tisdag 27 juni 2017

DAGENS REFLEKTION 27 juni: Ge kommunerna hela ansvaret

I samband med ett besök i dag på Akademiska sjukhuset fick jag anledning att reflektera över uppdelningen av vårt gemensamma ansvar mellan staten, regionerna/landstingen och kommunerna. Vad är bra och vilka är bristerna? Jag ser ett demokratiproblem och jag ser effektivitetsbrister.
Kom då att tänka på en artikel jag skrivit i ämnet, för ganska länge sedan. Läste den och fann den relevant fortfarande.

EU
Staten
Regionen
Kommunen

eller

EU
Staten
Kommunen


Ge kommunerna hela ansvaret

Omorganisationer inom offentlig sektor är ofta föranledda av problem, som sammanhänger med brister i ledning och styrning.

Många små kommuner med svagt skatteunderlag ledde i slutet av 60-talet och början av 70-talet fram till, i stort sett, nuvarande kommunindelning.
Cirka tio år senare infördes i några kommuner kommundelsnämnder, som fick ansvar för skola. hemtjänst och äldreboenden, förskola och viss kulturverksamhet. Målet var att skapa närdemokrati.
Några år senare började styrningsformen, en tvåpartsstyrning, som benämns beställa – utföra, införas i många kommuner och landsting. Tydligare åtskillnad mellan politiken, det vill säga beställning, och utförandet, professionen, skulle åstadkommas.
Nu hörs i den politiska debatten allt oftare förslag såsom: låt staten ta över även driften av landets skolor, låt staten ta hela ansvaret för sjukvården och lägg ner landstingen.

I Sverige lever vi under tre beslutsnivåer, Europeiska unionen, staten och landsting/regioner/ regionkommuner/kommuner. Landsting och regioner är inte i någon fråga överordnade kommunerna; därför tre nivåer.

Europeiska unionen bildades som en för Europa välbehövlig freds- och miljöorganisation. Unionen ägnar sig dock åt allt fler frågor. De politiska beslutsfattarna befinner sig långt från medborgarna, inte bara geografiskt. Här finns ett demokratiunderskott.

Staten har, genom riksdagen, ensam ansvar för lagstiftning och utfärdande av förordningar. Jämlikheten på skolområdet har stora brister och inom även sjukvården finns vad många anser vara oacceptabla skillnader mellan olika delar av landet, trots lagstiftning om motsatsen. Staten har ansvaret, men har inte lyckats leva upp till det.
Staten har i länen länsstyrelser. Dessa framstår mer som fristående myndigheter och mindre som regionala statliga kontor. Härtill torde den ålderdomliga ordningen med landshövdingar bidra starkt.


Landsting, regioner och regionkommuner har ansvar för sjukvården, utom vissa kommunala verksamheter såsom hemsjukvård och tillfälliga sjukvårdsinsatser.
Region är område, som bildas vid sammanläggning av flera län. Regionkommun är benämning på landsting som övertagit vissa uppgifter, som statliga myndigheter, främst länsstyrelserna, i dag sköter. Regionkommuner och regioner har konstitutionellt sett samma ställning som landstingen.

I landstingsvalet väljer vi politiker till landsting och regioner. Dock visar både verkligheten och statsvetenskaplig forskning att den politiska styrningen är nästan obefintlig. Politisk styrning innebär, i korthet, tydliggörande för verksamheten den politiska viljan och förverkligandet av denna.

En annan, i vårt län, viktig aktör är Regionförbundet. Detta ska, i första hand, utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling. Förbundets styrelse består av, från kommunerna och landstinget, indirekt valda politiker, en konstruktion som ur demokratisk synpunkt är tveksam. Landstingets kostnader är cirka 23,6 miljoner kronor per år.
Härtill kommer ett antal samverkansorganisationer, till exempel, Mälardalsrådet och olika förbund på luftvårds- och vattenvårdsområdet. Sådana organ fyller funktionerna att vara mötesplatser och att vara expertgrupper, som är till stöd för olika politiska beslutsfattare. Mälardalsrådet är en förening med 56 kommuner och fem landsting som medlemmar. Någon beslutandefunktion finns inte. Rådet har spelat och spelar en viktig roll i infrastrukturfrågor, men ger i övrigt få avtryck. Kostnaderna för Uppsala läns landsting uppgår till cirka 570 tusen kronor per år.

Kommunerna har visat sig vara den del av offentlig sektor, som bäst uppfyller krav på demokrati och effektivitet. Rimligt vore att se kommunerna som den naturliga arenan för all offentlig verksamhet. Vissa verksamheter inom offentlig sektor behöver planeras inom geografiska områden, som inte följer uppritade gränser, och som från tid till annan behöver ändras. Främst gäller detta specialistsjukvården och kollektivtrafiken.
Staten måste ges ansvaret att besluta om indelning i sådana områden, samverkansregioner. En samverkansregion för sjukvården torde i få fall få samma geografiska omfattning som en dito för kollektivtrafik.


Staten måste alltså koncentrera sig på att få genomslag för lagar och förordningar, och på att skapa samverkansregioner på områdena specialistsjukvård och kollektivtrafik. En kommunreform där kommunerna blir ansvariga för offentligt finansierad verksamhet, där antalet kommuner minskas radikalt och där kommunernas storlek följaktligen ökas är central i en kommande anpassning av styrning av svensk välfärd.

måndag 26 juni 2017

DAGENS REFLEKTION 26 juni: Kasta loss, profilera socialliberalismen

Förändringarna av partiernas politiska inriktning tycks tidvis inte hänga med förändringar i omvärlden, men upplevs ibland som tvära och svåra att förstå bevekelsegrunderna för. 
Socialdemokraterna har blivit ett mittenparti, Centern ett liberalt, men knappast socialliberalt parti, Moderaterna har åter blivit ett högerparti, Kristdemokraterna har drivit högerut under Ebba Busch Thors ledning och Liberalerna har fjärmat sig från socialliberalismen. 
Hos Liberalerna finns nu vissa tecken på förändringar. Partiet har lämnat kravet på utbyggnad av kärnkraften, tonat ner kravet på NATO-anslutning, argumenterar mot försämringar av LSS, har ett framtidsinriktat miljöprogram, som man tyvärr inte antingen lyckas sprida kunskap om eller inte bryr sig om att bilda opinion för.

Här en av mig tidigare utformad text, som är relevant för dagens reflektion

De uppgifter jag, under mina fyrtio år som aktiv politiker, sett för mitt parti, Liberalerna, som primära, är: 1. Utgöra ideologisk hemvist, det vill säga beskriva den politiska plattformen. 2. Föra dialog med medborgarna, använda Stora örat. 3. Beskriva vad man konkret vill göra, på en orubblig ideologisk plattform och efter att ha lyssnat 4. Bilda opinion. Och i den ordningen.
Folkpartiets misstag och förklaringen till det dåliga valresultatet torde vara att partiet har hoppat över de två första punkterna.

På vilken ideologisk grund partiets ställningstaganden vilar har partiet ingen berättelse om. Dialogen blir meningslös, alldenstund man saknar en berättelse om sin ideologi. Man blir låst vid ett fåtal konkreta frågor. Kvar blir att bilda opinion för dessa.
En huvudförklaring till att partiet missat plattformen är alliansbildningen. Den syftar till endast att få makt och tvingar till utsuddning av profilen.

Med en tydlig ideologi kunde Liberalerna, utan att tappa ansiktet, ha ändrat sig på flera punkter, efter att ha lyssnat. En ideologisk plattform ger en sådan trygghet.

Oppositionen lyckades göra troligt att PISA-rapport och även andra utvärderingar av skolan visar resultatet av en under de två senaste mandatperioderna misslyckad skolpolitik. Dåvarande Folkpartiet gjorde allt man kunde för att försöka förklara att de många reformer, som genomförts tar lång tid att få resultat av. Kanske räddades partiet av betygsfrågan och kravet på förstatligande. Den sistnämnda frågan är dock svår att förstå logiken i. Argumentet för förstatligande av skolan är bristande jämlikhet över landet. Det är emellertid staten, som har ansvaret för att skolan är likvärdig genom att tillämpa de lagar och förordningar, som reglerar likvärdighet. Varför detta skulle underlättas om staten fick ansvar för även den dagliga driften har ingen lyckats förklara. Man måste i sammanhanget fråga sig varför inte även övriga kommunala sektorer borde förstatligas, ty inte kan vi väl acceptera kvalitetsskillnader inom vården av äldre och inom förskolan.

Vinster i välfärden-debatten förlorade Alliansen. Man tvingades inta försvarsställning medan Socialdemokraterna lyckades framstå som motståndare till vinster, trots att skillnaderna knappast finns. Folkpartiet måste tydliggöra att köp av välfärdstjänster måste anstå tills man klarar att reglera kraven i avtal och att utkräva ansvar.

I en tid när våldet är ett dagligt inslag i medias nyhetsbevakning, måste politiker fråga sig vilka medel, som bör användas för att komma bort från våldet och kunna sprida en ickevåldskultur. Ska man fortsätta en politik, som förespråkar användning av vapen som motmedel mot våld och att vi vill vara med i en kärnvapenorganisation? Sverige kan gå före i ett arbete mot våld och ofred. I det arbetet måste socialliberaler ta ledningen.

Som miljöengagerad socialliberal ser jag med häpnad på hur miljöfrågorna hanteras. Liberalerna har ett bra miljöprogram, men i debatten har frågorna i princip begränsats till att behandla utbyggd kärnkraft. Påståendet att en utbyggd kärnkraft skulle vara lösningen på klimatproblematiken är inte i linje med en hållbar och modern syn. Eftersom miljö, ekonomi och tillväxt, internationell solidaritet och människovärde så intimt hänger samman, borde detta område vara vikt för det socialliberala partiet. Men i så fall måste miljöfrågorna genomsyra partiets politik.

Svensk socialliberalism idag måste kännetecknas av inte bara ord som krav, tuffa tag, auktoritet. Om ”att ställa krav är att bry sig”, var finns då de ord som också handlar om omsorgen om de som inte klarar kraven?

För ett socialliberalt parti får röstmaximering inte vara det primära. Ideologins betydelse får inte minska till förmån för sökandet av den politik som attraherar ”medelväljaren”, ett slags plånbokspopulism. Makt får inte bli viktigare än ideologisk renlärighet.

För Liberalernas framtid som en än starkare politisk kraft krävs en återgång till en socialliberalism som kännetecknas av kamp för fred och demokrati, internationell solidaritet, solidaritet med kommande generationer, frihandel, generell välfärdspolitik och en reglerad marknadsekonomi. Fortfarande är den traditionen stark inom Folkpartiet. Inget annat parti har bättre förutsättningar att anta den utmaningen än Liberalerna.
Berätta om ideologin, kasta loss från alliansbildning och visa öppenhet för samarbete med likasinnade.
För det krävs emellertid mod och uthållighet. Jag hoppas att partiets ledning vill, vågar och orkar göra det.










söndag 25 juni 2017

DAGENS REFLEKTION 25 juni: NATO-medlemskap inte en aktuell fråga i dag

I en expertrapport om Sverige och NATO framkommer att risken för ett isolerat ryskt angrepp på Sverige kan uteslutas. Angrepp på någon baltisk stat ses som osannolik men inte utesluten och det kunde i så fall dra in Sverige. Ett svenskt medlemskap i NATO skulle starkare avskräcka Ryssland från att angripa Sverige, men samtidigt leda Ryssland till att öka militära trycket och spänningen i Östersjöområdet. Vi kan känna oss säkra att Ryssland inte vill råka i krig med USA, sägs också i rapporten, varken direkt eller som medlem av NATO. Ryssland stärker sitt försvar men spenderar ändå bara i storleksordningen 80 mdr dollar/år, medan USA ligger på 600 mdr och England och Frankrike vardera på 60 mdr.
NATO -anhängarna brukar säga att det viktigaste argumentet för svenskt medlemskap är att Sverige endast därigenom (art. 5) får en garanti om bistånd i händelse av angrepp och att denna garanti skulle stärka avskräckningen gentemot Ryssland. Det är svårt att se att medlemskap skulle ens marginellt förstärka den avskräckningssignal som redan finns. Däremot är det troligen riktigt att en anslutning för Ryssland skulle framstå som ett nytt steg i den inringning som man anser sig utsatt för och som skulle behöva kontras genom ökad militär närvaro och verksamhet i Östersjöområde. Ökade försvarsutgifter, ökad spänning och ökad risk för incidenter -- men inte ökad avskräckning av Ryssland -- skulle bli följden av en svensk NATO anslutning.Samma eller ännu värre resultat skulle kunna åstadkommas även utan anslutning till NATO, nämligen om vi skulle på svenskt territorium eller svenskt vatten acceptera utplacering av flyg, fartyg, missiler eller andra vapen tillhörande eller gemensamt disponerade med USA eller NATO.

Just nu tycks NATO-debatten i Sverige vara avförd från dagordningen. Det torde dock knappast innebära att partierna ändrat uppfattning, men att man insett att medborgarna inte önskar ett NATO-medlemskap

TILL SALU
Domkraft (inte använd)
Barnstol i trä
Isoleringspapp Vesta Pro
Skridskor storlek 40
Enkla basketkorgar

KÖPES
Videobandspelare
Diaprojektor

ERBJUDER
Föredrag om politisk styrning
Upprättande av skrivelser


Uppsala en miljökommun

Oberoende av hur det går finns Uppsala kommun bland
de kommuner som visar framfötterna inom miljöpolitiken.
Glädjande

0 juni (4 dagar sedan)
till mig

Uppsala kommun

​Uppsala kan bli Sveriges miljöbästa kommun 2017

Uppsala kommun - 2017-06-20 11:30 CEST

Uppsala är en av tio kommuner som kan bli Sveriges bästa miljökommun i Aktuell Hållbarhets rankning. Foto: Paulina Bengtsson

I dag offentliggörs vilka tio kommuner som har chansen att erövra titeln Sveriges Miljöbästa kommun 2017. En av dem är Uppsala. Fem av kommunerna fanns inte på tio-i-topp-listan i fjol. Bakom utmärkelsen står tidningen Aktuell Hållbarhet som för nionde året i rad granskar och rankar kommunernas miljöarbete.
Den 28 juni offentliggörs vinnaren i Aktuell Hållbarhets kommunrankning, som mäter aktivitets- och ambitionsnivå på miljöområdet i Sveriges kommuner. Rankningen består av en egen enkät med 23 miljörelaterade frågor som hela 248 av Sveriges 290 kommuner har besvarat.
– Uppsala är toppenbra på miljö- och klimatarbete och det är en hård politisk prioritering i en stad som växer. Vi är glada att Aktuell Hållbarhet har rankat oss som en av de allra bästa kommunerna i Sverige, säger Maria Gardfjell (MP) kommunalråd med ansvar för miljö- och klimat.
Kommunerna har exempelvis svarat på frågor om hur de arbetar med FN:s hållbarhetsmål, hur de informerar kring avfallssortering och återbruk samt om det finns några placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan. De frågor som är nya för året handlar bland annat om hur kommunerna arbetar med skyddad natur samt hur de säkerställer att värdet av ekosystemtjänster vägs in i beslutsprocesser.
– Uppsala är en förebild med högt ställda miljömål. Vi hoppas att länets övriga kommuner låter sig inspireras av denna gröna toppkommun. Kraven som ställs blir tuffare för varje år, säger Mikael Salo, Aktuell Hållbarhets chefredaktör.
Utöver Aktuell Hållbarhets egen enkät baseras rankningen på uppgifter från offentliga källor såsom Svenskt Vattens hållbarhetsindex, Miljöfordon Syds rankning av kommunernas fordonsflottor, Naturvårdsverkets sammanställning över kommunala naturreservat och Naturskyddsföreningens undersökning kring giftfria förskolor.
De tio finalisterna i Sveriges Miljöbästa kommun 2017 är (här listade i bokstavsordning, föregående års placering inom parentes):
Gävle kommun (4)
Helsingborgs stad (5)
Järfälla kommun (26)
Karlstads kommun (11)
Lomma kommun (2)
Lunds kommun (12)
Stockholms stad (17)
Uppsala kommun (10)
Västerås stad (1)
Örebro kommun (20)
Hela rankningen och undersökningen kommer att publiceras på Aktuell Hållbarhets webbplats i samband med att vinnaren av utmärkelsen Sveriges Miljöbästa kommun tillkännages den 28 juni

Regionfullmäktige 19-20 juni

20 juni (4 dagar sedan)
till mig

Uppsnabbat regionfullmäktige 19-20 juni

I detta nyhetsbrev:

  • Tertialrapport januari - april godkänd
  • Regionplan och budget 2018-2020 fastställd
  • Lån till Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg beviljat
  • Årsredovisning och verksamhetsplan för KAS godkända
  • Landstinget Sörmland går med i gemensam ambulansdirigering
  • Landstinget Sörmland går med i kostnämnd
  • Förslag om genusrelaterad budgetering besvarat
  • Svar på interpellation om äldres och multisjukas besök på akutmottagningen
  • Svar på interpellation om organisation för närvårdsfrågor
  • Svar på interpellation om avbokningsregler
  • Svar på interpellation om investeringsprocessen för fastigheter
  • Svar på interpellation om distriktssköterskemottagning i Morgongåva
  • Svar på interpellation om prostatacancer
  • Svar på fråga om Uppsala hemläkarjour
  • Svar på fråga om stöd till barn som har föräldrar i fängelse
  • Svar på fråga om handlingsplan för långsiktig ekonomi i balans


Tertialrapport januari – april godkänd

Regionfullmäktige godkände tertialrapporten för perioden januari – april 2017.
Region Uppsalas resultat för 2017 beräknas bli 328 miljoner kronor, vilket är 128 miljoner kronor bättre än budget. Den positiva avvikelsen beror framför allt på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansiella verksamhet.

Regionplan och budget 2018-2020 fastställd

Regionfullmäktige beslutade att fastställa regionplan och budget för 2018-2020.
Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som inriktar hela Region Uppsalas verksamhet, dels för det kommande budgetåret 2018, dels för den kommande treårsperioden.
I budgeten finns en särskild satsning på att öka antalet AT-läkare och ST-läkare i Region Uppsala. Budgeten uttrycker också en viljeinriktning att satsa mer på primärvården.
Nettokostnaden för regionens verksamhet 2018 budgeteras till 10,9 miljarder kronor. Av detta går den största delen till hälso- och sjukvård, cirka 8,9 miljarder kronor. Anslaget till kollektivtrafiken är cirka 1 miljard kronor, till den regionövergripande verksamheten anslås drygt 700 miljoner kronor och kulturverksamheten får cirka 110 miljoner kronor.
Skatten blir oförändrad, 11,71 kr per 100 kr.
(V), (M), (KD), (L), (C) och (SD) reserverade sig till förmån för egna budgetförslag.
(M), (L), (C) och (KD) lämnade ett tilläggsyrkande, bland annat att antalet AT-tjänster ska fördubblas från dagens 30 till 60 under planperioden, att regionen ska erbjuda sjuksköterskor vidareutbildning i tjänsten och att regionen tillsätter en oberoende expertgrupp som granskar arbetsgivarepolitiken och kommer med förslag på förändringar. Detta avslogs.

Lån till Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg beviljat

Regionfullmäktige beslutade att bevilja ett lån till Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg om högst 21,6 miljoner kronor, enligt 2015 års prisnivå. Pengarna ska användas till inköp av sex ambulansflygplan. Beslutet gäller under förutsättning att övriga landsting och regioner som ingår i kommunalförbundet fattar motsvarande beslut.
Regionfullmäktige antog samtidigt en reviderad förbundsordning.

Årsredovisning och verksamhetsplan för KAS godkända

Regionfullmäktige godkände årsredovisningen för 2016 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och beviljade direktionen ansvarsfrihet. Förbundet står bakom Skandionkliniken. De sju medlemmarna är de landsting/regioner som har ett universitetssjukhus. Av förvaltningsberättelsen framgår att Skandionkliniken i slutet av 2016 ingick avtal med Norges fyra regioner för att behandla norska patienter.
Regionfullmäktige godkände också verksamhetsplan och budgetram för 2018.

Landstinget Sörmland går med i gemensam ambulansdirigering

Region Uppsala och Region Västmanland har sedan juni 2015 samordnat ambulansdirigeringen i länen och drivit verksamheten i den informella organisationen Sjukvårdens larmcentral. Samarbetet styrs av en gemensam ambulansdirigeringsnämnd.
Från den 1 september 2017 kommer Landstinget Sörmland att gå med i ambulansdirigeringsnämnden och under hösten kommer verksamheten successivt att anslutas.
Regionfullmäktige fattade beslut om att ombilda ambulansdirigeringen och antog samtidigt samverkansavtal och reviderat reglemente.

Landstinget Sörmland går med i kostnämnd

Region Uppsala och Region Västmanland har sedan 2010 en gemensam kostnämnd som svarar för produktion och leverans av patientmat till Akademiska sjukhuset och sjukhus i Västmanland. Från den 1 september 2017 kommer även Landstinget Sörmland att ansluta till kostsamarbetet. Regionfullmäktige beslutade att nämnden ombildas och antog samtidigt samverkansavtal och reviderat reglemente.

Förslag om genusrelaterad budgetering besvarat

Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration föreslog att regionfullmäktige skulle besluta att samtliga verksamheter inom Region Uppsala ska ta fram könsuppdelad statistik. Enligt beredningen ligger detta i linje med ett tidigare fattat beslut om att jämställdhetsintegrera Region Uppsala.
När regionstyrelsen behandlade ärendet ansåg man att det var positivt att frågan lyfts, men menade att frågan om könsuppdelad statistik ryms inom det pågående arbetet med jämställdhetsintegrering.
Mot bakgrund av detta beslutade regionfullmäktige att anse förslaget besvarat.
(V) och (L) reserverade sig och ansåg att könsuppdelad statistik borde tas fram enligt beredningens förslag.

Svar på interpellation om äldres och multisjukas besök på akutmottagningen

Emilie Orring (M) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om äldres och multisjukas besök till akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Vårdstyrelsen har tidigare fattat beslut om mobila närvårdsteam för äldre och patienter med funktionshinder för att de ska få en bättre, tryggare och mer kostnadseffektiv vård.
Fråga: Hur många äldre och multisjuka har sluppit besöka akutmottagningen på Akademiska sjukhuset sedan vi fattade beslut om att inrätta mobila närvårdsteam?
Svar: För mobila äldreakuten i Uppsala för perioden januari 2016 – maj 2017 gjordes totalt 1615 insatser fördelat på 929 hembesök och 686 telefonrådgivningsinsatser. De flesta fick fortsatt vård i hemmet (898 personer), 179 behövde akutvård på sjukhus, 220 fick vidare hänvisning till rätt vårdinstans. 94 personer kunde läggas in direkt på geriatriken eller närvårdsavdelningen. Vad gäller piloten med det mobila närvårdsteamet i Heby finns underlag för perioden december 2016 – maj 2017, som visar på totalt 29 insatser som fördelas på 18 hembesök och 11 telefonrådgivningsinsatser. 26 personer fick fortsatt vård i hemmet, fem blev direktinlagda och tre personer hänvisades till akutmottagning.
Eftersom det mobila närvårdsteamet i Heby har motsvarats av 40 procent av en heltidsanställd läkare under en begränsad tid är det svårt att dra några stora slutsatser enligt det som efterfrågas. Av den uppföljning som gjorts framgår dock att ökad läkarkontinuitet och tillgänglighet har medfört ett ökat stöd och trygghet till sjuksköterskorna inom kommunen. Arbetsbelastningen minskar när läkare finns tillgänglig, vilket i sin tur leder till mindre förfrågningar på jourtid. Flera patienter har kunnat slippa åka in till sjukhus tack vare projektet som säkerställt att inga onödiga inläggningar skett och arbetsmiljön upplevs förbättrad hos medarbetare inom såväl kommunen som primärvården.

Svar på interpellation om organisation för närvårdsfrågor

Emilie Orring (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om organisationen för närvårdsfrågorna. I interpellationen framförs kritik mot ett tidigare beslut att avskaffa länsdelsberedningarna och mot den nuvarande organisationen för hantering av närvårdsfrågor. Enligt Orring är organisationen otydlig, det går inte att följa hur närvårdsarbetet fortskrider och det är oklart vem som är ansvarig för olika frågor. Ett exempel som nämns är att närvårdsplatserna i Tierp ligger under Akademiska sjukhuset, samtidigt som närvårdsplatserna i Östhammar inte gör det.
Fråga: Förtjänar inte närvårdsfrågorna en bättre organisation?
Svar: Dåvarande hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde i mars 2015 en närvårdsstrategi. I december samma år kompletterades strategin med en lista över prioriterade aktiviteter. Ett likartat beslut fattades i landstingsstyrelsen i september 2016. Samtliga dessa beslut fattades i full politisk enighet. I samband med att länsdelsberedningarna avvecklades inrättades, i full politisk enighet, en närvårdsgrupp per kommun, där den dialog som efterfrågas förs.
Att de planerade närvårdsplatserna i Tierp organisatoriskt föreslås läggas inom Region Uppsala beror bland annat på att Tierps kommun framfört önskemål om det. Dessutom är det naturligt att huvudfinansiären är huvudman för gemensam verksamhet. Ett ytterligare skäl är att en primärkommun inte kan anställa läkare

Svar på interpellation om avbokningsregler

Sören Bergqvist (V) ställde en interpellation till regionrådet Vivianne Macdisi (S) om regler för avbokning av föreslagna besökstider för patienter vid Akademiska sjukhuset. Vid vissa mottagningar får man högst boka om tiden en eller två gånger för att få behålla platsen i väntelistan.
Frågor: Vem/vilka är det som beslutar om dessa regler? Om det inte är politiken som beslutar, borde det inte vara det? Anser du att dagens regler är rimliga ur patientens perspektiv? Tänker du ta några initiativ med anledning av det som framkommer i interpellationen?
Svar: Hälso- och sjukvården som bedrivs i Region Uppsala ska vara patientfokuserad, vilket innebär att även bokningsregler upplevs som rimliga, enhetliga och enkla för patienten att tillämpa. Akademiska sjukhuset följer de riktlinjer för bokning och avbokning av vårdbesök som är framtagna av Sveriges kommuner och landsting. Om det finns indikationer på att regelverket inte följs så är det viktigt att vi får kännedom om det. Det kan finnas anledning att se över innehållet i instruktionen. I vilken utsträckning sjukhusstyrelsen ska besluta om instruktionerna kan diskuteras, men instruktionen måste vara förenlig med den politiska inriktningen att stärka patientens ställning i vården. Med anledning av Sörens interpellation tänker jag ta initiativ till att sjukhusstyrelsen får information om de dokument som finns för bokningsregler och kan ta en diskussion om det finns anledning att ha synpunkter på innehållet.

Svar på interpellation om investeringsprocessen för fastigheter

Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg om investeringsprocessen för fastigheter. Enligt Olsson råder oklarheter om beräkningen av kostnader för olika projekt. Ett exempel på detta är renoveringen av det så kallade centralblocket på Akademiska sjukhuset, byggnaderna B9 och B12. Enligt en presentation i sjukhusstyrelsen kommer det att behövas 10-14 operationssalar under tiden som Centraloperation, sjukhusets stora operationsavdelning renoveras. Rimligtvis borde regionstyrelsen veta vilken kostnaden för dessa salar kommer att bli samt ha avsatt pengar för detta i investeringsbudgeten för planperioden.
Frågor: Finns pengar avsatta under planperioden för de 10-14 operationssalar som behövs som ersättning när B9 och B12 renoveras? Vilken är den beräknade kostnaden för de 10-14 operationssalarna?
Svar: I flertalet fastighetsprojekt uppstår behov av tillfälliga lösningar. Tillfälliga lösningar under ombyggnation ses normalt sett inte som en investering. Det pågår ett arbete med att finna en tillfällig lösning för behovet av operationskapacitet under ombyggnationen av delar av B9/B12. I första hand är arbetet inriktat på att öka nyttjandegraden av de befintliga och nya operationssalar som finns inom Akademiska sjukhuset och länet. En uppbyggnad av nya operationssalar som enbart ska användas under en begränsad tidsperiod och därefter avvecklas kommer i sista hand.
Kostnader för evakuering och/eller ökad nyttjandegrad i befintliga operationssalar inom Akademiska sjukhuset presenteras i det kommande genomförandebeslutet för ombyggnationen.

Svar på interpellation om distriktssköterskemottagning i Morgongåva

Annika Krispinsson (C) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva. Frågan ställs mot bakgrund av att ett förslag om att lägga ner distriktssköterskemottagningen i Morgongåva drogs tillbaka.
Fråga: När får Morgongåvaborna åter en öppen distriktssköterskemottagning? Vad görs i frågan?
Svar: Primärvården har fortsatt svåra utmaningar med rekrytering, en utmaning vi delar med andra regioner och landsting. Tidigare har det främst gällt allmänläkare, men idag ser vi att även distriktssköterskor och sjuksköterskor är svåra att rekrytera. Distriktssköterskemottagningen i Morgongåva påverkas också av denna situation. Eftersom bemanningssituationen är en utmaning även på Heby vårdcentral, söktrycket är högt och Region Uppsala avråder från ensamarbete, så har vårdcentralens verksamhet haft högre prioritet och det har inte varit möjligt att fördela medarbetare till distriktssköterskemottagningen i Morgongåva. Under perioden som Morgongåva distriktssköterskemottagning haft neddragen verksamhet har patienterna tagits omhand på Heby vårdcentral. Heby vårdcentral ska ge god vård åt alla som bor i Heby kommuns södra länsdel. Primärvården fortsätter ansträngningarna med att rekrytera personal.

Svar på interpellation om prostatacancer

Allan Kruukka (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi om uppföljningen av resultat från det nationella prostatacancerregistret om vården av prostatacancer. Han refererade en studie, där det framgår att Akademiska sjukhuset under 2016 låg sämre till än riksgenomsnittet, där endast 22 procent av männen får nybesök på specialistkliniken inom 14 dagar. 24 procent av männen fick så kallat PAD-besked inom 11 dagar, vilket är bättre än riksgenomsnittet, men långt under riktlinjerna. Enligt rapporten diskuteras endast 65 procent av patienter under 80 år med högriskcancer i multidisciplinära konferenser och kvaliteten på i patientkontakten behöver förbättras.
Frågor: Varför har det dåliga resultatet inte följts upp? Vilka åtgärder har vidtagits för att kvalitetssäkra verksamheten?
Svar: Akademiska sjukhuset har inom ramen för värdebaserad vård förbättrat både tillgänglighet och kvalitet prostatacancervården. Till exempel har väntetiden till behandlingsstart kortats med två veckor och patienterna träffar numera ett tvärprofessionellt team med specialister inom urologi och onkologi samt sin kontaktsjuksköterska vid samma tillfälle på en gemensam mottagning.
Akademiska sjukhuset bedriver ett ständigt förbättringsarbete, vilket framgår om man tittar på "Koll på läget" på npcr.se, som visar resultatet för utvalda kvalitetsindikatorer. På väntetider till första besök ser vi att tillgängligheten ökat det senaste året från 22 procent till 27 procent för besök på mottagningen inom 14 dagar. Januari – maj 2017 är tillgängligheten ännu bättre på 35 procent (riket 27 procent). Väntetid för svar på PAD inom 11 dagar har det senaste året legat på 36 procent och under 2017 46 procent. Resultaten följs regelbundet upp och analyseras av verksamheten. Om något verkar gå åt fler håll påbörjas ett förbättringsarbete på kliniken.
Multidisciplinär konferens är ett allt vanligare och viktigare inslag i bedömningen och behandlingen av patienter med cancer. När det gäller högriskpatienter har vi i år haft väldigt få fall men 67 procent är diskuterade på MDK (riket 70 procent).
Onkologimottagningen har utökat från sex till nio kontaktsjuksköterskor det senaste året. Det pågår ett aktivt arbete med att implementera rollen som kontaktsjuksköterska på onkologimottagningen. Under hösten 2017 kommer vi också att utöka telefontiderna till sjuksköterskorna så att tillgängligheten för patienterna blir ännu bättre.
Prostatacancervården har förbättrats och är en mycket prioriterad fråga både på verksamhets- och politisk nivå.

Svar på fråga om Uppsala hemläkarjour

Johan Enfeldt (L) ställde en fråga till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om avtalet med Uppsala hemläkarjour. Region Uppsalas avtal med Uppsala hemläkarjour löper ut i slutet av oktober.
Frågor: Kommer verksamheten som drivs av Uppsala hemläkarjour att redan i år hinna ersättas med annan mobil verksamhet som har samma kapacitet?
Är vårdstyrelsens ordförande beredd att – likt vad som var fallet med Närakuten i Uppsala – ompröva beslutet och handla upp hembesök ytterligare en tid till dess att en fullgod annan verksamhet finns på plats?
Svar: Sedan verksamheten upphandlades senast har det hänt en del i vårt landsting och region. Bland annat har mobila närvårdsteam utvecklats, ett efterlängtat beslut av länets kommuner. Även om verksamheten har varit bra för Uppsala och Knivsta är det bra att vi nu får en modell för hela länet.
Jag tycker det är viktigt att vi i alla led visar allvar att vi ser över vårdens strukturer för att möta behoven som finns. Vi har ett pågående arbete med att se över primärvårdens struktur och bygga ut mobila närvårdsteam i hela länet. Det är viktigt att lägga tid på att se vad vi behöver upphandla.
Jag tycker inte att det är bra att göra en ny upphandling som ser likadan ut som det vi haft tidigare. Vi behöver göra en utvärdering. Nu kommer vi att utveckla mobila närvårdsteam. Den grupp som inte täcks in av detta är barnen och vi behöver fundera över vad det är vi faktiskt behöver.
Jag är öppen för att vi behöver fortsätta utveckla mobila besök och andra former av primärvård.

Svar på fråga om stöd till barn som har föräldrar i fängelse

Carl Nettelblad (L) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om genomförandet av det beslut som fullmäktige fattade i november 2015 om att bifalla en motion om att stödja barn som har föräldrar i fängelse. Motionen hade sin utgångspunkt i att organisationen Buff – barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse – uttryckt intresse för att etablera sig i Uppsala. Nu har 18 månader gått sedan beslutet fattades.
Fråga: Anser du att tillräckligt har gjorts för att fullfölja fullmäktiges beslut?
Svar: Jag är fullt medveten om beslutet. Jag har inte följt frågan i detalj men har uppdaterat mig hos dem som jobbar med frågan. Föreningen Buff sökte folkhälsomedel för att etablera verksamheten, men det fanns formella tveksamheter och därför avslogs ansökan. I beslutet framhölls det att organisationen bedriver en god verksamhet och möter en angelägen målgrupp. Det stod också att vi ser positivt på en eventuell etablering i Uppsala och samverkan. Buff Uppsala inkom med en bidragsansökan i slutet av april 2017. Region Uppsala har inte avsatt medel för verksamhetsstöd och har därför inte kunnat bifalla ansökan. Föreningen uppmanades att ta kontakt för att se hur vi kan utveckla samarbetet. Det finns en positiv hållning, men det finns också strikta regler för verksamhetsbidrag som vi måste följa. Vi är öppna för en fortsatt diskussion.

Svar på fråga om handlingsplan för långsiktig ekonomi i balans

Stefan Olsson (M) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg om Region Uppsalas arbete för att få en ekonomi i balans.
I regionplan och budget beskrivs projektet Ekonomi 2020, där strategin sägs vara att "frigöra resurser genom verksamhetsutveckling inom alla Region Uppsalas verksamheter". Det nämns också att det finns en handlingsplan för arbetet. Olsson har begärt att få ta del av handlingsplanen, men fått svaret att det var ett internt arbetsdokument.
Fråga: Avser du att redovisa handlingsplanen Ekonomi 2020 för allmänheten?
Svar: Vi har nyss fattat beslut om regionplan och budget 2018-2020 där uppdraget att ta fram en handlingsplan finns med. Jag har inte sett något färdigt dokument. Så fort vi har materialet framme lovar jag att du får se det samtidigt som jag.

Riksda´n 20 juni


logotyp: Sveriges riksdag
20 juni 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 20 juni

Nej till motioner om åtgärder mot diskriminering (AU14)
Regler för nyanländas etablering i arbetslivet blir mer lika reglerna för övriga arbetssökande (AU15)
EU-förslag om rätt till föräldraledighet strider inte mot subsidiarietsprincipen (AU17)
Bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism förstärks (FiU32)
Förlängd möjlighet för Säpo att hämta in övervakningsuppgifter (JuU28)
Kameraövervakning från drönare ska inte behöva tillstånd (JuU31)
Ja till tidsbegränsad vapenamnesti (JuU32)
Fler människor måste lockas till politiken (KU17)
Regeringen har redogjort för kommittéernas arbete under 2016 (KU24)
Ja till ny kommunallag (KU30)
Ja till mål för livsmedelsstrategi (MJU23)
Nytt mål för produktionen av förnybar el (NU20)
Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet (NU21)
Nej till motioner om immaterialrätt (NU23)
Regeringen får sälja vissa statligt ägda företag (NU24)
Ja till ändringsavtal mellan Norge och Sverige (NU25)
Socialnämnden får ansvar för att motverka spelmissbruk (SoU13)
Fem uppmaningar till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården (SoU19)
Utländska fartyg ska kunna inspekteras mer ingående (TU18)
En stadieindelad timplan ska införas i grundskolan (UbU23)
Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2016 har granskats (UbU24)

Nej till motioner om åtgärder mot diskriminering (AU14) 

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag som rör åtgärder mot diskriminering. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om missgynnande på grund av föräldraledighet och åtgärder mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.

Regler för nyanländas etablering i arbetslivet blir mer lika reglerna för övriga arbetssökande (AU15) 

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att reglerna för vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet ska blir mer lika de regler som gäller för övriga arbetssökande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att
nyanlända ska ha en individuell handlingsplan liksom övriga arbetssökande och anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program, istället för att ha rätt till en etableringsplan
den som inte deltar i insatserna kan varnas eller stängas av från rätt till ersättning
handläggningen av etableringsersättningen flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

EU-förslag om rätt till föräldraledighet strider inte mot subsidiarietsprincipen (AU17) 

Riksdagen har prövat om ett förslag från EU-kommissionen om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare strider mot subsidiarietsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. EU-förslaget innehåller bland annat minimikrav för rätt till föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig.
Riksdagen konstaterar att det redan finns regler om föräldraledighet på EU-nivå. Trots dessa existerande regler finns det fortfarande stora utmaningar när det gäller möjligheter att kombinera arbete och familjeansvar i många av EU:s medlemsländer. Det visar att syftet med förslaget, större jämställdhet när det gäller möjligheter på arbetsmarknaden och behandling på arbetsplatsen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås genom åtgärder enbart av medlemsländerna själva.
Riksdagen gör samma bedömning som kommissionen och även regeringen; att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att inte lämna något motiverat yttrande samt att lägga utlåtandet till handlingarna.

Bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism förstärks (FiU32) 

Fysiska och juridiska personer som bedriver finansiell och viss annan verksamhet, ska få större krav på sig att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet. Dessutom ska huvudmän registreras, för att på så vis öka insynen i ägande och kontroll av juridiska personer och juridiska konstruktioner. EU-parlamentet har tidigare antagit det fjärde penningtvättsdirektivet. Syftet med direktivet är att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Nu ska direktivet införas i svensk rätt, och då behöver den svenska lagen skrivas om.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och lagförändringen börjar gälla den 1 augusti 2017.

Förlängd möjlighet för Säpo att hämta in övervakningsuppgifter (JuU28) 

Säkerhetspolisen (Säpo) får fortsatt möjlighet att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid en viss tidpunkt. Det handlar om de fall där det behövs för att sköta underrättelseverksamheten för vissa samhällsfarliga brott. Rättigheten att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation är för närvarande tidsbegränsad till den sista december 2017, men regeringen vill förlänga perioden fram till den sista december 2019. Riksdagen sa ja till förslaget.

Kameraövervakning från drönare ska inte behöva tillstånd (JuU31) 

Det ska bli möjligt för företag och privatpersoner att använda drönare (obemannad luftfarkost) med övervakningskamera utan tillstånd. Tekniken med att använda kamerautrustade drönare användas inom bland annat räddningsarbete, skogs- och jordbruk samt journalistisk verksamhet. Kameratekniken kan användas i svårtillgängliga miljöer eller på platser som är farliga för människor. Utövaren ska inför varje användning göra en bedömning om en kameraövervakning är kränkande eller inte. Det är till exempel olagligt att övervaka människor utan att de har möjlighet att upptäcka det. Den personliga integriteten kommer att skyddas av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet över personuppgiftslagen och det är dit utövaren kan vända sig för vägledning och information.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2017.

Ja till tidsbegränsad vapenamnesti (JuU32) 

Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska nästa år kunna lämna in sina vapen till polisen, utan att dömas för vapeninnehav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tidsbegränsad vapenamnesti.
Vapenamnestin ska gälla under perioden februari-april 2018 och syftet är att minska antalet illegala vapen i samhället.
Riksdagen anser dock att även handgranater ska omfattas av vapenamnestin. Regeringen borde därför så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om en tidsbegränsad amnesti för handgranater. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännnagivande.

Fler människor måste lockas till politiken (KU17) 

För att de demokratiska processerna ska fungera är det viktigt att människor engagerar sig politiskt. Riksdagen vill se åtgärder för att öka antalet förtroendevalda inom politiken. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, så att hinder mot nyrekrytering minskar och så att ungdomar får ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om kommunala och regionala frågor. Förslagen handlar om en ny kommunreform, undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, kommuners deltagande i fristadssystemet, kommuner som testarenor, ansvaret för tillfälliga anläggningsboenden, virtuella kommuner, kompetenslyft i hbt-frågor, den kommunala självstyrelsen, regionalt utvecklingsansvar och regionalisering.

Regeringen har redogjort för kommittéernas arbete under 2016 (KU24) 

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2016 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för kommittéerna var drygt 400 miljoner kronor.
Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens skrivelse, som bland annat redogör för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Inom gruppen ordförande med mera är andelen kvinnor och män 50 procent vardera, vilket innebär en ökning för andelen kvinnor med 9 procentenheter sedan 2015. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Det innebär att det råder en jämn könsfördelning i tre av fyra kategorier anställda vid kommittéväsendet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Ja till ny kommunallag (KU30) 

Kommunallagen har funnits i över 25 år och har justerats vid ett femtiotal tillfällen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny kommunallag. Den nya kommunallagen får nu en ny struktur och ett mer enhetligt språk. Den nya lagen innebär bland annat:
Fullmäktige får bestämma att styrelsen i kommunen eller landstinget ska kunna besluta i specifika frågor som rör andra nämnders verksamhet.
Rollfördelningen mellan de anställda och förtroendevalda ska göras tydligare.
Varje kommun och landsting ska ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda.
Den kommunala anslagstavlan ska i fortsättningen vara webbaserad. Det innebär bland annat att fullmäktiges sammanträden inte längre måste annonseras ut i den lokala tidningen.
Den nya kommunallagen och de lagändringar som följer av den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen riktade samtidigt två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
Regeringen borde se över hur ersättare i kommunala styrelser, nämnder och utskott utses. Med dagens system kan ett parti i vissa situationer bli helt utan representation i en styrelse, nämnd eller utskott om en ledamot avgår under mandatperioden.
Enligt den nuvarande och den föreslagna kommunallagen ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata aktörer. Skyldigheten att ta fram ett program med mål och riktlinjer för den privata verksamheten bör även gälla för verksamhet som drivs av en kommun, anser KU. Regeringen bör analysera hur den här skyldigheten ska se ut och därefter återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

Ja till mål för livsmedelsstrategi (MJU23) 

Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.
Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

Nytt mål för produktionen av förnybar el (NU20) 

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet (NU21) 

Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.
Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nej till motioner om immaterialrätt (NU23) 

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om immaterialrätt. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att stärka immateriella rättigheter, streamning från olovlig källa och privatkopieringsersättningen. Skälen till att riksdagen sa nej är i flera fall att arbete pågår hos regering och myndigheter och att de frågor som tas upp i motionerna ses över inom EU.

Regeringen får sälja vissa statligt ägda företag (NU24) 

Regeringen får rätt att sälja eller lägga ner vissa statligt ägda företag. Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB, Swedish National Road Consulting AB, AB Göta kanalbolag och Swedesurvey Aktiebolag.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagen kommer efter att regeringen beslutat om en förändrad ägarpolicy för statligt ägda bolag. Däri ingår att kontinuerligt pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att se över bolagens olika uppdrag och inriktning.

Ja till ändringsavtal mellan Norge och Sverige (NU25)

Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som innebär att ändringar kan göras i ett avtal kring elcertifikat. Sedan 2011 har Sverige ett avtal med Norge om en gemensam marknad för elcertifikat.
Ändringarna i avtalet om en gemensam elcertifikatsmarknad behöver göras till följd av nya svenska regler och mål kring produktion av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar till 2030. Elcertifikatssystemet, som ska öka produktionen av förnybar el, förlängs också till 2045.
För att dessa ändringar ska börja gälla krävs alltså att avtalet mellan Norge och Sverige ändras. Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som tillåter att det ursprungliga avtalet ändras.

Socialnämnden får ansvar för att motverka spelmissbruk (SoU13) 

Socialnämnden ska få ansvar för att förebygga och motverka spelmissbruk. Det är en utökning av det ansvar nämnden har i dag för att förebygga och motverka missbruk av alkohol- och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska också få ansvar för att aktivt arbeta för att förebygga och motverka spelmissbruk bland barn och unga. I dag ska kommun och landsting samarbeta om personer som missbrukar bland annat alkohol och narkotika. Det samarbetet ska utökas till att även handla om personer som är spelmissbrukare. Hälso- och sjukvården ska också ta ansvar för att ge råd och stöd till de barn som har föräldrar eller andra vuxna i hemmet som är spelmissbrukare.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2018.

Fem uppmaningar till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården (SoU19) 

Riksdagen riktade fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riktade statsbidrag är bidrag från staten till kommuner och landsting som är öronmärkta för ett visst ändamål.
Det här handlar de fem tillkännagivandena om:
En bortre tidsgräns bör fastställas när nya riktade statsbidrag införs.
Regeringen bör utforma de riktade statsbidragen på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering.
Regeringen bör genomföra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns, för att analysera om en tidsgräns behövs.
Staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om att införa nya riktade statsbidrag.
Det bör vara ett krav vid prestationsbaserade statsbidrag att de regelbundet utvärderas och detta bör gälla även efter det att bidraget har upphört.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utländska fartyg ska kunna inspekteras mer ingående (TU18) 

Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.
Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.
Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.
Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.

En stadieindelad timplan ska införas i grundskolan (UbU23) 

En så kallad stadieindelad timplan ska införas i grundskolan. Dessutom ska regeringen reglera undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet i stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan årskurserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Med nuvarande regler kan det skilja sig mellan skolor hur mycket undervisningstid elever får under en årskurs. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta. Syftet med regeringens förslag är att öka likvärdigheten mellan skolorna. Bland annat underlättar det för elever att byta skola utan att riskera att de missar undervisningstimmar, eller ett helt ämne om skolan de byter till har påbörjat ämnet i en tidigare årskurs. En ökad styrning av fördelningen av undervisningstiden innebär också att skolorna enklare kan följa upp att eleverna får de timmar de har rätt till.
Regeringens förslag innebär bland annat också att undervisningstiden för språkval i sameskolan ska utökas med 48 timmar.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2018.

Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2016 har granskats (UbU24) 

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2016 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.
Riksrevisionen anser att Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Riksrevisionen motiverar detta med att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen.
Riksdagen noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet