måndag 18 december 2017

Det här kallar jag inte politisk styrning

"När det gäller ekonomin beräknas förvaltningen Primärvården göra ett underskott på minus 16,2 miljoner kronor under 2017. Den försämrade prognosen beror främst på lägre produktion.
Även Hälsa och habilitering väntas göra ett underskott på 6,5 miljoner kronor. Folktandvårdens prognos visar på plus 4,8 miljoner kronor, vilket är något sämre jämfört med vad som budgeterats."
????? Förvaltningar gör inte underskott. Det är alltid ett politiskt organ, som är ansvarigt. Nu undrar man: vilka åtgärder tänker vårdstyrelsen vidta? Man lägger väl inte rapporterna till handlingarna. Var finns den politiska styrningen och det politiska ansvaret?


Uppsnabbat vårdstyrelsen 18 december

I detta nyhetsbrev:

  • Månadsrapport november
  • Fler sjuksköterskor till korttidsboenden
  • Svar på initiativ om utökade medel till Röda korset
  • Friare val av hjälpmedel avskaffas


Månadsrapport november

89 procent av patienterna som kontaktade en vårdcentral i länet kom fram samma dag och 83 procent fick tid för läkarbesök inom sju dagar. Det framgår av vårdstyrelsens månadsrapport för november.
När det gäller ekonomin beräknas förvaltningen Primärvården göra ett underskott på minus 16,2 miljoner kronor under 2017. Den försämrade prognosen beror främst på lägre produktion.
Även Hälsa och habilitering väntas göra ett underskott på 6,5 miljoner kronor. Folktandvårdens prognos visar på plus 4,8 miljoner kronor, vilket är något sämre jämfört med vad som budgeterats.

Fler sjuksköterskor till korttidsboenden

Bemanningen av sjuksköterskor som ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser för barn på kommunala korttidsboenden i Uppsala län ska utökas. Det beslutade vårdstyrelsen.
Beslutet grundar sig på en bedömning att tillgången till sjuksköterskor har varit alltför dålig på korttidsboendena. Detta kan leda till säkerhetsbrister, till exempel att personalen saknar tillgång till aktuella ordinationer.
Beslutet innebär att den medicinska enheten vid förvaltningen Hälsa och habilitering utökas med tre sjukskötersketjänster, vilket är en fördubbling jämfört med idag. Kostnaden beräknas uppgå till 1,9 miljoner kronor per år.

Svar på initiativ om utökade medel till Röda korset

Vårdstyrelsen tog upp ett initiativärende om resursförstärkning till Röda korsets behandlingscentrum som väckts av (KD), (L), (M) och (C). Regionstyrelsen beviljade tidigare under hösten ett tillskott med 800 000 kronor per år under åren 2017-2019. Mot bakgrund av att frågan redan hanterats i regionstyrelsen ansågs ärendet besvarat.

Friare val av hjälpmedel avskaffas

Region Uppsala avslutar Friare val av hjälpmedel för syn- och kommunikationshjälpmedel samt hjälpmedel inom förflyttning, personlig vård och kognition för den som är under 21 år. Det beslutade vårdstyrelsen.
Valmöjligheten infördes 2012 och innebär att brukare kan få bidrag för att själva köpa vissa typer av hjälpmedel som ett egenvårdsbeslut. Systemet har endast utnyttjats i mindre skala. Under perioden 1 januari 2016 till 30 juni 2017 har sex patienter fått rekvisition men endast tre patienter har använt möjligheten, vilket ska jämföras med det totala antalet förskrivna hjälpmedel, som uppgår till 6 500 – 7 000 per år.
Friare val av hjälpmedel upphör den 31 december 2017.
(KD), (M), (L) och (C) reserverade sig och yrkade på att systemet med friare val av hjälpmedel ska behållas med hänsyn till patientens självbestämmande och delaktighet och att välja hjälpmedel kan innebära stor skillnad i livskvalitet för den enskilde. De yrkade också på att en barnkonsekvensanalys ska göras. Detta avslogs.

söndag 17 december 2017

Vem bryr sig om språket

Det kan inte bero på okunskap. Men, om inte, vad beror det då på? Alla dessa språkfel. För nog har väl alla kommentatorerna lärt sig i skolan pluralformen av meter, decimeter och kilometer. Nu har det dessutom blivit, inte bara vanligt utan, vedertaget att inte skilja på riktning och läge genom orden var och vart. För att inte tala om ordet liksom, som används i varje mening.
Är det så att skolan lär att det inte spelar någon roll? Skriv som du vill kanske är budskapet. Häng på det som är inne. Det gäller att hänga mä.



lördag 16 december 2017

Riksda´n om renodling av Polisens uppgifter


logotyp: Sveriges riksdag
14 december 2017

Aktuellt

 

Ännu fler arbetsuppgifter bör tas bort från polisen

Regeringen föreslår att vissa av polisens uppgifter som rör djur ska flyttas till länsstyrelserna. Justitieutskottet säger ja till förslaget men vill att polisens verksamhet ska renodlas ännu mer. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska uppmana regeringen att senast den 1 mars 2018 återuppta utredningen om renodling av polisens arbete.
Regeringen har lämnat ett förslag till riksdagen som innebär att vissa uppgifter på djurområdet som i dag är polisens ansvar men som inte kräver polisens befogenheter och kompetens ska flyttas över på länsstyrelserna. Det gäller exempelvis att omhänderta vanvårdade djur enligt djurskyddslagen samt flera uppgifter enligt tillsynslagen över hundar och katter, till exempel att omhänderta vanvårdade hundar och meddela beslut om att en hund ska ha koppel eller munkorg vid bristande tillsyn.
Justitieutskottet ser positivt på regeringens förslag och föreslår att riksdagen säger ja till förslaget.

Fler arbetsuppgifter bör tas bort

Utskottet anser dock att arbetet med renodling måste fortsätta. Andra uppgifter som skulle kunna vara aktuella för att tas bort från polisen är vissa tillstånds- och tillsynsärenden och passhantering.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen framhållit hur viktigt det är att förstärka polisens kärnverksamhet och att renodla polisens arbetsuppgifter. I april 2016 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återuppta utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter. Utskottet konstaterar att regeringen nu uppger att arbete kring tidigare tillkännagivanden pågår. Den aktuella utredningen har emellertid inte återupptagits. Regeringen har inte heller, såvitt känt, vidtagit några åtgärder för att ytterligare renodla polisens verksamhet på andra områden än djurskydd, omhändertagande av berusade personer och transporter av frihetsberövade.

Ny uppmaning om att återuppta utredning

Därför vill justitieutskottet att riksdagen ännu en gång uppmanar regeringen att återuppta utredningsarbetet. Mot bakgrund av regeringens behandling av tidigare tillkännagivanden bör ett nytt tillkännagivande komma med en tidsfrist om att utredningen ska ha återupptagits senast den 1 mars 2018. Bakom förslaget till tillkännagivande finns motionsförslag från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Invändningar mot förslaget till tillkännagivande

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag till tillkännagivande. Partierna håller med om att polisens verksamhet bör renodlas men anser inte att det finns anledning att göra ännu ett tillkännagivande i frågan. De aktuella lagförslagen är ett led i att tillgodose de tidigare tillkännagivandena och regeringen har också redovisat att tillkännagivandena ännu inte är slutbehandlade

fredag 15 december 2017

Ingen rolig läsning

Sifo             15/12     12/11      Diff  Val 2014      Diff
==============================================================
S                 29,3      29,8      -0,5      31,0      -1,7
V                  7,4       6,9       0,5       5,7       1,7
MP                 4,1       4,2      -0,1       6,9      -2,8
M                 22,0      22,4      -0,4      23,3      -1,3
C                 10,2      10,3      -0,1       6,1       4,1
L                  5,0       5,4      -0,4       5,4      -0,4
KD                 2,7       3,1      -0,4       4,6      -1,9
SD                16,5      14,7       1,8      12,9       3,6
Rödgröna          40,8      40,9      -0,1      43,6      -2,8
Alliansen         39,9      41,2      -1,3      39,4       0,5
Blockskillnad      0,9       0,3       0,6       4,2      -3,3

Från Riksda´n 14 december


logotyp: Sveriges riksdag
14 december 2017

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 14 december

Kraven på hållbarhetsrapportering bör minskas (CU7)
Pengar till bland annat aktivitets- och sjukersättningar (SfU1)
Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)
Pengar till studiestöd (UbU2)

Kraven på hållbarhetsrapportering bör minskas (CU7)

Riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om att minska kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Enligt riksdagen bör regeringen även göra det tydligare vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhetsrapporteringen.
Sedan slutet av år 2016 finns krav på att alla företag i Sverige av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport. De svenska reglerna bygger på EU-lagstiftning men innebär att fler företag måste hållbarhetsrapportera än vad EU:s regler kräver. Riksdagen anser att hållbarhetsrapportering i grunden är bra men att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag måste rapportera än vad som krävs enligt EU-reglerna.
Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området associationsrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Pengar till bland annat aktivitets- och sjukersättningar (SfU1) 

Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.
Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta sin sjukskrivning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) 

77,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, kostnader för statlig assistansersättning, bidrag till folkhälsa och sjukvård samt tandvårdsförmåner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen upprepade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen uppmanade i mars 2017 regeringen att lägga förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privata utförare inom socialtjänsten även ska gälla för offentliga utförare. Regeringen anser inte att samma typ av tillstånd behövs och att det tidigare tillkännagivandet har behandlats färdigt.
Riksdagen håller dock inte med regeringen utan uppmanade regeringen igen att komma med ett förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privat verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet.

Pengar till studiestöd (UbU2) 

Gymnasieelever och studenter på högskola och universitet ska få höjda bidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär höjda bidragsnivåer inom studiestödet. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet studiestöd ska fördelas. 24,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet. Mest pengar, drygt 16 miljarder kronor, går till studiemedel för studerande vid högskolor och universitet. Drygt 4 miljarder kronor går till studiehjälp, vilket bland annat omfattar studiebidrag till gymnasieelever.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Från Riksda´n 15 december


logotyp: Sveriges riksdag
15 december 2017

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 15 december

Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)
Pengar till statsskuldsräntor (FiU4)
Pengar till EU-avgiften (FiU5)
De statliga myndigheternas internrevision har granskats (FiU29)
EU-förslag om tillsynsmyndigheters befogenheter går för långt (FiU31)
Polisen bör slippa krav på tillstånd för kameraövervakning (JuU19)
Fortsatt svenskt deltagande i insats i Afghanistan (UFöU1)
Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (UFöU2)
Pengar till utbildning och universitetsforskning (UbU1)

Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) 

Knappt 16,3 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, drygt 13,2 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Utöver det fördelas pengar bland annat till olika myndigheter, exempelvis Finansinspektionen som får knappt 603 miljoner kronor och Statistiska centralbyrån som får drygt 557 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrade bankavgifter till resolutionsreserven, den statliga fond som kan användas för att hantera en finanskris. Avgiften höjs 2018 för att sedan stegvis trappas ned 2019 och 2020. Lagändringarna börjar gälla stegvis från och med den 1 januari 2018.

Pengar till statsskuldsräntor (FiU4) 

Cirka 11,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till EU-avgiften (FiU5) 

Cirka 39,5 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta utgiftsområde.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU och en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

De statliga myndigheternas internrevision har granskats (FiU29) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna.
Riksrevisionens övergripande slutsats efter granskningen är att internrevisionens förutsättningar att bedriva sitt uppdrag behöver bli bättre. Regeringen avser dock inte att följa de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i sin rapport, bland annat därför att den inte anser att internrevisionen i staten bör skilja sig från de standarder som gäller internationellt.
Regeringen instämmer ändå i Riksrevisionens bedömning att internrevisionen ska ha tillräckliga förutsättningar att bidra till en god intern styrning och kontroll i de statliga myndigheterna. Riksdagen ser positivt på detta. Riksdagen välkomnar även att regeringen i budgetpropositionen för 2018 betonar att internrevisionen utgör ett centralt stöd för myndighetsledningarna i arbetet med att säkerställa en god intern styrning och kontroll. Att myndigheterna har en fungerande internrevision är centralt för att regeringen ska kunna försäkra sig om att den statliga verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande regler, och redovisas på ett tillförlitligt sätt.
Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU-förslag om tillsynsmyndigheters befogenheter går för långt (FiU31) 

EU-kommissionen föreslår att de tre europeiska myndigheterna för finansiell tillsyn, de så kallade Esa-myndigheterna, ska få utökade befogenheter och fler uppdrag. Riksdagen anser att delar av förslaget går för långt. Det gäller förslag om strategiska tillsynsplaner, tillsyn av vissa typer av fonder och regler om prospekt.
Riksdagen menar att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Bland annat är tillsyn som är kopplad till nationell rätt något som de nationella myndigheterna är bäst lämpade att utföra. Riksdagen anser också att tillsynen riskerar att bli ineffektiv och att ansvaret kan bli otydligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Polisen bör slippa krav på tillstånd för kameraövervakning (JuU19) 

Riksdagen har tidigare riktat en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att polisen ska få större möjlighet än i dag att använda sig av kameraövervakning i områden med hög brottslighet. Regeringen har meddelat att den håller med och före årets slut tänker tillsätta en ny utredning, som bland annat ska överväga om kravet på tillstånd för polisens kameraövervakning ska tas bort och ersättas med anmälningsplikt.
Riksdagen befarar dock att regeringens arbete med frågan kan ta för lång tid och vill skynda på ärendet. Riksdagen uppmanade därför regeringen att komma med ett förslag om att polisens krav på tillstånd för kameraövervakning tas bort och ersätts av en anmälningsplikt. De nya reglerna bör enligt riksdagen börja gälla senast när den nya lag om kamerabevakning som är planerad börjar gälla, det vill säga den 25 maj 2018.

Fortsatt svenskt deltagande i insats i Afghanistan (UFöU1) 

Sverige ska även under 2018 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.
Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2018.

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (UFöU2) 

Sverige ska även under 2018 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Det har riksdagen beslutat.
Insatsen genomförs för att bekämpa terrororganisationen Daish och för att stabilisera Irak. Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2018.
Insatsen görs av en internationell koalition som består av 69 länder, bland annat flera EU-stater. Insatsen går bland annat ut på att utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien. Den militära kampen mot Daish har under 2017 lett till återtagandet av Mosul, Tal Afar och Hawija.
Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet vill att regeringen ska återrapportera till utrikesutskottet om insatsens utformning, eventuella förändrade förutsättningar, och insatsens bidrag till måluppfyllanden. Återrapporteringen ska ske till utrikesutskottet vid tre tillfällen under 2018. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande om att regeringen ska fortsätta utveckla målformuleringarna i syfte att göra målen uppföljningsbara.

Pengar till utbildning och universitetsforskning (UbU1) 

Cirka 78 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till utbildning vid landets universitet och högskolor och till barn- och ungdomsutbildning samt forskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Utbildningsutskottet har granskat regeringens resultatredovisning för det här utgiftsområdet. Inom ramen för det arbetet har utskottet också gjort en uppföljning av riktade statsbidrag och uppdrag inom skolområdet.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om utbildning och universitetsforskning

Från Regionens Fastighets- och servicenämnden

Uppsnabbat fastighets- och servicenämnden 15 december

I detta nummer:

  • Anslag till fastighets- och servicenämndens budget
  • Fastighetsutvecklingsplan för Tierp och Kungsgärdet föreslås 
  • Programarbete för ny cyklotron på Akademiska sjukhuset


Anslag till fastighets- och servicenämndens budget

Fastighets- och servicenämnden kommer att få 81,5 miljoner i anslag till sin budget enligt beslut från regionfullmäktige. Budgeten innehåller anslag för Resurscentrums verksamhet som under 2018 bland annat får ny verksamhet knuten till sig.
Den nya verksamheten som flyttas till Resurscentrum från den 1 januari är Primärvårdens IT-enhet. Primärvården och Hälsa och Habilitering kommer att slås samman till en ny förvaltning efter årsskiftet 2018.

Fastighetsutvecklingsplan för Tierp och Kungsgärdet föreslås

För att kunna utnyttja fastigheterna effektivt och för att bland annat kunna samla olika verksamheter i samma byggnad i Tierp och på Kungsgärdet har fastighets- och servicenämnden, i samarbete med vård- och sjukhusstyrelsen, tagit fram en fastighetsutvecklingsplan.
Därför föreslår fastighets- och servicenämnden att regionstyrelsen ska besluta att gå vidare med förslagen för fastighetsutvecklingsplanen för Tierps vårdcentrum och Kungsgärdet.
Nämnden föreslår att fastighets- och servicenämnden ska fortsätta utveckla fastigheterna som Tierps vårdcentrum och Kungsgärdet har sina verksamheter i, tillsammans med vård- och sjukhusstyrelsen.
Kontakt ska även tas med Tierps och Uppsala kommun för att samarbeta kring utvecklingen av fastigheterna. Fastighets- och servicenämnden ska även ta kontakt med byggherrar för att undersöka vilka möjligheter det finns för utveckling av ovannämnda fastigheter.
Förslaget till fastighetsutvecklingsplan beräknas kosta 1,5 miljoner kronor per år fram till år 2020.

Programarbete för en ny cyklotron på Akademiska sjukhuset

Nämnden beslutade idag att starta ett programarbete för en ny cyklotron på Akademiska sjukhuset i hus B16. Den nya cyklotronen kommer att placeras i en ny utbyggnad som placeras bredvid den befintliga byggnaden.
I programskedet ska det även utredas om ett förstärkt bjälklag på den nya utbyggnaden. Denna kostnad ska redovisas för sig innan det blir ett eventuellt genomförandebeslut.
Programarbetet får uppgå till 2,42 miljoner kronor och den totala investeringskostnaden för hela projektet får maximalt uppgå till 62,367 miljoner kronor.
Den förändrade hyres- och driftkostnaden kommer att finansieras av Akademiska sjukhusets i deras nuvarande budget.

torsdag 14 december 2017

DAGENS REFLEKTION 14 december: nedslag i dagens tidning

Ett par moderater skriver i dag i UNT om hur nuvarande majoritet i kommunen straffar företag. Straffet ases bestå av den vinstbegränsning, som regeringen tycks vilja införa. Artikelförfattarna hävdar att försämringen av kommunens placering i näringslivsrankingen beror på, bland annat, politikers attityd till företag. Visst är det illa att företag ser negativt på kommunenens sätt att förhålla sig till näringslivet, men kopplingen till vinstdebatten.....?
Varför kan inte politiker fås att förstå att frågan om externa utförare av välfärdstjänster inte är en vinstfråga utan en fråga om att skriva hållbara avtal och att följa upp dessa och utkräva ansvar.

I en artikel om användning av cykellyse sägs att risken att åka fast för avsaknad av lyse. Polisen proriterar annat. Till detta kommer att ingen åker fast för brott mot användning av blinker. Polisen prioriterar annat. Till detta kommer att många bostadsinbrott inte blir utredda. Polisen prioriterar annat. Hastighetsbegränsningarna efterlevs inte. Polisen prioriterar annat. Så till den grad att kommunen tvingas knöla till gatorna.

På annan plats: "förlorare" ska vara förlorade. "Eventcenter ville på onsdagen inte kommentera varken förslaget eller..." Ska lyda vare sig förslaget eller...Kan också lyda: ...ville på onsdagen kommentera varken förslaget eller...
I samma artikel sägs L, C och KD ha lagt ner sina röster. Lägga ner sin röst i fråga om ett bolagsköp? Jag förstår inte. Vad är det man då vill? Förhoppningsvis finns ett särskilt yttrande i vilket man förklarar detta.

I en artikel utvisningar står: "...gäller bland annat en progammerare som skulle utvisas efter att inte kunnat ha visat". ...efter att inte kunnat visa...


onsdag 13 december 2017

Från riksda´n 13 december


logotyp: Sveriges riksdag
13 december 2017

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 13 december

Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)
Exportkontrollen av krigsmateriel har granskats (UU3)
Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU4)
Pengar till kommunerna (FiU3)
Finansinspektionen får verktyg för att motverka finansiella obalanser (FiU19)

Pengar till miljö- och naturvård (MJU1) 

Nästan 11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, nästan 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 390 miljoner jämfört med förra året. 1,4 miljarder går till skydd av värdefull natur. Åtgärder för värdefull natur får drygt 1,2 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2016. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

Exportkontrollen av krigsmateriel har granskats (UU3)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om exportkontrollen av krigsmateriel. Det vill säga produkter som är framtagna för militärt bruk.
Syftet med Riksrevisionens granskning var att undersöka om kontrollen av exporten av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och om den fungerar som det var tänkt. Den myndighet som ansvarar för själva kontrollen är Inspektionen för strategiska produkter (ISP).
Riksrevisionen har kommit fram till att ISP överlag har ett fungerande arbetssätt men ger också några rekommendationer till regeringen och ISP om vad som kan förbättras.
Regeringen håller till största delen med Riksrevisionen och de kommer att följa upp vilka åtgärder ISP genomför utifrån rekommendationerna. Riksdagen välkomnar riksrevisionens rapport och ser fram emot att regeringen återkopplar om hur de följt upp granskningen. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) 

74,1 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, 22,7 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. 19,2 miljarder kronor går till lönebidrag, det statliga bolaget Samhall och andra insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska program och insatser får 13,4 miljarder kronor och till nystartsjobb och yrkesintroduktionsutbildningar går 5,7 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU4) 

Riksdagen sa nej till 78 motionsförslag från den allmänna motionstiden om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen. Skälen till det är bland annat att det redan pågår ett arbete inom flera av områdena. Motionerna handlar bland annat om stärkta drivkrafter för arbete, ett förlängt arbetsliv och Arbetsförmedlingen.

Pengar till kommunerna (FiU3) 

Cirka 111,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, cirka 99,8 miljarder kronor. 7 miljarder kronor går till stöd med anledning av flyktingsituationen och drygt 4 miljarder kronor till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Finansinspektionen får verktyg för att motverka finansiella obalanser (FiU19) 

Finansinspektionen ska få möjlighet att genomföra fler åtgärder för att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. Åtgärderna kan till exempel vara olika typer av begränsningar av hur mycket kredit hushåll och företag kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagen innebär bland annat att banker och andra kreditinstitut och olika typer av bolåneföretag ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden.
Finansiella obalanser på kreditmarknaden kan innebära stora risker och leda till betydande negativa effekter för Sveriges ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2018

DAGENS REFLEKTION 13 december: Kommunalråd utses inte av väljarna

I valet bestämmer vi väljare vilka personer som ska bli kommunfullmäktige-, regionfullmäktige- och riksdagsledamöter. Kommunalråd och regionråd utses av fullmäktige efter nominering från partierna. Hur många råd som ska utses beror på ett beslut i fullmäktige. Det borde sålunda inte, av främst två skäl, vara en självklarhet redan när partierna fastställer sina valsedlar, vilka som är kandidater. Ett parti kan nominera nummer fem på valsedeln som kommunalråd och fullmäktige kan besluta, till exempel, att kommunen ska ha endast två kommunalråd. Kommunalråds- respektive regionrådskandidat kan man bli först sedan antalet fastställts och partiet nominerat.
Det finns ingen automatik i att varje parti ska inneha en rådspost.
Exempel: På 90-talet fanns fem kommunalråd i Uppsala kommun (S, M o Fp)
Nuvarande ordning med 12 - 13 kommunalråd respektive regionråd vill jag kalla slöseri med skattepengar

Från riksda´n 12 december


logotyp: Sveriges riksdag
12 december 2017

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 12 december

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)
Postnord får extra kapitaltillskott (FiU28)
Pengar till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1)
Pengar till gårdsstöd, landsbygd och Sveriges lantbruksuniversitet (MJU2)
Pengar till näringsliv och exportfrämjande (NU1)
Pengar till regional tillväxt (NU2)
Ja till pengar för ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)
Ja till pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)
Pengar till migration (SfU4)
Pengar till kommunikationer (TU1)

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1) 

25,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 19,3 miljarder kronor, går till ersättningar till kommuner och landsting för deras kostnader i samband med flyktingmottagandet. Knappt 5,2 miljarder kronor går till etableringsersättningar till nyanlända invandrare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. 334 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder, exempelvis en fortsatt satsning på att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 80,3 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Postnord får extra kapitaltillskott (FiU28) 

Regeringen vill ge Postnord AB ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor. Finansutskottet och näringsutskottet konstaterar att Postnord under en längre tid har haft svårigheter att anpassa sin verksamhet till ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med tillskottet är bland annat att säkerställa att posttjänsten håller god kvalitet.
Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten, och båda länderna ska bidra med extra medel. Danmarks tillskott är på 1 800 miljoner kronor. En del av det danska kapitaltillskottet är av ett slag som gör att Europeiska kommissionen först måste godkänna att tillskottet är förenligt med EU:s regler. Tillskottet innebär en ändring i statsbudgeten för 2017.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Pengar till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1) 

53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.
Riksdagen gav regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.

Pengar till gårdsstöd, landsbygd och Sveriges lantbruksuniversitet (MJU2) 

19,2 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, 6,7 miljarder kronor. Knappt 4,4 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet får 1,9 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att det särskilda kontot under Samefonden får användas för att finansiera underhåll av stängsel som är nödvändiga för arrendeavtalen. I dag används kontot för betalning av del av arrendekostnaden för renbete i Härjedalen.

Pengar till näringsliv och exportfrämjande (NU1) 

Sju miljarder för 2018 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar får Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, drygt 2,9 miljarder kronor. 1,1 miljarder går till Näringslivsutveckling och Exportfrämjande verksamhet får knappt 3,2 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till regional tillväxt (NU2) 

3,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, 2,1 miljarder kronor. 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Ja till pengar för ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) 

Cirka 34,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13 miljarder kronor. Cirka 10,9 miljarder går till efterlevandepensioner och 9 miljarder går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen välkomnar att stödet till pensionärer med små ekonomiska marginaler stärks genom en höjning av bostadstillägget, samt att nivåerna för skälig boendekostnad och skälig levnadsnivå höjs inom både bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Ja till pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) 

Drygt 94 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 42,9 miljarder kronor. 31,6 miljarder går till barnbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en höjning av barnbidraget med 200 kronor per barn och månad. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Pengar till migration (SfU4) 

Drygt 15,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet migration. Mest pengar, 8,1 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande, vilket är en minskning för den posten med drygt 15 miljarder kronor jämfört med budgeten för 2017. Migrationsverket får drygt 5,3 miljarder kronor. Knappt 960 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till kommunikationer (TU1) 

56,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till utveckling av statens transportinfrastruktur, 25,5 miljarder kronor. 21,3 miljarder går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och transportstyrelsen får drygt två miljarder kronor. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Trafikutskottet föreslår att riksdagen ska rikta två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen. Regeringen uppmanas att dels värna om de regionala flygplatserna, dels stärka flygets konkurrenskraft i den nationella flygstrategin. Trafikutskottet har uppmanat till dessa tillkännagivanden tidigare. Utskottet anser dock att de åtgärder som regeringen planerar inte är tillräckliga och upprepar därför sina uppmaningar.
Trafikutskottet föreslår också att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Trafikverkets underhåll av vägar till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.