söndag 28 februari 2016

EMA bör flyttas till Sverige

Läkemedelsmyndigheten EMA finns i England. Den borde dock vara placerad i Sverige. Inte bara av det skälet att Storbritannien inte tycks vilja delta i EU-bygget, utan också för att Sverige har forskning, som ligger i framkant på läkemedelsområdet. Flytta EMA till Sverige

"Regeringen bör redan nu lägga sig i startgroparna för en högst angelägen lobbykampanj som kan starta på midsommarafton: EU:s läkemedelsmyndighet EMA ska flyttas till Sverige! En galen idé? Inte alls, låt mig förklara.
Den 23 juni genomförs folkomröstningen i Storbritannien om EU-medlemskapet. Nu står landet alltså vid det vägskäl där vi kanske inte trodde de skulle hamna. Och även om EU-skepticismen alltid varit högst närvarande hos britterna har nog de flesta av oss alltid räknat med att landet stannar kvar inom EU. Men av de senaste opinionsundersökningarna att döma är det just nu dött lopp mellan ja och nej till EU. Vid ett ja i omröstningen kommer den uppgörelse med Storbritannien som förra veckan förhandlades fram av EU:s stats- och regeringschefer träda i kraft. Vid ett nej startar i stället omedelbart förhandlingar om formerna för hur Storbritannien ska lämna EU.
Ett nej till EU innebär med automatik att EU:s institutioner i Storbritannien måste flyttas till andra medlemsländer. Och bland dessa finns en juvel: EU:s läkemedelsmyndighet EMA i London. Att myndigheten i dag har den lokaliseringen faller sig ganska naturligt. Storbritannien har en mycket stark ställning inom hela Life Science-området med ”the golden triangle” i form av London-Oxford-Cambridge som omfattar fyra universitet på världens tio-i-topplista, och ett globalt ledande kluster inom forskning och utveckling av läkemedel.
EMA är heller inte vilken EU-expertmyndighet som helst. EMA ansvarar för hela unionens läkemedelsfrågor, utgör centrum för de vetenskapliga resurserna vid de nationella myndigheterna i medlemsländerna, och förfogar utöver 600 anställda i London över ett expertnätverk som omfattar över 4 500 läkare och forskare. EMA utgör dessutom en magnet som drar till sig andra fristående organisationer och företag inom vetenskap, juridik och ekonomi.
Så var skulle EMA placeras om ett nej till EU tvingar fram en flytt? I Sverige såklart, är mitt svar. På en lista över konkreta åtgärder som medför att Sverige tar steg mot att bli en ledande Life Science-nation, som är ett tydligt mål för regeringen, skulle ett EMA placerat i Sverige komma mycket högt.
När det gäller myndighetskompetens inom läkemedelsområdet har Sverige faktiskt en särställning i Europa. Vi har en nationell läkemedelsmyndighet som vi alla borde vara rätt stolta över. I årsredovisningen för Läkemedelsverket, som häromdagen skickades till Socialdepartementet, framgår bland mycket annat att Sverige under förra året var det EU-land som tilldelades flest av de vetenskapliga utredningar som görs för att pröva ansökningar om godkännande av nya läkemedel. Under 2015 tilldelades Läkemedelsverket 25 sådana uppdrag gällande nya läkemedel, samt ytterligare 7 uppdrag som biträdande utredningsland. Detta är alltså fler utredningsuppdrag än tunga EU-länder som Frankrike, Tyskland, Spanien, Nederländerna, och för den delen även fler än Storbritannien. Att Sverige trots vår relativa litenhet har en sådan ställning visar på ett mycket stort och bestående förtroende för myndighetens kompetens, såväl inom EMA som i andra EU-länder.
Andra givna styrkor är våra tunga traditioner inom akademisk forskning med Karolinska Institutet i spetsen, och vår långa tradition av forskning, utveckling och tillverkning av läkemedel. AstraZeneca investerar exempelvis just nu miljarder i en ny tillverkningsanläggning i Södertälje för biologiska läkemedel, och GE Healthcare investerar närmare en miljard i Uppsala. Flera andra företag gör betydande investeringar i olika strategiska samarbeten. Till detta kan läggas nationella spetsinvesteringar som SciLifeLab och byggandet av Europas modernaste sjukhus Nya Karolinska Solna.
Regeringen har pekat ut Life Science som ett av Sveriges viktigaste strategiska områden. Visionen är att vi ska vara världsledande inom såväl forskning som hälso- och sjukvård. Man har tillsatt samordnaren Anders Lönnberg för att få fram konkreta åtgärder som stärker Sverige som Life Science-nation.
Om folkomröstningen i Storbritannien leder till ett nej till EU bör regeringen omedelbart sätta igång ett intensivt lobbyarbete för att Sverige ska bli nytt värdland för EMA. Mitt råd är att redan nu börja planera för hur ett sådant påverkansarbete kan läggas upp. Vi inom läkemedelsbranschen skulle med glädje hjälpa till med full kraft. Det kan visa sig vara väl investerade ansträngningar – ett EMA i Sverige skulle ge hela Life Science-området en rejäl skjuts framåt."

Utrikesdeklarationen 2016

Nu fick vi upp NATO-frågan på dagordningen. Det var så dags. Förra regeringen sa ja till värdlandsavtal utan att vi medborgare kände till det. Vad liknar det?

NATO-medlemskap säger nuvarande regering nej till. Dock är man beredd att föreslå riksda´n säga ja till det värdlandsavtal, som förra regeringen sa ja till. Ett värdlandsavtal, som i realiteten för Sverige in i NATO. Sveriges alliansfrihet är snart ett minne blott. Sveriges roll som fredsskapande kraft är inte längre trovärdig

Utrikesdeklarationen 2016
Herr/fru talman, ärade ledamöter, representanter för den diplomatiska kåren, kära åhörare,
Sveriges utrikespolitik ska i denna tid av både hopp och förtvivlan vara aktiv, orädd och konstruktiv. Med siktet på bred samverkan och diplomati ska vi bejaka och bygga vidare på de nya historiska framstegen i det internationella samarbetet, som klimatavtalet och hållbarhetsmålen Agenda 2030.
Men vi måste också gripa oss an utmaningarna, i en tid då aggression och splittring präglar världen. Kriget i Syrien har pågått i fem år. Över 125 miljoner människor världen över är i akut behov av humanitär hjälp på grund av krig, svält och fattigdom. Om de tillsammans utgjorde ett land skulle det bli världens elfte största.
Herr/fru talman, ärade ledamöter,
Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga.
Hot mot freden och vår säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och på ökat samarbete på bred front: I Norden och Östersjöområdet, tillsammans med Finland, i FN och i OSSE, med Nato och genom en förstärkt transatlantisk länk. Dialog och förtroendeskapande åtgärder är viktiga instrument för stabilitet och avspänning.
Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vårt land ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.
Den försvarspolitiska överenskommelse som slöts förra året är mycket betydelsefull. Den visar det breda politiska stödet för behovet av att stärka vår nationella försvarsförmåga.
Vår tids ödesfråga – klimatet – utgör ett globalt säkerhetshot. Klimatförändringarna driver på krig, konflikter och fattigdom. Sverige kommer med kraft att ta sig an uppgifterna i det globala klimatavtalet, med sikte på målet att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grad.
Vi anpassar Utrikesdepartementets arbete till en bredare syn på säkerhet. Terrorism, klimat, migration, pandemier och människosmuggling utgör utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar. Särskilt migrationsfrågorna kommer att kräva mycket arbete på såväl lång som kort sikt. Inom UD stärks arbetet med europeisk säkerhet liksom arbetet med FN och globala frågor. Vi förstärker även vår utlandsorganisation. Vi öppnar ett generalkonsulat i New York och ambassader på tre kontinenter. Regeringen arbetar med en nationell säkerhetsstrategi.
Situationen i världen manar till en feministisk utrikespolitik. Den syftar till att stärka kvinnors rättigheter, representation och tillgång till resurser. Sverige har under 2015 bidragit till att EU har tillsatt en högnivårådgivare för jämställdhet, och till bildandet av ett kvinnligt medlarnätverk. Vi fortsätter arbetet enligt vår handlingsplan för att involvera kvinnor i fredsprocesser. Genom att göra kvinnor delaktiga i fredssamtalen i Syrien kan vi bidra till ett mer hållbart samhälle.
Herr/fru talman, ärade ledamöter,
EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. I år utarbetas en ny global strategi för EU:s utrikespolitiska agerande. Sverige var initiativtagare till strategin och engagerar sig starkt i arbetet. En viktig del handlar om att utveckla EU:s externa krishanteringsförmåga.
Regeringen fortsätter stödet för fred, demokrati och ekonomisk utveckling i Europas grannskap. Den europeiska säkerhetsordningen måste värnas.
Rysslands olagliga annektering av Krim och militära närvaro i östra Ukraina utgör flagranta brott mot folkrätten. Detta är den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen sedan kalla krigets slut. Sanktionerna mot Ryssland måste vara kvar till dess att Minskavtalet uppfyllts. Ukraina ska åter kunna kontrollera sina internationellt erkända gränser. Det är viktigt att bidra till ett starkt, demokratiskt och stabilt Ukraina. Sverige stödjer bilateralt och genom EU den ukrainska regeringens reformarbete.
Ett välfungerande samarbete inom Europeiska unionen är en förutsättning för fred och välstånd. Vi behöver ett starkare EU som fortsatt kan stå upp för grundläggande gemensamma värden och principer, inte minst i det europeiska grannskapet. Inre splittring måste motverkas. Det är centralt att Storbritannien stannar i unionen. Överenskommelsen mellan EU:s stats- och regeringschefer ger förutsättningar för detta. Regeringen arbetar för ett socialt Europa där tillväxt, hög levnadsstandard och goda arbetsvillkor förstärker varandra.
EU behöver en ny migrationsordning baserad på solidariskt ansvar och internationella åtaganden, där asylrätten värnas. Det är möjligt om alla 28 medlemsländer tar sitt ansvar och samarbetet förbättras. Med 60 miljoner människor på flykt kan vi inte ha en situation där vissa länder köper filtar medan andra investerar i taggtråd. Vår EU-politik och utrikespolitik spelar en viktig roll när det handlar om att lösa dessa svåra frågor.
Sverige kommer att fortsatt stå upp för fred och frihet i Europa, som vi gjorde efter terroristdåden i Paris i höstas. Vi var bland de första att svara på Frankrikes begäran, och det svenska stödet är bland de större. Sveriges bidrag har välkomnats av Frankrike.
Herr/fru talman, ärade ledamöter,
Regeringen välkomnar FN:s ansträngningar att nå en uppgörelse i Cypernfrågan. En lösning skulle stärka FN:s auktoritet och EU:s förmåga att hantera utmaningarna i närområdet. Sverige har tagit ett unikt initiativ till samverkan mellan Cyperns religiösa ledare. De spelar en viktig roll i försoningsprocessen.
Sverige är en drivande kraft för EU:s östliga partnerskap. En stark grannskaps- och utvidgningspolitik förblir ett av EU:s mest strategiska verktyg för att främja fred och välstånd. Genom att hålla dörren för EU-medlemskap öppen främjas viktiga reformprocesser till exempel på västra Balkan och i Turkiet.
Våldsutvecklingen och situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet är oroande. Stridigheterna mellan den turkiska regeringen och PKK har intensifierats. Civila, inte minst kurder, drabbas hårt av våld och utegångsförbud. Det upptrappade våldet förhindrar inte bara fred och utveckling i Turkiet utan i hela regionen. Sverige för en dialog med både regering och opposition i landet. Det är angeläget att Turkiet och EU kan visa på konkreta framsteg i genomförandet av den gemensamma handlingsplanen om migration.
Det ofattbara mänskliga lidandet i Syrien är en katastrof och ett allvarligt hot mot hela regionens säkerhet. Halva den syriska befolkningen är på flykt i eller utanför landet. Assadregimens liksom Rysslands bombningar av oppositionen är oacceptabla och hotar den sköra fredsprocessen. De måste upphöra. Alla parter måste nu acceptera det avtal om eldupphör som har slutits. Genom den nya svenska strategin för Syrienkrisen som omfattar 1,7 miljarder kronor arbetar vi för att människor i Syrien och dess grannländer ska kunna försörja sig och få utbildning. Vi ökar även vårt humanitära stöd till landet.
Vi ingår i kärngruppen i koalitionen mot Daesh och bidrar med en svensk väpnad styrka för utbildning av försvarsstyrkor i Irak, främst kurdiska peshmergastyrkor. Inom EU arbetar Sverige för en långsiktig stabiliseringsinsats i Irak. Vi stöttar landets återuppbyggnad, bland annat genom att ge stöd till de områden som har befriats från Daesh.
Rädslan och desperationen breder ut sig i Mellanöstern. Vi måste ge ungdomar både i Israel och Palestina hopp om framtiden. Sveriges erkännande av Palestina syftar till att skapa momentum för tvåstatslösningen. Förnyade internationella ansträngningar krävs. Sverige välkomnar det franska initiativet till en internationell fredskonferens. Målet är att både Israel och Palestina ska kunna leva i fred och säkerhet, inom ömsesidigt överenskomna gränser.
Herr/fru talman, ärade ledamöter,
I Nordafrika ger regeringen ökat stöd till FN-processen om Västsahara. Målet är att finna en rättvis, ömsesidigt accepterad lösning på konflikten som tillgodoser västsahariernas rätt till självbestämmande.
Sverige kommer att fortsätta stödja och uppmärksamma de demokratiska krafterna i regionen. Vi öppnar en ambassad i Tunisien i juni månad.
Sveriges band till länderna i Afrika är historiskt starka. De stärks nu ytterligare och vi samarbetar kring ekonomi, utbildning och kultur. Samarbetet mellan svenskt näringsliv och de växande ekonomierna på kontinenten ökar.
Afrikanska unionen tar allt större ansvar för fred och säkerhet. Sverige stödjer denna utveckling både politiskt och finansiellt. Tyngdpunkten i det svenska engagemanget för säkerhet och utveckling ligger på Afrikas horn, i Liberia, i Mali och i Stora sjöregionen. Det svenska styrkebidraget till FN-insatsen i Mali är uppskattat.
Den fortsatt starka och dynamiska ekonomiska utvecklingen i Asien erbjuder stora möjligheter. Regeringen fördjupar samarbetet med Indien, världens största demokrati. Vi öppnar en ambassad i Filippinerna. Kontakterna mellan Kina och Sverige blir allt fler. Kinas roll internationellt växer. Med detta följer också ansvar. Regeringen fortsätter den uppriktiga dialogen med Kina om mänskliga rättigheter.
Sveriges behåller sitt civila och militära engagemang i Afghanistan. Regeringen stärker också samarbetet med Afghanistan i migrationsrelaterade frågor.
USA är en viktig partner till Sverige och vi utvecklar och fördjupar vårt redan breda samarbete med landet.
Vi erbjuder ett omfattande stöd till utvecklingsländer för anpassning till ett mer extremt klimat och hållbar teknik. Vi stärker relationerna med de karibiska nationerna, som i likhet med andra små ö-stater är särskilt utsatta för klimatförändringar. Regeringen kommer under året att anta en regional biståndsstrategi för Asien, inklusive Stillahavsländerna, med särskilt fokus på klimat.
Utöver det strategiska partnerskapet med Brasilien fördjupas relationerna med en rad länder i Latinamerika såsom Chile, Colombia och Peru. I Peru öppnas nu en ambassad. En handlingsplan för vårt arbete med Latinamerika är under utarbetande.
Herr/fru talman, ärade ledamöter
Sveriges mångåriga erfarenheter av fred, jämställdhet och internationell solidaritet har skapat en nyfikenhet kring vårt land och det vi står för. Den svenska modellen väcker intresse världen över.
En stark Sverigebild, där kultur och värderingar hålls fram är viktig för våra långsiktiga relationer med andra länder. Främjandet av export, import och investeringar i Sverige, i nära samarbete med företagen, utgör en integrerad del av utrikespolitiken liksom ett ansvar för hela regeringen.
Regeringens exportstrategi bidrar till att stärka svenska företags möjligheter på den internationella marknaden och att öka antalet exporterande företag. Detta bidrar till fler svenska arbetstillfällen. Av Sveriges utrikeshandel går två tredjedelar till andra länder i EU. Därför är en väl fungerande inre marknad i EU av största vikt.
Sveriges ekonomiska utbyte med omvärlden och långa frihandelstradition har bidragit till vår välfärd. Frihandel mellan länder lägger långsiktigt grunden för fred och demokrati. Därför motsätter vi oss protektionistiska tendenser i EU och övriga G20-länder, särskilt åtgärder som drabbar utvecklingsländer.
Sverige arbetar för att nå ett politiskt avslut i år på förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA. Ett avtal får stor betydelse för tillväxt och jobb samt stärker den transatlantiska länken. Avtalet ska slutas med respekt för människor och miljö.
Sverige ska bli ett föregångsland för fri och rättvis handel. Hållbart företagande är en del av detta.
I en svår tid har vi som ett av få länder i världen lyckats behålla ett generöst och högkvalitativt bistånd. Enprocentsmålet uppnås och ligger fast. Under året återkommer regeringen till riksdagen med ett nytt policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet.
Vårt utvecklingssamarbete är ett uttryck för Sveriges övertygelse om att vi måste dela på världens välstånd. Inför det humanitära världstoppmötet i Istanbul i maj arbetar vi för ett starkare humanitärt system, med särskilt fokus på kvinnors rättigheter och inflytande. Jag ingår i Ban Ki- Moons panel för humanitär finansiering, som har lagt fram nyskapande förslag om hur världens humanitära behov ska kunna tillgodoses.
Herr/fru talman, ärade ledamöter,
I en tid av globala hot krävs globalt samarbete. Världens ledare enades förra året om Agenda 2030 om globala utvecklingsmål och ett nytt klimatavtal. FN navigerar i en mycket svår terräng men framsteg görs. FN är världens viktigaste plattform för internationell fred och säkerhet.
Sverige är en aktiv FN-medlem och en kritisk vän. Vårt engagemang gör skillnad och är efterfrågat.
Sverige driver på för en starkare koppling mellan utveckling och fred, ett ökat fokus på förebyggande av konflikt och en stärkt roll för kvinnor i fredsprocesser. Regeringen satsar också långsiktigt på medling.
Det är på denna grund som Sverige nu kandiderar till säkerhetsrådet. Vi tillför kunskap, inte minst om närområdet. Säkerhetsrådet måste ta ett än större ansvar för fred och säkerhet. Vi vill slå vakt om folkrätten och begränsa vetoanvändningen. Rådet behöver reformeras och bättre återspegla världen av idag.
Vi ser med oro hur världens befintliga kärnvapenarsenaler behålls och hur nya vapen utvecklas. Nordkoreas kärnsprängning tidigare i år understryker nödvändigheten av arbetet för internationell nedrustning och icke-spridning.
Det kärntekniska avtalet med Iran visar å andra sidan att det är möjligt att nå framsteg på ickespridningsområdet.
Sverige arbetar i FN, inom internationella provstoppsavtalsorganisationen och andra multilaterala samarbeten som det humanitära initiativet. Regeringen har bland annat varit delaktig i arbetet inför Nuclear Security Summit i Washington i vår om ett förstärkt arbete mot nukleär terrorism.
Regeringen tillsätter en särskild ambassadör för arbetet med internationell nedrustning.
Herr/fru talman, ärade ledamöter,
Respekt för folkrätten är grundläggande. FN-stadgan befäster principen om territoriell integritet. Folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och andra grova övergrepp och kränkningar måste förebyggas och bestraffas.
Journalisterna har blivit måltavlor i världens väpnade konflikter. Förra året dödades över hundra journalister och alltför många sitter fängslade. Vi stödjer fängslade journalister och människorättsaktivister. och arbetar för fri media och starka civilsamhällen detta år då den svenska tryckfrihetsförordningen fyller 250 år.
Arbetsvillkor är idag en europeisk och global fråga. Global Deal är statsministerns internationella initiativ i samarbete med bl.a. ILO och OECD för förbättrad dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare i syfte att skapa bättre jobb, mer jämlikhet och ökad produktivitet.
Att värna varje människas rätt till skydd mot diskriminering är vårt gemensamma ansvar. Det inkluderar antirasism och insatser mot till exempel antisemitism, islamofobi, afrofobi och antiziganism. Sverige är en global röst för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och för varje människas rätt oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är grundläggande och därför överlämnar regeringen en skrivelse till riksdagen om detta och tillsätter en särskild ambassadör för mänskliga rättigheter.
Stöd till svenskar som befinner sig i nöd- och krissituationer utomlands är alltid prioriterad verksamhet i utrikesförvaltningen. Vi arbetar med konsulära ärenden dygnet runt, årets alla dagar.
Herr/fru talman, ärade ledamöter och åhörare,
FN-stadgan slår fast att det är "vi – de förenade nationernas folk" – som ska rädda kommande släktled undan krigets gissel. Det betyder att ansvaret är vårt. Vi som är Sveriges regering. Diplomaten på läktaren.
Riksdagsledamoten som förbereder sitt anförande. Ni som lyssnar vid radion. Det är också "vi – de förenade nationernas folk" – som ska betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Tiden är knapp.
Men de globala framsteg som sker parallellt med krigets gissel påminner om den kraft som skapas av gemensamma ansträngningar.
Regeringen kommer fortsatt att axla sitt ansvar i upprätthållandet av internationell fred och säkerhet – i politiskt samförstånd och med folklig förankring.

FöUvill se över skyddslagen


FöU vill se över skyddslagen. När man inte förstår en sak ska man erkänna detta, har livet och politisk verksamhet lärt mig.

Här är ett exempel. 

"Försvarsutskottet vill att regeringen ser över skyddslagen

Regeringen borde se över skyddslagen för att se till att Försvarsmaktens underrättelseoperationer inte äventyras. Det menar försvarsutskottet som tycker att riksdagen ska uppmana regeringen att granska lagen.
I mitten av oktober 2014 kom larm om att en främmande ubåt kränkt svenskt vatten. Försvarsmakten inledde då en underrättelseoperation i Stockholms skärgård som följdes av ett stort medieuppbåd.
Försvarsmakten har informerat försvarsutskottet om sina erfarenheter av den här händelsen och utskottet tycker nu att det finns anledning att se över skyddslagen. Utskottet tar därför initiativ till att riksdagen, i ett så kallat tillkännagivande, uppmanar regeringen undersöka om lagen borde ändras.

Risk med många civila på plats

Försvarsmakten tycker att det finns risker med att civila som finns på plats vid underrättelseoperationer sprider information om hur de opererande förbanden uppträder. Informationen kan utnyttjas av eventuella inkräktare, enligt myndigheten. Försvarsmakten anser också att eventuella vapeninsatser försvåras och att effektiviteten i sensorer kan minska om det finns många civila båtar och helikoptrar i området.

Områden kan vara skyddsobjekt

I skyddslagen finns regler om att en del byggnader och områden kan klassas som skyddsobjekt. Det kan till exempel handla om militära fartyg eller militära byggnader som särskilt måste skyddas mot sabotage, terroristbrott och spioneri. Ett område där Försvarsmakten jobbar för att skydda Sverige mot en kränkning kan också klassas som skyddsobjekt. Under operationen 2014 tyckte inte Försvarsmakten att skyddslagen kunde användas på ett bra sätt.

Skyddslagen borde ses över

Försvarsutskottet tycker att det är viktigt att lyssna på de erfarenheter och förslag som Försvarsmakten lyfter fram. Bland annat vill Försvarsmakten kunna bestämma att även det vatten och luftområde som omger ett skyddsklassat fartyg ska kunna ses som skyddsobjekt. På så sätt skulle obehöriga som befinner sig inom området kunna avvisas. Dessutom kan i dag Försvarsmakten bara klassa ett område som skyddsobjekt i högst tre dygn. Myndigheten vill få mandat att fatta beslut för längre tid än så.
Försvarsutskottet tycker nu att regeringen ska se över skyddslagen med anledning av Försvarsmaktens erfarenheter. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att se över lagen. Om regeringen då finner anledning att ändra på något i lagen ska den återkomma till riksdagen med förslag"

tisdag 23 februari 2016

Från Rd om kontroll av misstänkt illegal post


Detta var väl inte en dag för tidigt

Mer misstänkt illegal post bör kunna kontrolleras

Regeringen borde se över Tullverkets möjligheter att kontrollera misstänkta brev och paket. Det anser skatteutskottet som föreslår att riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till regeringen om det här.
I dag kan Tullverket bestämma att post som misstänks innehålla narkotika ska hållas kvar på ett postkontor så att tullen kan utföra sin kontroll. Men Tullverket har inte samma rätt när det gäller andra illegala varor som till exempel vapen eller barnpornografiskt material. Myndigheten får i dag inte heller fatta beslut om att hålla kvar och kontrollera post som kommer med bud- och transportföretag.
Ett enigt skatteutskott vill nu att regeringen skyndsamt ska se över de här reglerna och därefter återkomma till riksdagen i frågan. Förslaget grundar sig på en motion från M, L, C och KD.
Utskottets förslag om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade ett regeringsförslag om en ny tullag

söndag 21 februari 2016

Tre föredrag

Erbjuder nu tre olika föredrag. Jag kommer gärna och talar om
Patientsäkerhet
Sverige och NATO
Politisk styrning

Inget svar om förstatligad förskola

Då och då återkommer frågorna och diskussionen om vad som ska vara statens uppgifter och vad som ska ligga på den lokala och regionala nivån (samma beslutsnivå).
Då och då återkommer konstateranden såsom att staten inte ska driva företag och inte är särskilt väl skickad att över huvud taget vara ansvarig för daglig drift. Då är inte den demokratiska aspekten tagen hänsyn till. Den förstärker givetvis argumenteringen.
I ett decentraliserat system är olikheter mellan de geografiska områdena självklara, dock till en viss gräns. Gränsen sätts av lagstiftaren, riksdagen, i form av lagar och förordningar. Det ankommer på regeringen genom, främst, statliga verk att se till att lagarna efterlevs, ty varför stiftar man dom annars.
Vi kan konstatera att statens misslyckande är pinsamt stort. Främst gäller det skolan och förskolan, men även vården. I skollagen sägs tydligt att skolan och förskolan ska vara jämlika, i sjukvårdslagen talas om jämlik sjukvård.
Man måste sålunda på statlig nivå klara ut hur man ska få genomslag för sina lagar.

Vissa politiker har drivit fråga om att staten ska ta över dagliga driften av skolan. Jag har frågat upprepade gånger cirka tio av dessa politiker om man inte också ska föra driften av förskolorna till staten. I den mån jag fått svar har detta varit ett kort nej. När jag då följt upp med konstaterandet att förskolan är minst lika ojämlik som skolan har svar uteblivit. I samtliga fall.Dåligt kan man tycka. Nej, inte dåligt, utan uselt.

lördag 20 februari 2016

Nu förs Sverige in i NATO utan debatt

"Lagstiftning rörande Försvarsmaktens internationella samarbete” 
Så här benämner man Värdlandsavtalet. Finns en särskild avsikt?
Lagstiftningen handlar om att ge NATO rätten att använda baser på svenskt territorium för att vid konflikter i både freds- och krigstid.
Regeringen lämnar sin proposition till riksdagen den 22 mars.
Vi kan nu bevittna en stor demokratisk skandal. Man mörkar med en lite harmlös benämning och undviker en allmän debatt.
Anmärkningsvärt är också att media inte granskar den här hanteringen


fredag 19 februari 2016

Jasenko är nöjd

Liberalerna A566485719@distribution.cision.com

18:49 (15 timmar sedan)
till Liberala

En seger för kampen mot antibiotikaresistens

Pressmeddelande från Liberalerna i Europaparlamentet
17 Februari 2016
För några minuter sedan har Europaparlamentets miljö- och folkhälsoutskott röstat om EU:s nya ramlag för veterinärmedicin. Jasenko Selimovic (L), som har varit den ende svenske EU-parlamentariker som har deltagit i förhandlingarna, är väldigt nöjd:
- Jag har kämpat med näbbar och klor för att få till stånd en mer reglerad och ansvarsfull användning och försäljning av antibiotika för djur. På så sätt kommer vi att kunna stoppa missbruk av antibiotika som tyvärr är alltför vanligt i vissa EU-länder, där många producenter missbrukar antibiotika för att kamouflera dålig djurhållning eller sänka sina produktionskostnader. Dagens omröstning är en seger för kampen mot antibiotikaresistens och för konsumenterna, menar Selimovic (L).
EU:s nya ramlag innehåller en rad tydliga åtgärder för att:
  • motverka antibiotikaresistens
  • främja konkurrenskraft och innovation i EU
  • underlätta för företag att registrera och exportera läkemedel som har tillverkats i EU
  • öka tillgången av andra veterinära läkemedel i EU
- Den liberala gruppen (ALDE) och jag har fått gehör för väldigt många av våra åsikter. Hela utskottet har ställt sig bakom våra ändringsförslag, säger Selimovic, som är också nöjd med att lagen minskar den administrativa bördan för företag som vill registrera och exportera sina läkemedel.
För mer information, kontakta:
Michel Anderlini, 

Lyd mitt råd - inget råd

"Landstinget ska inrätta ett programråd inom området psykisk ohälsa. Rådet ska bland annat knyta ihop specialistvårdens och primärvårdens vårdkedjearbete och utveckla uppföljningen på primärvårdsnivå. Man planerar också att utveckla vårdprocesserna inom området depression."

Varför detta? Det finns ju ett politiskt organ, som har detta ansvar. Man tycks fortsätta i gamla hjulspår. I stället för ett råd behöver man råd - om man styr politiskt.

Uppsnabbat vårdstyrelsen 11 februari

I detta nyhetsbrev:

  • Uppdraget för Cosmos ska utredas
  • Väntetider i december
  • Landstinget inrättar programråd för psykisk ohälsa
  • Förvaltningarnas styrkort fastställda
  • Besöksersättning för asylsökande höjs


Uppdraget för Cosmos ska utredas

Uppdraget för Cosmos ska utredas. Det beslutade vårdstyrelsen.
Cosmos har idag i huvuduppdrag att utföra hälsoundersökningar av länets asylsökande och nyanlända. I översynen ska man se över behoven av insatser för olika målgrupper och behovet av samarbete mellan myndigheter och organisationer i syfte att åstadkomma en sammanhållen vårdkedja.
Cosmos ligger under förvaltningen Hälsa och habilitering, som även har samordningsansvaret för Centrum för hälsa och integration, som svarar för utbildning och metodutveckling för att förbättra hälso- och sjukvården för asylsökande och nyanlända.
Ett första kostnadsberäknat förslag ska återrapporteras vid styrelsens sammanträde i mars.

Väntetider i december

I december kom 92 procent av alla som ringde den landstingsdrivna primärvården fram samma dag och 85 procent kunde erbjudas besök inom en vecka. Hos externa vårdgivare kom 88 procent fram på telefon samma dag och 88 procent fick besök inom en vecka.
Siffrorna redovisas i den senaste uppföljningen av väntetiderna i primärvården. Av redovisningen framgår att det skiljer mycket mellan olika vårdcentraler.
Vårdstyrelsen gav landstingsdirektören i uppdrag att redovisa orsakerna till resultatet och vilka aktiviteter som planeras och pågår för att förbättra tillgängligheten inom offentlig och privat primärvård samt inom verksamheten vid Folktandvården och Hälsa och habilitering.

Landstinget inrättar programråd för psykisk ohälsa

Landstinget ska inrätta ett programråd inom området psykisk ohälsa. Rådet ska bland annat knyta ihop specialistvårdens och primärvårdens vårdkedjearbete och utveckla uppföljningen på primärvårdsnivå. Man planerar också att utveckla vårdprocesserna inom området depression.
Vårdstyrelsen beslutade att avsätta 350 000 kronor till kostnaden för ordförande och samordnare inom programrådet.

Förvaltningarnas styrkort fastställda

Vårdstyrelsen fastställde styrkort för 2016 för Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering. Styrkorten innehåller mål, framgångsfaktorer och aktiviteter inom perspektiven medborgare och kund, ekonomi, förnyelse och medarbetare.

Besöksersättning för asylsökande höjs

Vårdstyrelsen beslutade att ändra vissa besöksersättningar för asylsökande patienter från den 1 januari 2016. Läkarbesök ersätts med 1 800 kronor per besök.
Förändringarna görs utifrån föreslagen i en översyn som har gjorts av primärvårdens uppdrag, ersättning och finansiering. Ytterligare förändringar kommer att göras vid kommande revideringar av regelböckerna för primärvård.

onsdag 17 februari 2016

Bättre statlig uppföljning av högre utbildning

År 2016 konstaterar Utbildningsutskottet att kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning måste följas upp.

Det är mycket av sina styrande uppgifter, som staten inte klarar. Vi kan ju inte lösa detta på annat sätt än att vi ser till att bristerna avskaffas. För, vart ska vi flytta ansvaret, när staten inte lyckas ta det? EU? Nej, ur demokratisk synpunkt förkastligt. Landstingen? Nja, dessa är nästan lika dåliga som staten. Kommunerna? Ja, dom kan styrning ganska bra. Men den geografiska indelningen lämpar sig knappast


Utbildningsutskottet vill se uppföljning av nytt kvalitetssystem

Det nya kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning måste följas upp regelbundet och regeringen borde se över hur lärosäten kan jämföras med varandra. Det tycker utbildningsutskottet, som föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att se över dessa frågor.
Regeringen vill skapa ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning som Universitetskanslersämbetet ska ansvara för. Det handlar bland annat om att Universitetskanslersämbetet ska granska hur lärosätena arbetar med utbildningarnas kvalitet. Utbildningsutskottet är positivt till förslaget, men tycker att planer på uppföljning saknas.

Återkommande uppföljningar

Ett enigt utskott tycker att regeringen efter tre år borde utvärdera hur det nya kvalitetssäkringssystemet har fungerat. Dessutom föreslår utskottet att Universitetskanslersämbetet varje år ska lämna in rapporter om systemet. Uppföljningarna ska bland annat granska om kvalitetssäkringssystemet bidragit till att lärosätena och deras utbildningar har utvecklat sin kvalitet. Utskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen att se över de här frågorna i två så kallade tillkännagivanden.

Viktigt kunna jämföra lärosäten

Utbildningsutskottet anser också att det nya kvalitetssäkringssystemet kan göra det svårare för studenter att jämföra lärosäten. Utskottet tycker att det är viktigt att jämförelser görs då lärosätenas motivation till kvalitetsförbättring blir större. Utskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen att se över även denna fråga.

Enigt utskott

Förslagen grundar sig på motioner från M, C, L och KD. Samtliga partier ställer sig dock bakom förslagen om att rikta tre tillkännagivanden till regeringen. Det nya kvalitetssäkringssystemet föreslås vara infört under andra halvåret 2016.

Kommunerna måste nu, om ett par veckor

Nyheten är inte längre en nyhet, men jag återger den ändå. Kommner är snart tvungna att ordna för nyanlända. Nu gäller att staten förmår använda sitt verktyg lagen. Det går ju inte lysande på vissa andra områden. 

Kommuner kan tvingas ta emot nyanlända (AU4)

Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande gör att Sverige befinner sig i ett exceptionellt läge. Regeringen anser att flyktingmottagandet är en angelägenhet för hela landet, och föreslår därför en ny lag som ska kunna tvinga en kommun att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd.
Förslaget innebär att en kommun ska kunna anvisas att ta emot ett visst antal personer. Hur många beror på kommunens storlek och arbetsmarknadsläge, liksom hur många nyanlända och asylsökande som redan bor där. Ett beslut om anvisning ska inte gå att överklaga.
Den nya lagen påverkar kommunernas handlingsutrymme. Men regeringen bedömer att det allmännas intresse i att nyanlända snabbt kommer in på arbetsmarknaden väger över att den kommunala självstyrelsen inskränks.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 mars 2016

EU-kommissionens arbetsprogram

EU bildades som ett fredsprojekt och ett miljöprojekt. Flykting- och migrationspolitik hör hit.

I övrigt nämns inte fred och miljö i det arbetsprogram riksdagen lagt till handlingarna. Ska vi nöja oss med detta?

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2016 (UU4)

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2016, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för året. Utrikesutskottet har också gett riksdagens övriga utskott möjlighet att yttra sig över programmet. Konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet har lämnat yttranden.
Liksom kommissionen meddelade i arbetsprogrammet för 2015 ska ansatsen även i år vara att göra skillnad i de stora frågorna samt att mer öppet visa hur EU arbetar med detta. Arbetsprogrammet innehåller förslag som syftar till att bemöta de utmaningar som EU och dess 15 medlemsländer står inför, bland annat vad gäller EU:s flykting- och migrationspolitik, åtgärder för tillväxt och jobbskapande och att främja en väl fungerande inre marknad för varor och tjänster, vilket inkluderar en digital inre marknad. Det är positivt att kommissionen varje år presenterar ett arbetsprogram, anser utrikesutskottet. Utskottet hade dock velat se en ännu högre ambitionsnivå på energi-, miljö- och klimatområdet.
Riksdagen lade programmet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Dra in pass

Terrorism är ett brott och måste hanteras. Att dra in pass är väl rimligt om någon avser resa iväg för att utföra terroristhandling.

Jag funderar också över vad som kan göras för att förhindra att människor kommer på tanken att begå dessa handlingar. Vad görs i dag för att komma bort från en våldskultur?

Möjlighet dra in pass vid misstänkt terrorismresa bör prövas (JuU17)

Riksdagen vill att rättsväsendet får större möjligheter att förhindra terrorismresor. I andra länder finns möjligheten att återkalla eller tillfälligt dra in passet. Riksdagen anser att denna möjlighet bör prövas också i Sverige, till exempel genom att det blir möjligt att återkalla eller tillfälligt dra in passet för den som är misstänkt för att förbereda eller ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Riksdagen har därför i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Riksdagen sa också ja till förslag från regeringen om straff för den som tar emot utbildning som gäller terroristbrott, eller som reser till ett annat land än där man är medborgare för att ge eller ta emot utbildning samt begå eller förbereda terroristbrott. Regeringens förslag om straff gäller också den som finansierar en sådan resa eller som finansierar en person eller en organisation som begår terroristbrott. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016.

tisdag 16 februari 2016

KU om EU


KU har synpunkter på hur subsidiaritetsprincipen tillämpas inom EU. Med rätta. Men hur bevakar våra ledamöter dessa frågor? Inte kan det väl vara så att när man blir ledamot så växer sig fram så småningom en längtan efter att få mycket att greppa över. Ledamöterna blir sålunda inga bra väktare över klåfingrigheten

logotyp: Sveriges riksdag
2 februari 2016

Aktuellt

KU riktar kritik mot förslag om regler för EU-valet

Konstitutionsutskottet, KU, anser att ett förslag från Europaparlamentet om regler för medlemsländernas EU-val i stora delar strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till EU.
I Europaparlamentets förslag ingår bland annat flera förslag om hur valet av ledamöter till Europaparlamentet, det vill säga EU-valet, ska gå till. Konstitutionsutskottet anser att vissa av dessa förslag inte är beslut som ska tas på EU-nivå, och därför strider mot subsidiaritetsprincipen.
Utskottet anser att man inte på EU-nivå ska reglera partiernas "inre liv", till exempel genom krav på insyn och jämställdhet när det gäller nomineringen av kandidater. Ett enigt utskott menar att sådana regler inte är något som ska fattas på EU-nivå, och ifrågasätter även om sådana regler ska införas på nationell nivå.
Enligt konstitutionsutskottet strider även förslagen om förändringar i rollfördelningen mellan Europaparlamentet och rådet när det gäller beslut om vilken dag som ska vara valdag och åtgärder för att genomföra valet, mot subsidiaritetsprincipen.

Inskränker tryck- och yttrandefriheten

KU påtalar också att flera av Europaparlamentets förslag är svåra att förena med den svenska grundlagsregleringen om tryck- och yttrandefrihet. Det gäller förslagen om att återge logotyper på valsedlarna, vad nationella partiers valkampanjmaterial ska innehålla och hur valmaterialet ska publiceras. Vidare gäller detta även förslaget om förbud mot att publicera prognoser som grundas på vallokalsundersökningar före en viss tidpunkt.

Motivering samt information saknas

Utskottet anser också att EU-parlamentets förslag inte har följt de rutiner som finns om vilken information som ska ges till de nationella parlamenten i EU, bland annat avseende vilken tid riksdagen har på sig att pröva förslaget utifrån subsidiaritetsprincipen. Dessutom saknas en motivering till varför de föreslagna reglerna ska fattas på EU-nivå, trots att en sådan ska finnas. Avsaknad av tydlig information samt bristande motiveringar kan, enligt utskottet, i längden försämra den demokratiska beslutsprocessen i EU.

Föreslår att ett motiverat yttrande lämnas

Ovanstående synpunkter gör att konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen ska lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europarådets och EU-kommissionens ordförande. Ett motiverat yttrande kan beslutas av riksdagen om ett utskott anser att ett lagförslag från en EU-instans inte följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt

Sjukhusstyrelsen 10 februari

Sjukhusstyrelsen tänker sig tydligen gå i före detta Produktionsstyrelsens fotspår. Man bara uppdrar till ledningen vid Akademiska sjukhuset att vidta åtgärder. Inte framlägga förslag till åtgärder. Det som ska göras är i högsta grad politiska frågor. I stort sett varje åtgärd som ska vidtas torde vara ett politiskt ansvar. Åtgärderna berör både kvaliteten och kvantiteten 

Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 10 februari

I detta nyhetsbrev:

  • Akademiska sjukhusets budget fastställd
  • Sjukhusens styrkort fastställda
  • Regelbok för vårdval gynekologi reviderad
  • Plan för specialiserad rehabilitering


Akademiska sjukhusets budget fastställd

Sjukhusstyrelsen fastställde Akademiska sjukhusets ekonomiska budget och produktionsbudget för 2016. Resultatmålet fastställdes till minus 100 miljoner kronor. Under 2016 ska sjukhuset vidta åtgärder så att ekonomin är i balans 2017.
Sjukvårdsstyrelsen fastställde också sjukhusstyrelsens totala ekonomiska budget för 2016, med ett budgeterat resultat på minus 100 miljoner kronor, som hänger ihop med det budgeterade minusresultatet för Akademiska sjukhuset.
(V) yrkade på att sjukhusdirektören skulle få i uppdrag att återkomma med en redovisning av vilken produktion som krävs för att uppfylla vårdgarantin. Detta avslogs.

Sjukhusens styrkort fastställda

Sjukhusstyrelsen fastställde styrkort för 2016 för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Styrkorten innehåller mål, framgångsfaktorer och aktiviteter inom perspektiven medborgare och kund, ekonomi, produktion, förnyelse och medarbetare.

Regelbok för vårdval gynekologi reviderad

En uppdatering har gjorts av regelboken för vårdval för gynekologi i Öppenvård. Ändringarna gäller främst avsnitten om kvalitet och patientsäkerhet, hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande, medicinsk service, lokaler och utrustning samt katastrofsituationer.
Sjukhusstyrelsen fastställde revideringarna. De nya reglerna gäller från den 1 maj 2016.
(V) yrkade på att landstingsdirektören skulle uppdras att ta fram ett underlag för avveckling av vårdval gynekologi. Detta avslogs.

Plan för specialiserad rehabilitering

Akademiska sjukhuset informerade sjukhusstyrelsen om arbetet med att ta fram en plan för specialiserad rehabilitering på Akademiska sjukhuset. Sjukhusets utgångspunkter är att det ska skapas ett samlat rehabiliteringscentrum på sjukhuset. I nuläget inkluderas inte geriatrisk rehabilitering, psykiatrisk rehabilitering eller cancerrehabilitering i rehabiliteringscentrum.
En definitiv plan ska presenteras för sjukhusstyrelsen senast i juni 2016

Finns minusresultat? Från landstingsfullmäktige

Finns minusresultat? Ja uppenbarligen, men kan man besluta om minusresultat? Knappast. Däremot kan fullmäktige utöka budget under pågående budgetår.

"Sjukhusstyrelsen får göra minusresultat

Sjukhusstyrelsen får redovisa ett budgeterat minusresultat på 100 miljoner kronor under 2016. Det beslutade landstingsfullmäktige.
Underskottet ska täcka kostnaderna för ett underskott på Akademiska sjukhuset. Under 2016 ska Akademiska sjukhuset vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans 2017.
(V) reserverade sig och ansåg att landstingsfullmäktige i stället skulle bevilja sjukhusstyrelsen ett tillskott på 100 miljoner kronor.

Ärende om ändringar i reglemente och arbetsordning återremitterat

Landstingsfullmäktige beslutade efter votering att återremittera ett förslag till en ny version av reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelser samt styrelser och nämnder 2016-2018.

Ökad investeringsbudget för Framtidens Akademiska

Landstingsfullmäktige beslutade att öka investeringsbudgeten för den nya vård- och behandlingsbyggnaden på Akademiska sjukhusområdet, ingång 100, från knappt 1,8 miljarder kronor till 2,3 miljarder kronor. Ökningen görs mot bakgrund av rapporterade fördyringar i projektet. Investeringsbudgeten för en ny teknikbyggnad vid ingång 85 höjdes också från 90 miljoner kronor till 95 miljoner kronor.

Förbundsordning för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans

Landstingsfullmäktige godkände en reviderad förbundsordning för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans. Genom förbundet samarbetar landstingen i Uppsala län, Värmland, Dalarna och Västra Götaland om ambulanshelikopterverksamhet.

Ny strategi för patientsäkerhet

Landstinget har tagit fram en ny strategi för patientsäkerhet. Strategin gäller för perioden 2016-2018 och anger inriktningen för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i landstinget.
Av strategin framgår att landstinget har en vision om att ingen ska drabbas av undvikbara vårdskador och målet är att minska skadorna genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. För att nå målet anges flera strategier, bland annat att ledningen på alla nivåer ska visa engagemang och ta ansvar för patientsäkerhetsarbetet. Flera metoder nämns också, till exempel patientsäkerhetsutbildningar, egenkontroller, riskanalyser och avvikelserapportering.
Strategin ska nu konkretiseras i en landstingsövergripande handlingsplan.

ST-läkare i allmänmedicin anställs vid vårdcentral

ST-läkare som anställs i allmänmedicin ska i fortsättningen anställas vid den vårdcentral där de huvudsakligen arbetar. Det beslutade landstingsfullmäktige. De nya reglerna gäller alla som anställs från den 1 mars 2016. Förändringen syftar till att ge en tydligare tillhörighet och ett tydligare chefskap för ST-läkarna.

Preventivmedel för unga blir kostnadsfria

Egenavgiften på preventivmedel för unga till och med 25 år tas bort. Det beslutade landstingsfullmäktige.
Enligt landstingets nuvarande riktlinjer subventioneras alla preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen för kvinnor till och med 25 år. Idag betalar man en egenavgift på högst 100 kronor per år, med undantag för hormonspiraler och implantat, där egenavgiften är 350 kronor eftersom de används under flera år.
Beslutet innebär att egenavgifterna tas bort helt och hållet från den 1 mars. Därmed blir preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen blir kostnadsfria för alla till och med 25 år.
Under 2016 ska landstinget göra en utbildningssatsning för barnmorskor, för att ge en uppdatering om de senaste behandlingsmetoderna och kunskapsläget när det gäller biverkningar för olika metoder. Syftet är att de ska kunna ge bättre stöd för kvinnor i valet av preventivmetoder.
(M) och (L) reserverade sig och yrkade på att egenavgiften ska behållas och medlen i stället satsas på att ge barnmorskor möjlighet att erbjuda alternativ till samma kostnad i de fall förstahandsvalet inte fungerat eller lett till besvär.
(KD) och (SD) reserverade sig yrkade på avslag.
(V) föreslog ett tilläggsyrkande om att även preparat som ligger utanför förmånen ska kunna subventioneras under vissa förutsättningar. Det avslogs.

Hussvampssanering gav ökad kostnad för ombyggnation

Ombyggnationen av ingång 15 inom Akademiska sjukhuset, den äldsta sjukhusbyggnaden, har fördyrats. Orsaken är oförutsedda kostnader för hussvampssanering. Landstingsfullmäktige beslutade att tilldela investeringsprojektet ytterligare 6 miljoner kronor. Den totala investeringskostnaden uppgår till 103,5 miljoner kronor.

Motion om principer för tillsättande av utredningar avslogs

Siv Godberg (M) och Marie-Louise Ekholm (M) föreslog i en motion att landstingets reglemente ska ange vissa principer som ska gälla när frågor hänskjuts till utredning av någon politisk grupp. Enligt förslaget ska en beredning som tillsätts ha ett tydligt och begränsat uppdrag. En klar tidplan ska gälla för uppdraget och en absolut kostnadsram ska anvisas.
Landstingsfullmäktige ansåg att det är tveksamt att begränsa beredningen av politiska frågeställningar ur såväl politisk som demokratisk synvinkel. Rent allmänt bör principen vara att beredningen bör ha ett tydligt och avgränsat uppdrag och om möjligt en tidplan. Hur och på vilket sätt politiska frågor bereds bör dock vara upp till politiken att exklusivt besluta om. Invändningar om beredningen av en fråga bör hanteras politiskt och inte genom begränsningar i exempelvis en arbetsordning.
Landstingsfullmäktige beslutade att avslå motionen. (M) reserverade sig och yrkade på återremiss.

Svar på motion om maxtaxa på bussen

Carl Nettelblad (L) föreslog i en motion att kollektivtrafiknämnden ska få i uppdrag att utreda hur reskassan kan få ett kostnadstak som motsvarar priset för periodkort. Utredningen skulle också se över andra möjliga förenklingar av biljettstrukturen genom automatiska rabatter.
Kollektivtrafikförvaltningen har redan fått i uppdrag av kollektivtrafiknämnden att utreda frågan som en möjlig utveckling i samband med framtida förändringar i biljettstrukturen. Mot bakgrund av detta ansåg landstingsfullmäktige att motionen var besvarad.
(L) och (KD) reserverade sig.

Motion om att ta tillvara kompetensen hos invånare med utländsk vårdutbildning besvarad

Jenny Gavelin, Kajsa Dovstad, Carl Nettelblad och Johan Enfeldt, samtliga (L), föreslog i en motion flera åtgärder för att ta tillvara kompetensen hos invånare med utländsk vårdutbildning. Enligt förslaget ska landstinget se över möjligheterna att erbjuda utbildning i medicinsk svenska och omvårdnadssvenska för potentiella medarbetare. Landstinget ska också se över behovet av praktik för nyinflyttad sjukvårdspersonal och behovet av provtjänstgöring för att människor med utländsk sjukvårdsutbildning snabbare ska kunna få svensk legitimation.
Landstingsfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad med hänvisning till att det redan pågår arbete inom dessa områden.

Motion om fler tågstopp besvarad

Landstingsrådet Simon Alm (SD) föreslog i en motion att Upptåget skulle börja stanna för på- och avstigning på fler orter längs den västliga sträckan Uppsala-Sala. Enligt förslaget skulle tåget börja stanna i Vänge, Järlåsa och Vittinge. Detta skulle göra det möjligt för fler att börja åka kollektivt.
Landstingsfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad och hänvisade till att det redan pågår ett arbete med att se över möjligheten att införa fler tåguppehåll på sträckan. Närmast till hands är ett eventuellt uppehåll i Vänge. Därefter kommer man att göra motsvarande översyn för övriga orter.
(SD) reserverade sig och yrkade på återremiss.

Avslag på motion om vårdcentraler längs väg 282

Landstingsrådet Simon Alm (SD) föreslog i en motion att vårdcentralerna i Knutby och Länna inte ska avvecklas, som planerat. Han ansåg att det bästa alternativet för de boende längs med länsväg 282 skulle vara att ha en mindre vårdcentral på varje ort. Det skulle innebära att en ny men mindre vårdcentral uppförs i Almunge samt att de befintliga vårdcentralerna i Knutby och Länna byggs om.
Landstingsfullmäktige beslutade att avslå motionen, mot bakgrund av att vårdcentralen i Knutby och filialen i Länna är i mycket dåligt skick och enligt bedömningen inte kan byggas om. Vårdcentralerna skulle också bli alltför små för att nå upp till kraven på ekonomisk bärkraft.

Svar på motion om fria preventivmedel som förebyggande hälso- och sjukvård

Siv Godberg (M) och Marie-Louise Ekholm (M) föreslog i en motion att landstinget ska utreda kostnaderna för att införa fria preventivmedel samt att landstinget ska erbjuda alla kvinnor fria preventivmedel upp till 25 år. Landstingsfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad med hänvisning till att fullmäktige i ett annat ärende beslutade att ta bort egenavgiften för preventivmedel för kvinnor upp till 25 år.
(SD) och (KD) reserverade sig och yrkade på avslag.

Motion om inrättande av diagnostiskt centrum besvarad

Oppositionslandstingsråden Nina Lagh (M) och Robin Kronvall (M) föreslog i en motion att landstinget ska inrätta ett diagnostiskt centrum utifrån en modell som provats i Skåne. Idén är att patienter med diffusa symtom ska kunna remitteras till centrat och snabbare få en diagnos.
På så sätt kan man snabbare diagnostisera bland annat cancer.
Landstingsfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad och gav sjukhusstyrelsen i uppdrag att följa utvärderingen av nuvarande två centra för att därefter ta ställning till om ett sådant centra ska bildas inom landstinget.
(M), (L), och (KD) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om utvecklingstjänster besvarad

Oppositionslandstingsrådet Lina Nordquist (L) föreslog i en motion att landstinget ska utreda förutsättningarna för att inrätta särskilda utvecklingstjänster i landstinget för sjukvårdens olika yrkesgrupper. Hon föreslog också att landstinget i samarbete med universitet och högskolor ska se över möjligheterna till fler förenade anställningar.
Landstingsstyrelsen beskriver i sin redogörelse av ärendet det arbete som pågår med kompetens- och tjänsteutveckling på olika nivåer i landstinget. Landstinget delar också årligen ut särskilda FoU-medel. När det gäller förenade tjänster har landstinget redan ganska många sådana. Landstinget arbetar med dessa frågor i dialog med universitetet.
Landstingsfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad.
(L) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Motion om tillgänglig sjukvård besvarad

Oppositionslandstingsrådet Lina Nordquist (L) föreslog i en motion att landstinget ska utreda förutsättningarna för en tillgängligare sjukvård närmare länets patienter.
Motionen för fram tre förslag till åtgärder som skulle utredas: att låta läkare från andra specialiteter arbeta som konsulter på länets vårdcentraler, hembesök från husläkare och distriktssköterska i länets kommuner samt att införa ekonomisk ersättning för astma/KOL-sjuksköterskors och diabetessjuksköterskors telefonbesök.
Landstingsfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad och hänvisade till att det pågår en utredning om mobila team, där dessa frågor kan ingå. När det gäller ekonomisk ersättning till telefonbesök hänvisas till en beslutad översyn av primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering.
(L)  och (M) reserverade sig och ansåg att motionen skulle bifallas.

Avslag på motion om vårdlotsar för psykiatripatienter

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) och Måns Vilhelmsson (M) föreslog i en motion att landstinget ska införa vårdlotsar för patienter inom den psykiatriska öppenvården, neuropsykiatrin och den affektiva vården.
Förslaget ställdes mot bakgrund av det projekt med vårdlotsar för äldre och multisjuka patienter som landstinget bedrivit sedan 2012. Detta har enligt förslagsställarna lett till positiva resultat, med minskad inläggningar på slutenvård och minskade kostnader för vården. Idag finns personliga ombud i Uppsala kommun för de psykiatripatienter som behöver hjälp utanför vården. Dock slutar deras ansvar innan patienten kommer till vården. Därför vill man att vårdlotsarna införs även för denna patientgrupp, för att ge dem en tryggare tillvaro.
Landstingsstyrelsen hänvisar till det pågående arbetet med att fram en viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa. Man anser också att det i nuläget är bättre att stärka de befintliga strukturerna än att införa en ny modell, med tanke på den gränsdragningsproblematik som kan uppstå mellan vårdlotsar och tidigare etablerade funktioner.
Mot bakgrund av detta avslog landstingsfullmäktige motionen. (M) och (L)  reserverade sig.

Svar på interpellation om fossilfria ambulanser

Oppositionslandstingsrådet Johan Örjes (C) ställde en interpellation till ordföranden i fastighets- och servicenämnden Robert Damberg (MP) om vilket bränsle som används för landstingets ambulanser. Landstinget har som ambition att vara fossilbränslefritt till år 2020 och detta är på gång när det gäller kollektivtrafiken. Det har enligt Örjes skett en utveckling inom bränslesidan och de praktiska hinder som tidigare funnits för fossilbränslefria ambulanser.
Fråga: När kommer länets ambulanser att vara fossilbränslefria?
Svar: Under vintern har en dialog inletts mellan ambulanssjukvården och Gamla Uppsala Buss, där ambulanssjukvården erbjudits att tanka fossilfri diesel (HVO). Under våren kommer ett test påbörjas där en dagambulans samt ambulanssjukvårdens civila bil kommer att köras på HVO. Under hösten kommer en utvärdering genomföras. Om testprojektet faller väl ut kommer det att bli aktuellt att börja köra övriga ambulanser på HVO, under förutsättning att det finns tankningsställen att tillgå inom rimliga avstånd. Jag kan inte ge ett exakt datum när alla länets ambulanser kommer att köras på fossilfritt bränsle, men försäkrar att ett gott arbete pågår för att vi ska komma dithän.

Svar på interpellation om nya lokaler för Alunda vårdcentral

Oppositionslandstingsrådet Johan Örjes (C) ställde en interpellation till ordföranden i vårdstyrelsen Malena Ranch (MP) om lokalerna för Alunda vårdcentral. Vårdcentralen är enligt Örjes trångbodd, samtidigt som Olandsbygden befinner sig i ett expansivt utvecklingsområde. Nya lokaler har tidigare diskuterats, men idag finns ingen inom landstinget som har uppdraget att driva frågan.
Frågor: Anser du att Alunda vårdcentral behöver nya lokaler? Om du anser det, när kan personal och patienter i Alunda räkna med att de nya lokalerna kan invigas?
Svar: Lokalerna för såväl Alunda vårdcentral som flera andra verksamheter kommer att behöva åtgärdas, samtidigt som vi har att ta hand om ett stort antal lokalprojekt som för närvarande pågår. Dessutom är det nödvändigt att ta hand om akuta problem inom ett antal verksamheter som dessvärre för närvarande tränger undan andra behov. Landstingsservice arbetar med att ta fram en lokalförsörjningsplan för hela landstinget för att vi politiker ska kunna fatta beslut om prioriteringar vad gäller lokaler för samtliga verksamheter i landstinget.
Beslut om investeringar i fastigheter och renoveringar ska också följa den investeringsprocess som landstingsfullmäktige har beslutat om. Med anledning av detta anser jag att det vore olämpligt av mig att föregripa den projektplan och lokalstrategi som nu arbetas fram.

Svar på interpellation om gasutbyggnad

Oppositionsrådet Anna-Karin Klomp (KD) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om gasutbyggnad, som besvarades av kollektivtrafiknämndens ordförande Bertil Kinnunen (S).
Bakgrunden är att landstingets koppling till branschorganisationen Energigas, via landstingets medlemskap i Biogas Öst. Enligt Klomp har Energigas i en debattartikel propagerat för storskalig utbyggnad av gaskraft för elproduktion. Om en sådan satsning skulle genomföras skulle gasen enligt Klomp sannolikt behöva köpas från Ryssland. Samtidigt skriver landstinget om bristen på biogas i den nyligen antagna handlingsplanen för fossilfrihet inom kollektivtrafiken.
Fråga: Varför vill landstinget att Sverige ska satsa på en storskalig utbyggnad av gaskraft för elproduktion när biogasen inte räcker ens till en bråkdel av kollektivtrafikens behov?
Svar: Landstinget har inte tagit direkt ställning till huruvida Sverige ska satsa på en storskalig utbyggnad av gaskraft för elproduktion. Däremot talar landstingets miljöprogram för att snarare satsa på fossilfri och i möjligaste mån inhemsk/närordlad elproduktion. Parallellt med detta behöver energianvändningen bli effektivare, inte minst då en del av transportparken går över till eldrift. I detta sammanhang kan jag nämna att jag inte kommer att medverka till ökad användning av naturgas. Jag delar helt målet att landstingets verksamheter inte ska använda några fossila bränslen överhuvudtaget.
Fråga: Är det inte uppenbart att en storskalig utbyggnad av gaskraft för elproduktion kommer att leda till kraftigt ökade klimatutsläpp?
Svar: En storskalig utbyggnad av gaskraft för elproduktion som baseras på naturgas ligger inte i linje med landstingets fossilbränslefria vision. Naturgas i jämförelse med icke-fossil energi leder till en ökning av klimatpåverkande gaser ur ett livscykelperspektiv. Någon storskalig satsning på naturgas är därför inte aktuell. Fortsatt satsning på biogas är däremot både klimatsmart och bra för landstinget.

Svar på interpellation om patientmat

Carl Nettelblad och Lena Lundberg (L) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens vice ordförande Johan Edstav (MP) om patientmaten vid Akademiska sjukhuset.
Fråga: Vilka åtgärder tänker du vidta för att förbättra patientmaten på våra sjukhus?
Svar:
 Styrgruppen för patientmatsutredningen är klar med sitt arbete och utredningen har överlämnats för hantering i landstingsstyrelsen och det kommer upp som ärende på kommande sammanträde.
Fråga: När kommer Landstinget i Uppsala län bygga egna tillagningskök för att laga patientmat på våra sjukhus?
Svar
: Så snart som beslut har fattats i landstingsstyrelsen kommer arbetet kunna påbörjas.

Svar på interpellation om samordning mellan polis och ambulans

Måns Vilhelmsson (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om samordningen mellan polis och ambulans. Interpellationen ställdes mot bakgrund av att det finns uppgifter om att polisen i Håbo inte kan få blodprov tagna helger och nattetid på ambulansstationen i Håbo, utan måste åka till akutmottagningen i Enköping för detta. Ambulanspersonalen ska ha bestämt sig för att inte hjälpa polisen eftersom de vill vara utvilade samt är rädda att det ska uppstå bråk.
Frågor: Är det rimligt att samordningen mellan polis och ambulans inte fungerar optimalt? Vad vill Vivianne och (S) göra för att förbättra samarbetet i framtiden?
Svar: Det stämmer att ambulanspersonalen i de södra länsdelarna på samma sätt som i resten av länet inte bistår polisen med blod- och drogprov på gripen person. Det finns flera skäl till detta. Bland annat finns risk för fördröjningar vid prio 1-larm och att hotbilden för ambulanspersonalen kan öka. Det är därför bättre att dessa blodprov tas på Lasarettet i Enköping, med polisnärvaro. Beslutet är fattat av verksamhetsledningen och grundar sig helt på utryckningstid och säkerhet för personalen. Jag instämmer helt i verksamhetsledningens bedömning och är inte beredd att verka för att provtagningen ska ske på annat sätt.

Motion om att återinföra tidigare IVPA-kriterier besvarad

Landstingsrådet Simon Alm (SD) föreslog i en motion att de kriterier som gällde för IVPA före förändringarna 2009 ska återinföras. Han föreslog också att en utredning ska tillsättas för att se över möjligheterna att stationera ambulanser på fler orter i Uppsala län.
IVPA betyder "i väntan på ambulans" och utförs av räddningstjänsten i syfte att korta tiden från larm till första hjälp på plats. 2009 ändrades kriterierna för när IVPA används.
Av redovisningen av ärendet framgår att utvärderingar visar att det inte finns några medicinska motiv för att utöka kriterierna för IVPA. Övriga landsting och regioner har likartade eller något stramare regler jämfört med Uppsala län. När det gäller placeringen av ambulansstationer i länet följer landstinget ständigt utvecklingen av demografi och befolkningstäthet. En ny utredning av placering av ambulansresurser kommer att ingå i höstens budgetarbete.
Landstingsfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad. (SD) reserverade sig.

Svar på interpellation om hyressystem

Oppositionslandstingsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till ordföranden i fastighets- och servicenämnden Robert Damberg (MP) om landstingets uthyrning av lokaler via Landstingsservice. Frågan handlade om hur verksamheterna ska debiteras om det genomförs renoveringar och lokalerna inte kan användas fullt ut. Enligt Lagh saknas direktiv om hur detta ska hanteras, samtidigt som Landstingsservice redovisar ett underskott för 2015.
Fråga: Hur kommer nämnden att arbeta för att våra verksamheter som hyr lokaler av Landstingsservice ska få likvärdiga förutsättningar som dem som hyr lokaler från den privata marknaden?

Svar: 
Jag har för avsikt att initiera en översyn av nuvarande hyresmodell, för att bland annat se på vilken nivå en omfördelning av hyreskostnader för dyra respektive billiga lokaler ska genomföras. Ett alternativ skulle vara att hyreskostnaden baseras på varje förvaltningsområdes självkostnad snarare än på varje fastighets självkostnad. Detta skulle innebära bättre möjligheter för de enskilda verksamheterna att uppnå balanserade budgetar utifrån våra ersättningssystem.
Det finns ett regelverk för hur verksamheterna ska debiteras vid planerade eller oplanerade renoveringar. Landstingsstyrelsen beslutade i höstas om "Regler för lokalhyra vid ombyggnad, evakuering på grund av skada i lokalen och vid tvingande flytt" som syftar till att klargöra vilka interna regler som gäller i sådana situationer.
Fråga: Hur ser förutsättningarna ut för att Landstingsservice ska hålla budget under 2016?

Svar:
 Fastighets- och servicenämnden kommer på sitt sammanträde den 12 februari att fastställa budget för Landstingsservice. Förslaget är ett resultat för 2016 på +/- 0. Det är en realistisk budget och det finns inga tecken på engångseffekter eller ändrade lagregler som kan påverka resultatet, på det sätt som påverkade underskott för 2015.

Svar på interpellation om fullmäktiges beredningar

Oppositionslandstingsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om de tre beredningar som ligger under landstingsfullmäktige. Enligt Lagh är det bristande närvaro bland ledamöterna och flera har lämnat uppdraget under året. Ledamöter har uppgivit att uppdraget är diffust, oinspirerande och innehållslöst.
Fråga: Anser du att fullmäktiges beredningar har ett meningsfullt uppdrag?
Svar: Ja, det anser jag. Beredningarna inledde sitt arbete i januari 2015 och har tillsammans haft mellan sex och sju sammanträden vardera samt utbildningsdagar och workshops. Närvaron på beredningarnas möten har överlag varit god. Det har varit mycket engagemang och kunniga ledamöter har bidragit till diskussionerna och beredningarnas arbete. Som med all annan ny verksamhet har det varit en viss startsträcka, där beredningarna internt har brutit ner sitt uppdrag och formulerat sina uppgifter. Min bedömning är att beredningarna har funnit sina roller och rett ut vilka områden som hör till respektive beredning. Samtliga beredningar har nu formulerat vilka områden som tillhör respektive beredning.
Fråga: Hur kommer du att verka för att uppdragen ska uppfattas som mer meningsfulla?
Svar: Till att börja med vill jag framhålla att uppdragen i högsta grad är meningsfulla. Den kritik som framförts är att man upplevt att verksamheten inte leder till konkret politik. Beredningarnas uppdrag skulle behöva konkretiseras även om de nu öppna skrivningarna skapar en viss självständighet som är bra. Det har även kommit synpunkter på att det skulle behövas tydligare kommunikation mellan beredningarna och ledningen för övriga styrelser och nämnder. Detta skulle kunna lösas genom att beredningarna gavs utrymme här i fullmäktige att redovisa sitt arbete och att de förslag de för fram behandlas här i fullmäktige. På samma sätt kan beredningarna ges möjlighet att diskutera sina frågor med landstingets övriga nämnder och styrelser, till exempel i form av gemensamma seminarier eller workshops.

Svar på fråga om rumsstorlek

Oppositionslandstingsrådet Robin Kronvall (M) ställde en fråga till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om utformningen av patientrummen i samband med om- och nybyggnationerna på Akademiska sjukhuset. Kronvall refererade till en studie om vårdrelaterade infektioner som visar att enkelrum är en framgångsfaktor för att minska risken för vårdrelaterade infektioner. Under ett möte i landstingsrådsberedningen har ett resonemang förts om att bygga flerbäddsrum i stället för enkelrum för att minska kostnaderna.
Fråga: Stämmer det att (S) och (MP) vill bygga flerbäddsrum i stället för enkelrum för att få ner kostnaderna i projektet Framtidens Akademiska sjukhus?
Svar: Frågan är hypotetiskt ställd. Vi har inte fått något sådant förslag. Självklart ska vi värna om patientsäkerheten i första hand. Det finns inget förslag idag om att revidera bygget för 100-huset eller 70-huset. Skulle det komma tar vi ställning till förslagen när de kommer.

Svar på fråga om whistleblowerfunktion

Allan Kruukka (M) ställde en fråga till landstingsrådet Johan Edstav (MP) om inrättandet av en så kallad whistleblowerfunktion. Bakgrunden är att miljöpartiet 2011 lade fram en motion i frågan, som då avslogs.
Frågor: Varför har ni inte fört fram kravet under den här mandatperioden? Anser ni inte längre att det behövs en whistleblowerfunktion?
Svar: Det är alltid nödvändigt att vi arbetar med antikorruptionsfrågor. Vår egen revision har gjort en rapport och vi har arbetat fram ett förslag som ska tas upp på nästa landstingsstyrelse om hur vi kan bli bättre inom det här området och en slags intern whistleblowerfunktion kan införas. Vi ska försöka hitta lösningar som vi kan vara politiskt eniga om.

Svar på fråga om ansvar för personuppgifter

My Borg (M) ställde en fråga till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om ansvaret för personuppgifter. Enligt reglementet är landstingsstyrelsens personuppgiftsansvariga, men på landstingets webbplats står det att alla styrelser och nämnder är personuppgiftsansvariga.
Fråga: Är någon annan styrelse än LS personuppgiftsansvariga?
Svar: Nej. Tack för att du har fäst uppmärksamheten på felaktiga uppgifter på vår hemsida. Det ska rättas till."