tisdag 4 oktober 2016

Privata tandläkare ska ge även tandvård

Vad mer än tandvård kan man få hos privata tandläkare? Asylsökande ska även kunna få tandvård. 

Uppsnabbat vårdstyrelsen 3 oktober

I detta nyhetsbrev:



    Asylsökande vuxna ska kunna söka privat tandvård

    Asylsökande vuxna ska i fortsättningen även kunna få tandvård hos privata tandläkare. Det beslutade vårdstyrelsen.
    I våras ändrade landstinget reglerna så att det blev möjligt för asylsökande barn att kunna få tandvård hos både Folktandvården och privattandläkare. Lagen satte då stopp för att ge vuxna asylsökande samma möjlighet. I juni beslutade regeringen om en ändring i förordningen och gav landstingen möjlighet att teckna avtal med privata tandläkare om att få ersättning för asyltandvård.
    De nya reglerna innebär att privattandläkare, efter att ha tecknat avtal med landstinget, har möjlighet att behandla asylsökande vuxna. De vuxna patienterna erbjuds akut tandvård och tandvård som inte kan anstå, till skillnad från asylsökande barn som har rätt till samma tandvård som barn födda i Sverige. Besöksavgiften för patienten bestäms av Migrationsverket och är idag 50 kr.
    De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2016.
    (SD) reserverade sig och yrkade på avslag.

    Vårdstyrelsens delårsrapport

    90 procent av patienterna som kontaktar länets primärvård kommer fram samma dag. Det framgår av delårsrapporten till och med augusti, som presenterades för vårdstyrelsen.
    86 procent av patienterna hos de landstingsdrivna vårdcentralerna fick läkartid inom en vecka.
    Landstinget uppfyller därmed inte fullt ut vårdgarantins krav. Orsaken är svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och läkare.
    Tillgängligheten inom Folktandvården har förbättrats, både inom allmän- och specialisttandvården.
    När det gäller det ekonomiska läget är prognosen att det ekonomiska resultatet för 2016 kommer att bli bättre än budget. Detta hänger samman med lägre kostnader för personal och upphandlad vård, vilket i sin tur leder till minskad produktion och sämre tillgänglighet.
    (M), (KD), (C) och (L) lämnade ett särskilt yttrande.

    Frågor om ersättning till barnmorskemottagningar besvarade

    Vid vårdstyrelsens togs ett ärende upp som handlade om införandet av så kallad CNI-ersättning, det vill säga ersättning som ges utifrån socioekonomiska faktorer, till barnmorskemottagningar. Ärendet hade initierats av Anna-Karin Klomp (KD), Emilie Orring (M), Aranka Botke Ncomo (C) och Johan Enfeldt (L). De ville ha svar på frågor om vilket kunskapsunderlag som fanns för att CNI ger bättre vård, hur många besök som idag görs per barnmorskemottagning utifrån data i mödravårdsregistret och hur beslutet kommunicerats till vårdgivarna.
    Enligt svaret känner enheten för vårdavtal inte till något underlag som visar att CNI ger bättre vård eller mödravård. Det används som en metod för att fördela resurser utifrån socioekonomiska faktorer som förknippas med ett förväntat ökat vårdbehov. Ett exempel på hur det har använts är Region Örebro län, som med hjälp av extra tilldelning via CNI har arbetat med kulturtolkar för att utlandsfödda kvinnor ska lära sig det svenska mödravårdssystemet och söka tidigare för sin graviditet.
    Det går i nuläget inte att ta fram uppgifter om antal besök per mottagning. Vårdgivarna har informerats om beslutet via protokollet, den reviderade regelboken och en tabell med det justerade CNI-värdet.
    Vårdstyrelsen beslutade att ärendet om regelboksändring för barnmorskemottagningar av formella skäl ska tas upp på nytt vid nästa sammanträde
    Skicka en kommentar