torsdag 21 september 2017

Allmänna rådet ska diskutera Brexit

Allmänna rådet inom EU ska diskutera Storbritanniens utträde. En inte särskilt initierad undrar ju hur mycket tid, kraft, pengar, som ska gå åt bara till den här processen. Låt inte långdragna förhandlingar sluta med att landet går ur, men behåller alla fördelar. Jag vet, så enkelt kan man inte se på frågan. Nej. Men det ligger något viktigt i frågan i alla fall

Rådet ska diskutera förhandlingsläget kring Brexit

Statssekreterare Oscar Stenström ska samråda med EU-nämnden inför möte i allmänna rådet den 25 september.
En av de frågor som rådet förväntas diskutera är Storbritanniens utträde ur EU. Diskussionen kommer att handla om läget i förhandlingarna. I dessa diskussioner deltar alla medlemsländer förutom Storbritannien. Förhandlingarna befinner sig fortfarande i första fasen där fokus ligger på de centrala utträdesfrågorna: EU-medborgarnas rättigheter, den ekonomiska uppgörelsen och den irländska gränssituationen med mera.
På dagordningen för allmänna rådet står också förberedelser inför Europeiska rådet den 19-20 oktober. Allmänna rådets underlag utgörs av ett utkast till dagordning för Europeiska rådets möte De frågor som Europeiska rådet väntas behandla är migration, digitala frågor, försvar och utrikes frågor .

DAGENS REFLEKTION 21 SEPTEMBER: Inte ens om budget en ordentlig debatt

Media kommenterar i dag statsbudgetförslaget, i första hand, utifrån en konjunkturaspekt. Om tillgängliga medel är 80 miljarder, är det då klokt att öka årliga utgifterna med 40 miljarder? Vi har nu en tydlig högkonjunktur, men lågkonjunktur lurar bakom knuten. När dyker den fram? Nja knappast förrän framåt 2019. De ökade40 miljarderna ska betalas även under lågkonjunktur. Räcker då de sparade 40 miljarderna? Många ekonomer tvivlar. Åter ökad statsskuld är då alternativet.

Oppositionen är kritisk. Det är dess uppgift brukar sägas. Jag är tveksam. Att kommentera och opponera på punkter där man har annan uppfattning är däremot dess uppgift. Spretigt, säger en partiledare. Valbudget säger någon eller flera. Valfläsk är en tredje form av kommentar.
Självklart är den en valbudget, vad annat. Valfläsk, självklart. Vilken regering använder inte budgetförslag i det syftet.

Jag är inte kapabel till att avgöra hur mycket av de 80 miljarderna man borde spara. Men för Liberalerna borde förslaget ses som positivt. Partiet har åter börjat tala om klyftotna i samhället, vilket jag välkomnar. Spretigheten syftar ju till att angripa just problemet med tilltagande klyftor. Vore snyggt om partiet kom med lite beröm, även om kritiken att man nu festar och att man inte åtgärdar arbetslöshetsproblemet kan äga sin riktighet.

Debatten borde nu handla om regeringens förslag och oppositionens alternativa förslag. Kan vi få den debatten nu?

MOTORGRÄSKLIPPARE 350 kr
HANDGRÄSKLIPPARE 150 kr
BARNSTOL I TRÄ 50 kr
SKRIDSKOR STRLK 40 100 kr
TVÅ BASKETKORGAR 50kr
TVÅ RULLAR ISOLERINGSPAPP 300 kr


tisdag 19 september 2017

DAGENS SPRÅKKOMMENTAR 19september

I en debattartikel:
"Friskolor får bara anta elever genom samma urvalskriterier som kommunmala skolor, skriver...." Bara anta?
Varför har skolan lärt ut detta. Är numera regel. Här menas nog att friskolor får anta elever bara genom samma urvalskriterier...

DAGENS REFLEKTION 19 september: Alliansen kanske inte är död

Senaste dagarna har präglats av prat och skriverier om att Alliansen är död. Jag har känt viss tillfredsställelse över detta. Min uppfattning är att alliansbildning före val är odemokratisk, i den meningen att den syftar till att dölja en del av partiernas egentliga avsikter. Man vill ha stöd för en egen politik samtiddigt som man ber väljarna stödja den gemensamma, som är en kompromiss. Ingen har ännu lyckats förklara, så att jag förstått, logiken i detta.
Jag har under de senaste dagarna trott att viljan att bryta alliansbildningen finns hos både Liberalerna och Centern. Jag, liksom många med mig, gör felet att se ett agerande från partiledares sida som besked om var hela partiet står. I frågan om Alliansen gäller detta. Är det säkert att Liberalernas och Centerns medlemmar vill se ett uppbrott? Ända fram till i går har jag levt i den tron, men är nu tveksam. Tyvärr.
I dag funderar jag över varför. Kanske kommer jag till annan slutsats så småningom, men i dag känns makt och karriärmöjligheterna vara kraftigt styrande. Detta med att man drivs av en vilja att få genomslag för en ideologisk inriktning av politiken hör nog en gången tid till. Går vi fram självständigt är chansen mindre att vi får vara med och styra. men hörni ledande politiker, vi medborgaare vill ha era tydliga berättelser. Och, hörni politiker det kan vara så att påverkan på politiken kan vara större i en oppositionsroll än i en regeringsroll. Jo, därför att ett litet partis kompromiss med ett större kan innebära utsuddning av dess politik.

Hoppet har jag inte tappat. Hoppet om att Liberalerna kastar loss från Alliansen och publicerar en tydlig berättelse

Trettiotre personer åker till Århus


En grupp ska åka till Århus. Viktigt att kommunen är öppen mot omvärlden, även i fråga om att lära och att använda positiva erfarenheter gjorda av andra.
På vilket sätt ska utbyte ske? Är den här ganska dyra formen den bästa? Är det viktigt att så många som trettiotre personer åker? 

Nej jag tycker inte det. Skicka en tjänsteman och ägna två timmar i kommunstyrelsen åt genomgång av vad Århus har gjort. Kanske under tiden ha en videouppkoppling med Århus kommune

Uppsala ska lära sig av Århus

Uppsala kommun - 2017-09-19 11:00 CEST
I början av oktober åker en grupp med kommunpolitiker, tjänstemän och representanter från Uppsala citysamverkan på studieresa till Danmarks näst största stad, Århus. På plats ska de bland annat studera Århus arbete med stadsutveckling, trivsel- och trygghetsfrågor. Dessutom är Århus under 2017 Europas kulturhuvudstad.
Uppsala kommun och Uppsala citysamverkan har de senaste åren genomfört flera resor för omvärldsbevakning till europeiska städer. Tidigare resor har bland annat gått till Stockholm och till Haag i Nederländerna. I år genomförs en tvådagarsresa till Århus i Danmark, den 4-5 oktober.
– Syftet med resan är att få tips och inspiration så att vi kan göra Uppsala till en ännu bättre och attraktivare stad. Århus är en utpräglad student- och cykelstad med ett blomstande näringsliv och har på det viset många likheter med Uppsala. Att få lära sig om arbetet bakom kulisserna med kulturhuvudstadsåret kommer också att bli spännande, säger Marlene Burwick (S), kommunstyrelsens ordförande.
Totalt är det 33 personer från Uppsala som följer med på resan. Från Uppsala kommun deltar förtroendevalda från kommunstyrelsens arbetsutskott, samt kulturnämnden. Dessutom åker ett antal tjänstepersoner från kommunledningskontoret, kulturförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen med. Uppskattad kostnad för resa och uppehälle är cirka 8 000 kronor per person

söndag 17 september 2017

DAGENS REFLEKTION 17 september: Spelet i politiken

I God Morgon Världen talade man om "spelet" i dagens svenska politik. Man antydde att ordet används fel som beskrivning av vad som nu pågår. Politik är väl alltid spel, sas det.
Varför lyckades man inte förklara att spel som beteckning på dagens situation har en annan innebörd än de strategiska överväganden partierna förväntas göra.

Dagens spel handlar i hög grad om att undvika politiska samtal och i stället tala om sådant vi inte har en aning om. Jag skrev för en tid sedan en artikel om vad jag då kallade ett spel. Här en del av artikeln


"Kort efter avklarat val 2014 satte ett spel i gång. Ska Alliansen lyckas, och kommer den att vilja, fälla regeringen Löfvén. Alliansens budget fick den 3 december stöd av Sverigedemokraterna och Sverige hade regeringskris. Löfvén sa sig vilja ha nyval. Realiserades dock inte. Två dagar innan en utlysning skulle äga rum träffades mellan regeringen och Alliansen en överenskommelse, den så kallade Decemberöverenskommelsen, om underlättande av möjligheten för en minoritetsregering att få igenom sin budget. Regeringen backade då från ståndpunkten att utlysa nyval.
En tid av debatt om huruvida Decemberöverenskommelsen var demokratiskt försvarbar följde. Är inte partiers uppgift att sträva efter regeringsinnehav, något som man i överenskommelsen lovade att inte göra, blev en huvudfråga i den debatten.

Sedan Kristdemokraterna i oktober 2015 hoppade av Decemberöverenskommelsen har det mesta kretsat kring vem som efter nästa val ska vara med vem. Det nya är att Moderaterna öppnat för samarbete med Sverigedemokraterna. Reaktionen från övriga tre inom Alliansen har varit att man inte kommer att på något sätt samarbeta med Sverigedemokraterna, men att man håller fast vid Alliansen, det vill säga fortsätta att samarbeta med Moderaterna, som samarbetar med Sverigedemokraterna; en ståndpunkt, inte helt enkel att förstå. Många kommentatorer ser emellertid här början till att åtta riksdagspartier kommer att börja uppträda som åtta olika partier. Vad innebär då detta, i så fall, för förändringar? Vi får sannolikt en vitalisering av demokratin, med åtta till tio självständiga partier i nästa valrörelse.



Ett partis huvudsakliga uppgifter måste anses vara att utgöra ideologisk hemvist, skapa opinion för sin ideologi och att föra dialog med medborgarna om vägar till förverkligande av sina idéer. Utan en tydlig berättelse om vilket samhälle man vill skapa blir dialogen meningslös, och omvänt, utan dialog förblir politiken endast teoretisk. Berättelsen är den plattform, som ett parti står på och som inte är förhandlingsbar. Det är ingen överdrift att påstå att partierna i dag avstår från berättelsen. Förklaringen torde vara, när det gäller allianspartierna, just alliansbildningen.

Jag upplever att många människor i dag längtar efter en berättelse om en politik för solidariskt ansvarstagande, för spridande av en ickevåldskultur och fortsatt välfärdsbygge. Störst chans att åstadkomma detta ser jag Liberalerna ha, alldenstund berättelsen redan finns, men under ett antal år inte återgetts.

Det finns en socialliberal berättelse om friheten för varje människa att utveckla sin egen förmåga utan att hindras av annat än vad som behövs för att skydda andras frihet, om att yttrandefrihet och maktspridning är förutsättningar för utveckling, att frihetstanken leder till att människor måste kunna röra sig fritt och att handel kan bedrivas utan handelshinder. En åskådning, som tyvärr störs av sådana tankar som ligger bakom Brexit och som förfäktas av, bland andra, president Donald Trump. Men öppenhet och frihet ställer andra stora krav. Det öppna, solidariska synsättet låter sig inte kombineras med hat, hot och provokationer utan förutsätter dialog i konfliktsituationer. Det förutsätter också ständig satsning på kunskap. Friheten blir emellertid inte allas frihet om vi inte når ett hållbart samhälle, som förutom social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, handlar om ett samhälle fritt från våld. Här finns berättelsen, som bäst återges av socialliberaler. Spridning av berättelsen är opinionsbildning.

I offensiven för att nå människor med berättelsen är deras syn på förverkligandet lika viktig som berättelsen. Socialliberaler ska inte kompromissa i frågan om, till exempel, att strävan efter ekologisk hållbarhet är nödvändig. Men socialliberaler ska lyssna till och ta till sig människors synpunkter på hur man ska nå dit. Socialliberaler ska inte fråga sig om man har starkt stöd för strävan efter fred och ickevåld. Den frågan kan inte vara förhandlingsbar. Däremot ständigt och med stort öra lyssna på människors synpunkter, och ta till sig dessa, på hur vi tillsammans åstadkommer fred. Solidariteten med människor här och nu i behov av stöd, med utsatta i andra länder och med kommande generationer ifrågasätts inte av socialliberaler.
Vitaliseringen av svensk politik ligger i tydligare berättelse och i fler och konstruktiva möten mellan väljare och partiernas representanter."



fredag 15 september 2017

Så tycker partierna om vilken fråga som är viktigast


Sju av åtta partier har svarat på frågan om vilken den viktigaste politiska frågan är.Vad jag slås av är att ingen gör någon koppling till den ideologiska synen.

Socialdemokraterna
Anders Ygeman (S), gruppledare
Vi har skapat 200 000 nya jobb det senaste året, men alltför många nya svenskar saknar jobb. Att sätta dem i arbete kommer vara den viktigaste frågan framöver.
Moderaterna
Jessica Polfjärd (M), gruppledare
Sverige utmanas av en allt mer tudelad arbetsmarknad. Många får inte chansen till ett jobb. Vi vill halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda och skapa förutsättningar för en halv miljon nya jobb till 2025. Samtidigt behöver polis- och trygghetskrisen lösas med kraftfulla åtgärder.
Sverigedemokraterna
Roger Hedlund (SD), bostadspolitisk talesperson
Bostadsbristen är den fråga jag vill jobba med då den påverkar samhället på många områden. Bland annat har många unga vuxna ingen möjlighet till en första bostad och företag kan få svårt att rekrytera då det saknas bostäder i fram för allt storstadsregionerna.

torsdag 14 september 2017

DAGENS REFLEKTION 14 september: Nu är vi trötta på spelet

Nu har förstasteget tagits mot vad jag kände mig förvissad om skulle komma. C tvekar om att hålla fast vid sin begäran om misstroende mot försvarsministern. Snart kommer Liberalernas tvekan. Sedan kommer C:s och L:s meddelande om att man drar tillbaka sin begäran.
Vilket eländigt spel. Annie Lööf säger nu att ny information kring statssekreteraren hos statsministern. Säg mig Annie Lööf, varför blir Hultquists agerande eller brist på agerande förmildrande av detta.
Svensk politik är i dag futtig. Man diskuterar inte politik utan endast vem som ska vara med vem och vem och när man ska rikta misstroendevotum. Vi väljare är trötta på detta spel. Nu reagerar många med att ta avstånd från "spelande" partier. 
Från Dagens Nyheter i dag:
"C-ledaren understryker dock att linjen från hennes parti har varit att misstroendeförklaringen mot Peter Hultqvist ligger kvar om ingen ny information kommer fram.
– Och det har kommit fram ganska väsentlig information de senaste veckorna, säger hon och pekar i första hand på att Emma Lennartsson, statsministerns närmaste medarbetare, fått information om it-haveriet i Transportstyrelsen innan statsministern.
Vill du verkligen rikta misstroende mot Peter Hultqvist?
– Jag tycker att det är viktigt att när man använder riksdagens skarpaste vapen så ska man ha sakliga skäl och på fötterna. Vi är mitt inne i analysen om det är tillräckligt sakliga skäl för detta, säger Annie Lööf och fortsätter:
– Jag tycker att det som har framkommit hittills riktar sökljuset än mer mot statsministern."

onsdag 13 september 2017

DAGENS REFLEKTION 13 september: Ska vi acceptera alla språkliga förändringar?

Språket har alltid förändrats. Språkpoliser har alltid funnits. Språkpoliserna har alltid motsatt sig förändringar.
Jag är nog en sådan, men anstränger mig för att bli mer accepterande i fråga om förändringar. I ett avseende blir jag det dock aldrig: förändringar, som ökar risken för missförstånd. Ett exempel hittar jag i dag i en artikel om härbärge. Där står: "Härbärget har tidigare bara haft öppet under vinterhalvåret,..." "...bara haft öppet..." Borde stå: Härbärget har tidigare haft öppet bara under vinterhalvåret. Hallå svenska skolan! Det har betydelse hur elever lär sig använda språket.

tisdag 12 september 2017

DAGENS REFLEKTION12 september: Alliansfriheten ligger fast

Bra deklaration av Löfvén i dag. Alliansfriheten ligger fast. Men den haltar. Nu måste Sverige vara tydligt i ett krav på kärnvapenstopp och -avveckling.

Säkerhetspolitik handlar om, förutom försvarspolitik, diplomati, bistånd, handel och samhällskontakter och personutbyte.

Den borgerliga regeringen ville så sent som 2014 ha en utredning om svenskt NATO – medlemskap, fördelar och nackdelar. Var den borgerliga regeringens tal om utredning emellertid bara innehållslösa uttalanden, eftersom den tog ställning för ett värdlandsavtal två veckor före valet 2014 och målsättningen NATO – medlemskap innan utredning genomförts.

Tron på våld som en effektiv konfliktlösningsmetod är djupt rotad, trots att historien visar att det är genom endast samtal och möten, som fred kan nås. Misstroende ökar risk för oöverlagda handlingar. Ett avtal om svenskt medlemskap i, liksom ett värdlandsavtal med NATO är handlingar, som skulle kunna skapa misstroende, från främst ryskt håll, och därigenom öka spänningen i Östersjöområdet. En annan följd av ett medlemskap är att Sverige därigenom godtar NATO:s kärnvapenpolitik och kan knappast vara trovärdigt längre i en kamp för avskaffande av kärnvapen och som främjare av avspänning och nedrustning.

Värdlandsavtalet som Reinfeldtregeringen sa ja till 2014, utan en offentlig debatt, tolkas nu av en del som ett de factomedlemskap.
Avtalet ger möjlighet för annat NATO-land att införa militära enheter i det svenska systemet och att anordna baser och placera vapen på svenskt territorium. Inget tydligt undantag görs för kärnvapen. Inte heller tas tydligt avstånd från rätten för annan makt att använda svensk mark för våldshandling mot annat land.
Värdlandsavtalet är långtgående. Detta tillsammans med tätt samarbete med NATO torde få andra länder, främst Ryssland, att se Sverige som ett NATO-land, vilket skulle öka spänningen i Östersjöområdet. Sverige lägger nu om kursen från alliansfrihet för att kunna vara aktiva i fredsbyggande och nedrustning till alliansbygge tillsammans med, bland andra, kärnvapenstater. (I Europa finns i dag cirka 200 kärnvapen i NATO-länder). Även om Sverige säger sig stå för en ideologi där nedrustning är central, torde värdlandsavtalet medföra att trovärdigheten skadas allvarligt.
I stället för att öka spänningen bör Sverige prioritera avspänning. Sverige bör med en rad åtgärder visa att man vill arbeta fredsskapande. Inrätta ett fredsdepartement, arbeta med diplomati, bistånd och handel, satsa på organisationer som OSSE och FN och införa ämnet Livskunskap på skolschemat. Sverige bör verka för undanröjande av den djupa misstro som finns mellan Ryssland och västmakterna.
Mycket skulle kunna göras av Sverige och Finland tillsammans vad gäller förtroendeskapande åtgärder, förslag om rustningsminskningar och tillämpning av hela det åtgärdspaket som utarbetades inom ESK efter Helsingforsavtalet 1975.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, förkortat OSSE, är en internationell organisation som arbetar med "tidiga varningar, konflikthantering, riskhantering och återuppbyggnad" i Europa. Till 1995 hette organisationen Europeiska säkerhetskonferensen (ESK). ESK bildades under kalla kriget som ett forum för dialog mellan väst och öst. OSSE har varit särskilt aktiv i före detta Jugoslavien med övervakning av allmänna val och liknande.

Sveriges budskap ska fortsätta att vara att konflikter måste lösas utan vapenanvändning och att dödande och förstörelse måste upphöra.


måndag 11 september 2017

DAGENS REFLEKTION 11 SEPTEMBER: AURORA 17 MED OBESVARADE FRÅGOR

Vi har och ska ha ett försvar. Åtminstone för en avsevärd tid framåt. Ett försvar måste öva. Det är sådan övning, som inleds i dag. Dock behöver tydligare förklaras varför vi övar tillsammans med NATO. Behövs också information om huruvida tänkta kärnvapen på svensk mark finns i teorin under övningen. Finns i det tänkta angreppet från öster diplomatiska initiativ eller är det bara vapen, som gäller? Eftersom angreppet förutsätts komma från öster finns i spelet teorier om nära personrelation mellan Trump och Putin? Varför går en övning inte ut på att öva egna försvaret för tänkt angrepp oberoende av vem angriparen är? Jag hör redan kommentaren: okunnighet! Jo, det är ju korrekt, men det är sådana tankar, som många bär på. Även om officerare och en del politiker skakar på huvudena åt okunnigheten måste vi få bättre svar på frågor än vi hittills fått.

För att öka den militära förmågan kommer Försvarsmakten under september att genomföra försvarsmaktsövningen Aurora 17. Det är en nationell övning som bygger ett starkare försvar, där samtliga stridskrafter deltar, och som ökar den samlade förmågan att möta ett angrepp mot Sverige.
Försvarsmaktens uppdrag är ytterst att försvara Sverige och svenska intressen, vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer. Ett av de främsta verktygen för att höja, pröva och signalera militär förmåga är övningar. Därför är omfattande och avancerad övningsverksamhet en central del av ett starkare försvar.

KOMMER ATT BÅDE SYNAS OCH HÖRAS

Aurora 17 är den första och största övningen i sitt slag på mer än 20 år. Samtliga stridskrafter och fler än 19 000 män och kvinnor, varav en fjärdedel från Hemvärnet, kommer att delta. Dessutom deltar ett flertal myndigheter och andra länder i Aurora 17.
Övningen kommer att genomföras i luften, på marken och till sjöss. Förband i hela Sverige kommer att beröras men de största övningsområdena kommer att vara i Mälardalen och Stockholm, på och runt Gotland samt i Göteborg. För att stärka det nationella försvaret och öva förmågan att möta ett angrepp mot Sverige kommer deltagande förband att ta sig fram och öva i områden som ligger utanför Försvarsmaktens egna övnings- och skjutfält. I dessa områden kommer markägare och boende att särskilt informeras.

SÄKERHET TILLSAMMANS OCH ÖKAD TOTALFÖRSVARSFÖRMÅGA

Ett flertal myndigheter kommer att delta i övning Aurora 17 och på så sätt öka den svenska totalförsvarsförmågan. Dessutom deltar militära förband från andra länder, något som bygger både säkerhet tillsammans och samtidigt ökar den svenska operativa förmågan

MOTORGRÄSKLIPPARE 350 kr
HANDGRÄSKLIPPARE 150 kr
BARNSTOL I TRÄ 75 kr
SKRIDSKOR STRLK 40 150 kr
TVÅ BASKETKORGAR 100 kr
TVÅ RULLAR ISOLERINGSPAPP 300 kr

lördag 9 september 2017

DAGENS REFLEKTION 9 september: Missvisande om kommunalråd

"Rickard Malmström och Linda Eskilsson kandiderar till att bli Miljöpartiets två kommunalråd i Uppsala efter valet 2018."
De två kandiderar till de två översta platserna på Miljöpartiets lista till kommunfullmäktige. Vi väljare utser inte kommunalråd.
Det direkta valet, det vill säga val av valsedel och kryssning, sker på valdagen.  Sedan det fastställts vilka kandidater, som tar plats i fullmäktige sker i slutet av året indirekt val av representanter i nämnder liksom kommunalråd. Indirekt val innebär att valet görs av de av oss i kommunvalet valda till fullmäktige.
Fel 1. "Två kommunalråd". Det är ju inte givet på förhand att partiet får någon kommunalrådspost alls.
Fel 2: Antalet kommunalråd totalt i kommunen bestäms inte förrän efter valet. (Att varje parti representerat i fullmäktige ska tilldelas kommunalrådspost är ett påhitt på senare tid. Kan på goda grunder kritiseras)
Fel 3: Eventuell kommunalrådspost för Miljöpartiet går inte med själklarhet till den, som står överst på listan. Partiet nominerar namn till nämnder och till kommunalråd. Annat namn än det översta på valsedeln i valet kan komma att nomineras och det är teoretiskt inte självklart att den nominerade väljs eftersom det är det nyvalda fullmäktige som beslutar.

fredag 8 september 2017

DAGENS REFLEKTION 8 september: Nu ska övas våld och dödande

Jag ska erkänna. Jag bävar inför kommande försvarsövningar, med start nästa vecka. Nu ska tydligt demonstreras att försvar handlar om vapen, våld och dödande. Tänk om det är så att bästa försvaret är att inte delta i sådan demonstration och i stället anordna fredsskapande sammankomster vid vilka Sverige deltar som alliansfri part. Tänk om den respekt detta kan ge är mycket större än vapnens och NATO-medlemskapets påstådda avskräckande betydelse.

Den fråga jag ser som en av de centrala, och som jag anser att vi ska ställa oss själva för att ideologiskt grunda vår ståndpunkt, rör de signaler Sverige sänder genom att ingå som medlem respektive att tydligt fortsätta att markera alliansfriheten. NATO-medlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från anfall i Östersjöområdet, är en vanlig synpunkt. Dock torde Putin vara medveten om att USA skulle, oberoende av om Sverige är NATO-medlem, komma till undsättning vid ett ryskt angrepp på Sverige. Vid sitt besök i Sverige nyligen förklarade vicepresident Joe Biden att Östersjöregionen är okränkbar. Det skulle i sin tur innebära att ett svenskt inträde i NATO knappast ökar den avskräckande effekten och även innebära risk för djup politisk konflikt med Ryssland. Kopplat är också att Sverige skulle tappa förtroende i ett arbete för internationellt kärnvapenförbud. Ett medlemskap skulle också kunna uppfattas som att Sverige därigenom godtar NATO:s kärnvapenpolitik och kan knappast vara trovärdigt längre i en kamp för avskaffande av kärnvapen och som främjare av avspänning och nedrustning.

I stället för att öka spänningen bör Sverige prioritera avspänning. Sverige bör med en rad åtgärder visa att man vill arbeta fredsskapande. Arbeta med diplomati, bistånd och handel, satsa på organisationer som OSSE och FN. OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa är en regional organisation inom FN med 56 deltagande länder. Alla europeiska länder deltar plus, bland andra, USA och Ryssland. OSSE arbetar med "tidiga varningar, konflikthantering, riskhantering och återuppbyggnad" i Europa. Sverige bör verka för undanröjande av den djupa misstro som finns mellan Ryssland och västmakterna.

Det är sådana signaler, som bidrar till avspänning.

onsdag 6 september 2017

Dagens språkpåpekande: ordföljd

Varför har det blivit så här? Felet har blivit accepterat. Dock kan det leda till missförstånd. Ett från dagens tidning är följande: "Vi behöver ett nytt sätt att tänka när vi till exempel bygger det nya cykelgaragetvid Resecentrum, så att det även ryms lådcyklar där." Förutom att kommateringen inte är fullständig är formuleringen "...att det även ryms lådcyklar där." Att det även ryms? Ordet även är väl en bestämning till lådcyklar och inte till ryms. Alltså: ...att det ryms även lådcyklar där. !

Inför nomineringar, CV

Inför en eventuell kandidatur i kommande val är både vad man åstadkommit och vad man vill åstadkomma av betydelse. Nedan vad jag ägnat mig åt. I framtiden är förverkligande av socialliberala idéer huvuduppgiften

Om man har gjort både politisk värnplikt och en lång politisk resa kan det se ut så här:

CV
för
Harald Nordlund



Politiska uppdrag
Ersättare Gatu- och samhällsmiljönämnden 2016-
Ledamot i
Ordf. patientnämnden för Uppsala län 2007-2010
Ledamot Delegationen för Stiftelsen Jälla Egendom 2004-2010
Ledamot i landstingsfullmäktige i Uppsala län 2003-2010
Vice ordf. i regionala utskottet 2003-2004
Ersättare i landstingsstyrelsen 2003-2006
Ersättare i styrelsen för Upplandstiftelsen 2003-2010
Vice ordförande i Mälardalsrådets miljöutskott 2003-
Ledamot i Regionförbundet Uppsala läns fullmäktige 2003-2010


Ledamot av Sveriges Riksdag 1998-2002
Och våren 2005
Ledamot i Riksdagens Miljö-och jordbruksutskott 1998-2002
Ledamot i statlig utredning om flexibla mekanismer inom
miljöpolitiken 2000-2003
Ledamot i den statliga miljömålskommitten 1999-2001
Ledamot i statlig äldreberedning, Senior 2005 1999-2002
Ersättare i Riksdagens socialutskott Våren 2005



Ledamot i Uppsala läns Arbetsförmedlingsnämnder 1996-1998

Ledamot i Uppsala kommuns pensionärsråd 1995-1998

Ersättare i Uppsala läns Arbetsförmedlingsnämnder 1992-1996

Ledamot i Uppsala Tourism AB 1992-1994

Ersättare i Mälardalsrådets styrelse 1992-1994

Ledamot Arbetsförmedlingsnämnden 1992-1994

Ersättare i Stiftelsen f. samverkan universitet-näringsliv-samhälle,
STUNS 1992-1994
Ledamot i Länsstyrelsens styrelse 1991-1994
1999-2002
Ledamot i referensgrupp till socialminister B. Westerberg 1991-1994

Kommunalråd i Uppsala kommun 1989-1998
Ledamot i Uppsala kommuns kommunstyrelse 1989-1998
Ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott 1989-1998
1:e vice ordf. i kommunstyrelsen 1991-1994
Ledamot i kommunstyrelsens finansutskott 1994-1998
Ledamot i Uppsala kommuns Förvaltnings AB 1994-1998
Ledamot i utskott för vård och omsorg 1994-1996
Ledamot i kommunstyrelsens personalutskott 1994-1995
Ledamot i Uppsala Stadshus AB 1995-1998

Ombud Kommunförbundets länsavdelnings länsmöten 1989-1991

Suppleant i Länsstyrelsens styrelse 1989-1991

Vice ordf. i Uppsala kommuns Gatunämnd 1989-1991

Suppleant i Uppsala kommuns valberedning 1987-1991

Ledamot i kommunfullmäktige 1986-1998

Ordf. i Uppsala kommuns Gatunämnd 1986-1988

Ersättare i Uppsala kommunfullmäktiges valberedning 1985-1989

Suppleant i Uppsala kommuns Gatunämnd 1983-1985

Suppleant i styrelsen för Wiks folkhögskola 1980

Suppleant i Uppsala kommuns naturvårdsråd 1975-1976

Ledamot i Uppsala kommuns hälsovårdsnämnd 1974-1976

Suppleant i taxeringsnämnd 1974-1976

Suppleant i Uppsala kommuns hälsovårdsnämnd 1971-1973

Suppleant i Uppsala kommuns besvärsnämnd 1971-1973

Suppleant i Bostadsförmedlingsnämnden 1971-1973


Anställningar

Uppsala kommuns Socialförvaltning 1972-1989
Avdelningschef för barnomsorg
Avdelningschef för familjerätt, familjehem, socialjour, familjeråd-
givning, behandlingshem och ungdomsmottagning
Vikarierande Socialdirektör

Statens Institut för Företagsutveckling 1969-1972
Kursledare och lärare

Länsarbetsnämnden i Uppsala 1969
Vikarierande yrkesvägledare 4 mån.
Länskommitten för Båtskärsnäs 1965
Kartläggning av samhället Båtskärsnäs 1 mån

Timlärare 1963
Högstadium i Tärendö 2,5 mån.

Timlärare 1962
Högstadium och gymnasium i Kalix 1 mån.





Föreningsuppdrag

Ledamot i styrelsen för Peace Quest International 2001-2005

Ordf. i styrelsen för SNF:s uppsalaavdelning 2002

Ordf. i styrelsen för Folkpartiets länsförbund Uppsala län 1997-2000

Ledamot i styrelsen för Folkpartiets länsförbund 1990-1996

Ordf. i Folkpartiets kommunförening Uppsala 1982-1985
1990-1993

Ledamot i styrelsen för Folkpartiets kommunförening 1980-1993

Ordf. i styrelsen för bostadsrättsförening 1981

Ledamot i styrelsen för Studieförbundet Vuxenskolan 1981-1982

Ledamot i styrelsen för bostadsrättsförening 1979-1980

Ordf. i Folkpartiets Uppsalaavdelning 1974

Ordf. i Folkpartiets stadsdelsförening i Gottsunda/Valsätra 1970-1973

Valledare för Folkpartiet 1973

Ledamot i Uppsala Ungdomsråd 1966-1969

Ordf. och ledamot i styrelsen för Folkpartiets ungdoms-
förbund Uppsala 1965-1970

Klubbledare i JUF/4H 1958-1960



Utbildning

Fil.kand.
Ämnesområden:
Statistik, samhällsvetenskaplig linje
Propedeutisk kurs i juridik
Företagsekonomi
Sociologi
Statskunskap
Nationalekonomi




tisdag 5 september 2017

DAGENS REFLEKTION 5 september: Alliansbildning är demokratiskt tveksam

Rubrik i UNT: "Centerpartiet tror på alliansmanifest"
Till val på ett gemensamt alliansmanifest.
OK. Om man röstar på C, röstar man då på manifestet eller röstar man på C:s politik? Ingen skillnad blir antagligen svaret, om nu någon, händelsevis, skulle komma på idén att kommentera.
Det kan det väl inte vara. Alliansmanifest är väl fullt med kompromisser.
Och vad säger övriga i, den så kallade, Alliansen?

Jag begär av partierna att dom går till val på sina egna politiska program och att frågan om hur en regering ska bildas löser man efter valet. Det innebär inte att man före valet inte ger uttryck för vilka partier man är beredda att diskutera regeringsbildning med.

Och, låt oss slippa en valdebatt, som domineras av frågan om vem som ska regera med vem. Vi väljare vill veta hur partierna ser på utvecklingen av Sverige.

Sjukhusstyrelsen 4 sept. : Förbättrad tillgänglighet, men inte bra

Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 4 september

I detta nummer:

  • Akademiska får kunskapscentrum för rehabilitering
  • Förbättrad tillgänglighet vid Akademiska
  • Förslag till upplevelsestråk ska tas fram
  • Målrelaterad ersättning ska betalas tillbaka
  • Initiativ om första linjens vård för ungas psykiska hälsa
  • Handlingsplan för neonatalvården ska tas fram
  • Prioritering av fastighetsinvesteringar 2018-2023
  • Sammanträdestider 2018
  • Sjukhusen får rätt att besluta om besöksrestriktioner


Akademiska får kunskapscentrum för rehabilitering

Det ska inrättas ett kunskapscentrum inom rehabiliteringsområdet vid Akademiska sjukhuset. Det beslutade sjukhusstyrelsen.
I ett kunskapscentrum samlas, skapas, utvecklas och införs ny kunskap inom vården. Sjukhusstyrelsen beslutade att tilldela Akademiska sjukhuset sammanlagt knappt 2 miljoner kronor för ändamålet under 2017 och 2018. Medlen ska bland annat användas till administrativt stöd och att bygga en IT-struktur som bas.
Sjukhuset får också sammanlagt 375 000 kronor för en förstudie som syftar till att skapa en digitaliserad rehabiliteringsplan.

Förbättrad tillgänglighet vid Akademiska

Tillgängligheten för Akademiska sjukhuset var bättre under juli månad jämfört med samma period föregående år. Det framgår av den senaste månadsrapporten till sjukhusstyrelsen. Under juli månad fick 67 procent av patienterna vård inom 90 dagar och 69 procent erbjöds operation. Antalet årsarbetare har ökat, vilket hänger samman med särskilda satsningar för att öka tillgängligheten samt att man har tagit över det så kallade sjukvårdsteamet från Uppsala kommun.

Förslag till upplevelsestråk ska tas fram

Akademiska sjukhuset ska till sjukhusstyrelsens decembersammanträde ta fram ett förslag på hur upplevelsestråk kan utvecklas på Akademiska sjukhuset. Förslaget ska vara kostnadsberäknat och ta hänsyn till de omfattande ombyggnationer som görs på området. Det beslutade sjukhusstyrelsen efter att Sören Bergqvist (V) lyft frågan i ett initiativärende.
Redan för ett par år sedan fattades beslut om att inrätta upplevelsestråk på Akademiska sjukhuset. Sedan dess har arbetet avstannat, dels på grund av pågående ombyggnadsarbete, som försvårat framkomligheten, dels i avvaktan på beslut om finansiering.
I ärendet redovisas andra kulturella inslag som finns på området, bland annat konstpromenader.

Målrelaterad ersättning ska betalas tillbaka

Akademiska sjukhuset ska återbetala 1 575 000 kronor av den målrelaterade ersättningen för 2016. Det beslutade sjukhusstyrelsen. Återbetalningen görs eftersom man inte klarat målet att minst 50 procent av patienterna vid akutmottagningarna ska träffa en läkare inom 60 minuter.

Initiativ om första linjens vård för ungas psykiska hälsa besvarat

Cecilia Linder, Jessica Kumlin och Lennart Hedqvist, samtliga (M), hade tagit initiativ till ett ärende där man förslog att ansvarsfördelningen när det gäller arbetet med barns och ungas psykiska ohälsa ska tydliggöras i samverkan med länets kommuner. De föreslog också att en väl förankrad och tydlig ansvarsfördelning presenteras för sjukhusstyrelsen senast under september.
Vid sjukhusstyrelsens sammanträde redovisades pågående arbete inom området. Bland annat har sjukhusstyrelsen satt av pengar till ett projekt för att bygga ut första linjen för barns och ungas psykiska hälsa i Heby, Håbo och Östhammar. Det har också upprättats en länsgemensam riktlinje för samverkan kring barn och unga mellan kommunerna och Region Uppsala, där bland annat strukturer och ansvarsområden beskrivs. Vidare pågår det en kartläggning av Region Uppsalas insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Mot bakgrund av detta beslutade sjukhusstyrelsen att anse initiativet besvarat.

Handlingsplan för neonatalvården ska tas fram

Akademiska sjukhuset klarade att ge god och patientsäker vård till för tidigt födda barn som behövde intensivvård under sommaren. Det framgår av en rapport till sjukhusstyrelsen.
Inför sommaren ingick Akademiska sjukhuset ett avtal om intensivvårdsplatser i Åbo, som skulle kunna utnyttjas vid toppar. Platserna har endast utnyttjats vid fyra tillfällen. I övrigt har man klarat neonatalvården genom samarbete mellan olika svenska sjukhus.
Sjukhusstyrelsen gav Akademiska sjukhuset i uppdrag att ta fram en handlingsplan. Planen ska beskriva hur verksamhetens kapacitet ska byggas upp för att möta behoven och även innefatta kompetensförsörjning och lokalbehov.

Prioritering av fastighetsinvesteringar 2018-2023

Sjukhusstyrelsen har yttrat sig till fastighets- och servicenämnden om vilka investeringsprojekt som man anser ska fullföljas under perioden 2018-2023. Prioriteringarna ligger till grund för investeringsplanen, som fastställs av regionfullmäktige vid novembersammanträdet.

Sammanträdestider 2018

Sjukhusstyrelsen beslutade om sammanträdestider för 2018. Sjukhusstyrelsen sammanträder följande datum: 20 februari, 20 mars, 17 april, 22 maj, 12 juni, 18 september, 23 oktober, 20 november och 11 december.

Sjukhusen får rätt att besluta om besöksrestriktioner

Sjukhusen ska i fortsättningen kunna besluta om besöksrestriktioner vid frivillig hälso- och sjukvård. Detta införs genom en ändring i delegationsordningen som sjukhusstyrelsen beslutade om. Inskränkningar av besök kan införas bland annat för att vården ska kunna bedrivas på ett bra sätt och av hänsyn till enskilda vårdtagares personliga integritet.

måndag 4 september 2017

Vinstfrågan borde vara ointressant

Kommunen har ansvaret
För en tid sedan kunde vi i Upsala Nya Tidning läsa en debattartikel insänd av, den så kallade, Alliansens representanter i Äldrenämnden i Uppsala kommun. Huvudtemat var en protest mot, vad skribenterna kallade, kommunalisering av vård för och omsorg om äldre personer. Men det ansvaret är ju helt kommunaliserat oberoende av vem som driver verksamheterna. Vad skribenterna menar är kommunalt övertagande av utförande av externa utförare, såsom föreningar (nämns emellertid inte), stiftelser och företag. Bakgrunden är att kommunen kommer att ta över driften av några äldreboenden, som drivits av extern utförare. Man skriver vidare om leverantörer när man menar externa utförare. Vad spelar då denna begreppsförvirring för roll? Jo, den belyser en syn på det politiska ansvaret. Genom att tala om kommunalisering av verksamheter, som är kommunaliserade, ger man en bild av att utförande av annan än kommunen inte är kommunens ansvar i relationen med medborgarna.
Förutom det slarviga påståendet att kommunen inte tillhör dem som levererar högst kvalitet anger man fem åtgärder för en förbättring av vård och omsorg. Stärka kommunens upphandling, säkerställa att man får vad man avtalat om, ta initiativ till ett utbildnings- och praktikprogram, starta ett projekt för bättre omsorg och arbeta fram förslag på nya prisvärda boenden.
Jag vill ersätta dessa punkter, som saknar substans, med en punkt. Klara ut hur avtal med externa utförare ska utformas så att det blir tydligt vad som ska åstadkommas i fråga om kvalitet och kvantitet, vilken ekonomisk ersättning som ska utges, hur kontroll och uppföljning ska utföras och hur ansvar ska utkrävas. Innan man klarar tydlig avtalsskrivning ska självklart inga externa utförare engageras i välfärden. När kommunerna klarar detta blir vinstdebatten ointressant, enär nämnvärda vinster blir omöjliga att åstadkomma.
En utgångspunkt för välfärdsdebatten idag är att Sverige inte i nutid kommer att gå tillbaka till att alla välfärdstjänster är offentligt producerade. Flera olika utförare behövs för att utveckla välfärden. Ett problem utöver avtalsskrivningen är emellertid inom skolan och primärvården att kommunen respektive regionen inte har hela ansvaret. Friskolesystemet och fria etableringen av vårdcentraler, som är statliga ansvar försvårar kommunal- och regionplanering. Ett annat problem är att staten inte klarar sin uppgift att tillämpa sina lagar. Man lagstiftar om, till exempel, jämlik skola och sjukvård, men förmår inte få genomslag för kraven.

Staten måste vända blicken från procentsatser i fråga om vinster i välfärden. Staten måste låta det ankomma på kommunerna att avgöra huruvida externa utförare ska engageras. Staten måste klara ut hur den ska klara av sin uppgift att få genomslag för lagstiftningen på skol- och sjukvårdsområdena. Staten måste utreda frågan om tecknande av avtal mellan kommun och extern utförare som stöd för kommunerna. Därefter kan frågan om vinster i välfärden avföras från den politiska debatten. Då kan de viktiga frågorna om vem som ska få del av våra solidariska insatser, vilken kvalitet den ska ha och hur mycket vi ska bidra solidariskt ersätta den meningslösa vinstfrågan i den politiska debatten.



Harald Nordlund
f.d. riksdagsledamot, kommunalråd och landstingsledamot (L)