dumpar problemet på våra barn och barnbarn.

Risken för härdsmälta minskar väl ändå med färde generationens kärnkraft? 

Risken sägs minska, men olycksrisken är därmed långt från utraderad. Andra potentiella risker kvarstår, bland annat brandrisker och problem relaterade till mycket höga påfrestningar på materialen.

Men då är väl i alla fall fjärde generationens kärnkraft bättre?

Många av nackdelarna kvarstår tyvärr, om än i minskad form. Dessutom är tekniken inte färdigutvecklad och kommersiellt gångbar ännu. I de länder som kommit längst med utvecklingen tror man att tekniken kan vara i bruk i större skala först någon gång efter 2050. Dessutom riskerar den att bli väldigt dyr vilket åter gör förnybara energislag till en snabbare och mer attraktiv lösning. 

Det finns en oro att kärnkraft även indirekt hotar säkerheten i världen, med tanke på kärnvapen. Är oron befogad? 

Kärnkraft medför alltid en risk för att klyvbart material hamnar i orätta händer. Ett land som hanterar uran och andra klyvbara ämnen till bränsle för kärnkraftverk har lättare att dölja tillverkning av kärnvapen. Vilka länder som hanterar kärnkraft idag är en viktig fråga även för det politiska läget 50-100 år i framtiden. En annan fråga är risken för spridning till exempelvis terrorister. 

Men vill ni inte hellre ha kärnkraft än klimatkaos?

Kärnkraften hinner ändå inte rädda oss i tid. Ett kärnkraftverk tar 10-20 år att bygga, troligen ännu längre om man räknar in hela projekteringsfasen. Om vi idag bestämde att all el från kol skulle ersättas med el från kärnkraft, så skulle vi behöva bygga 1500 kärnkraftsreaktorer globalt och vi skulle inte se minskningar på de direkta utsläppen förrän tidigast 2030. Eller tidigast någon gång efter 2050 om vi sätter vår tro till fjärde generationens kärnkraft. Det är för lång tid. Klimatkrisen är akut och behöver snabbare, billigare och miljöbättre lösningar. Och de finns ju redan, så vi behöver inte längre välja mellan pest och kolera.

Tyskland har ju varit snabba. Men när de började avveckla kärnkraften ökade istället deras användning av kol. Inte så klimatsmart, eller hur?

Nej, men orsaken till att de började använda mer kol berodde inte på att kärnkraften började avvecklas. Så här ligger det till: efter Fukushima bestämde sig Tyskland för att avveckla kärnkraften. Den förnybara elproduktion i Tyskland ökade MER, än vad kärnkraften har minskat. Samtidigt ökade dock de tyska koldioxidutsläppen. Hur kan det vara möjligt? Jo, det berodde framför allt på att utsläppsrätterna för koldioxid i EU har varit nästan gratis samtidigt som världsmarknadspriset på kol har dumpats, vilket gjorde att den värsta av alla koldioxidutsläppare ökade, alltså att bränna kol. Dessutom sålde tyskarna mer el till andra länder under samma period – i statistiken såg det då ut som att de ökande utsläppen hörde till Tyskland trots att elen användes i andra länder.

Vad ska vi då ersätta dagens kärnkraft med? 

Först och främst måste vi sluta slösa på energi och börja energieffektivisera. Det är det viktigaste. Sen finns det gott om energi från sol, vind, vatten, biobränsle och vågor. Det är det enda som är hållbart på lång sikt. 
Men att stänga alla kärnkraftverk på kort sikt skulle inte funka. Det behövs en övergångsperiod när reaktorerna successivt skrotas, allt medan nätkapaciteten och elmarknaden utvecklas. 

Men vad gör vi när det inte blåser eller solen inte skiner?

Ingen förnybar energikälla kan leverera hela vårt elbehov ensamt, hela tiden. Men i kombination kan sol-, vind-, vatten- och biokraft tillsammans tillgodose våra behov. I Sverige har vi extra goda förutsättningar med vår vattenkraft som kan sparas i dammarna när det blåser mycket och solen skiner, för att sedan användas om det är vindstilla och molnigt. Även biobränsle kan lagras och användas vid behov. Dessutom går det att styra användningen av el mer efter tillgången, plus att det finns många nya lösningar för att lagra el på ingång. 
Studie efter studie har bekräftat att ett 100 procent förnybart energisystem är möjligt i Sverige på längre sikt. Även på global och europeisk nivå finns studier som visar att ett i princip helt förnybart energisystem är möjligt till 2050. Dessutom kan det bli lika billigt, eller billigare än de gamla systemen. Därför menar vi att framtidens energi är förnybar. Och kärnkraften något vi kan berätta om för våra barnbarn.