torsdag 27 oktober 2016

Hållbarhet nås inte så länge förekommer


Hållbarhet nås inte så länge våld förekommer. I alla hållbarhetsdokument måste den aspekten tas med. Jag har i något sammanhang gjort försök. Så stora ögon och så många oförstående blickar har jag annars inte sett. Talar ett tydligt språk

Krav på redovisning av hållbarhetsarbete för stora företag (CU2) 

Stora företag ska vara tvungna att upprätta en hållbarhetsrapport. Rapporten ska innehålla information om hur företaget arbetar med miljöfrågor, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.
Vissa stora företag ska också i sin bolagsstyrningsrapport upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen, när det gäller till exempel ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2016

Ny kompetensagenda i EU



Först trodde jag det handlade om ledamöternas kompetens

Utbildningsutskottets syn på ny kompetensagenda för Europa (UbU7) 

EU-kommissionen har kommit med ett meddelande om en ny kompetensagenda för Europa. Utbildningsutskottet har granskat meddelandet och redovisar sin syn på kompetensagendan i ett utlåtande.
Agendan innehåller sammanlagt tio initiativ för att stärka kompetensbasen inom Europa. Några initiativ är planerade för 2016 och andra för 2017. Utbildningsutskottet anser att samarbetet mellan EU-länderna är viktigt och att det är angeläget med erfarenhets- och informationsutbyten på utbildningsområdet. Samtidigt betonar utskottet att utbildning är en nationell kompetens och att kommissionens roll här är att främja samarbete och vid behov stödja och komplettera EU-ländernas arbete. De insatser som föreslås i agendan måste vara frivilliga för medlemsländerna.
Utskottet lämnar också synpunkter på agendans innehåll. Den bör ha ett mer tydligt fokus på frågor där EU kan ge ett mervärde. Hit hör frågor som rör en ökad personrörlighet mellan länder, till exempel jämförbara kvalifikationer och kompetenser. EU bör ha ett tydligt fokus på att komplettera, och inte dubblera, medlemsländernas arbete. Finansieringen är också fortfarande oklar i flera delar, vilket oroar utskottet.
Utbildningsutskottet kommer att följa det fortsatta arbetet med åtgärderna som föreslås i meddelandet. Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna.

EU och väsentliga frågor


I stället för att ägna sig åt fredsskapande insatser är det enklare att peta regler för europeisk statistik

Riksdagen kritiserar EU-förslag om gemensamma regler för statistik (FiU18) 

Riksdagen tycker att åtgärderna i EU-kommissionens förslag om gemensamma regler för europeisk statistik om personer och hushåll går för långt. Kommissionens förslag gäller sju statistikområden:
arbetsmarknad
inkomster och levnadsvillkor
hälsa
utbildning
användning av informations- och kommunikationsteknik
tidsanvändning
konsumtion.
Riksdagen vänder sig emot att kommissionen i förslaget får en lagstiftande roll. På ett oförutsebart sätt skulle kommissionen kunna påverka reglernas framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol. Riksdagen tycker att detta är olämpligt och att förslaget i dessa delar går längre än vad som är nödvändigt för att nå målet med lagstiftningen. Därmed strider förslaget mot subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade därför att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Kommuner och landsting har inte brist på pengar


Positiva ekonomiska resultat i kommuner och landsting. Bakom dessa fakta gömmer sig emellertid i flera fall kvalitativa underskott

Positivt resultat för de flesta landsting och kommuner 2015 (FiU8) 

Resultatet för kommunsektorn uppgick förra året till 16 miljarder kronor, varav 15 miljarder för kommunerna och en miljard för landstingen. Det framgår av regeringens skrivelse som finansutskottet nu behandlat.
Skrivelsen är en årlig redogörelse av hur den kommunala sektorn har utvecklats. Kommunsektorns resultat fortsätter att vara positivt, dock var spridningen i resultaten mellan enskilda kommuner och landsting betydande. Enligt skrivelsen uppnådde ungefär 91 procent av kommunerna positiva resultat förra året, vilket är en ökning från 2014. Andelen landsting som uppnådde positiva resultat minskade något, till 60 procent. Statsbidragen till kommuner och landsting var 2015 drygt 160 miljarder kronor.
Finansutskottet anser att skrivelsen är ett viktigt underlag för att riksdagen ska kunna följa upp verksamheterna i den kommunala sektorn. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Riksda´n om torv


Finns risk för att ekonomi får väga tyngre än naturhänsyn?

Fastighetsägare ska få bestämma om torv får utvinnas (NU7) 

Framöver kommer fastighetsägare att kunna bestämma om energitorv får utvinnas på den egna fastigheten. Fastighetsägaren ska också få avgöra vem som ska utvinna torven. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Torv används bland annat som bränsle i form av energitorv och till odling i form av odlingstorv. Regeringens förslag innebär också att tillståndsprövningen kring all form av torv samlas i en och samma lagstiftning. Anledningen är att göra tillståndsprövningen mer enhetlig, rättssäker och effektiv.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017

Vårdstyrelsen 26 oktober

Vårdstyrelsen bedömer att den klarar sina ekonomiska mål för primärvård, folktandvård och hälsa och habilitering. Produktionen har ökat, men hur är det med produktiviteten

Uppsnabbat vårdstyrelsen 26 oktober

I detta nyhetsbrev:

  • Vårdstyrelsens månadsrapport för september
  • Förfrågningsunderlag för vårdval fastställda
  • It-bilaga fastställd
  • Fördjupad uppföljning av vårdcentraler


Vårdstyrelsens månadsrapport för september

Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering bedömer att de kommer att klara sina ekonomiska mål. Enligt den senaste prognosen kommer de att göra ett resultat som är 18,5 miljoner kronor bättre än budget. Det framgår av vårdstyrelsens månadsrapport för september.
Jämfört med föregående månad har tillgängligheten inom Folktandvården förbättrats och tillgängligheten till Primärvården försämrats. Inom den offentliga primärvården fick 88 procent telefonkontakt samma dag och 81 procent läkarbesök inom en vecka. Bristen på sjuksköterskor påverkar telefontillgängligheten och bristen på allmänspecialister påverkar väntetiden för läkarbesök. Cosmicavbrottet under augusti-september har också inverkat negativt på tillgängligheten.
Hos de privata vårdcentralerna fick 91 procent telefonkontakt samma dag och 88 procent läkarbesök inom en vecka.
Produktionen vid förvaltningarna har ökat kraftigt jämfört med föregående år, med 4 procent för Folktandvården och 5 procent för Primärvården.

Förfrågningsunderlag för vårdval fastställda

Vårdstyrelsen fastställde revideringar för förfrågningsunderlagen för vårdcentral, grundläggande hörselrehabilitering och barnmorskemottagning. Förfrågningsunderlagen innehåller villkor som alla vårdgivare som har vårdvalsavtal med landstinget måste uppfylla.
När det gäller förfrågningsunderlaget för barnmorskemottagning togs ett beslut i juni 2016 som bland annat innebar att socioekonomiska faktorer ska påverka fördelningen av resurser till barnmorskemottagningar genom beräkningsgrunden CNI, Care Need Index. Av formella beslut togs beslutet upp till förnyad prövning vid detta sammanträde. Styrelsen godkände på nytt det förfrågningsunderlaget, inklusive CNI, och gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att följa införandet av CNI vid barnmorskemottagningar och återkomma med en rapport till vårdstyrelsen i december 2017.
De nya reglerna böjar gälla den 1 januari 2017.
(M), (KD) och (C) lämnade ett yrkande om förfrågningsunderlaget för barnmorskemottagning och föreslog att CNI inte ska införas förrän konsekvenserna är utredda. Detta avslogs.
(M), (KD), (C) och (L) lämnade ett yrkande om förfrågningsunderlaget för barnmorskemottagning, där man vill att ersättningen för preventivmedelsrådgivning höjs till 450 kr. Detta avslogs.
(L) lämnade flera tilläggsyrkanden om förfrågningsunderlaget för barnmorskemottagning, bland annat att förändringen med CNI ska införas i flera steg. Detta avslogs.

It-bilaga fastställd

Vårdstyrelsen fastställde en gemensam it-bilaga för vårdstyrelsens förfrågningsunderlag 2017. It-bilagan beskriver landstingets it-struktur och vilka it-system som ska användas.
(M), (L), (C) och (KD) yrkade på ett tillägg att landstinget ska göra en översyn av möjligheten att revidera bilagan. Översynen ska fokusera på möjligheterna till kompatibilitet och funktionalitet. Yrkandet avslogs.

Fördjupad uppföljning av vårdcentraler

Landstinget har gjort en fördjupad uppföljning av fem offentliga och sex privat drivna vårdcentraler. Uppföljningen har gjorts genom journalgranskning och intervjuer.
Granskningen visade att vårdcentralerna i allt väsentligt följer gällande regler och avtal, även om det finns utrymme för förbättringar inom vissa områden, framför allt när det gäller diagnossättning och journalsignering. Inga av bristerna är av sådan karaktär att det påverkar patientsäkerheten.

Reflektioner efter fullgjort uppdrag

I går ägde mitt sista sammanträde rum efter att ha vikarierat på en ersättarpost i Gatu- och samhällsmiljönämnden. Mina erfarenheter är nedslående.
Hela åttiotalet hade jag olika poster i den här nämndens föregångare Gatunämnden; som ersättare, ledamot, vice ordförande och ordförande.
Jag har aldrig varit så klar över nödvändigheten av en politikerutbildning som jag är nu.

Mina reflektioner i dag handlar om:
De förtroendevalda har alltför svårt att se vad som är politik och vad som är verkställighet.
Kunskapen om sammanträdesteknik uppvisar brister
Delegering medför försvårande av kontakt medborgare - förtroendevald
Organisationen medför förvaltningsstyrning
Organisationen är svårförståelig varför insynen blir bristfällig
Blockpolitiken är utvecklingshämmande
Att göra politiska markeringar viktigare än att finna lösningar.
Partierna blir alltmer centralstyrda
Var finns ideologierna?

Av de som partierna nominerar till uppdrag ska krävas en genomgången politikerutbildning; förslagsvis tvådagars.

tisdag 25 oktober 2016

Från landstingets Sjukhusstyrelsen oktober

Hur gör man när man lägger ett initiativ? Jag frågar justeringspersonen

Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 25 oktober

I detta nyhetsbrev:

  • Landstinget inför krav på kollektivavtalsliknande villkor för privata vårdgivare
  • Månadsrapport september
  • Svar på initiativ om redovisning av överbeläggningar
  • It-bilaga fastställd
  • Vårdval gynekologi utvärderat


Landstinget inför krav på kollektivavtalsliknande villkor för privata vårdgivare

Landstinget ska införa ett krav på att privata vårdgivare som har vårdvalsavtal med landstinget har kollektivavtalsliknande villkor för sina anställda. Det beslutade sjukhusstyrelsen.
Ändringen görs genom att en ny skrivning förs in i landstingets förfrågningsunderlag för vårdval inom olika områden. Förfrågningsunderlagen innehåller villkor som alla vårdgivare som har vårdvalsavtal med landstinget måste uppfylla.
Enligt det nya kravet ska vårdgivarens personal som utför tjänsterna erbjudas kollektivavtalsliknande villkor när det gäller till exempel lön, tjänstepension och arbetsskadeförsäkring.
Sjukhusstyrelsen fastställde revideringar i förfrågningsunderlagen för höft- och knäprotesoperationer, ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus, specialiserad öron-näs och halssjukvård i öppenvård och  ataraktoperationer i öppenvård.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.
(V) lämnade ett yrkande om att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att återkomma med förslag på avveckling av vårdvalen inom specialistsjukvård. Detta avslogs.

Månadsrapport september

Tillgängligheten vid sjukhusen har försämrats, både när det gäller nybesök och operation. Det framgår av sjukhusstyrelsens månadsrapport för september.
82 procent av patienterna vid Lasarettet i Enköping fick besökstid inom de 90 dagar som anges i vårdgarantin och 94 procent fick behandling. Vid Akademiska sjukhuset fick 56 procent besökstid inom 90 dagar och 63 procent behandling. Fler patienter har fått behandling, både jämfört med samma period föregående år och jämfört med budget.
Sjukhusstyrelsens totala verksamhet har efter september en årsprognos på minus 95 miljoner kronor, vilket är fem miljoner bättre än budget.

Svar på initiativ om redovisning av överbeläggningar

Stefan Olsson (M) lade ett initiativ, där han yrkade på att sjukhusdirektören ska få i uppdrag att redovisa en rad uppgifter, bland annat överbeläggningar. Sjukhusstyrelsen beslutade att beakta det i kommande utveckling av månadsrapporterna.
(M), (L), (C) och (KD) reserverade sig och yrkade på att initiativet skulle bifallas.

It-bilaga fastställd

Sjukhusstyrelsen fastställde en gemensam it-bilaga för sjukhusstyrelsens regelböcker 2017. It-bilagan beskriver landstingets it-struktur och vilka it-system som ska användas.
(M), (L), (C) och (KD) yrkade på ett tillägg att landstinget ska göra en översyn av möjligheten att revidera bilagan. Översynen ska fokusera på möjligheterna till kompatibilitet och funktionalitet. Yrkandet avslogs.

Vårdval gynekologi utvärderat

Tillgängligheten till gynekologi har ökat och köerna till landstingets mottagningar har minskat sedan vårdvalet för gynekologi i öppenvård infördes 2013. Det framgår av en utvärdering som presenterades för landstingsstyrelsen. Av utvärderingen framgår också att kostnaderna har stigit. Utvärderaren rekommenderar att landstinget ser över ersättningssystemet och förstärker uppföljningen inom området.

Från Landstingets Fastighets- och servicenämnden

Fördjupad förstudie för lokaler för rättspsykiatrisk vård

Fastighets- och servicenämnden beslutade att genomföra en fördjupad förstudie för ombyggnad av hus D1 för rättspsykiatri, äldrepsykiatrimottagning och psykiatrins mellanvårdsavdelning. Ombyggnaden är tänkt att skapa 12-14 platser för rättspsykiatrisk vård, säkerhetsklass 2 och 3. Förstudien får kosta 2,7 miljoner kronor.
Detta är verksamheter som måste flyttas från Ulleråker för att skapa utrymme för den utveckling av området som Uppsala kommun planerar. Akademiska sjukhuset har förordat en placering nära sjukhusområdet. Hus D1 ligger på västra sidan av Dag Hammarskjölds väg, nära sjukhusområdet.
En förenklad förstudie har genomförts, men nu krävs en fördjupad förstudie för att ta fram underlag över konstruktion, antikvariska hänsyn, omfattning av miljöåtgärder och en säkrare kostnadsuppskattning.
Nämndens beslut förutsätter att landstingsfullmäktige beslutar om en reviderad investeringsplan för planperioden 2017-2019, och att detta investeringsförslag finns med i den planen.
(M), (C) och (L) reserverade sig till förmån för (M):s återremissyrkande. De önskade att uppdraget även skulle inkludera att titta på alternativa användningsområden för hus D1 och alternativa placeringar av rättspsykiatrin, om hus D1 inte skulle vara funktionellt.

Nämndens sammanträdestider 2017

Fastighets- och servicenämnden fastställde datumen för sammanträden nästa år. Under 2017 sammanträder nämnden följande datum:
  • torsdagen den 1 februari
  • torsdagen den 2 mars
  • onsdagen den 29 mars
  • torsdagen den 8 maj
  • torsdagen den 15 juni
  • tisdagen den 5 september
  • torsdagen den 4 oktober
  • torsdagen den 9 november
  • måndagen den 15 december

Ny gasstation får ytterligare medel

Fastighets- och servicenämnden beslutar att tilldela ytterligare fyra miljoner för bygget av en ny gasstation i närheten av bb-intaget på Akademiska sjukhuset. Den totala investeringskostnaden får uppgå till drygt 13 miljoner kronor. Lustgascentralen kommer att bli en ordinarie matningskälla till sjukhusets gassystem. Lustgasen är i dagsläget placerad provisoriskt i en uppvärmd container. Denna provisoriska lösning är bara tänkt att användas i väntan på den nya byggnaden, där både lustgas och en reserv för oxygen i flaskpaket ska installeras.

Månadsrapporter

Landstingets resurscentrum förväntas klara sitt resultatmål för all verksamhet – undantaget asylvården. Kostnadsutvecklingen för vård av asylsökande är och har varit svår att beräkna och utfallet påverkas av flera faktorer, både lokalt och nationellt.
Landstingsservices ekonomiska utfall i perioden är ett överskott på 34 miljoner kronor vilket är 27 miljoner bättre än budget. Det är främst förskjutningar i aktivering av projekt som förklarar den positiva avvikelsen, vilket medför förseningar avseende värdeminskning.
Årsprognosen pekar mot ett överskott på ca tre miljoner för Landstingsservice och ett underskott på omkring 20 miljoner för Landstingets resurscentrum.

Reviderad delegationsordning

Fastighets- och servicenämnden fastställde den reviderade delegationsordning för nämnden. Revideringen är en anpassning till den nya, av landstingsfullmäktige beslutade, investeringsprocessen.

måndag 24 oktober 2016

Nu har kärnvapen blivit ett paraply

Hittills har vi varit vana vid att våra politiker ser förekomsten av kärnvapen som något skrämmande och farligt. Men, härom da´n kunde vi läsa debattartikel om att kärnvapnen inom NATO är ett paraply, som skapar säkerhet
Häpnadsväckande tyckande. Alltså ger ännu fler kärnvapen ökad säkerhet. Alltså ska Sverige skaffa kärnvapen för att ytterligare öka vår säkerhet? Nej så illa är det kanske inte. Så säkra kanske vi inte behöver bli. Och med värdlandsavtalet som argument kan ju kärnvapen komma att placeras här i alla fall. Ja, jag vet. Något sådant medgivande finns inte i avtalet, men inte heller något förbehåll.
Snart kan, om olyckan är framme, USA:s president komma att heta Trump. Han har ju sagt: "Vi har kärnvapen, varför inte använda dem". Den, så kallade, Alliansen fortsätter att plädera för svenskt NATO-medlemskap. 
Det är tydligt att varje steg Sverige tar mot NATO ökar iritationen hos Putin. Om Östersjön blir ett innanhav för NATO har man nog bäddat för ytterligare ökad spänning.
Svenska insatser för att sprida ett fredsbudskap har minskat till förmån för rustning för krig. En utveckling som oroar
Förr var kärnvapen något som vid användning kunde förstöra allt levande på jorden. Nu ett paraply, ett skydd. 




lördag 22 oktober 2016

Bo Pellnäs resonemang oroar

Den fristående kolumnisten i UNT Bo Pellnäs skriver i dagunder rubriken Är det möjligt att tala med Putin? 
Jo, Bo Pellnäs skriver visserligen att det är viktigt att samtal med Putin kommer till stånd. Dock är utgångspunkten ifrågasättande till samtal. Putin kan man egentligen inte tala med.
Kanske har han rätt i detta. Dock är Pellnäs attityd densamma som tidigare; risken med att öppna en dialog är att Putin ser det som ett svaghetstecken. Ska vi föra samtal, han kanske tycker vi är fega och svaga? Det är sådan här attityd, som gör att samtal inte kommer till stånd och att upprustning och provokation ökar. Man kan rada upp personer och grupperingar, som man anser omöjliga att prata med, och listan blir lång. Men att inte försöka utan i stället rusta för väpnad konflikt är en förklaring till att så mycket våld uppstår.
Ryska kärnvapen är en oroande och svårbedömd maktfaktor, skriver Pellnäs. Ja, verkligen. Men så är det väl med alla kärnvapen. Det är bara enstaka svenska politiker, som tror att säkerhet skapas under ett kärnvapenparaply.


fredag 21 oktober 2016

NATO och kärnvapen, till vilket pris som helst

"Trump klarar inte utrikespolitiken", är rubriken på Signerat av Håkan Holmberg i dagens UNT. Som vanligt välskrivet. Intrycket jag får är att karln är farlig för hela världen. Nu får vi hålla tummarna för att prognoserna kommer att hålla och att Clinton vinner.
Det finns emellertid något ofattbart, åtminstone för mig, i den svenska inställninen. Från ledande politiskt håll. De ivriga förespråkarna för ett svenskt NATO-medlemskap vill att Sverige ska gå med även om Trump blir president. Nåja, visst finns logik för detta, då ett medlemskap kan innebära samarbete med galningar i framtiden; något Sverige inte kan påverka.
M, L, C och KD vill att Sverige ska så snart det är möjligt bli medlem i NATO. Något parti vill skicka vapen och soldater till Irak. Ja, man tyckte det var bra att president Bush angrep det irakiska folket. Man får för sig att dessa partier tror att säkerhetspolitik handlar om enbart vapen.
Måttet rågades härom da´n när jag läste att en svensk försvarspolitiker kritiserade regeringen för att den i säkerhetsrådet tänker rösta för en resolution om kärnvapenstopp. "Vi behöver kärnvapenparaplyet, sa han. Jag mår fortfarande dåligt efter att ha läst detta.

Vilt behöver utfodring


Klokt av mitt gamla utskott

logotyp: Sveriges riksdag
20 oktober 2016

Aktuellt

Nej till regeringens förslag om förbud mot utfodring av vilt

Mål i domstol om jakt efter björn, järv, lo eller kungsörn ska handläggas skyndsamt. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag. Utskottet föreslår dock att riksdagen säger nej till regeringens övriga förslag i fråga om utfodring av vilt. Utskottet föreslår även att två tillkännagivanden, uppmaningar, riktas till regeringen.
Varje år orsakar vilt som till exempel vildsvin och hjort omfattande skador på jordbruk och skogsbruk. Vilt är också ofta inblandade i trafikolyckor. Regeringen vill nu försöka begränsa dessa skador genom att reglera utfodringen av vilt. Regeringen föreslår bland annat att regeringen eller ansvarig myndighet ska kunna besluta om ett generellt förbud eller villkor för utfodring av vilt.

Utskottet tycker regeringen går för långt

Miljö- och jordbruksutskottet håller med om att det finns skäl att reglera utfodring av vilt. Utskottet tycker dock att regeringens förslag går alltför långt och att det riskerar att skapa problem för stora delar av viltvården. Utskottet anser inte att en reglering bör utformas som ett generellt förbud mot utfodring med möjlighet till undantag. Utskottet tycker i stället att utfodring generellt sett ska vara tillåtet, men att det i enskilda fall ska kunna förbjudas. Det när andra lösningar inte är möjliga eller när det går att påvisa en påtaglig skada. På så sätt skulle ett förbud kunna omfatta ett visst område och vara tidsbegränsat.
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår därför att riksdagen säger nej till regeringens lagförslag i denna del och i riktar ett tillkännagivande till regeringen om det här. Enligt utskottet bör regeringen återkomma med nya lagförslag i frågan som går mer i linje med utskottets synpunkter.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller inte med utskottsmajoriteten utan reserverar sig mot utskottets förslag i denna del.

Regeringen bör återkomma om kameraövervakning av vilt

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår ytterligare ett tillkännagivande till regeringen. Bakgrunden är att riksdagen förra året uppmanade regeringen att överväga att införa ett undantag från tillståndsplikten när det gäller kameraövervakning av vilt.
Regeringen anser dock inte att det i nuläget finns förutsättningar att gå vidare med ett förslag i frågan. Enligt regeringen krävs ytterligare överväganden och regeringen vill därför överväga frågan vidare inom ramen för en översyn av kameraövervakningslagen. Miljö- och jordbruksutskottet delar dock inte regeringens bedömning. Utskottet anser att regeringen snarast bör gå riksdagens tidigare beslut till mötes och återkomma med ett förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt med ett anmälningsförfarande. Ett sådant förslag skulle innebära att kameraövervakningen under vissa förutsättningar endast skulle behöva anmälas, och att det i dessa fall inte skulle krävas ett tillstånd.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag i denna del.

Ja till krav på snabb handläggning i domstol

Mål i domstol om jakt efter vissa rovdjur ska handläggas skyndsamt. I dag finns inte någon sådan bestämmelse i jaktlagen och därför föreslår regeringen en ändring i lagen. Miljö- och jordbruksutskottet i sin helhet håller med regeringen i den här frågan och föreslår därför att riksdagen antar lagförslaget. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 december 2016.

Viktig EU-fråga, gemensam statistik


EU genomlever nu en kris. Mitt i denna kan vi läsa om den viktiga frågan att få gemensamma regler för statistik om personer och hushåll. EU-ledamöter, kanske blir sådant svårt att förklara för oss medborgare. Visst finns argument, men nu får det vara nog med att peta i nationella frågor. Vilka ledamöter har röstat för detta?


logotyp: Sveriges riksdag
20 oktober 2016

Aktuellt

Finansutskottet kritiserar EU-förslag om gemensamma regler för statistik

Finansutskottet tycker att åtgärderna i EU-kommissionens förslag om gemensamma regler för europeisk statistik om personer och hushåll går för långt. Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till EU.
EU-kommissionen har lämnat ett förslag på en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll. Statistiken grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar. Förslaget gäller sju statistikområden:
arbetsmarknad
inkomster och levnadsvillkor
hälsa
utbildning
användning av informations- och kommunikationsteknik
tidsanvändning
konsumtion.
Av dessa styrs de fem första redan i dag av tvingande EU-förordningar medan de två sistnämnda statistikområdena är frivilliga för EU-länderna. Förslaget innebär att de nuvarande förordningarna slås samman till en gemensam förordning. Även statistikområdena som i dag är frivilliga ska ingå i den nya lagstiftningen.

Bra arbete men förslaget går för långt

Finansutskottet tycker att det är bra att det görs ett arbete för att säkerställa att den officiella statistik som tillhandahålls inom EU är tillförlitlig, aktuell och av hög kvalitet så att beslutsfattare, företag och allmänhet kan fatta korrekta och faktabaserade beslut.
Finansutskottet anser dock att förslaget till förordning går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen med lagstiftningen. Därmed är förslaget inte förenligt med subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Förslaget ska också uppfylla proportionalitetsprincipen: åtgärderna som föreslås ska inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Förslaget ger kommissionen en lagstiftande roll

Utskottet vänder sig emot att kommissionen i förslaget får en lagstiftande roll. På ett oförutsebart sätt skulle kommissionen kunna påverka reglernas framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol. Utskottet tycker att detta är olämpligt och att förslaget i dessa delar går längre än vad som är nödvändigt för att nå målet med lagstiftningen.

Motiverat yttrande till EU

Finansutskottet föreslår därför att riksdagen ska lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Om en tredjedel av de nationella parlamenten i EU-länderna anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lagt förslaget, oftast EU-kommissionen

Statens bidrag till partierna

                                           Pressmeddelande

Partibidragsnämndens beslut om stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer

Ansökningar om stöd enligt lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer för år 2017 har kommit in från samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer.
Partibidragsnämnden har den 19 oktober 2016 beslutat om följande stöd för stödåret 2017.
OrganisationSumma
Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund3 216 670 kr
Moderaterna2 655 810 kr
Sverigedemokraternas kvinnoförbund1 978 910 kr
Miljöpartiet de Gröna1 514 750 kr
Centerkvinnorna1 456 730 kr
Vänsterpartiet1 437 390 kr
Liberala kvinnor1 398 710 kr
Kristdemokratiska kvinnoförbundet1 340 690 kr
Totalt14 999 660 kr
Partibidragsnämndens beslut kan inte överklagas.
Partibidragsnämnden består av f.d. hovrättspresidenten Gunnel Wennberg (ordf.) samt justitieråden Gudmund Toijer och Mari Andersson.
Frågor om Partibidragsnämndens beslut besvaras av nämndens sekreterare rådmannen Feryal Mentes, telefon 070-180 55 79, e-postferyal.mentes@dom.se.

logotyp: Sveriges riksdag
19 oktober 2016

Pressmeddelande

Partibidragsnämndens beslut om stöd till politiska partier

Ansökningar om stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier för tiden den 15 oktober 2016 - 14 oktober 2017 har kommit in från samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ.
Samtliga partier har försäkrat att de inte tagit emot några anonyma bidrag.
Partibidragsnämnden har den 19 oktober 2016 beslutat om följande stöd för stödåret 2016/2017.
PartiSumma
Socialdemokraterna45 313 650 kr
Moderaterna37 174 800 kr
Sverigedemokraterna21 659 100 kr
Miljöpartiet14 544 450 kr
Centerpartiet13 670 400 kr
Vänsterpartiet13 312 800 kr
Liberalerna12 930 900 kr
Kristdemokraterna11 858 100 kr
Feministiskt initiativ1 666 500 kr
Totalt172 130 700 kr
Partibidragsnämndens beslut kan inte överklagas.
Partibidragsnämnden består av f.d. hovrättspresidenten Gunnel Wennberg (ordf.) och justitieråden Gudmund Toijer och Mari Andersson.
Frågor om Partibidragsnämndens beslut besvaras av nämndens sekreterare, rådmannen Feryal Mentes, telefon 070-180 55 79, e-postferyal.mentes@dom.se

onsdag 19 oktober 2016

Grattis Opalen

 

Förskolor i Uppsala tycks hålla hög klass. Som tidigare, länge sedan visserligen, chef inom vad som då benämndes barnomsorgen, känner jag stolthet. Inte för att jag har med dagens kvalitet att göra, utan för att Uppsala går före 

Uppsala kommun

 

Opalens förskola prisas för sin utvecklingsresa

Uppsala kommun - 2016-10-18 11:50 CEST

Onsdag 19 oktober tar Opalens förskola emot utmärkelsen Läsårets förskola. Foto: Uppsala kommun

Opalens förskola i Uppsala kommun tar emot utmärkelsen Läsårets förskola onsdag 19 oktober. Opalen hyllas för den mest anmärkningsvärda utvecklingsresan i hela landet under läsåret.
– Jag känner mig stolt över att vi tack vare kollektivt lärande tillsammans har utvecklat och ökat kvaliteten på förskolan. Det är stort och fantastiskt roligt att vi får den här utmärkelsen, säger Opalens förskolechef Camilla Christoffersson.
I samband med att förskolan tar emot utmärkelsen i Stockholm kommer förskolan även att föreläsa om sin utvecklingsresa.
Uppsala kommun har förskolor som har hamnat högst upp i Qualis kvalitetssäkring två läsår i följd. I våras var det von Bahrs förskola i Uppsala. Nu är det alltså Opalens tur.
– Att Opalens förskola får utmärkelsen nu och att von Bahrs förskola utsågs till Sveriges bästa förskola i våras visar att vi lyckas hålla hög kvalitet i våra kommunala förskolor, säger Caroline Hoffstedt (S), ordförande i utbildningsnämnden.
Qualis är till för att kvalitetssäkra verksamheten i förskola och skola

Region Uppsala snart en realitet


Nu är det alltså klart att Uppsala län blir Region Uppsala. Den stora förändringen är att Regionförbundet i Uppsala län upphör, varvid Region Uppsala tar över dess uppgifter.

Detta är, av vissa, tänkt att vara under endast en övergångsperiod. Om några år ska Region Uppsala bli en del av Svealandsregionen, bestående av sex av de nuvarande landstingen.
Varför? Jo, i Sverige löser vi vanligtvis problem i offentlig sektor med omorganisation. Och när en sådan inte blir vad man tänkt sig tillsätter man ny organisationsutredning.
Nya regionindelningsförslaget är ännu allvarligare än så. Bland annat, åstadkommer det ökat avstånd mellan medborgarna och de förtroendevalda. Till det kommer att behovet av samverkan mellan verksamheter inte kommer att följa heller de nya gränserna varvid nya byråkratiska svårigheter uppstår.
Former för samarbete innehåller helt andra frågeställningar än geografiska gränser 


Vissa landsting tar över det regionala utvecklingsansvaret (KU2) 

Landstingen i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län ska ta över det så kallade regionala utvecklingsansvaret. Det betyder att landstinget ansvarar för arbetet med regionens tillväxt samt planer för länets infrastruktur. I alla dessa län, förutom Uppsala, är det i dag länsstyrelsen som hanterar detta. I Uppsala län är det istället ett samverkansorgan som har ansvaret. Landstingen i de här länen har själva ansökt om att få ta över ansvaret.
Det ska också vara möjligt för landstingen att beteckna landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen istället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 1 januari 2017

tisdag 18 oktober 2016

Har ni hört något så illa.

Nedanstående har jag hämtat från en kvällstidning. 

Jag  var tvungen att läsa flera gånger. Moderaterna är tveksamma till att arbeta för ett kärnvapenstopp, ty det kan äventyra NATO-medlemskap. Kan något sådant vara sant. Ett svenskt politiskt parti är tveksamt till att Sverige ska ägna sig åt att försöka avskaffa kärnvapnen.
Nu kommer jag att kräva av L, C och KD att tydligt redovisa huruvida man är eniga med Moderaterna.


”Stänger dörren till Nato”

Svenska partier har länge drivit nedrustningsfrågor.
Båda regeringspartierna S och MP har kongressbeslut om att verka för nedrustning i världen. Men också företrädare för Allianspartierna har tidigare pläderat för detta. Den senaste tiden har dock företrädare för Moderaterna bytt fot i frågan.
I en utrikespolitisk debatt 2014 slog M:s försvarspolitiske talespersonHans Wallmark fast att arbetet för kärnvapennedrustning är "centralt".
Vid en interpellationsdebatt i riksdagen nyligen varnade han dock Sverige för att säga ja till kärnvapenresolutionen – med tanke på Nato.
– Detta skulle vara mycket olyckligt eftersom ett ja till den resolutionen bedöms vara oförenligt med ett medlemskap i Nato. Regeringen skulle med ett sådant agerande stänga dörren till ett framtida svenskt Natomedlemskap, sa han.

måndag 17 oktober 2016

Våld skapar mer våld

Tänk så olika vi fungerar, vi människor. Jag lyssnade på ÖB i går kväll. Han talade om hotet från Ryssland. Dock försökte han tona ner skrämseltaktiken. Många reagerade, enligt iakttagelser på sociala medier, med att kräva mer svenska vapen och några krav på NATO-anslutning. 
Jag tänker tvärtom. Nu måste Sverige i alla möjliga internationella sammanhang tala om avspänning och dialog. Hot mot hot och våld mot våld löser inte konflikter. Det är förtroendeskapande åtgärder, som vår värld behöver.
Det är inte fel på vare sig mig eller de som tycker tvärt emot vad jag tycker. Dock har vi drabbats olika av uppväxt, omgivning och media. Dom sistnämnda måste sluta med sin medvetna propaganda. Sluta tala om våldet som en konfliktlösningsmetod. Våld skapar mer våld

lördag 15 oktober 2016

Jag drack kaffe med ögonbindel


I samband med den riksomfattande kampanjen Gata för alla som
Synskadades Riksförbund (SRF) just nu genomför genomförde SRF Uppsala Län
onsdag 5 oktober en vandring i Uppsalas centrala gatumiljö
 för att förse cyklar, s k gatupratare och andra felaktigt placerade
hinder med gula P-anmärkningslappar som uppmärksammar att aktuellt
föremål är placerat på ett för synskadade olämpligt sätt. Jag deltog för att försöka
förstå

Kampanjen Gata för alla avslutas på Vita Käppens dag i dag på Gränby Centrum. 
Jag deltog för att förstå ännu mer.
Jag prövade att med knapp ledsyn orientera mig in bland frukt och grönt på Kvantum.
Inte var det lätt. Därefter försökte jag med ögonbindel, det vill säga helt utan syn,
dricka kaffe och äta rulltårta med grädde. 

Politiska beslutsfattare måste i alla beslut väga in hänsynen till, bland andra, 
synskadade. En påminnelse, som blev ännu tydligare i dag. Men också arbeta för att 
förse allmänheten med kunskap om de villkor, som gäller för synskadade personer


fredag 14 oktober 2016

Intressant från EU-nämnden


Klimatminister Isabella Lövin (MP) var upprörd i EU-nämndens möte på fredagen sedan de borgerliga partierna krävt att Sverige ska arbeta hårdare för att andra EU-länder ska minska sina koldioxidutsläpp.
Först efter att mötet ajournerats kunde regeringen och allianspartierna enas om en kompromiss. Även i en skrivning om svenskt självbestämmande över skog tvingades Lövin backa.
– I dag har vi räddat svensk skog. Sverige behåller självbestämmandet, säger Annika Karlsson (M), ledamot i EU-nämnden.
Hon syftar på en skrivning som handlar om att EU skulle kunna få makt över hur mycket skog som ska få avverkas i Sverige. Nu ställde sig de fyra borgerliga partierna och även Sverigedemokraterna bakom en skrivning att Sverige ”inte kan acceptera en förordning där nationellt självbestämmande över skogsfrågor på något sätt äventyras”.
ANNONS:– Det är inte bara en lek med ord. Det är viktigt på riktigt, säger Annika Karlsson.
Men Isabella Lövin tonar ner betydelsen för skogen av den nya formuleringen som regeringen accepterat. Den svenska skogen har inte räddats av detta, anser hon.
– Det är en väldigt överdriven ståndpunkt. Vi har haft en väldigt klar ståndpunkt att skogen är en nationell angelägenhet, säger Isabella Lövin.
Flera ledamöter som var med på fredagens utdragna EU-nämndsmöte – det pågick i nästan fyra och en halv timme – berättar för DN att Lövin blev mycket upprörd när de borgerliga krävde skarpare skrivningar om att andra EU-länder än Sverige ska ta sitt ansvar och minska koldioxidutsläppen.
– Jag var lite förvånad över att det rådde något missförstånd om hur vi kunde driva ståndpunkter i EU-kretsen som faktiskt hade kunnat äventyra Sveriges starka ställning, säger klimatministern.
Efter att mötet ajournerats gick de borgerliga med på en kompromisskrivning. Men SD, som i torsdags som enda riksdagsparti röstade nej till Parisavtalet, röstade i stället på det ursprungligen moderata motförslaget.
– Hon var väldigt irriterad på alliansen. Jag kan förstå det, för hade man gått på alliansens linje hade Sverige på EU-nivå hamnat i samma ringhörna som länder som vill släppa ut mer som till exempel Polen, säger Martin Kinnunen (SD), ledamot i EU-utskottet