onsdag 30 september 2015

Läktarvåld en fråga om livskunskap


Bra att politiker reagerar
Mot bakgrund av de senaste läktarhändelserna väcks åter frågan
om hur det står till med vårt samhällsklimat
Visst kan juridiska åtgärder behövas, men i grunden handlar det om livskunskap.
Den saknas hos många individer. Problemet med brist på kunskap måste lösas med 
undervisning. Ämnet livskunskap måste in på skolschemat


Folkpartiet Liberalerna A524426097@distribution.cision.com via folkpartiet.se 

15:44 (25 minuter sedan)
till liberala-blogg.

Roger Haddad och Bengt Eliasson (FP): Skärpta åtgärder mot läktarvåldet krävs

Med bakgrund av de senaste veckornas oroligheter i samband med stormatcher i fotboll, kräver nu Folkpartiets riksdagsledamöter Roger Haddad och Bengt Eliasson skärpta åtgärder för att stoppa läktarvåldet:

– Det är uppenbart att polisen inte har de verktyg som behövs för att stoppa våldet på läktarna. Vi kräver ett totalförbud för pyroteknik på alla fotbollsarenor, samt att det ska vara olagligt att maskera sig på läktarna. Regeringen har meddelat att man vill införa ett maskeringsförbud på arenorna 2017, men frågan har utretts flera gånger, och helgens kaosartade scener visar att detta bör ske omedelbart. Vi tittar också på hur kameraövervakningen på fotbollsarenorna kan utökas, säger Roger Haddad, rättspolitisk talesperson för Folkpartiet.
– Vi har nått långt förbi en acceptabel gräns vad det gäller den här sortens beteende på läktarna. Folkpartiet anser att arenor kan behöva införa alkoholrestriktioner i samband med vissa matcher. Tillträdesförbudet kan också behöva utökas, och om klubbarna och arrangörerna inte kan garantera ordningen på läktarna, så kan vi i förlängningen tvingas att låta högriskmatcherna spelas helt utan publik, säger Bengt Eliasson, idrottspolitisk talesperson.
Kontakt:
Roger Haddad (FP)
Riksdagsledamot för Västmanland, från VästeråsRättspolitisk talespersonLedamot av Justitieutskottet0708-18 28 65
Bengt Eliasson (FP)
Riksdagsledamot för Hallands länKultur-och idrottspolitisk talespersonLedamot av Kulturutskottet0702 – 21 40 58
Eric Aronson, pressekreterare (FP)0727 – 36 61 93


Denna information skickades av Cision http://news.cision.com/se
http://news.cision.com/se/folkpartiet-liberalerna/r/roger-haddad-och-bengt-eliasson--fp--skarpta-atgarder-mot-laktarvaldet-kravs,c9839521

Om du inte längre är intresserad av att få framtida utskick från Folkpartiet Liberalerna, gå till https://optout.ne.cision.com/sv/2HNwJFzdFgfh4CBERXeUAyd62RZ9yErovJdDnQHdP2knHDkUBbh2SpkKyeE8ceALZPzTf2tLZEBha5J9H6iZRcwYMPUW9bQxW7gQMd8EiVKzgBjsyMZdySKtR8EdyiSxRW9h.
Folkpartiet Liberalerna, Folkpartiet Liberalerna, Sverige, 111 28 Sverige

Om du vill sluta prenumerera på den här gruppen och inte längre få någon e-post från den skickar du ett e-postmeddelande till liberala-bloggare.akg+unsubscribe@folkpartiet.se.
0,09 GB (0 %) av 15 GB används
Senaste kontoaktivitet: 27 minuter sedan

Osmakligt av Bergqvist

Jag vill sprida detta blogginlägg enär jag fann Kjell Bergqvists utfall i går osmakligt. Hurra va bra jag är. Tänk om alla var som jag, var Bergqvists attityd. Inte kul

Gör inte det bästa till det godas fiende

Under tisdagens stora insamlingsgala Hela Sverige skramlar visades ett stort och äkta engagemang för flyktingar och det svenska flyktingmottagandet, från både artisters och tv-tittares sida.
Mitt bland alla artister och Hans Roslings uppmärksammade brandtal stack ett framträdande ut från mängden. Det var skådespelaren Kjell Bergqvist som surnat till rejält på vad han ser som Stefan Löfvens och övriga politikers sätt att smita undan från ansvaret.
Jag var inte ensam om att reagera på Bergqvists beskrivning av hur det svenska flyktingmottagandet ser ut i praktiken. En annan person som gjort det är Erik Nilsson (S), till vardags statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet och en av de högsta politiska tjänstemännen i regeringskansliet med ansvar för dessa frågor.
Erik Nilsson skrev några rader på Facebook som ett svar till Bergqvist, som jag återpublicerar här nedan med hans tillstånd. De ger nämligen en bild av det svenska flyktingmottagandets vardag som lätt glöms bort när mediernas strålkastare riktas mot alla de frivilliga insatser som nu görs:
”Jag vet inte riktigt varför jag blir så störd över Kjell Bergqvists utfall mot regeringen och kommunerna om att vi ingenting gör och inte satsar en krona för att hjälpa flyktingarna. Kanske är det primitiv kränkthet blandat med trötthet eftersom jag brottas med frågorna på dagarna och ligger och tänker på hur vi ska hantera problemen på nätterna. Men jag tror inte att det handlar om det.
Inte heller att jag tycker uttalandet är djupt orättvist mot Stefan Löfven eller alla de medarbetare i regeringskansliet som just nu jobbar så att de nästan stupar.
Jag tror att min irritation handlar om att det är så enkelt i den mediala logiken att utmåla statliga och kommunala politiker och tjänstemän som oengagerade skurkar. Och att lyfta fram det ovanliga (frivilligas fantastiska insatser) istället för det vanliga (hundratusentals lärares, socialsekreterares, kommunpolitikers och tjänstemäns vardagliga slit).
Migrationsverkets personal jobbar sjudagarsvecka i tvåskift för att hitta tak över huvudet för alla asylsökande och för att ge dem en rättssäker asylprövning.
Runt om i Sverige tas nyanlända flyktingbarn emot i skolorna - kanske blir det så många som 30 000-40 000 nya elever på ett år. Det kanske inte alltid är det perfekta tvåspråkiga mottagandet som de skulle behöva - men vi hanterar det. Alla barn får gå i skola!
Socialsekreterare sliter som djur för att hitta bra lösningar för alla ensamkommande barn som kommer till Sverige. Ett system som planerades för 800 barn per år tar just nu emot mer än 800 barn per vecka. Sverige tar ensamt emot mer än en fjärdedel av alla ensamma barn som kommer till EU. Det funkar inte perfekt - men vi hanterar det.
Jag vet att vi måste göra mycket mer på flera fronter men att påstå att stat och kommun inte gör något är absurt. Jag är stolt över alla bespottade statliga och kommunala politiker, byråkrater och andra medarbetare som just nu gör exceptionella insatser för att ge flyktingarna ett bra mottagande.
Jag är naturligtvis också otroligt stolt över alla frivilliga som hjälper till med mat, transporter och övernattning. Jag är stolt över Kjell Bergqvist och hoppas att han kan lägga påhoppen åt sidan.
Sverige tillsammans!”
Det som Erik Nilsson skriver förtjänar att spridas. Inte bara för att det förtjänstfullt lyfter fram allt det arbete som görs i kommunerna, utan framförallt för att debatten om flyktingmottagandet och flyktingpolitiken skulle bli förryckt om synen på att det endast är frivilliga krafter som nu gör något får fäste.
Det är återigen på sin plats att påminna om att det är olyckligt att göra det bästa till det godas fiende.

Falsk bild

Det handlar om antingen brist på kunskap eller illvilja.
Vi har hört och läst om att en undersökning visar att en majoritet av svenskarna vill att Sverige ska bli medlem i kärnvapenorganisationen NATO. Det är emellertid ett falskt återgivande av undersökningsresultatet. Undersökningen visade att 41% svarare ja och 39% nej och 20% vet ej. Det innebär att minst 41% är för och högst 61% är för, medan minst 39% och högst 59% är emot. Det innebär att det är totalt omöjligt att uttala sig om hur opinionen egentligen ser ut.
Varför basunerar medier ut felaktigheter? Antingen okunskap eller medveten påverkan. Det första går ju att komma åt, men alternativet....?

Starkt motstånd, men ändå enighet

Budgetdebatten var stundtals intensiv. De fyra allianspartierna var eniga om att med regeringens förslag till budget kommer det att gå åt fel håll.Det måste väl rimligen innebära att partierna kommer att rösta mot propositionen och för sina egna budgetförslag. Men så inte. Man lägger ner sina röster i syfte att regeringens förslag ska bli riksda´ns beslut. Inte känns det logiskt
Får Alliansen rätt i att utvecklingen blir negativ är den givetvis medansvarig


Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M) i talarstolarna i kammaren. Foto: Melker Dahlstrand
Den 21 september lämnade finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens budgetproposition till riksdagen. Efter det följde en debatt med riksdagspartiernas ekonomiska företrädare. Med debatten börjar höstens budgetarbete i riksdagen.
Finansministern inledde debatten med att presentera regeringens förslag till statens budget för 2016. Sedan talade de olika partiernas företrädare.
Talarlista

Här hittar du budgetpropositionen

Du kan läsa, ladda ned och skriva ut budgetpropositionen:
Finansdepartementet (regeringen)

Det här är budgetpropositionen

Budgetpropositionen är regeringens förslag till statens budget för nästa år. Regeringen föreslår hur mycket pengar som ska gå till exempelvis barnbidrag, försvaret och vägarna. Regeringen lämnar också förslag på en beräkning av statsbudgetens inkomster och förslag på nya och ändrade skatter.
I budgetpropositionen föreslår regeringen hur statens verksamheter ska skötas inom olika områden. Verksamheternas omfattning bestäms bland annat av hur mycket pengar som fördelas på de 27 utgiftsområdena och på de cirka 500 anslag som finns på statsbudgeten.

Så här arbetar riksdagen med budgetförslagen

I samband med att budgetpropositionen lämnas pågår den allmänna motionstiden. Den allmänna motionstiden börjar normalt vid riksmötets början och slutar femton dagar efter att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen. Riksdagens ledamöter kan under den tiden lämna in förslag, motioner, om allt som riksdagen kan besluta om. Den allmänna motionstiden slutar den 6 oktober klockan 16.30.
Riksdagen tar först ställning till budgetens omfattning i stort, det vill säga utgiftsramarna och inkomstberäkningen. Därefter beslutar riksdagen om anslagen inom vart och ett av de 27 utgiftsområdena efter att riksdagens olika utskott behandlat anslagen under hösten.
Om budgetpropositionen

tisdag 29 september 2015

Kraftfullt av Produktionsstyrelsen, man uppdrar åter

Det här kan man läsa i handlingarna till Produktionsstyrelsens vid landstinget sammanträde i går.

"Förslag till beslut: Produktionsstyrelsen beslutar att åter uppdra åt t f sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att arbeta vidare med och utöka tidigare redovisade effektiviseringsåtgärder för att minimera det förväntade ekonomiska underskottet 2015. att uppmana förvaltningscheferna för Landstingets resurscentrum och Landstingsservice att arbeta vidare för att minimera de förväntade ekonomiska underskotten. att i övrigt lägga förvaltningarnas delårsrapporter T 2 - 2015 till handlingarna."
Katastrof
 "Att åter uppdra". Inget politiskt ställningstagande. Man tror att man agerat när man åter uppdrar.
Vi kan inte ha ett landsting, som inte styrs. De två alternativ, som finns torde vara: lägg ner landstinget och byt ut hela den politiska ledningen. Inget förefaller realistiskt. Möjligen finns ett tredje, nämligen att politikerna får lära sig vad politisk styrning innebär. Men även det alternativet framstår som omöjligt. Återstår fortsatt utförsbacke

Det är inte Akademiska sjukhusets ansvar

Ny beklämmande artikel om sjukvården. Artikeln finns i dagens UNT. Den är beklämmande dels för att den visar ett gigantiskt underskott i sjukvårdsverksamheten, dels för att den ger en felaktig bild av ansvarsförhållanden.
Landstingsfullmäktige ska besluta om budget för verksamheter, det vill säga sjukvård, primärvård, tandvård, kulturverksamhet och kollektivtrafik. Fullmäktige kan välja mellan att fördela dessa verksamheter på olika utövare, nämnder, och att överlåta till landstingsstyrelse eller en beställarnämnd att göra fördelningen. Förvaltningar, såsom Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping finns inte för fullmäktige.
I dag på nytt ges vi uppfattningen att det är Akademiska sjukhusets ledning, som ska avgöra vilka åtgärder, som ska vidtas för att komma till rätta med obalansen i ekonomin. Det är självklart Produktionsstyrelsens ansvar. Den sitter dock passiv. Den på sin höjd begär information om vad ledningen avser att vidta för åtgärder
Det är nu Produktionsstyrelsens ansvar att fatta beslut om åtgärder för att få ordning på ekonomin. Kostnadsminskningar i form av kvalitetsförsämring, kostnadsminskningar genom rationalisering/effektivisering, kostnadsminskningar genom minskad omfattning, intäktsökning genom begäran hos fullmäktige om ändrad budget, intäktsökning genom ökad försäljning av sjukvård.
Åtgärder, som kräver politiska beslut.

Tio höjningar

Staten höjer skatten
Landstinget höjer skatten
Kommunen höjer skatten
Vattenfall höjer fjärrvärmepriser
Hittillsvarande mobilavtal kan inte förlängas. Kraftigt höjd kostnad.
Elkostnaden stiger en aning
Bilbesiktningsavgiften har höjts
Bilverkstadskostnaden har ökat
Avgiften i samfälligheten har ökat
ROT-avdraget ska sänkas



fredag 25 september 2015

C liberalt, men inte socialliberalt

Centern kallar sig ett liberalt parti. En tid har jag trott att partiet var på väg att bli ett socialliberalt parti. Nu förstår jag att så inte är fallet. Visst är partiet tydligast och mest solidariskt av allianspartierna när det gäller omsorgen om människor på flykt. Men man slirar i ett antal frågor. Ner i diket tycks det när det gäller fred och demokrati. Man tror att säkerheten ökar om Sverige blir medlem i kärnvapenorganisation.
Centern säger sig värna om natur och miljö. Klingar illa när man nu vill göra möjligt för kommunerna att upphäva strandskyddet.
Utbildningspolitiken är otydlig.
Kärnvapen, otydlighet om kärnkraft och näringsintressen före naturvårdsintressen. Al, aj
En hel del återstår innan Centern kan kalla sig socialliberalt, men man har sin karismatiska partiledare.

onsdag 23 september 2015

Vad är hönan, vad är ägget?

Kanske inte helt överraskande. 

Dock frågar jag mig hur man i undersökningen kunnat isolera från faktorer såsom idrottande och föreningsliv i allmänhet. De ungdomar, som idrottar har mindre tid över för sina datorer. Är det då idrottandet i sig, som ger bättre skolresultat eller är det det mindre datoranvändandet. Att fysisk aktivitet stimulerar inlärning vet vi från många undersökningar

Vad är hönan, vad är ägget?

"De som använder datorn minst presterar bäst i skolan

Nu larmar Skolverket om att elever som jobbar mycket vid datorer både i skolan och hemma presterar sämst på Pisa-provet. Svenska elever tillhör de som använder mest datorer i världen.
– Resultatet från PISA-studien visar att it-användningen i skolan har ökat bland 15-åringar och vi vet sedan tidigare att kunskapen om hur datorerna kan användas inte hängt med. Det är viktigt att ha en genomtänkt strategi för it-användningen i skolan för att få ut maximal nytta av investeringarna, säger Anders Fredriksson, biträdande chef på resultatutvärderingsenheten, på Skolverket.
I genomsnitt är svenska elever online 39 minuter per dag på skoltid, vilket är över OECD-genomsnittet på 25 minuter.
Bland svenska elever är 18 procent mellan en och fyra timmar på internet per dag och sex procent är minst fyra timmar på internet per dag.
Motsvarande andelar för OECD är 14 och 3,1 procent. Elever som använder internet mer än fyra timmar per dag i skolan har genomgående de lägsta resultaten i läsförståelse, matematik, digital läsning och digital matematik.
Eleverna har bland annat fått uppskatta hur ofta de använder datorn för att göra hemuppgifter, grupparbete och använda internet för skolarbete.
Den överlägset vanligaste är att använda internet för skolarbete som också är det enda som har ett positivt samband med resultat i digital och traditionell läsning i Sverige. Allt annat visar ett negativt samband med elevresultaten.
I stället är det de elever som aldrig håller på med datorn som har de bästa resultaten.
Eleverna har också fått svara på om de under den senaste månaden använt dator på matematiklektionerna. Jämfört med OECD som är dessa aktiviteter mindre vanliga i Sverige. Elever som angett att de gjort dessa aktiviteter har i genomsnitt lägre resultat på det digitala och pappersbaserade matematikprovet. OECD-länderna uppvisar i genomsnitt samma mönster, även om skillnaderna inte är lika stora.
Sverige är det land där eleverna är mest på internet utanför skolan. Av de svenska eleverna anger drygt 30 procent att de är minst fyra timmar på internet en vanlig veckodag utanför skoltid, motsvarande andel i OECD är omkring 18 procent.
I inget annat land är pojkar så mycket på internet som i Sverige. Av pojkarna svarar 39 procent att de är online mer än fyra timmar utanför skoltid en vanlig veckodag, jämfört med 23 procent av flickorna. Sverige uppvisar också den största skillnaden i internetanvändning mellan pojkar och flickor mätt i tid.
Andelen extrema internetanvändare, definierat av OECD som 15-åringar som använder internet mer än sex timmar en vanlig veckodag efter skolan, uppgår till 13 procent i Sverige.
Detta är den största andelen i hela OECD, där siffran är sju procent. Av denna grupp utgör pojkar 70 procent. I inget annat land utgör pojkar en så stor del av gruppen extrema internetanvändare. De extrema internetanvändarna presterar sämre på både på papper och digitala provet i läsning och matematik.
En tidigare studie från Skolverket, som presenterades 2013, visar att cirka tre av tio lärare har behov av kompetensutveckling inom grundläggande datorkunskap.
Skolverket har nu fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på nödvändiga insatser för att stärka den digitala kompetensen i undervisningen.
– Det finns ett stort behov hos lärare av kompetensutveckling inom it, något vi har påpekat under flera år. Därför är det glädjande att vi fått ett uppdrag om att ta fram nationella skolutvecklingsprogram för att stärka skolornas it-kompetens. Men även kommuner och fristående skolor har ett stort ansvar i denna fråga att vara lyhörda och ge lärarna rätt resurser, säger Maria Weståker, enhetschef för undervisningsstöd på Skolverket."

tisdag 22 september 2015

Kanske en septemberöverenskommelse 2018

Lyssnade på budgetdebatten i riksda´n. Kritiken från oppositionen var kraftig. Det var länge sedan omdömena var så negativa. Budgeten leder till ökad arbetslöshet sa någon, trots att tanken från regeringen är den motsatta. Sextio procent får försämrad ekonomi.
Det måste bli en mycket jämn omröstning. 
Nej inte alls. Bara SD kommer att rösta mot. Övriga inom oppositionen lägger ner sina röster. Man ser till att Sverige får en statsbudget, som man anser leder Sverige i fel riktning. Med andra ord blir allianspartierna medansvariga. Hur ska dessa partier kunna kritisera regeringen om det inte går som man tänkt sig? Ni var emot, javisst, men ni gjorde inget för att försöka leda utvecklingen åt något annat håll. Sju partier står direkt eller indirekt bakom budgeten. 
Jag kommer nog att hånle när allianspartierna börjar prata om att vad var det vi sa. Upprepas eländet bäddar man för valförlust 2018. Kanske en septemberöverenskommelse 2018. Ni får regera vidare, vi lägger ner våra röster om talmannen skulle föreslå en allianspartiledare bilda regering

torsdag 17 september 2015

Nyheter från landstinget september 2

Så nyheter från landstinget över vilka jag inte har någon kritisk synpunkt. Däremot noterar jag med särskild tillfredsställelse ambitionen att om fem år ha helt fossilfri drift av kollektivtrafiken

Uppsnabbat kollektivtrafiknämnden 17 september

  • Mål och strategier för arbetet med ett nytt trafikförsörjningsprogram
  • Handlingsplan för fossilfria drivmedel inom kollektivtrafiken
  • Trafikförändringar i stadsbusstrasfiken under 2016
  • Yttrande över Trafikutredning om pendel- och regionaltåg
  • Remiss Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik - Västmanlands län - förslag till remissyttrande
  • Remiss angående bostadsförsörjningsprogram


Mål och strategier för arbetet med ett nytt trafikförsörjningsprogram

Kollektivtrafiknämnden fastställde ramverk, mål och strategier för det fortsatta arbetet med ett reviderat trafikförsörjningsprogram. Det nya trafikförsörjningsprogrammet ska fastställas under 2016 och kommer då att vara ett strategiskt grunddokument för landstingets långsiktiga arbete med kollektivtrafiken.
Ramverket har tagits fram för att visa i vilket sammanhang som kollektivtrafiken verkar. Målen beskriver vad kollektivtrafiken ska uppnå på längre sikt för att stötta en hållbar samhällsutveckling. De föreslagna målen bygger på tre nyttoperspektiv – samhälle, medborgare och resenär.
Strategierna visar vägen för hur landstinget ska arbeta för att uppnå de föreslagna målen. Flertalet av strategierna stödjer mer än ett mål samtidigt.

Handlingsplan för fossilfria drivmedel inom kollektivtrafiken

Kollektivtrafiknämnden beslutade att ge Kollektivtrafikförvaltningen UL i uppdrag att ta fram en handlingsplan som beskriver hur all UL-trafik ska kunna köras på fossilfria bränslen år 2020. Handlingsplanen ska redovisas för beslut vid kollektivtrafiknämndens sammanträde 16 december 2015.
Ytterligare ett beslut som fattades av nämnden var att ge förvaltningen i uppdrag att teckna ett tilläggsavtal med Nobina om fossilfria drivmedel för de bussar som idag körs på diesel.

Trafikförändringar i stadsbusstrafiken under 2016

De förändringar som förvaltningen föreslog för stadsbusstrafiken i Uppsala under 2016 godkändes av kollektivtrafiknämnden. Samråd har genomförts med Uppsala kommun och Handikappföreningarnas samrådsorgan.
Förändringar genomförs från och med nya tidtabellen som gäller från och med 13 december 2015 till och med 10 december 2016. Förändringarna berör linjerna 1, 2, 6, 7, 10, 11, 13, 21, 41 och 42.
För de flesta av linjerna ändras turtätheten, det vill säga hur ofta bussarna går. Några linjer får dock större förändringar.
Linje 1 förlängs till att köra Ultuna – Gränby centrum och körs alla veckodagar.
Linje 10 upphör och ersätts på sträckan City – Gränby centrum med linje 1. Sträckan City – Biomedicinskt centrum ersätts inte, men där finns ett stort antal alternativ till hållplatsen Uppsala Science Park på Dag Hammarskjölds väg med linjerna 1, 3, 8, 11, 12 14 och 20.
Linje 11 får sin sluthållplats vid Allianshallen. Resor till eller från Regionbussdepån kommer att göras med linje 804 som får ny sträckning med bussdepån som sluthållplats.
Linje 41 kommer närmare vissa målpunkter och bostäder för främst äldre och andra med begränsad rörelseförmåga. För att klara förändringarna med längre körväg utökas körtiden och det blir 80 minuter mellan varje tur. Denna förlängning innebär också att linjen fortsätter att trafikera hållplatsen Snickaren.

Yttrande över Trafikutredning om pendel- och regionaltåg

Kollektivtrafiknämnden har erbjudits möjlighet att yttra sig över Trafikutredning om pendel- och regionaltåg. Utredningen berör tågtrafiken efter att Citybanan i Stockholm är klar.
I yttrandet ställer sig kollektivtrafiknämnden positiv till att pendeltågen från Bålsta skall gå mot Huddinge och Södertälje. Den linjesträckningen överväger nackdelarna med att tågen inte kommer att ha uppehåll vid alla stationer på sträckan. Dessutom tycker nämnden att möjligheterna att fler pendeltåg ska köras till Bålsta bör utredas.
Nämnden tycker också att det finns fördelar med genomgående regionaltågstrafik Uppsala – Stockholm – Eskilstuna – Örebro. Dock påpekas att det inte får innebära alltför stor risk för störningar vid Stockholm C eller problem med sittplatskapaciteten på delen Stockholm – Uppsala.

Remiss Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik – Västmanlands län – förslag till remissyttrande

Kollektivtrafiknämnden har fått möjlighet att yttra sig över trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken i Västmanlands län. Landstinget önskar förtydliganden på ett par punkter som rör den storregionala trafiken och att Sala utvecklas till en knutpunkt för byte mellan olika tåglinjer. I övrigt har landstinget inga synpunkter på beskrivningarna i programmet.

Remissvar angående bostadsförsörjningsprogram

Två remisser angående bostadsförsörjningsprogram, Heby kommun och Enköpings kommun, har ställts till kollektivtrafiknämnden. I svaren som arbetats fram av Kollektivtrafikförvaltningen UL betonas vikten av att bostadsutvecklingen bör ske i närheten av befintlig kollektivtrafik och att dialog förs med förvaltningen på ett tidigt stadium i planeringsprocessen.

onsdag 16 september 2015

Nyhet från riksda´n september 1


När kommer Nordiska rådet att diskutera fredsskapande åtgärder?

Läser att samtalen är endast öppna för inbjudna. Men, endast öppna? Ja alternativet är att samtalen är endast stängda.
Aha, kanske menar man att samtalen är öppna för endast inbjudna? Men, det står ju inte så

Nyhet från riksda´n september 1

"Nordiska rådet diskuterar försvarsfrågor i riksdagen

Nordiskt försvarssamarbete och situationen i närområdet är temat för ett rundabordssamtal i riksdagen den 7 september. Bland deltagarna finns nordiska parlamentariker, försvarsminister Peter Hultqvist (S) och överbefälhavare Sverker Göranson. Efter samtalet finns möjlighet för media att ställa frågor till några av deltagarna.
Sverige har under 2015 ordförandeskapet i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco, Nordic Defence Cooperation. Rundabordssamtalet i riksdagen arrangeras av Nordiska rådet och är det tredje i ordningen där det nordiska försvarssamarbetet och situationen i närområdet diskuteras.
Förutom parlamentariker i Nordiska rådet deltar bland andra försvarsminister Peter Hultqvist (S), överbefälhavare Sverker Göranson samt ordföranden och vice ordföranden för de nationella parlamentens försvars- och utrikesutskott.

Pressträff efteråt

Samtalet är endast öppet för inbjudna, men efteråt finns möjlighet för media att ställa frågor till bland andra Hans Wallmark (M), ordförande i Nordiska rådets svenska delegation, under en kort pressträff.
Tid: måndagen den 7 september klockan 11.25
Plats: Skandiasalen, entré Mynttorget 1.

Initiativet togs 2013

Initiativet till rundabordssamtalen togs under Nordiska rådets temasession 2013 i Stockholm. Där diskuterades utrikes- försvars- och säkerhetspolitik och möjliga vägar till ett säkrare och tryggare Norden samt hur den parlamentariska dimensionen skulle kunna förstärkas.
– Säkerhetsutmaningarna är delade i Östersjöområdet. Ett nytt försämrat normalläge har etablerat sig. Därför är nordiska företrädare mer intresserade än på många år att diskutera försvars- och säkerhetspolitik, säger Hans Wallmark (M)"

Artikel i dagens UNT


Den här arttikeln kan man läsa i dagens UNT

Gör något radikalt

DEBATT Landstingets politiker borde tvingas genomgå en utbildning i politisk styrning, skriver Harald Nordlund.
Nu tas ett kort och försiktigt, men viktigt, steg inom landstinget för att påbörja en utveckling mot politisk styrning. När vägen är okänd är det kanske klokt att ta korta steg för att minska risken för att snava. Men det brådskar med att få vägen upptrampad och därigenom möjliggöra resoluta kliv.I en pågående översyn av styrningen av vårt landsting har Landstingsstyrelsen gjort sex viktiga konstateranden.
1. ”Landstinget är en politiskt styrd organisation och styrs ytterst av politiska beslut. Förutom den politiska styrningen regleras landstingets verksamhet av de lagar och förordningar som styr offentlig förvaltning i Sverige.”
Jag finner synsättet, att lagar och förordningar inte är politiska verktyg för styrning, märkligt. Landstingets politiker styr genom politiska beslut, staten styr genom av riksdagen beslutade lagar och förordningar.
2. Landstingsstyrelsen har uppfattningen att staten under senare år har blivit en mer aktiv part i landstingens arbete genom bland annat utvecklad kunskapsstyrning och styrning med hjälp av ekonomiska incitament inom prioriterade områden.
Jag delar inte den uppfattningen. Visst har verktyg skapats, men staten tycks inte veta hur man ska använda verktygen. Som på flera andra områden, till exempel skolområdet, har styrning genom tillämpning av sina egna lagar och förordningar, misslyckats.
3. ”Landstinget deltar också aktivt i och påverkas därmed av det regionala utvecklingsarbetet inom ramen för regionförbundet”.
Regionförbundet kommer att upphöra när region Uppsala bildas. Landstinget tar då över Regionförbundets uppgifter och landstingsfullmäktigevalet blir ett regionfullmäktigeval. Det är ett nödvändigt steg, som borde tagits för länge sedan. Regionförbundet är för oss medborgare en organisation i vilken vi inte har någon insyn. Jag vill emellertid se förändringen som ett första steg mot landstingets avskaffande. Det rimliga är att kommunerna får överta landstingets uppgifter och kommuner får bilda samverkansregioner för verksamheter, som kräver samarbete över större geografiskt område, såsom sjukvården och kollektivtrafiken.
4. ”Landstinget är en aktiv part i andra regionala sammanhang, främst i Samverkansnämnden för Uppsala–Örebro sjukvårdsregion men även i, till exempel, Mälardalsrådet”.
Det är sant att landstingets politiker är aktiva i samarbetet. Men räcker det med att vara en aktiv part? Vad resulterar aktiviteten i? Vi medborgare måste få kunskap om detta. En utvärdering måste göras.
5. ”Det politiska ledarskapet handlar om att styra och leda genom dialog och förankring”.
Dialog och förankring är viktiga i en politisk process. Det politiska ledarskapet handlar dock om mycket mer. De tänkta förändringarna, som innebär att budget fördelas på nämnder och inte på förvaltningar, är självklara. Fullmäktiges fördelning av budget på förvaltningar måste anses ha varit lagstridig. Ett fullmäktige har inga förvaltningar utan endast nämnder och styrelser. I praktiken krävs att nämnderna tar ansvar, vilket innebär att man gör ständiga uppföljningar, fattar beslut om förändringar på grundval av uppföljningen och utkräver ansvar. För närvarande är bristerna härvid skrämmande stora.
6. I nämndernas styrning av verksamheterna ska i allt högre grad användas, så kallade, styrkort. Styrkortet består av strategiska mål, framgångsfaktorer och årliga mål.
Egentligen har styrkort funnits sedan långt tillbaka i tiden, i form av mål och strategier men har fått ny utformning och benämning. Den tydlighet, som skapas genom styrkort är positiv, men får inte leda till att ansvaret flyttas från nämnderna till verksamheterna och att landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige söker utkräva ansvar av verksamheterna med stöd av styrkorten. Farhågan känns befogad när man läser landstingsstyrelsens konstaterande: ”Landstingets styrning kräver att verksamheterna följer upp och utvärderar ekonomi och verksamhet”. Styrkorten har beslutats av politiska organ och är dessa organs ansvar.
I en debattartikel i UNT 8 september skriver Börje Wennberg om nödvändigheten av förbättrad styrning. Han och andra politiker har under många år känt till den nödvändigheten utan att förändringar genomförts. Greppet att skylla på en tidigare majoritet var i fulaste laget. Av artikeln kan man få uppfattningen att man fortfarande tror att styrning är, i första hand, en organisationsfråga. Bristen på insikten om politikens tillkortakommanden visades också helt nyligen då man, utan att medge egna fel, sparkar en tjänsteman, på grund av brister i uppföljning.
För att lyckas åstadkomma den radikala förändring av styrningen av landstinget som krävs måste emellertid politikerrollen förändras. Det är möjligt, tror jag. Men endast om landstingets politiker tvingas genomgå en utbildning i politisk styrning.
Harald Nordlund

söndag 13 september 2015

Tala om att ni är oeniga och eniga

Splittringen i NATO - frågan är stor, men mindre än vad den var för en vecka sedan. Någon ansökan om medlemskap är sålunda inte aktuell. Total enighet torde vara en förutsättning.
Om alla partier instämmer i detta borde man kunna komma överens om att tydligt deklarera att man är oense och tydligt deklarera att man är överens om att med den oenighet som råder är det inte aktuellt med någon ansökan. Det skulle skapa respekt i omvärlden och viktig tydlighet inför svenska medborgare

Ny läns- och landstingsindelning.... men alternativet till landsting?

Jaja. Kanske det. Det kan man väl göra. Men vad blir bättre med att landstingen blir större. Samverkan över gränser fortsätter att vara en nödvändighet. Hur staten ska ha det med sin regionala styrning är ju en annan fråga och mindre intressant. 

Den kommitté regeringen tillsatt för att göra en översyn borde ha fått i uppdrag att också peka på alternativ till landsting.
Med det uppdrag man fått kan man inte föreslå avskaffande av landstingen, vilket borde övervägas. 

Ledande politiker ska diskutera ny läns- och landstingsindelning

Regeringen tillsatte i början på sommaren en kommitté med Barbro Holmberg, ordförande och Kent Johansson, vice ordförande, som ska föreslå en ny läns- och landstingsindelning. SKL ska bilda en referensgrupp och bjuder därför in ledande länspolitiker

lördag 12 september 2015

Nyheter från landstinget

Nya nyheter från landstinget. 

Projektplan för arbete med psykisk ohälsa fastställd
Bra att landstinget nu ser att arbetet med psykisk ohälsa måste bli effektivare. Visst är en plan ofta viktig att ha, men den är bara ett verktyg. Det gäller att ha förmåga att använda verktyget.
Och, hur gör man när man tar fram en viljeinriktning? En viljeinriktning beskriver man väl


"Projektplan för arbete med psykisk ohälsa fastställd
Landstinget ska ta fram en övergripande viljeinriktning och handlingsplan när det gäller psykisk ohälsa. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen tidigare i år. Nu har en första delrapport tagits fram, där vissa avgränsningar görs för det fortsatta arbetet. Områden som pekas ut som särskilt viktiga för att säkra en trygg hälso- och sjukvård för personer med psykisk ohälsa är att förebygga medikalisering, förstärka tillgängliga tidiga resurser och att samordna insatser med andra samhällsaktörer. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkände delrapporten och en projektplan för det fortsatta arbetet.
(M), (FP), (C) och (KD) lade fram flera tilläggsyrkanden. Bland annat föreslogs att en översyn ska göras av möjligheten till specialiserad psykiatri på vårdcentral. Detta avslogs. Däremot bifölls att handlingsplanen ska ta upp frågan om tillgången till psykiatrisk kompetens i landstinget.

Överenskommelse om tillnyktringsenhet

Landstinget har ingått en överenskommelse med länets kommuner och Polismyndigheten om den tillnyktringsenhet vid Akademiska sjukhuset som ska inrättas under 2016 enligt tidigare fattade beslut. Överenskommelsen godkändes av hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Förslag om närvårdsplatser i Tierp och mobil verksamhet i norra länet

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att landstingsstyrelsen ska avsätta 12 miljoner kronor till närvårdsplatser i Tierp och mobil verksamhet i norra länsdelen. En förutsättning är att Tierp och Älvkarleby kommun bidrar ekonomiskt till närvårdsplatserna. Förslaget från hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska behandlas i landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige.

Beslut om anslag för förbrukningsmaterial

Landstinget har utrett kostnadsansvaret för förbrukningsmaterial för så kallade vårdtunga patienter som vårdas i hemmet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fattat ett beslut som innebär att Akademiska sjukhuset har kostnadsansvaret för vissa material och vårdcentralerna för andra. För att täcka kostnaderna på respektive förvaltning höjs kapiteringsersättningen i vårdcentralsuppdraget samt anslaget till Akademiska sjukhuset för förbrukningsmaterial.

Uppdrag om åtgärder inom ortopedin

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram förslag till åtgärder för att förbättra ändamålsenligheten och tillgängligheten inom ortopedin. Uppdraget lades mot bakgrund av den revisorsgranskning som har gjorts. Beslutet fattades i enighet efter en diskussion om yrkanden som lagts av (FP).

Politiskt övertramp

En förvaltningschef inom landstinget har sparkats. Jojo, det sker ju då och då. Men jag har synpunkter på hanteringen. Efter att ha tittat på delegationsbestämmelserna ökar min förvåning över vårt landsting ytterligare. Före innevarande mandatperiod tillsattes förvaltningschefer av landstingsdirektören. Om detta kan man ha synpunkter. Förebilden är näringslivet, koncerntänkandet. Jag finner dock mest logiskt att den nämnd inför vilken förvaltning är ansvarig ska tillsätta chef.
Efter senaste valet ändrades denna ordning. Nu har delegerats till landstingsstyrelsens arbetsutskott att besluta om tillsättning av förvaltningschefer. Om även denna ordning kan man ha synpunkter. En fullständigt ologisk ordning. Nu varken eller.
Så läser jag vidare och finner att rätten att avskeda en förvaltningschef delegerats till landstingsdirektören. Fick alla en black-out när man beslutade? Landstingsdirektören kan alltså överpröva ett politiskt fattat beslut. Jo, ni läser rätt. Möjligt i endast vårt landsting?
Följde man detta när man nyligen sparkade en chef. Nej. Politiker tydliggjorde via vissa medier att man avser sparka vederbörande förvaltningschef.  Men det formella beslutet fattas ju av landstingsdirektören. Om politikerna skulle lägga sig i beslutet måste delegationen till landstingsdirektören först återkallas. Så skedde inte. Alltså ett övertramp av den politiska ledningen.
Det här har Uppsala länsborna inte fått veta

fredag 11 september 2015

Det finns ett argument

Jag kan se ett argument för att Sverige ska bli medlem i NATO: Ryssland kommer med ultimatum. Bra av Wallström att reagera och agera.
I övrigt ser jag inga argument. Protestera mot Rysslands agerande, men fortsätt på den neutrala vägen. Världen behöver fredsinsatser och inte militärallianser

Ur statskoll

Och vilket blev resultatet? Viktigt med det nordiska samarbetet. Men, vi måste få veta vad man åstadkommer. (Även här har man fallit in i ordföljdssjukan. Samtalet är endast öppet för inbjudna,...Endast öppet? Ska heta Samtalet är öppet för endast inbjudna,...)

Ur Statskoll:
"Nordiskt försvarssamarbete och situationen i närområdet är temat för ett rundabordssamtal i riksdagen den 7 september. Bland deltagarna finns nordiska parlamentariker, försvarsminister Peter Hultqvist (S) och överbefälhavare Sverker Göranson. Efter samtalet finns möjlighet för media att ställa frågor till några av deltagarna.
Sverige har under 2015 ordförandeskapet i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco, Nordic Defence Cooperation. Rundabordssamtalet i riksdagen arrangeras av Nordiska rådet och är det tredje i ordningen där det nordiska försvarssamarbetet och situationen i närområdet diskuteras.
Förutom parlamentariker i Nordiska rådet deltar bland andra försvarsminister Peter Hultqvist (S), överbefälhavare Sverker Göranson samt ordföranden och vice ordföranden för de nationella parlamentens försvars- och utrikesutskott.

Pressträff efteråt

Samtalet är endast öppet för inbjudna, men efteråt finns möjlighet för media att ställa frågor till bland andra Hans Wallmark (M), ordförande i Nordiska rådets svenska delegation, under en kort pressträff.
Tid: måndagen den 7 september klockan 11.25
Plats: Skandiasalen, entré Mynttorget 1.

Initiativet togs 2013

Initiativet till rundabordssamtalen togs under Nordiska rådets temasession 2013 i Stockholm. Där diskuterades utrikes- försvars- och säkerhetspolitik och möjliga vägar till ett säkrare och tryggare Norden samt hur den parlamentariska dimensionen skulle kunna förstärkas.
– Säkerhetsutmaningarna är delade i Östersjöområdet. Ett nytt försämrat normalläge har etablerat sig. Därför är nordiska företrädare mer intresserade än på många år att diskutera försvars- och säkerhetspolitik, säger Hans Wallmark (M).

För mer information

Lena Eklöf, internationell senior rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon 08-786 60 42, 070-993 47 82, e-postlena.eklof@riksdagen.se

Ledamöter