söndag 29 maj 2016

Mörk dag


Nu är det ett faktum. Sverige har lämnat alliansfriheten. Mörk tidpunkt i svensk historia tror jag att den här dagen blir

Dock först vissa nödvändiga åtgärder. Anm.: Man gör inte åtgärder. Tautologi

Ja till avtal med Nato om värdlandsstöd (UFöU4) 

Den 4 september 2014 undertecknade Sverige ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Avtalet ska göra det lättare att göra praktiska förberedelser, så kallat värdlandsstöd, för att ett utländskt förband ska kunna verka inom Sveriges gränser.
Värdlandsstöd kan till exempel behövas vid övningar, kriser eller militära operationer.
Avtalet börjar gälla först när Sverige har meddelat Nato att vissa nödvändiga åtgärder har gjorts. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på avtal

lördag 28 maj 2016

Skurkbeteende kräver samarbete


Kanske är det så att nedanstående är i strid med Subsidiaritetsprincipen. Det går ju inte att fastställa. Någon detaljerad beskrivning av principen finns ju inte. Det som kan beslutas på nationell nivå ska så ske, är väl en hygglig beskrivning.
Därtill kommer emellertid att samarbetet inom EU ska syfta till att frågor, som är av gemensamt intresse och i vilka gemensamma tag leder till bättre effekt ska man besluta om tillsammans. Och då funderar jag: Är inte problemet med skatteflykt ett så stort problem att man inte kommer åt det om man inte hjälps åt. Visst känner jag mig kluven, för skattefrågor är och bör fortsätta att vara nationella frågor. Ska man kanske se skatteflykt som juridiska spörsmål.  Skurkbeteende kräver samarbete

logotyp: Sveriges riksdag
26 maj 2016

Aktuellt

EU-förslag om offentlig insyn i företag strider mot subsidiaritetsprincipen

Civilutskottet anser att delar av ett förslag från EU-kommissionen strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämna ett motiverat yttrande till EU. Kommissionens förslag handlar om offentlig insyn i multinationella företag och syftet är bland annat att öka medborgarnas tilltro till att skattesystemen är rättvisa. Förslaget är en del i kommissionens arbete för att minska skatteflykt och aggressiv skatteplanering.
EU-kommissionen föreslår att multinationella företag som är verksamma i EU ska bli tvungna att offentliggöra vissa skatteuppgifter för varje land där de är verksamma. Tanken är att det ska öka den offentliga insynen och öka medborgarnas tillit till att skattesystemen är rättvisa. Dessa så kallade land-för-landrapporter ska finnas tillgängliga för allmänheten på företagens webbplatser i minst fem år.
Det finns länder och skatteområden som inte respekterar standarder för god förvaltning i skattefrågor och som därigenom också gör det lättare att ägna sig åt till exempel skatteflykt. Kommissionen vill att företagen ska lämna särskild och detaljerad information om den verksamhet som de eventuellt har där. Kommissionen vill också få rätt att besluta om en gemensam EU-lista över vilka dessa länder är.

Strider mot subsidiaritetsprincipen i vissa delar

Civilutskottet har prövat om EU-kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Utskottet anser att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen i vissa delar.
Utskottet tycker till exempel inte att EU-kommissionen ska få rätt att besluta om en EU-lista över länder och områden som i dagligt tal ibland brukar kallas för skatteparadis.

Skattepolitiken främst en nationell fråga

Utskottet anser också att förslaget strävar mot att göra EU-ländernas regler i skattefrågor mer lika. Eftersom skattepolitiken i första hand är ett nationellt ansvar påminner utskottet EU-kommissionen om att den bör ta särskild hänsyn och iaktta försiktighet när den föreslår åtgärder som påverkar detta för medlemsstaterna så känsliga område. Beslut i denna typ av frågor bör också tas på en annan rättslig grund än den som kommissionen föreslår. Det innebär i praktiken att utskottet anser att beslut om den här typen av förslag bör tas enhälligt av medlemsländerna i ministerrådet.
Ovanstående synpunkter gör att civilutskottet föreslår att riksdagen ska lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande. Det innebär att riksdagen lämnar in ett yttrande där den förklarar varför Sverige anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Vänsterpartiet reserverar sig

Vänsterpartiet anser att den föreslagna listan är en central åtgärd för ett väl fungerande informationsutbyte och att det är nödvändigt att kommissionen får rätt att besluta om den. Vänsterpartiet anser att förslaget i sin helhet är förenligt med subsidiaritetsprincipen och reserverar sig därför mot utskottets förslag om att lämna ett motiverat yttrande

fredag 27 maj 2016

C och V råkar tycka lika - i en fråga

Här går en ideologisk skiljelinje i svensk politik. Dock inte av det slaget att man kan säga att V och C befinner sig i samma ideologiska fålla. Det i många frågor tydligt högerinriktade Centerpartiet röstade i förrgår för att Sverige inte ska vara alliansfritt. Vänsterpartiet var tydligt för fortsatt alliansfrihet. 
logotyp: Sveriges riksdag
26 maj 2016

Aktuellt

Regeringen bör kunna förlänga kraven på identitetskontroller direkt

Regeringen bör få möjlighet att förlänga föreskrifterna med krav på att buss-, tåg- och fartygspersonal ska göra ID-kontroller direkt när giltighetstiden för dem gått ut. Det föreslår justitieutskottet i ett utskottsinitiativ. Utskottet vill att riksdagen säger ja till lagändringar om det här. Centern och Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget.
Hösten 2015 ökade antalet asylsökande till Sverige kraftigt. Det svenska asylsystemet och andra samhällsfunktioner som bostadsförsörjning, polis och skola upplevde ett högt tryck.
Regeringen gjorde då bedömningen att flyktingsituationen var ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och säkerheten i landet. Därför infördes tillfälliga gränskontroller vid Sveriges gränser. Dessutom antogs en lag som gav regeringen möjlighet att ställa krav på att transportörerna ska göra identitetskontroller på buss, tåg eller passagerarfartyg på alla som passerar Sveriges gränser.

Regeringen bestämmer om ID-kontroller

Det är regeringen som bestämmer om ID-kontroller och dess tillsyn, kontroll och sanktionsavgifter. Sådana åtgärder kan inkräkta på personers integritet. Regeringen måste därför se till att åtgärderna är lämpliga, nödvändiga och står i proportion till det syfte som ska uppnås.
Regeringen får bara bestämma om ID-kontroller för sex månader i taget. Dessutom kan regeringen ta det beslutet först två veckor efter att giltighetstiden för tidigare beslut om ID-kontroller gått ut. Det innebär att det blir ett glapp på två veckor i ID-kontrollerna; en så kallad karenstid.

Karenstid ska tas bor enligt förslag

Justitieutskottet vill att regeringen ska få möjlighet att förlänga ID-kontrollerna direkt när giltighetstiden för dem gått ut. Utskottet menar att det i dag finns risk att människosmugglare anpassar sin verksamhet efter karenstiden. Utskottet föreslår att lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2016.

Centern och Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget

Centern och Vänsterpartiet var från början emot införandet av krav på att transportörerna ska gör ID-kontroller på buss, tåg eller passagerarfartyg på alla som passerar Sveriges gränser. Partierna menar att det här kravet urholkar asylrätten och vänder sig därför även emot förslaget om att ta bort karenstiden

Gratis screening i form av mammografi. När får vi även screening för upptäckt av prostatacancer?

Gratis screening i form av mammografi är ett bra steg. Dock infinner sig frågan när vi ska få screening för upptäckt av prostatacancer. Träffsäkerheten är där sämre, men nog skulle fler liv räddas om vi fick en allmän screening

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 26 maj

  • Ökat rättssäkerhet i patentsystemet (NU22)
  • Ja till regeringsförslag om gratis screening (SoU17)
  • Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om riskhantering i statliga bolag (NU21)
  • Ändrade regler för statsstöd (NU20)
  • Insättningsgarantin ska stärkas (FiU34)
  • Ja till ändring om avvisning (SfU17)

Ökat rättssäkerhet i patentsystemet (NU22) 

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.
Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Ja till regeringsförslag om gratis screening (SoU17) 

En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.
Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.
Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om riskhantering i statliga bolag (NU21) 

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.
Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.
Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.
Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ändrade regler för statsstöd (NU20) 

EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.
De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Insättningsgarantin ska stärkas (FiU34) 

Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om insättningsgaranti. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Insättningsgaranti är att kunders insättningar i banker, kreditmarknadsföretag och i vissa värdepappersbolag skyddas vid konkurs. Garantin finansieras genom avgifter från de institut som omfattas av insättningsgarantisystemet.
Lagändringarna ska stärka konsumenternas skydd vid insättningar och innebär bland annat att utbetalningstiden vid ersättningsfall blir kortare och att informationen till insättarna blir bättre. Alla EU-länder ska också ha samma regler för finansieringen av insättningsgarantin.
Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Ja till ändring om avvisning (SfU17) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i utlänningslagen. Förändringen innebär att en person som vistas i Sverige och som inte behöver visering, i dagligt tal kallat visum, ska kunna få ett beslut om avvisning. Det om personen inte har för avsikt att lämna Sverige. Ett tecken som kan tyda på att personen inte tänker lämna Sverige är att hon eller han sökt asyl. Under senare tid har Migrationsverket inte kunnat fatta ett beslut om avvisning för en person som inte behöver visering förrän den viseringsfria perioden tagit slut.
En del nationaliteter måste ha visering för att kunna resa in och vistas i Sverige. Riksdagen har bestämt att Migrationsverket också ska kunna fatta ett avvisningsbeslut för en sådan person, innan viseringen går ut. I dag kan ett sådant beslut tas först när viseringen gått ut.
Regeringen anser att en möjlighet att avvisa måste finnas i dessa fall för att Sverige ska kunna följa EU-rätten. Riksdagen håller med regeringen. Ändringen innebär även en återgång till vad som gällde tidigare, innan rättsläget ändrades genom domar från Migrationsöverdomstolen.

torsdag 26 maj 2016

Ledig för uppdrag

Nu är jag helt ledig, ledig för styrelseuppdrag, för att hålla föredrag om patientsäkerhet och föredrag om politisk styrning.

SNF larmar

En ödesfråga. Men, alltför få utöver SNF, som bryr sig

Till Naturskyddsforeningen.se | Skicka till en vän | Prenumerera | Avprenumerera
Nu räcker det med läskiga rekord. Hjälp till att rädda klimatet! 

Visste du att 2015 har den högsta uppmätta globala medeltemperaturen sedan 1880 och att de tre första månaderna 2016 redan slagit nya rekord? Dessutom har 15 av de 16 varmaste åren inträffat sedan millennieskiftet. Vanligtvis brukar vi associera rekord med något positivt men inte i det här fallet.

Som du säkert vet väntas klimatförändringarna ge oerhörda svårigheter för naturen och hela mänskligheten. Redan idag flyr människor sina hem som en följd av klimatförändringarna. Förändringar i klimatet har alltid funnits men den rekordsnabba temperaturökning vi ser idag är skapad av människan.

Betyder det här att det är för sent? Nej, det är nu det gäller. 

Naturskyddsföreningen kämpar för en hållbar framtid – varje dag. Vi jobbar för helt fossilfria transporter till år 2030 genom bättre bränsle i tanken, fler elbilar, tåg som går i tid och cyklister som får ta mer plats i trafiken. Vi jobbar också för fler solceller på taken, mer vego i offentlig sektor och för att vi ska köpa mindre och dela mer. Du kan också hjälpa klimatet på flera sätt. Först och främst kan du minska din egen klimatpåverkan. Här finns tips för dig som vill klimatmaxa.

Men även om du kan göra mycket själv är det svårt att ensam lägga tågräls, bygga cykelbanor eller stifta nya lagar. Därför kan du hjälpa till att sätta press på politikerna genom att stödja vårt klimatarbete.

Vi tänker aldrig ge upp.
 Nu behöver vi din hjälp

Sjukhusstyrelsen 24 maj

Akademiska sjukhuset sägs kompenseras ekonomiskt. Åter igen, Nej det är ett politiskt organ, som har en budget och som nu ska kompenseras. När ska landstingspolitikerna börja förstå sin roll

Akademiska ska göra en upphandling av ett automatiserat system för ompackning, lagerhållning och beredning av läkemedel för patienter och avdelningar. Nja, det är väl Sjukhusstyrelsen, som ska fatta beslut?

Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 24 maj

I detta nyhetsbrev:

  • Utvecklingsår för nya sjuksköterskor permanentas
  • Fortsatt hög tillgänglighet vid Lasarettet i Enköping
  • Kvalitetsregister granskade
  • Cancervården granskad ur jämlikhetsperspektiv
  • Akademiska kompenseras för dyrare lokaler
  • Neuropsykiatri förstärks
  • Nytt system för läkemedelshantering vid Akademiska handlas upp


Utvecklingsår för nya sjuksköterskor permanentas

Landstingets satsning på ett kliniskt utvecklingsår för nya sjuksköterskor ska permanentas. Det beslutade sjukhusstyrelsen.
Beslutet innebär att alla nyanställda och nyutexaminerade sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska genomgå kliniskt utvecklingsår från hösten 2016.
Året syftar till att ge en förstärkt yrkesintroduktion. Programmet är schemalagt under cirka 20 procent av arbetstiden och innehåller en blandning av teori och praktik. Bland annat erbjuds sjuksköterskorna föreläsningar och diskussionsseminarier med erfarna sjuksköterskor inom områden som stresshantering, kommunikation och ledarskap. Sköterskorna får också öva på praktiska moment tillsammans med erfarna instruktörer.
Sedan hösten 2015 har cirka 170 sjuksköterskor deltagit i programmet.

Fortsatt hög tillgänglighet vid Lasarettet i Enköping

Lasarettet i Enköping fortsätter att ha en hög tillgänglighet till besök och operation. Det framgår av sjukhusstyrelsens rapport för april.
98 procent av patienterna vid Lasarettet i Enköping fick besökstid inom de 90 dagar som anges i vårdgarantin och 99 procent fick behandling. Vid Akademiska sjukhuset var väntetiderna längre. Där fick 67 procent besökstid inom 90 dagar och 76 procent behandling.
Enligt rapporten behöver både remisshanteringen och produktionsplaneringen förbättras vid Akademiska. Sjukhuset behöver också fortsätta att utveckla nya behandlingsmetoder och nya arbetssätt för att möta det ökade vårdbehovet.
Kompetensförsörjningsläget är ansträngt på båda sjukhusen och det råder brist på specialistutbildade sjuksköterskor och läkare. Det gör också att kostnaden för inhyrd personal är högre än vad som budgeterats.
Det prognostiserade resultatet för Akademiska sjukhuset är minus 100 miljoner kronor, vilket är i nivå med budget och prognosen för Lasarettet i Enköping ligger på minus 6 miljoner kronor. Underskottet i Enköping hänger samman med att arbetet med att förändra den specialiserade hemsjukvården har senarelagts.

Kvalitetsregister granskade

Landstingets revisorer har granskat hur landstinget använder kvalitetsregister. Granskningen visar att hälso- och sjukvården rapporterar till ett flertal kvalitetsregister, men att informationen inte används systematiskt i förbättringsarbetet. Det saknas också överblick. Revisorerna rekommenderar att ansvariga styrelser ska fatta beslut om vilka register landstinget ska delta i, hur de ska prioriteras och hur de ska användas i verksamheten.
Sjukhusstyrelsen skriver i sitt svar att omfattning och tillämpning av register bör bedömas av verksamhetschefer i samråd med programråd och professioner, inte av politiska styrelser. Sjukhusstyrelsen instämmer i det behöver tas fram rutiner för hur resultaten ska användas. Det är också önskvärt med en utveckling mot automatisk överföring av journaldata till kvalitetsregister.

Cancervården granskad ur jämlikhetsperspektiv

Landstingets revisorer har gjort en granskning av cancervården. Granskningen syftar till att ta reda på om vården bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och om den är tillfredsställande ur ett jämlikhetsperspektiv.
Revisorernas bedömning är att berörda styrelser och nämnder till viss del säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och med god tillgänglighet. Det saknas tillräckliga data och kunskap för att styrelser och nämnder ska kunna säkerställa en jämställd vård. Granskningen har inte funnit att cancerpatienter behandlas på ett ojämlikt sätt. Däremot varierar tillgängligheten mellan olika cancersjukdomar. I rapporten framförs olika förslag till förbättringar. Sjukhusstyrelsen beskriver i sitt svar det pågående arbetet, bland annat med införande av standardiserade vårdförlopp.

Akademiska kompenseras för dyrare lokaler

Akademiska sjukhuset ska kompenseras för merkostnader för att den rehabiliteringsmedicinska verksamheten tvingats flytta från Ulleråker till Samariterhemmet efter att landstinget sålt området. Flytten innebär merkostnader på 1,3 miljoner kronor per år. Sjukhusstyrelsen beslutade att kompensera sjukhuset för merkostnaderna under 2016.
Akademiska sjukhuset kompenseras också för merkostnader för att barnspecialistmottagningen i Enköping tvingats flytta till andra lokaler. Kompensationen uppgår till 290 000 kronor för 2016.

Neuropsykiatri förstärks

Sjukhusstyrelsen beslutade att förstärka vården för patienter med psykiatrisk samsjuklighet med 500 000 kronor för 2016 och 1 miljon kronor för 2017. Satsningen görs mot bakgrund av att antalet patienter med neuropsykiatriska diagnoser har ökat kraftigt, en tiodubbling sedan 2002, med längre väntetider för utredning och behandling som följd. De resurser som nu satsas ska användas till att rekrytera en psykiatriker och sjuksköterska med specialistkompetens. De kommer vara fysiskt placerade på Hälsa och habilitering för att patienter knutna dit ska få sitt samlade vårdbehov tillgodosett på en förvaltning.

Nytt system för läkemedelshantering vid Akademiska handlas upp

Akademiska sjukhuset ska handla upp ett automatiserat system för ompackning, lagerhållning och beredning av läkemedel för patienter och avdelningar. Det beslutade sjukhusstyrelsen.
Detta är en del i att man moderniserar hela hanteringen av läkemedel, där man använder sig av en smågodstransportör för att distribuera läkemedel till olika delar av sjukhuset. Beslutet i sjukhusstyrelsen gäller bland annat fyra till sex robotar som används för att packa om läkemedel till så kallade dospåsar. Kostnaden beräknas till cirka 30 miljoner kronor.

Fortsatt väpnad styrka på Mali


Vilka av er har noterat denna nyhet i något av våra medier

Ja till svenskt deltagande i FN-insats i Mali (UFöU3) 

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att Sveriges deltagande i FN-insatsen i Mali ska förlängas. Enligt beslutet ska Sverige fram till halvårsskiftet 2017 delta med en väpnad styrka på högst 470 personer i den pågående FN-insatsen i Mali. Beslutet gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.
Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
  • Regeringen bör formulera tydliga mål för det svenska deltagandet i FN-insatsen som gör det möjligt att i efterhand utvärdera den och se om målen uppfylldes.
  • Regeringen bör ta initiativ så att den medicinska evakueringsförmågan blir tillräcklig dygnet runt för den svenska styrkan i Mali.

Förundersökningar ska bli mer rättssäkra (JuU11) 

Regeringen har tagit fram förslag till lagändringar för att öka rättssäkerheten i förundersökningar. Det ska göra att brottsbekämpande myndigheter kan bedriva en mer effektiv utredningsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagen innebär bland annat att
  • det ska bli tydligare att krav på objektivitet gäller såväl före som under förundersökningen samt efter att åtal har väckts
  • det ska bli möjligt att tillfälligt omhänderta elektronisk kommunikationsutrustning, till exempel en mobiltelefon, från en person som ska förhöras
  • det ska framgå av lagen att den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas får tas med till den plats där åtgärden ska verkställas
  • bevisföremål ska kunna tas i beslag tills domen får laga kraft även om domen är frikännande.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Skärpta straff för mycket grova narkotikabrott (JuU15) 

Regeringen har tagit fram förslag till ändringar i narkotikastrafflagen och i lagen om straff för smuggling. Lagändringarna innebär att straffskalorna delas upp och att det införs två nya brott: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. Brottsbeteckningarna ringa narkotikabrott och ringa narkotikasmuggling införs.
Med lagändringarna vill regeringen skärpa straffen för handlingar som handlar om hantering av mycket stora mängder narkotika. Avsikten är inte att generellt påverka straffnivåerna för narkotikabrott.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till flera motioner om narkotikabrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Ny lag ska ge bättre skydd mot identitetsstölder (JuU29) 

Det ska bli svårare att missbruka någons identitetsuppgifter. Att få sina identitetsuppgifter utnyttjade är en stor integritetskränkning och skyddet mot det bör stärkas. Det anser regeringen som tagit fram förslag till ändringar i brottsbalken.
Lagändringarna innebär att det nya brottet olovlig identitetsanvändning införs. Med olovlig identitetsanvändning menas att någon använder en annan persons identitetsuppgifter utan att personen lämnat sitt samtycke. Regeringen föreslår även att brottet olaga förföljelse ska omfatta handlingar som handlar om olovlig identitetsanvändning.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Regler om arbetslöshet och ekonomiskt bistånd förtydligas (SoU12) 

Bestämmelsen om att enskilda i första hand ska tillgodose sina egna behov förtydligas i socialtjänstlagen. Förtydligandet innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Man kan ha rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande, om det finns godtagbara skäl för detta. Vad som är godtagbara skäl till att inte stå till arbetsmarknadens förfogande får bedömas från fall till fall. Det måste göras en individuell bedömning av den enskildes behov och förutsättningar.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två förslag i en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Lagar om revisorer och revision ändras (CU21) 

Flera lagar som gäller revisorer och revision ändras. En ny lag om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision införs. Huvudsyftet med lagändringarna är att förbättra kvaliteten på revisionerna och att stärka revisorernas oberoende. Ändringarna innebär att de svenska lagarna anpassas till EU-regler, det så kallade revisionspaketet.
De ändrade reglerna börjar gälla den 17 juni 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Större möjligheter förverka hjälpmedel vid brott (JuU28) 

EU:s direktiv om frysning och förverkande av hjälpmedel som använts vid brott eller för vinning av brott införs i svensk lag. Det blir även utökade möjligheter att förverka utbyte av brott som har samband med organiserad brottslighet.
Förslagen innebär att möjligheterna att förverka utbytet av brott utökas till att gälla vid fler typer av brott. Utvidgat förverkande ska kunna beslutas vid alla brott som har fyra års fängelse eller mer i straffskalan. Utvidgat förverkande ska även kunna beslutas vid brott som har två års fängelse eller mer i straffskalan om brottet har varit en del i organiserad brottslighet. Vidare blir det större möjligheter att besluta om förverkande även om det inte finns en fällande dom.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Avtal om samarbete mellan EU och Kazakstan (UU20) 

EU har tecknat ett avtal om partnerskap och samarbete med Kazakstan, som ska godkännas av medlemsländerna. Avtalet är det första som EU har ingått med ett land i Centralasien. Det är tänkt som ett steg mot ökat EU-engagemang i regionen. Avtalet ger möjlighet till fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan genom ökad handel och samarbete inom en rad olika områden.
Respekt för demokrati och mänskliga rättigheter är en viktig del av avtalet mellan EU och Kazakstan och riksdagen betonade vikten av att Sverige och EU aktivt driver på arbetet för demokratiska reformer och respekten för de mänskliga rättigheterna. Riksdagen delade vidare regeringens bedömning att avtalet är ett viktigt steg mot fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan. Riksdagen sa ja till avtalet.

Återfall i brott ska leda till nytt straff (JuU30)

Regeringen vill förenkla reglerna för hur domstolarna ska bestämma straff när en tidigare dömd person döms för ytterligare brott. Detta när brottet begåtts innan den tidigare domen helt har verkställts eller upphört. I den här situationen ska det nya brottet som huvudregel leda till ett nytt straff. Bara som undantag ska domstolarna använda möjligheten att bestämma att den tidigare domen också ska omfatta det nya brottet.
Regeringens förslag innebär även att reglerna blir mer konsekventa när det gäller hur brott som är återfall ska behandlas. Det ska göras skillnad mellan brott som begåtts före en tidigare dom (nyupptäckt brottslighet) och brott som begåtts efter en tidigare dom men innan straffet helt har verkställts eller upphört (ny brottslighet).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Metallföremål vid kremering ska kunna återvinnas (KU24) 

Metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skilts från askan ska framöver återvinnas genom materialåtervinning. Eventuella överskott som krematorieägaren får från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden.
Regeringen anser att det är problematiskt att det varje år grävs ner en stor mängd metaller i marken. Det kan påverka människors hälsa och miljön på ett skadligt sätt och därför vill regeringen göra det möjligt att återvinna metallföremål som inte förbränts vid kremering. Riksdagen sa ja till regeringsförslaget.
Vidare bestämde riksdagen att avskaffa begravningsclearingen, det vill säga det system som reglerar kostnader mellan huvudmännen för begravningsverksamheten.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om kostnaderna för utbildning för begravningsombud. I framtiden ska det vara församlingarna och inte ombuden själva som bekostar ombudens utbildning.
Riksdagen sa samtidigt nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade om rätten att flytta en gravurna, bevarandet av den svenska gravkulturen och rätten till metaller i den egna kroppen.

EU-plan om att bekämpa terrorfinansiering har granskats (JuU32) 

Justitieutskottet har granskat Europeiska kommissionens meddelande om terrorism. Kommissionen anser att den senaste tidens attacker i EU och i omvärlden visar på ett behov av att EU arbetar inom alla politiska områden för att bekämpa och förebygga terrorism.
Alla terrororganisationer behöver finansiering för att utföra sina planer, därför behöver EU jobba för att försöka stoppa terrorismens finansieringsprocesser. Europeiska kommissionen beskriver i sitt meddelande en åtgärdsplan för hur EU:s medlemsländer ska jobba för att komma åt finansieringen av terror. Planen tar sikte på att hejda penningöverföringar, identifiera finansiering av terrorism, agera mot finansieringskällorna och verka utrikespolitiskt.
Justitieutskottet välkomnar kommissionens initiativ att ta fram en bred åtgärdsplan som stärker det europeiska arbetet att bekämpa finansiering av terrorism. Samtidigt påpekar utskottet att det är viktigt att det finns en balans mellan insatserna mot terrorism och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna, inte minst skyddet av den personliga integriteten.

Efter granskningen lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regler om offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden ska förtydligas (KU22) 

Allmänheten ska i så stor utsträckning som möjligt ha insyn i domstolarnas verksamhet, dock ska intresset av skydd för enskilda personers privatliv också vägas in när man bestämmer om vilka uppgifter som ska vara offentliga i ett mål.
Huvudregeln i dag är att alla de uppgifter som tas in i ett domstolsärende ska vara offentliga. Riksdagen har nu bestämt att det ska tydliggöras i lagen vilka beslut som omfattas av huvudregeln och vilka som inte gör det. Det ska också göras mer tydligt att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset för varje uppgift i ett domstolsärende. Trots att intresset av offentlighet ofta väger mycket tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hålla hemligt vissa uppgifter i en dom eller ett beslut. Exempel på en sådan uppgift kan till exempel vara en målsägande i ett mål om sexualbrott.
I och med beslutet sa riksdagen ja till regeringens förslag som innebär ändringar i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen.
Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2016.

Fler svårt skuldsatta ska kunna bli av med sina skulder (CU19) 

Fler människor med mycket hög skuldsättning ska få möjlighet att skuldsanera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny skuldsaneringslag och en ny skuldsaneringslag för företagare.
Den nya skuldsaneringslagen handlar om att det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering, kravet på överskuldsättning ska nyanseras och den skuldsattes betalningar ska underlättas. Bland annat handlar det om att en ansökan ska kunna göras elektroniskt och den skuldsatte till exempel bara ska behöva uppge de fordringsägare hon eller han känner till. Det handlar här om svårt skuldsatta personer som har små möjligheter att någonsin bli kvitt sina skulder.
Den nya lagen om skuldsanering för företagare gör att företagare får en bättre möjlighet att skuldsanera. Detta rör svårt skuldsatta företagare som drivit sin näringsverksamhet på ett försvarligt och lojalt sätt. Anledningen är att man vill ge fler företagare en andra chans och förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige.
De nya lagarna börjar gälla den 1 november 2016.

Ja till utökat rättsligt samarbete med USA (JuU33) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal mellan Sverige och USA om ett förstärkt rättsligt samarbete. På så sätt kan ländernas samarbete för att förebygga och bekämpa brottslighet utökas. Riksdagen godkände också de lagändringar som är nödvändiga på grund av avtalet.
Meningen med avtalet är att effektivisera det informationsutbyte som länderna har i dag. Syftet är också att skapa en förbättrad skyddsnivå för de uppgifter som utväxlas mellan USA och Sverige. Genom det nya avtalet ska Sverige och USA ge varandra direktåtkomst sina nationella fingeravtrycksregister. Uppgifterna ska dock vara avidentifierade och om det sökta fingeravtrycket finns i den andra partens register måste en ansökan göras för att få mer information om personuppgifter med mera.

Regler om vem som utser Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (SoU11) 

I patientsäkerhetslagen finns i dag regler om vem som får utse de personer som ingår i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det gäller HSAN:s ordförande, ledamöter och ersättare och i reglerna finns även bestämmelser om vilka kvalifikationer dessa måste ha. De här reglerna flyttas nu från patientsäkerhetslagen till att istället finnas i en förordning. När regeringen beslutar om regler som alla i Sverige måste följa kallas det förordningar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2016.

onsdag 25 maj 2016

Har vi råd?

Nu ska det finnas ett råd för än det ena och än det andra. Jo, frågorna är viktiga, men behövs alla organ vi har. Blir cyklisternas situation bättre om vi får ett cykelråd, när det finns ett trafiksäkerhetsråd?

Jämställdhetsrådets uppgifter borde vara en kommunstyrelsefråga

Uppsala kommun

Uppsala kommun logotype
 

Nytt råd ska öka jämställdheten i Uppsala

Uppsala kommun - 2016-05-25 15:55 CEST
Uppsala kommun har inrättat ett jämställdhetsråd som ska utveckla och följa upp kommunens arbete med att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Nio ledamöter från åtta partier tar plats i rådet som ska ledas av kommunalrådet Illona Szatmari Waldau (V).
– I Uppsala har vi högt ställda mål i jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsrådet ska stötta det arbetet, genom att skapa strategier för jämställdhet och öka hela organisationens medvetenhet om vikten av jämställdhetsperspektiv i beslutsfattandet, säger Illona Szatmari Waldau (V).
Kommunstyrelsen beslutade den 25 maj att utse följande ledamöter till rådet: Ilona Szatmari Waldau (V) – ordförande, Sevana Bergström (L) – vice ordförande, Peter Gustavsson (S), Ylva Stadell (S), Rickard Malmström (MP), Fredrik Ahlstedt (M), Anne Lennartsson (C), Felicia Sundmark (KD), Sadaf Nasiripour (FI).
Jämställdhetsrådet ska sammanträda fyra gånger per år och de huvudsakliga uppgifterna blir att:
  • öka medvetenheten om vikten av ett jämställdhetsperspektiv inom alla politikområden, i samtliga styrelser och nämnder
  • följa utvecklingen på jämställdhetsområdet och andra delar av samhället och sprida ny kunskap inom kommunen
  • diskutera strategier för att uppnå målen om ökad jämställdhet
  • initiera, underlätta och följa upp nämndövergripande frågor ur ett jämställdhetsperspektiv
  • Sverige lämnar nu alliansfriheten

    Den här artikeln var publicerad i Enköpings-Posten i går. Tyvärr har jag skrivit fel datum för beslutet om Värdlandsavtalet Ska vara 25, alltså i dag. Denna dystra dag

    Sverige lämnar nu alliansfriheten

    Vill du ha fred rusta för krig. Om du vill ha fred, förbered för fred.
    Dessa utgångspunkter belyser skillnaderna mellan en säkerhetspolitik som söker fred genom avskräckning och en som söker fred genom avspänning.

    I en, tidigare i år, utkommen bok, NATO, Sverige och säkerheten, förklarar Hans Blix, med flera, skillnaden mellan säkerhetspolitik och försvarspolitik och varför deras slutsats är att fortsatt alliansfrihet gagnar Sverige bäst. Säkerhetspolitik handlar om, förutom försvarspolitik, diplomati, bistånd, handel och samhällskontakter och personutbyte.

    Den borgerliga regeringen ville så sent som 2014 ha en utredning om svenskt NATO – medlemskap, fördelar och nackdelar. Boken torde ge svar på de frågor, som man ville ha svar på. Var den borgerliga regeringens tal om utredning emellertid bara innehållslösa uttalanden, eftersom den tog ställning för ett värdlandsavtal två veckor före valet 2014 och målsättningen NATO – medlemskap innan utredning genomförts.

    Ett avtal om svenskt medlemskap i NATO, liksom ett värdlandsavtal med NATO är handlingar, som skulle kunna skapa misstroende, från främst ryskt håll, och därigenom öka spänningen i Östersjöområdet. En annan följd av ett medlemskap är att Sverige därigenom godtar NATO:s kärnvapenpolitik och kan knappast vara trovärdigt längre i en kamp för avskaffande av kärnvapen och som främjare av avspänning och nedrustning.
    Värdlandsavtalet som regeringen sa ja till 2014 och som riksdagen ska ta ställning till 26 maj, tolkas nu av en del som ett de factomedlemskap. Avtalet ger möjlighet för annat NATO-land att införa militära enheter i det svenska systemet och att anordna baser och placera vapen på svenskt territorium. Inget tydligt undantag görs för kärnvapen. Inte heller tas tydligt avstånd från rätten för annan makt att använda svensk mark för våldshandling mot annat land.
    Tätt samarbete med NATO torde få andra länder, främst Ryssland, att se Sverige som ett NATO-land, vilket skulle öka spänningen i Östersjöområdet. Även om Sverige säger sig stå för en ideologi där nedrustning är central, torde värdlandsavtalet medföra att trovärdigheten skadas allvarligt.

    I avtalet borde tydligt poängteras att Sverige inte avser överge alliansfriheten liksom att fråga om stationering av vapen, trupper, staber, flyg eller fartyg, måste övervägas av riksdagen i varje särskilt fall. Det borde också framgå tydligt i avtalet att regeringen inte kommer att tillåta införande av kärnvapen på svenskt territorium.

    I stället för att öka spänningen bör Sverige prioritera avspänning. Sverige bör med en rad åtgärder visa att man vill arbeta fredsskapande. Inrätta ett fredsdepartement, arbeta med diplomati, bistånd och handel och satsa på organisationer som OSSE och FN. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, förkortat OSSE, är en internationell organisation som arbetar med "tidiga varningar, konflikthantering, riskhantering och återuppbyggnad" i Europa.

    Sveriges budskap måste även fortsättningsvis vara att konflikter måste lösas utan att använda vapen och att dödande och förstörelse måste upphöra.


    Harald Nordlund
    f.d. riksdagsledamot och kommunalråd (L)
    Uppsala