fredag 30 oktober 2015

Selimovic om Belarus





Han har rivstartat, han Jasenko. Hittills bra ståndpunkter. Men få se nu, hur är det med NATO-frågan?
Den dag han uttrycker tveksamhet till medlemskap blir jag ett fan

Selimovic (FP) Luckra inte upp sanktionerna mot Belarus

Pressmeddelande från Folkpartiet Liberalerna i Europaparlamentet
Den 11 oktober 2015 hölls ett val i Belarus, som enligt internationella valövervakare var ytterst odemokratiskt och som bojkottades av ledande oppositionella politiker. Detta kan knappast komma som en överraskning för någon. Ändå gjorde höga EU-diplomater gällande, redan före valet, att EU:s sanktioner mot president Lukasjenko och hans regim skulle komma att luckras upp från den 31 oktober, vilket också kommer att ske. Som skäl för utrikesministrarnas beslut har angetts att några politiska fångar har frigivits och att Belarus stått värd för ett fredssamtal om Ukraina tidigare i år.
Jasenko Selimovic, Europaparlamentariker (FP), har därför idag frågat EU-kommissionen om den verkligen håller med EU:s utrikesministrar om att detta är tillräckligt för att luckra upp sanktionerna mot president Lukasjenko och personer i hans närhet, som gjort sig skyldiga till allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Han undrar också vilka signaler som EU-kommissionen tror att detta sänder till Vladimir Putin och andra auktoritära ledare i vår omvärld.
- Eftersom utrikesminister Margot Wallström (S) hävdar att "det råder samsyn bland EU:s medlemsstater om att göra lättnader i sanktionerna" mot Belarus, vill jag verkligen veta hur EU-kommissionen ställer sig till detta. Någon måste väl ändå stå upp för mänskliga rättigheter idag, menar Selimovic (FP)
- Den svenska regeringens förhoppning om "fortsatta demokratiska steg" i Belarus framstår som något obegriplig. President Lukasjenko har total kontroll över sina medborgare, och de som protesterar mot hans fula spel utsätter sig för livsfara. Vilka steg är det då som regeringen förväntar sig?

torsdag 29 oktober 2015

Produktionen av förnybar el ska öka

Steg i positiv riktning. Men varför missar media detta? Kan det vara så att man upplever sina argument för kärnkraft bli svagare?

Här står dock att det är regeringens förslag. Är det inte Näringsutskottets, som sedan blivit riksdagens beslut?

Högre ambitioner för förnybar el (NU6)

Andelen förnybar el i det svenska energisystemet ska öka. Därför höjs ambitionsnivån i det svensk-norska elcertifikatssystemet. Det införs ett nytt nationellt finansieringsmål som innebär att produktionen av ny förnybar el ska öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020. Det nu gällande målet för motsvarande period är på 25 TWh. Samtidigt anpassas den så kallade kvotkurvan i elcertifikatslagen till det nya målet.
Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat system för att öka produktionen av förnybar el. Bolag som producerar förnybar el kan få elcertifikat av staten. Dessa kan de sedan sälja till de elleverantörer och elanvändare som varje år genom kvotplikt måste redovisa certifikat som motsvarar en viss andel av elförsäljningen eller elanvändningen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att den höjda ambitionsnivån ska gälla från årsskiftet krävs även att ett avtal om detta mellan Sverige och Norge godkänns av riksdagen. Den frågan tas upp av finansutskottet i samband med utskottets behandling av budgetpropositionen för 2016.

Varför regioner över huvud taget?

Just nu pågår en fortlöpande process där de nuvarande landstingen förvandlas till regioner. Men de nyskapade regionerna består bara en kortare tid. Senast 1 januari 2023 ska landet ha en helt förändrad regionindelning. En gemensam utfästelse om detta har presenterats av regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL.
I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet förklarar civilminister Ardalan Shekarabi och SKL-ordföranden Lena Micko varför det är så viktigt att gå vidare med tanken att göra större och mer slagkraftiga regioner jämfört med dagens länsindelning. I syfte att få fart på den nya indelningsprocessen har regeringen tillsatt en tvåmannakommitté, som ska klura ut hur det nya kan tänkas se ut. De två utredarna är förra S-ministern och Gävleborgslandshövdingen Barbro Holmberg och förutvarande europaparlamentarikern Kent Johansson (C).
Ett sentida försök att hitta en ny regionindelning var via den parlamentariska utredning som gick under namnet ansvarskommittén och som leddes av dåvarande landshövdingen Mats Svegfors. Två konkreta indelningsförslag presenterades i kommitténs slutbetänkande 2007, ett med sex och ett annat med nio regioner. Men det blev tummen ner efter kritik från flera håll. Exempelvis idén att göra en storregion av hela Mälardalen sablades ned. Den skulle, befolkningsmässigt, bli på tok för stor, ansåg många.
Sedan tillsatte alliansregeringen en särskild utredare, Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand, som i december 2012 kom med förslaget att dela in landet i elva regioner.
Ansvariga ministern i regeringen, Stefan Attefall (KD), tog god tid på sig att reagera. Efter nio månaders grunnande (och diskussioner inom regeringen) kom hans besked via en debattartikel i Dagens Nyheter där han helt sonika slog igen dörren för Sjöstrands förslag. Men han lovade att några av de befintliga länen skulle få flytta över makt från sina länsstyrelser till landstingen, som då tilläts förvandlas till regioner. Däremot andra landsting måste fortsätta som hittills (och deras statliga länsstyrelsechefer, landshövdingarna, behålla den makt de redan hade). Attefall och regeringen menade att man inte kunde tillåta regionbildningar i län där politikerna inte var överens.
Vid senaste årsskiftet stöptes landstingen i Kronoberg Jönköping, Östergötland, Örebro, Gävleborg och Jämtland om till regioner, innebärande att de utöver sjukvård, kultur och utbildning fått ett mer direkt ansvar för frågor om regional tillväxt och infrastruktur. Och efter nästa landstingsval kommer ytterligare län att ges den nya förstärkta status det innebär att bli region, alltså från 1 januari 2019. Det gäller bland annat Stockholms län.
Sedan tidigare fanns regionerna Skåne, Halland, Västra Götaland och Gotland. De hade denna status på försök. Nu gick regeringen med på att de skulle permanentas.
Men ytterligare fyra år senare är det alltså dags att göra om igen, då med nya gränser där dagens 21 län krymps till…ja, till vad? Och hur? Frågor som Barbro Holmberg och Kent Johansson har i uppgift att ge svar på – i dialog med de berörda länens politiska företrädare.
Regeringens ansvarige minister Ardalan Shekarabi och landstingens och regionernas högsta ledare Lena Micko, båda socialdemokrater, förklarar i det gemensamma debattinlägget i Svenska Dagbladet vad de anser saken gäller:
”Hälso- och sjukvården är den regionala uppgift som dominerar landstingens verksamhet i dag. Vårdens betydelse kommer att öka i takt med snabb kunskapsutveckling och i takt med att digitaliseringen på allvar slår igenom även inom sjukvården. Invånarnas krav på att sjukvården överallt i landet ska bygga på den senaste kunskapen kommer att växa sig starkare. Det kräver stora och samordnade investeringar som dagens små landsting har svårt att mäkta med.
Utvecklingen inom hälso- och sjukvården kräver allt mer samordning i större regioner. I viktiga framtidsfrågor har landstingen redan idag inlett sådana samarbeten. Det gäller bland annat regionala cancercentra, arbete med vårdprogram och kvalitetsregister liksom samordnade processer för införande av nya läkemedel. Sedan lång tid tillbaka finns fungerande samarbeten kring regionsjukvård.
Den nuvarande regionindelningen är inte heller anpassad för invånarnas ökade geografiska rörlighet. Den motsvarar inte näringslivets och den offentliga sektorns behov av utbildad och kompetent personal och av fungerande infrastruktur.
Sveriges inträde i EU har dessutom krävt en anpassning till den roll som regionerna spelar i EU:s sammanhållningspolitik inom ramen för det europeiska samarbetet och strukturfonderna.
Den regionala nivåns ökade betydelse för tillväxt och därmed skattekraft visas också av att flera landsting har tagit över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna.
Den regionala nivån ökar alltså i betydelse och kommer att förväntas spela en central roll när det gäller de stora samhällsutmaningarna. Det finns därmed starka motiv att skapa större och mer slagkraftiga regioner. En sådan reform stärker det regionala inflytandet nationellt och internationellt.
En regionreform öppnar också för att skapa en enhetlig indelning med berörda statliga myndigheter och därmed bättre samordningsmöjligheter. Det förhindrar att frågor hamnar mellan stolarna eller blir föremål för dubbelarbete och revirstrider och snabbar på dagens sega beslutsprocesser.”
Ardalan Shekarabi och Lena Micko slår fast att den nya läns- och landstingsindelningen ska finnas på plats senast januari 2023. Men de lovar också att det nya ska förankras brett med landsting, kommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter.
Marschen mot storregioner började i denna vecka med att indelningskommittén för första gången mötte regionföreträdare. Vandringen mot målet lär bli en mödosam. Att räkna med att få allt på plats redan efter nästa val, alltså från 2019, är nog att vara väl optimistisk.  Så 2023, om knappt åtta år, torde vara mer realistiskt. Men för att ens det ska bli möjligt krävs att processen drivs på av både skickliga förhandlare och viljestark regering – och därtill att samhällsutvecklingens krassa verklighet gör sig påmind.

Vill Alliansens partiledare att Sverige ska lämna fredsorganisationen till förmån för kärnvapenorganisationen?

Sverige är medlem i IPU, en fredsorganisation. Är Sverige på väg att lämna organisationen? Om Sverige går med i NATO, som ju är långt ifrån en fredsorganisation, kan väl knappast IPU-medlemskapet bestå. Målen för de två organisationerna är ju helt olika. Medlemskap i kärnvapenorganisation och samtidigt säga sig stödja en organisation, som finns för att främja fred och säkerhet, är att vara inkonsekvent

Globala och humanitära lösningar vid migrationskriser på agendan vid IPU-möte

Behovet av globala politiska och humanitära lösningar på migrationskriser är en av huvudfrågorna i fokus under Interparlamentariska unionens (IPU) möte i Genève den 17–21 oktober. En svensk delegation med fem riksdagsledamöter deltar.
Det stora behovet av globala politiska och humanitära lösningar vid migrationskriser runt om i världen är en fråga som kommer att lyftas särskilt under IPU:s möte i Genève. Under mötet debatteras även frågan om parlamentariska åtgärder för att skydda asylsökande och flyktingar.
Andra ämnen som tas upp är bland annat behovet av att förstärka globalt samarbete för att förhindra terrorism, samt värnandet av kulturella arv och motverkandet av förstörelse.
Under IPU-mötet ska en rådgivande resolution om demokrati i den digitala världen och dess utmaningar antas. IPU:s särskilda FN-kommitté kommer också att diskutera aktuella FN-frågor.
Parlamentariker från närmare 130 länder deltar i IPU-mötet, som är den 133:e i ordningen.

Den svenska delegationen

Fem ledamöter ingår i den svenska delegationen som deltar. Krister Örnfjäder (S), IPU-delegationens ordförande, kommer att hålla delegationens huvudanförande i generaldebatten om migration. Därutöver består delegationen av förste vice ordförande Anti Avsan (M), Monica Green (S), Ulrika Karlsson (M) och Teres Lindberg (S).
Biträdande riksdagsdirektör Claes Mårtensson deltar i det parallella generalsekreterarmötet ASGP (Association of Secretaries General of Parliaments).

Om IPU

IPU, som bildades 1889 och är en världsomspännande organisation, är världens äldsta multilaterala politiska organisation. Sveriges riksdag har varit medlem i IPU sedan 1894. IPU har till syfte att främja fred och internationell säkerhet, hållbar utveckling, handel och mänskliga rättigheter. Representanter för medlemsländernas parlament möts vid större återkommande möten två gånger per år. IPU har sitt sekretariat i Genève. IPU har också ett kontor i New York, som permanent observatör i FN.

Kollektivtrafiknämnden 15 oktober

Det här är ju viktig information. Har invånarna i vårt län fått den? Knappast. 

Uppsnabbat kollektivtrafiknämnden 15 oktober

I detta nummer

  • Trafikinformation
  • Strategier för stadsbusstrafiken i Uppsala
  • Uppföljning av tidigare genomförd granskning av landstingets ansvar för kollektivtrafiken - remissvar
  • Hållplatsförändringar vid ny sträckning av väg 56 mellan Heby och Tärnsjö


Trafikinformation

Kollektivtrafikförvaltningen UL (UL) redovisade uppdraget från kollektivtrafiknämnden att se över trafikinformationen till kunder. Uppdraget var att återkomma med ett förslag med inriktning för det fortsatta arbetet och utveckling av trafikinformationen.
Dagens utmaning är att göra trafikinformationen tillgänglig för medborgarna när och där den behövs. Därför blir nu en tydlig inriktning att arbeta för att trafikinformationen enkelt går att söka i digitalt format via smart mobil eller dator.
Nämnden beslutade att godkänna inriktningen och ge UL i uppdrag att återkomma med en handlingsplan till sammanträdet i februari. Handlingsplanen ska beskriva arbetet med fyra konkreta områden för trafikinformation: Verklig avgångstid från aktuell hållplats i UL-appen oavsett trafikslag, utökad information i sociala medier, förbättrade kartor och fortsatt utveckling av tidtabeller.
Inriktningen är också att succesivt övergå från trycksaker till digitala kanaler. När det gäller tidtabeller kommer det att vara möjligt att under en övergångstid få hjälp att skriva ut sin tidtabell för den som inte har tillgång till smart telefon eller dator.
Allianspartierna (C), (FP), (KD) och (M) samt (SD) yrkade på återremiss och reserverade sig mot beslutet.

Strategier för stadsbusstrafiken i Uppsala

Efter sommaren 2017 ska stadsbussarna i Uppsala köras i ett nytt linjenät. I det arbetet har förvaltningen satt upp mål och tagit fram strategier som nämnden fastställde.
De generella strategierna utgår från ett linjenät som är enkelt och tydligt samt kännetecknas av god tillgänglighet och komfort. En generell strategi är också att delta tidigt i planeringsarbetet för ny bebyggelse så att kollektivtrafiken blir en stomme i trafiksystemet.
Strategierna för dragningen av busslinjerna är att ha tre typer av linjer: Stomlinjer med tät och snabb trafik, kompletteringslinjer som bidrar till god yttäckning och Mjuka linjen som har samma uppbyggnad som dagens trafik.

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av landstingets ansvar för kollektivtrafiken - revisionssvar

Landstingets revisorer har genom Ernst & Young gjort en uppföljning av tidigare genomförd granskning av landstingets beredskap för att hantera frågor inom kollektivtrafikområdet.
I svaret till revisorerna redogör nämnden för det arbete som gjorts och pågår. Det konstateras att det finns ett fortsatt utvecklingsbehov av strategier, planer och uppföljning av trafikens produktivitet och effektivitet. Kvalitetsförbättringar behöver ske av underlag för beräkning av kollektivtrafikens resursutnyttjande och kvalitén i resandestatistiken bör förbättras.

Hållplatsförändringar vid ny stäckning av väg 56 mellan Heby och Tärnsjö

Väg 56 mellan Heby och Tärnsjö byggs om och den nya sträckningen gör att flera hållplatser efter dagens väg inte längre kan trafikeras. För Runhällen och omkringliggande bebyggelse innebär det längre avstånd till hållplatser när busstrafiken läggs om till den nya vägsträckningen.
UL har utrett tre alternativ där nämnden beslutade att uppdra till förvaltningen att utreda ett av alternativen vidare och återkomma med förslag till beslut och placering av hållplatser till nämndens sammanträde i december. I det valda alternativet är busstrafiken lokaliserad till den nya sträckningen av väg 56 och det innebär en rakare sträckning med kortare restid för 90 procent av de som reser med linje 865.
En hållplats i anslutning till vägen mot Runhällen är under utredning.

Ett försök, men tafatt sådant

Det här är ett sätt för staten att försöka styra. Tyvärr är det här ett undantag. Staten har
inte insett att om man stiftar en lag har man ansvar
för att lagen efterlevs. I det här fallet belönas kommuner,
som bryr sig, men andra bestraffas inte. Det är ett tafatt och
halvdant försök.

"Uppsala kommun

Tolv miljoner till Uppsalas kommunala förskolor

Uppsala kommun - 2015-10-13 14:16 CEST
Alla de 32 kommunala förskolor som sökte statliga bidrag för mindre barngrupper fick sina pengar, berättade ordförande i utbildningsnämnden Caroline Andersson (S) vid en pressträff idag. Bidraget ska i första hand användas till mindre lärgrupper och nyrekryteringar av förskollärare och barnskötare.
-Den här stora satsningen på våra barn är en viktig investering i framtiden, sa Caroline Andersson (S), ordförande i utbildningsnämnden. Forskningen visar att barnen mår bättre i mindre grupper, och att blir sedda mer som individer än som en person i en grupp. Det blir också en bättre arbetsmiljö för medarbetarna med en lägre arbetsbelastning.
De förskolor som får del av bidraget i år har lokaler och en organisation som gjort det möjligt att ansöka redan nu. Det en kort ansökningsperiod som gjorde det svårt för alla att hinna med att göra en ansökan i år. Bidraget kan sökas från år till år och förhoppningen är att fler av de kommunala förskolorna ansöker nästa år.
Pressträffen hölls på Myrgångens förskola, en av de förskolor som fått bidrag. Här ska de fem lärgrupperna bli tio med färre barn i varje grupp. Dessutom får man möjlighet att rekrytera fyra nya medarbetare.
-Vi är glada för den här möjligheten, sa Inger Björklund, förskolechef i Sävja- Danmark. På Myrgången kommer barngrupperna att bli fler med färre barn i varje grupp. Vi är redan i stargroparna för att rekrytera och göra vissa anpassningar av lokalerna.
Regeringen har delat ut 541 miljoner för satsningen på förskolan för år 2016. Utöver de 32 kommunala försklorna har sju fristående skolor fått pengar, sammantaget får Uppsala 13.2 miljoner kronor till sina förskolor.
Caroline Andersson (S)
Ordförande i utbilningsnämnden
018-727 13 51
Birgitta Pettersson
Utbildningsdirektör
018-727 70 07"

Sverige kan, men vill inte, ta på sig ledartröjan

Detta borde vara tydligt för våra politiker. Men varför är det inte så? Varför fortsätter man att hela tiden och utan tvekan förlita sig på våldet som konfliktlösningsmetod?
Jag tänker åter på reaktionen från våra politiker när George W Bush angrep det irakiska folket. Våra partiledare, med två undantag, applåderade. I dag skäms man nog, men likväl talar flera av dem om mer vapen och om att gå med i en organisation, som har kärnvapen, vilka i en krigssituation kan bli placerade i Sverige. Ingen, ingen talar om att Sverige kan ta ledningen i ett fredsskapande arbete. 

"Så om väst ignorerar Mellanöstern eller bara tar itu med regionens problem genom militära medel, snarare än att förlita sig på diplomati och finansiella resurser för att stödja ekonomisk tillväxt och jobbskapande, kommer regionens instabilitet bara att förvärras. Ett sådant val skulle hemsöka USA och Europa - och därmed den globala ekonomin - under flera decennier framöver", skriver Nouriel Roubini avslutningsvis.

måndag 26 oktober 2015

Boende i nedbrunnen villa

"Polisen uppger att det saknas två personer som bodde i villan efter branden" Tro det eller ej. Det här kunde vi läsa i en av de största dagstidningarna härom dagen. Varför ringer inte någon klocka? Två personer bodde enligt tidningen i en nerbrunnen villa

vilken kris är värst?

Jag bor i en stad med en ansträngd bostadssituation. En attraktiv plats. Mångfalden är påtaglig. Stor andel unga människor. Tolerans och solidaritet kännetecknar stor del av invånarna.
I det lilla sammanhanget kan emellertid en annan bild avtecknas. I en tid när nya lösningar krävs, inte minst när det gäller boende, har ett särdeles bra ungdomsboende anmälts av någon okänd. För vad, är oklart. Det här är ett exempel på hur ett ganska stort antal boenden i mitt bostadsområde skulle kunna skapas. Vem vågar nu?
Nerbrända byggnader avsedda för människor på flykt skapar rädsla. Vad händer härnäst.
Vi har mer än en kris. Vilken är värst

torsdag 22 oktober 2015

Nej till privata vårdcentraler, ja till externa utförare

Jag hoppas vi slipper uppleva en ökning av privata vårdcentraler. Att vissa vårdinrättningar ska kunna ta ut fulla kostnader utan att skattemedel är inblandade gynnar endast rika idrottsmän, artister och vissa direktörer. Att det däremot kan vara bra att landstingen köper tjänster av företag och andra sammanslutningar är en annan sak. Externa utförare i stället för privata

"Fler privata vårdcentraler minskar behovet av dyra hyrläkare

Det är dyrt för landstingen att betala för hyrläkare inom primärvården, en kostnad på 1,1 miljard kronor per år. Konkurrensverket som granskat landstingens kostnader för hyrläkare anser att fler privata vårdcentraler kan minska kostnaderna.
Totalt hyrde landstingen in personal av olika kategorier för 3,4 miljarder kronor. Räknat per invånare är kostnaderna högst i Dalarna följt av Gävleborg, Jämtland och Blekinge. Lägst kostnad per innevånare har Stockholm och Skåne.
Nästan alla landsting har svårt att rekrytera allmänläkare, särskilt till vårdcentraler i glesbygd. För att upprätthålla läkarbemanningen har samtliga landsting upphandlat ramavtal med bemanningsföretag. Trots detta måste flera landsting göra direktupphandlingar när ramavtalsleverantörerna inte har några allmänläkare att förmedla.
På vårdcentraler som är ägarledda, och där ägarna själva arbetar i verksamheten, är behovet av hyrläkare betydligt mindre och därmed även problemen med underskott, enligt Konkurrensverket.
I undersökningen har Konkurrensverket sett att flera landsting har reagerat mot de höga kostnaderna och krävt stopp för hyrläkare i primärvården. Sådana stopp för hyrläkare verkar inte förbättra situationen på vårdcentralerna. Tvärt om tyder mycket på att arbetsbelastningen ökar när vikarier inte kan hyras in, vilket i sin tur lett till att fler läkare sagt upp sig.
– Ett sätt att minska behovet av hyrläkare kan vara att landstingen gör det mer attraktivt för läkare att arbeta på de vårdcentraler som har rekryteringsproblem, vilket kan handla om en kombination av arbetsuppgifter, arbetsmiljö och anställningsvillkor i jämförelse med alternativa arbetsplatser för läkare. Ett annat sätt kan vara att underlätta för fler ägarledda verksamheter att etablera sig, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom."

onsdag 21 oktober 2015

Selimovic och klimatproblemen

Bra att vi har en miljöengagerad i Europaparlamentet. Han säger här att energisäkerheten vill han arbeta för. Utgår från att olösta problem med kärnkraften får honom att dra slutsatser

Selimovic (FP) rapportör för Europaparlamentets resolution om EU:s energiunion inför klimatmötet i Paris

Pressmeddelande från Folkpartiet Liberalerna i Europaparlamentet
Jasenko Selimovic, Europaparlamentariker (FP) utsågs idag till rapportör för Europaparlamentets och EFTA-ländernas gemensamma resolution om EU:s energiunion inför klimatmötet i Paris.
- Jag är mycket stolt över rapportörskapet, det är inte särskilt vanligt att bli tilldelad ett så här viktigt uppdrag efter så kort tid som europaparlamentariker säger Selimovic (FP).
- Frågan är större än EU säger Selimovic (FP). Syftet med EU:s energiunion är att öka energieffektiviteten, minska användningen av fossila bränslen, minska möjligheterna till politiska påtryckningar från Ryssland och skapa en klimatvänlig och liberaliserad energimarknad i hela Europa.
- En viktig ståndpunkt i resolutionen från Europaparlamentet och EFTA-länderna måste vara att öka energisäkerheten i Europa. Där ingår att minska beroendet från Ryssland, som idag levererar en tredjedel av den gas som används i Europa. Ryssland använder idag pipelines istället för pansarvagnar, men målet är detsamma, att påverka olika länder och stoppa dem från att vända sig mot väst och EU säger Selimovic (FP).
- Nu är det Balkans tur. Ryssland är i full gång i Bosnien och Serbien med att låsa in även dessa länder i gasberoende med målet att de ska dansa efter Kremls pipa, menar Selimovic (FP) som idag deltar i en konferens om Västra Balkans relationer med EU.
- Min förhoppning är att energiunionen kommer att bidra till ett mer klimatvänligt och säkrare Europa i framtiden, avslutar Selimovic (FP)
Faktaruta:
Jasenko Selimovic (FP) är vice ordförande i DEEA, Delegationen för förbindelserna med Schweiz och Norge, till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Island och till EES gemensamma parlamentarikerkommitté
EFTA-länderna är Island, Norge, Liechtenstein och Schweiz

HSS 20 oktober; Körde över Produktionsstyrelsen

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tilldelar Akademiska sjukhuset medel. Hur kan man göra det. Akademiska är inte en HSS-förvaltning. Det måste väl vara Produktionsstyrelsen, som får medlen. Men som vanligt vet landstingspolitikerna inte hur politisk styrning går till

Eller, har HSS tagit över Akademiska från Produktionsstyrelsen


Landstinget antar strategier för ökad delaktighet

Bra. 



Uppsnabbat hälso- och sjukvårdsstyrelsen 20 okt

I detta nyhetsbrev:

  • Akademiska får medel för standardiserade vårdförlopp
  • Öppen mottagning med sprututbytesverksamhet kan öppna nästa vår
  • Landstinget ska ta fram överenskommelser om specialistansluten hemsjukvård
  • Regelböcker reviderade
  • Upphandling av barnmedicinsk öppenvårdsmottagning
  • Upphandling av psykiatrisk öppenvård i norra länsdelen
  • Upphandling av Uppsala närakut med ortopedakut
  • Tandvårdsersättningar 2016
  • Vissa smittskyddsprover ska finansieras centralt
  • Landstinget antar strategier för ökad delaktighet
  • Akademisk vårdcentral kan bli verklighet 2016.


Akademiska får medel för standardiserade vårdförlopp

Akademiska sjukhuset får medel för kostnader för att införa standardiserade vårdförlopp och andra aktiviteter som planeras inom Cancerplan 2014-2015. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. För 2015 får sjukhuset 8,2 miljoner kronor. Detta finansieras med statsbidrag.

Öppen mottagning med sprututbytesverksamhet kan öppna nästa vår

Landstinget kan komma att öppna en öppen mottagning med sprututbytesverksamhet under våren 2016. Det framgår av ett förslag till utformning som togs upp i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Landstingsfullmäktige har tidigare beslutat att landstinget ska ansöka om tillstånd att bedriva sprututbytesverksamhet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att ge förvaltningen Hälsa och habilitering i uppdrag att driva verksamheten i enlighet med förslaget.
Den öppna mottagningen med sprututbytesverksamhet blir en utökning av den befintliga mottagningen för hemlösa. Den ska ha öppet fem dagar i veckan och vara bemannad av minst två personer. Kostnaden beräknas till 4,3 miljoner kronor per år.
För att landstinget ska kunna bedriva verksamheten krävs tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Därför är det fortfarande osäkert när verksamheten kommer att kunna starta, men om IVO ställer sig positivt är förhoppningen att mottagningen ska kunna öppna kommande vår.
(SD) och (C)  reserverade sig och ansåg att landstinget inte ska ha sprututbytesverksamhet.

Landstinget ska ta fram överenskommelser om specialistansluten hemsjukvård i Norduppland

Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att utarbeta överenskommelser mellan landstinget och kommunerna Älvkarleby, Östhammar, Tierp och Heby om den specialistanslutna hemsjukvården (SAH). Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Idag sköts den palliativa vården i den norra länsdelen på olika sätt, beroende på vilka avtal som finns mellan landstinget och respektive kommun. Flera av dessa avtal löper ut vid årets slut. Målet med de nya överenskommelserna med kommunerna är att få en tillgänglig och jämlik vård i hela länet och att barn mellan 0-17 år ska omfattas av rätten till specialiserad palliativ hemsjukvård.

Regelböcker reviderade

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde revideringar av regelböckerna för vårdval i Uppsala. Följande regelböcker har reviderats:
  • Barnhälsovård
  • Barnmorskemottagning
  • Vårdcentral
  • Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård
  • Kataraktoperationer i öppenvård
  • Ögonspecialister i öppenvård
  • Medicinsk fotvård för patienter med diabetes
  • Ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus

Ändringarna handlar om att förtydliga och ytterligare precisera krav och uppdrag. I vissa fall har ersättningarna ändrats. För vårdcentral, barnavårdscentral och barnmorskemottagning har det till exempel lagts till ett krav på att mottagningen ska vara lokaliserad i Uppsala län.

Upphandling av barnmedicinsk öppenvårdsmottagning

En upphandling av barnmedicinsk öppenvårdsmottagning ska göras. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Det nuvarande avtalet med Fredrik Cederblad löper ut den 31 december 2016.

Upphandling av psykiatrisk öppenvård i norra länsdelen

Landstinget ska upphandla psykiatrisk öppenvård i norra länsdelen, det vill säga Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Det nuvarande avtalet med Närpsykiatri i HÄTÖ AB löper ut den 31 januari 2017.
(V) yrkade på att upphandlingen inte skulle genomföras utan att verksamheten skulle tas över i egen regi. Detta avslogs.

Upphandling av Uppsala närakut med ortopedakut

Landstinget ska göra en upphandling av driften av Uppsala närakut med ortopedakut. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Det nuvarande avtalet med CityAkuten i Praktikertjänst AB löper ut den 31 januari 2017. Avtalstiden för det nya avtalet blir fyra år med möjlighet till ytterligare två års förlängning.

(V) yrkade på att ärendet skulle återremitteras och att landstinget skulle utreda förutsättningarna för att genomföra en integrering och samlokalisering av Uppsala närakut och Akademiska sjukhusets akutmottagning till 2017. Detta avslogs. (V) reserverade sig också mot avtalstiden fyra år och ansåg att den skulle vara två år.

Tandvårdsersättningar 2016

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att ersättningen 2015 inom allmän barn- och ungdomstandvård ska vara 1260 kr per barn 3-19 år och 584 kr per tvååring. Ersättningsbeloppen för tandregleringsbehandlingar fastställdes till 26 000 kr och för mer komplicerad så kallad interceptiv behandling till 10 630 kr.

Vissa smittskyddsprover ska finansieras centralt

Från den 1 januari 2016 ska vissa smittskyddsprover bekostas via ett centralt konto vid Smittskyddsenheten. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Syftet med förändringen är att stärka skyddet mot smittsamma, samhällsfarliga sjukdomar.
Analyserna av provtagningarna görs huvudsakligen vid Akademiska laboratoriet och ska erbjudas gratis till landstingets slutenvård, primärvård samt länets privata vårdgivare med landstingsavtal. Kostnaden för 2016 beräknas till 17 miljoner kronor.

Landstinget antar strategier för ökad delaktighet

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att anta strategier för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient/brukarorganisationer. Strategidokumentet har utarbetats av Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen och beskriver ett gemensamt förhållningssätt med målet att utveckla hälso- och sjukvården så att den inkluderar patienters och närståendes perspektiv.

Akademisk vårdcentral kan bli verklighet 2016

Landstinget fortsätter att arbeta för att införa en så kallad Akademisk vårdcentral (AVC). Vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde redovisades en rapport från projektet. Styrelsen ställde sig bakom ett fortsatt arbete som syftar till att öppna en filial till Primärvården på Biomedicinskt centrum vid Uppsala universitet. Enligt planen ska verksamheten starta hösten 2016. En detaljerad införandeplan ska tas fram senast i april 2016.
Syftet med en Akademisk vårdcentral är att universitet och landsting gemensamt ska arbeta med forskning, utbildning, utveckling och fortbildning i det dagliga arbetet inom primärvårdens samtliga yrkesprofessioner.

söndag 18 oktober 2015

Det har vänt, men mer måste göras för patientsäkerheten

Äntligen har det vänt. Intresset för patientsäkerhetsfrågorna har varit stort under några års tid, ett intresse, som varit verkningsfullt. Men mycket mer måste göras. Mitt föredrag om vad PPP, patienten, professionen och politiken kan och måste göra är fortfarande angeläget


Skadorna i vården minskade mellan 2013 och 2014


Både skador i sin helhet som undvikbara skador minskade stadigt under 2013 och 2014.
En mindre andel av patienter som vårdats på sjukhus drabbades av skador i vården. Både skador totalt och sådana som bedömdes vara undvikbara minskade mellan 2013 och 2014. Det framgår av en ny rapport från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, som bygger på granskning av journaler från 63 sjukhus.
I granskningen ingick journaler från 38 555 vårdtillfällen inom somatisk vuxenvård. Patienterna i undersökningen var i genomsnitt 68 år (män) och 66 år (kvinnor). Totalt var två tredjedelar av patienterna 65 år eller äldre.
I knappt 4 800 vårdtillfällen noterades minst en skada. Omräknat på hela befolkningen fanns en skada vid 13,6 procent av vårdtillfällena. Med ”skada” menas ”lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som uppstått vid kontakt med hälso- och sjukvården. Skada omfattar både undvikbar och icke undvikbar skada.”

15 000 färre vårdskador

En vårdskada uppstod vid 8,8 procent av vårdtillfällena. Med ”vårdskada” avses ”lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakt med hälso- och sjukvården.”
Under de två åren sågs en trend mot färre skador. Mellan första halvåret 2013 och andra halvåret 2014 minskade antalet skador med 3,1 procentenheter och vårdskadorna med 2,5 procentenheter. Enligt SKL:s beräkningar innebar minskningen i rapporten att 15 000 till 20 000 färre patienter slapp en vårdskada.
Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste skadan och svarar för en tredjedel av alla skador. Näst vanligast är kirurgiska skador (13 procent av fallen) och läkemedelsrelaterade skador (9 procent).

Knappt hälften av skadorna krävde vård

Drygt 60 procent av skadorna bedömdes vara antingen undvikbara eller sannolikt undvikbara. 45 procent av skadorna krävde vård, drygt 2 procent ledde, eller bidrog, till en permanent skada hos patienten. I knappt 2 procent av fallen bidrag skadan till patientens död.
Under de två åren kunde man inte se någon variation mellan olika månader och säsonger. Sommarmånaderna skiljde inte ut sig jämfört med övriga månader.
En fördjupad analys som även omfattar data för 2015 kommer att publiceras under våren 2016.

Bilder

Diagram. Bild: LIF, källa SKL (CC BY-NC-ND 3.0)
Rapportens omslag. Bild: Skärmdump från pdf, LIF (CC BY-NC-ND 3.0)


Om Sten Erik Jensen

FP:s miljöprofilering

"I vårt budgetförslag föreslår vi även höjda miljöskatter. Det handlar om en kemikalieskatt, en omvänd miljöbilsbonus och införandet av en läckageskatt. Det ska vara dyrt att smutsa ner och lönsamt att vara klimatsmart. "
Vilket parti tror ni uttrycker detta? Fel. Rätt svar: Folkpartiet

Landstingsstyrelsen 6 oktober. Fortsatt politisk inkompetens

Landstingets ekonomiska prognos

Landstingsstyrelsen påstår att Akademiska sjukhuset prognostiserar ett minusresultat på 200 miljoner kronor. 
Nu måste man sluta ge falsk information. Det är alltid ett politiskt organ, som är ansvarigt. Produktionsstyrelsen prognostiserar. Och så skriver man om även andra förvaltningar

Vi ser skandalöst dåligt fungerande politiker. Och media låter bli att förstå felen och bristerna.

Uppsnabbat landstingsstyrelsen 6 okt

I detta nyhetsbrev:

  • Landstinget prognostiserar minusresultat 2015
  • Ny rapport beskriver landstingets beredskap
  • Genomförandeplan för Cancerplan 2014-2015 antagen
  • Landstinget upphandlar ny helikopter
  • Råd byter namn
  • Nya regler om mutor och jäv antagna
  • Ansökan om tillstånd om kraniofacial kirurgi som rikssjukvård
  • Ja till regional HTA-verksamhet
  • Ja till regionalt centrum för sällsynta sjukdomar
  • Yttrande över översiktsplan för Östhammar
  • Yttrande över översiktsplan för Södra staden
  • Yttrande om förslag till ny kommunallag


Landstinget prognostiserar minusresultat 2015

Landstinget riskerar göra ett resultat på minus 52 miljoner kronor för 2015. Det framgår av landstingets delårsrapport för januari till augusti, som togs upp vid landstingsstyrelsens sammanträde. Jämfört med landstingets budget för 2015 är den nya prognosen en försämring med 89 miljoner kronor
Underskottet beror främst på att Akademiska sjukhuset prognostiserar ett minusresultat på 200 miljoner kronor, en försämring med 100 miljoner kronor jämfört med föregående prognos.
Även Landstingsservice, Landstingets resurscentrum och Kollektivtrafikförvaltningen har försämrat sina prognoser. Landstingets övergripande resultat förbättras något tack vare två engångsintäkter på 112 miljoner kronor. Utan dessa intäkter hade landstingets resultat varit minus 164 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen under årets åtta första månader var 5,4 procent, vilket är betydligt högre än budgeterade 3,1 procent.
Landstingsstyrelsen beslutade att anmoda berörda styrelser att vidta nödvändiga åtgärder för att nå en ekonomi i balans och att återkomma med rapporter.

Ny rapport beskriver landstingets beredskap

Landstinget har tagit fram en risk- och sårbarhetsanalys. Rapporten beskriver landstingets verksamheter och uppdrag ur ett brett beredskapsperspektiv. Syftet är att stödja landstinget till att bli en mer robust och störningstålig organisation som kan hantera kriser, katastrofer och störningar.
Rapporten innehåller grundläggande information om ett antal försörjningssystem och om landstingets organisation för generell krishantering och katastrofmedicinsk beredskap. Den har utarbetats vid landstingets enhet för säkerhet, katastrof och beredskap, med underlag från ett flertal av landstingets förvaltningar och expertfunktioner.
Den sammantagna bedömningen är att landstinget utifrån planer, organisation och befintliga resurser har en god förmåga att leda verksamheten och agera vid fredstida kriser och katastrofer.

Genomförandeplan för Cancerplan 2014-2015 antagen

Landstingsstyrelsen beslutade att anta genomförandeplanen för Cancerplan 2014-2015 för Uppsala- Örebroregionen.
Cancerplanen fokuserar på fem områden: patientens ställning, vårdens struktur, kompetensförsörjning, forskningssamordning samt prevention och tidig diagnostik. I planen redovisas förslag till åtgärder inom de olika fokusområdena.
Landstingsstyrelsen har tidigare beslutat att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården. Handlingsplanen beskriver hur aktiviteterna i cancerplanen kan genomföras.
Aktiviteterna i genomförandeplanen ska finansieras med statsbidrag utifrån överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården.

Landstinget upphandlar ny helikopter

Landstinget ska upphandla en ny ambulanshelikopter. Det beslutade landstingsstyrelsen.
Det nuvarande avtalet för drift av ambulanshelikopter vid Akademiska sjukhuset upphör att gälla hösten 2017. Landstingsfullmäktige har beslutat att landstinget ska gå med i ett kommunalförbund tillsammans med landstingen i Värmland, Dalarna och Västra Götalandsregionen och driva ambulansflygtjänsten i egen regi.
Upphandlingen av en ny ambulanshelikopter ska genomföras tillsammans med Västra Götalandsregionen. Kostnaden beräknas till cirka 100 miljoner kronor.

Råd byter namn

Länshandikapprådet byter namn och ska i fortsättningen heta Rådet för delaktighet. Det beslutade landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen godkände också nya riktlinjer för verksamheten. Rådet är ett samrådsorgan för överläggningar och ömsesidig information mellan företrädare för HSO (handikappföreningarnas samarbetsorgan) i Uppsala län och landstinget.

Nya regler om mutor och jäv antagna

Landstingsstyrelsen har beslutat att anta nya regler mot tagande och givande av muta och jäv vid kontakter mellan anställda/förtroendevalda i Landstinget i Uppsala län och företag/entreprenörer.
Reglerna utgår från ett grundläggande förhållningssätt, att en anställd eller förtroendevald inte ens ska kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Reglerna belyser riskerna med att ta emot gåvor och förmåner från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten. De ger också vägledning till hur medarbetare och förtroendevalda kan resonera och agera när de stöter på frågor om mutor eller jäv.

Ansökan om tillstånd för kraniofacial kirurgi som rikssjukvård

Landstinget ska ansöka hos Socialstyrelsen om ett förnyat tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Det beslutade landstingsstyrelsen.
Akademiska sjukhuset har sedan 2012 bedrivit sådan verksamhet i samarbete med Västra Götalandsregionen. På Kraniofacialt centrum vid Akademiska sjukhuset har verksamheten successivt byggts upp och antalet patienter har nästan fördubblats sedan 2012. Den nya tillståndsperioden gäller 2017-2021.

Ja till regional HTA-verksamhet

Landstingsstyrelsen antog ett förslag att inrätta en regional HTA-verksamhet i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion från den 1 januari 2016.
HTA står för Health Technology Assessment och handlar om att göra systematiska litteraturgenomgångar och sammanställningar av aktuellt kunskapsläge när det gäller specificerade frågeställningar. Sedan tidigare finns en enhet för HTA-genomgångar i Region Örebro län. Denna får nu ett utökat uppdrag till hela sjukvårdsregionen.
Landstingen i sjukvårdsregionen delar på kostnaden för den utökade HTA-verksamheten. För Landstinget i Uppsala län blir kostnaden cirka 120 000 kronor.

Ja till regionalt centrum för sällsynta sjukdomar

Landstingsstyrelsen antog ett förslag om att inrätta ett regionalt centrum för sällsynta diagnoser i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion från 2016.
För närvarande finns verksamheter inom sällsynta diagnoser vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. Centrumbildningen innebär att det inrättas en gemensam administrativ enhet för verksamheterna.
Sällsynta diagnoser definieras som diagnoser som finns hos högst 100 personer per en miljon invånare och som leder till omfattande funktionsnedsättning. Personer med dessa diagnoser behöver ofta behandling och vård av många specialister och insatser från flera myndigheter. Detta kräver samordnade insatser och en helhetssyn i frågor om medicinsk behandling och övriga samhällsinsatser.
Landstingen i sjukvårdsregionen delar på kostnaden för kanslifunktionen. För Landstinget i Uppsala län blir kostnaden cirka 320 000 kronor per år.

Yttrande över översiktsplan för Östhammar

Landstinget har yttrat sig till Östhammars kommun över en ny översiktsplan. Landstingsstyrelsen skriver i yttrandet att det är viktigt att fortsätta arbetet med hållbara resmöjligheter som kan stötta vardagslivet för kommuninvånarna. Landstinget anser att kommunen presenterar goda idéer för detta. Utvecklingen av bytespunkter där resenärer kan byta mellan olika färdmedel är en prioriterad fråga.

Yttrande över översiktsplan för Södra staden

Landstinget har yttrat sig till Uppsala kommun över en fördjupad översiktsplan för Södra staden i Uppsala.
Landstinget anser att det är viktigt att fokusera på strategiska val för att generera en hållbar stadsutveckling, där transportsystemet är en av nyckelfaktorerna. Det behöver satsas på ett effektivt och kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem för att klara av utvecklingsscenariot och befolkningsökningen i Södra staden. Landstinget anser att stråket som förbinder Södra staden med resecentrum och city är en grundläggande förutsättning för utvecklingen. Planförslaget bör fokusera mer på denna koppling, där det största vardagliga resandet finns idag.

Yttrande om förslag till ny kommunallag

Landstinget har yttrat sig till Finansdepartementet över ett förslag till en ny kommunallag. Utredningen föreslår en rad förändringar när det gäller organisation och styrning av landsting och kommuner. Landstinget stöder vissa av förslagen, men avstyrker bland annat en försöksverksamhet med majoritetsstyre på lokalt plan.

fredag 16 oktober 2015

Chef i landstinget; räkna med uppsägning

Om du har en chefstjänst i landstinget ska du kalkylera med uppsägning. När politiker misslyckas med sin styrande uppgift säger man upp en chef.
Bygget blev för dyrt, bort med chefen. Men det finns ju en chef, som är ansvarig för bygget. Varför har man inte fullgjort sin uppgift att följa upp?
Ansvarig nämnd i landstinget sitter passivt och väntar sig att tjänstemän ska sköta även politiken.
Sjukvården måste få en styrning. Lägg ner landstingen och låt kommunerna ta över. Kommunerna har då att skapa samverkan och bilda samverkansregioner.

torsdag 15 oktober 2015

Selimovics Brysselbrev

Bra upplägg av info-brev. Mer om vad som sker än om dig själv.

Det blir riktigt bra den dag du inser att Sverige inte ska gå med i NATO


Selimovic (FP) Ryssland använder pipelines för att stoppa länder från att vända sig mot väst och EU

Pressmeddelande från Folkpartiet Liberalerna i Europaparlamentet
I går kväll debatterade Europaparlamentet den planerade utbyggnaden av den ryska gasledningen North Stream, vilken överenskommits mellan ryska Gazprom och ett antal europeiska energibolag.
I debatten deltog Jasenko Selimovic (FP), som nu har blivit ledamot av Europaparlamentets delegationer för relationer med Ukraina samt Montenegro.
- Ryssland använder idag pipelines istället för pansartrupper, men målet är detsamma,  att påverka olika länder och stoppa dem från att vända sig mot väst och EU säger Selimovic (FP).
- Nu är det Balkans tur. Ryssland är i full gång i Bosnien och i Serbien med att låsa in även dessa länder i beroende med målet att de ska dansa efter Kremls pipa, säger Selimovic (FP), som uppmanade EU-kommissionen att se till att läget inte förvärras ytterligare för Balkan och Ukraina.
- Vi har sett det förut. Sedan 1991 har Ryssland använt sig av prishöjningar, oljestopp och gasstopp över 40 gånger. Eu-kommissionen måste stå upp för energisäkerheten i Europa och se till att Energi Unionen byggs så snart som möjligt, avslutar Selimovic (FP).

Brita Leijon om statliga bolag

Tack Brita leijon. Detta behöver sägas

Britta Lejon: Fel att statliga bolag är med i Svenskt Näringsliv

De statliga bolagen betalar drygt 30 miljoner kronor per år i medlemsavgift till Svenskt Näringsliv. Något som fått Fackförbundet ST att reagera. Fackförbundet anser att Svenskt Näringsliv tar ställning i politiska frågor som står i strid med ägaren, statens uppfattning.
- Regeringen och de statliga bolagen själva behöver se över sitt medlemskap i Svenskt Näringsliv. De ska i stället ansluta sig till en annan arbetsgivarorganisation som inte bedriver politisk opinionsbildning, säger Britta Lejon , ordförande i Fackförbundet ST.
Den svenska staten äger helt eller delvis 49 olika bolag som tillsammans har ett värde på ungefär 500 miljarder kronor. Det är 38 av dessa bolag som är medlemmar i något av Svenskt Näringslivs branschförbund och de betalar varje år en medlemsavgift som till största delen baseras på antalet anställda samt den totala lönesumman.
Enligt ST ser Svenskt Näringsliv som en av sina viktigaste uppgifter att bedriva politisk opinionsbildning som försäljningar av statliga bolag, nedläggning av arbetsförmedlingen och vinster i välfärden.
- De statliga bolagen arbetar på det allmännas uppdrag och ska därför värna om sin opartiskhet. När de genom sitt medlemskap i Svenskt Näringsliv i stället utmanar sin ägare i sakfrågor så är det inte rimligt, säger Britta Lejon, ordförande i Fackförbundet ST.
ST anser att regeringen i sin ägarpolicy ska ställa krav på att de statligt ägda bolagen redovisar vilka organisationer de är medlemmar i eller stödjer på annat sätt samt hur stora belopp som betalas till varje organisation årligen.
- Statligt ägda bolag bör på samma sätt som kommunala bolag omfattas av offentlighetsprincipen och de anställda bör liksom andra som arbetar på statligt uppdrag ges meddelarfrihet. Allt för att öka allmänhetens insyn och motverka korruption, säger Britta Lejon.
 Britta Lejon, ordförande i Fackförbundet 

Av |8 oktober, 2015|Arbete och NäringslivNyheter|