fredag 29 december 2017

Trump har inte förstått

Ur DN: "Det kan bli ett av de kallaste nyåren som registrerats hittills i New York. Det fick president Donald Trump att på nytt håna forskningen om klimatförändringarna. ”Kanske skulle vi behöva lite gammal god global uppvärmning” skriver han på Twitter""

Presidenten i USA har inte förstått att vädret varierar från vecka till vecka. Vi kan få mycket kalla dagar, ja kallare än på länge och omvänt. Klimatet är däremot det som handlar om vädret under lång tid.
Även klimatet varierar. Det är naturligt. Dock är forskare eniga om vi har förändringar i klimatet som beror på mänsklig aktivitet. Är det då inte bara skönt för New Yorkborna att få lite varmare. Kanske det, men problemet är att vi får konsekvenser såsom kraftigare stormar, översvämningar, heta perioder, som medför att människor i vissa delar av världen måste fly, minskad biologisk mångfald, som rubbar ekosystemet, m.m.
Det här är numera bekant för de flesta, men inte för Donald Trump och hans anhängare. Kanske kommer han att förstå, så småningom, när USA står ensamt med sina kolbrytningar. Och då är USA förbisprungna av många, många länder.
Till amerikanarna: ni har själva valt en okunnig och vetenskapsfientlig president




torsdag 28 december 2017

Nya dödsorsaker i Afrika

Detta har jag hämtat från Utrikesmagasinet

AFRIKA. Afrikas snabba urbanisering har bidragit till en mer stillasittande livsstil och nya matvanor. I Sydafrika har fetma blivit ett växande hälsoproblem. Ungefär sju procent av befolkningen har diabetes vilket är dubbelt så hög andel som i Sverige. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kommer icke smittsamma sjukdomar snart vara den vanligaste dödsorsaken i Afrika, skriver journalisten Görrel Espelund. 2030 väntas fler människor dö av hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer jämfört med de som dör av hiv, tbc, malaria, undernäring, mödradödlighet och spädbarnsdöd tillsammans.

NU MÅSTE VI GÅ SAMMAN OCH TALA UT

Ska 2018 bli en fortsättning på 2017 vad avser militära hot och väpnsde konflikter? Om vi blir många som säger ifrån kommer vi att nå framgång.

Vi behöver samhällen präglade av mer fredskultur. Ska vi verkligen fortsätta med vapenexport till diktaturer och bidra till fortsatt militär upprustning runt om i världen? Vi behöver under 2018 intensifiera debatten också i Sverige om hur vi får stopp på militarismen och miljardslöseriet till militära ändamål. Pengarna skulle i stället kunna användas till att bygga fred med fredliga metoder och till angelägna välfärdsändamål.

Vi behöver ett Sverige, som går före i kampen för fred och ickevåld. Vi behöver inse att hot ökar spänningarna. Vi behöver förstå provokationerna, som samarbetet med och ett medlemskap i kärnvapenorganisationen NATO innebär.

Vi behöver under 2018 stödja de fredsskapande krafterna. Min uppmaning är: skriv på sociala medier om krav på att välja ny väg. Skriv om nej till NATO-medlemskap. Skriv om diplomati i stället för vapenhet

tisdag 26 december 2017

Ingvar Kamprad lämnade till exempel Sverige

"Ingvar Kamprad lämnade till exempel Sverige redan 1973 i protest mot de svenska skatterna. Fyrtio år senare flyttade han hem igen, men IKEA ägs sedan länge av en stiftelse i Nederländerna och undgår därmed bolagsbeskattning i Sverige." ("...till exempel Sverige..." Vad menas?)

Så var det med den solidariteten och det blågula märket. Om det förut fanns någon, som trodde att IKEA skiljde sig från andra kapitalister har nog nu förstått. Jovisst, företag försöker tjäna så mycket som möjligt och ingår också i deras uppgifter. Men, det finns något, som heter moral. Det sticker i ögonen på folk när någon försöker ge en osann bild av sig själv. Jag respekterar, inte sympatiserar med, den företagsledare, som uttalar att dess företag försöker finna omvägar runt vårt skattesystem utan att begå brott. Den ledare som däremot vill ge sken av att i första hand vara solidarisk med Sverige, men i verkligheten gör något annat, den föraktar jag

Regionala utvecklingsnämnden. Varför finns den?

Nu har jag funderingar som vilar på brist på kunskap. Varför finns en regional utvecklingsnämnd? Varför kan det inte ankomma på regionstyrelsen att ha denna nämnds ansvar?

Uppsnabbat regional utvecklingsnämnd 21 december

I detta nummer:

  • Fördelningen av RUN:s budget klar
  • Region Uppsala stödjer Almi med drygt 8,5 miljoner kronor
  • Drygt 21 miljoner till Upplandsstiftelsen
  • Riktlinjer för regionala utvecklingsanslag ska tas fram
  • Verksamhetsplan för LTP antagen



Fördelningen av RUN:s budget klar

I november 2017 beslutade regionfullmäktige att fördela 37 393 000 kronor till den regionala utvecklingsnämnden (RUN). Detta innebar en utökad ram på cirka 3,7 miljoner kronor från föregående år.
Nu beslutade den regionala utvecklingsnämnden att fördela detta med cirka 16,3 miljoner kronor på regionala utvecklingsanslag, och med drygt 21 miljoner kronor till medlems- och serviceavgifter. Nämnden beslutade också i separata ärenden om fördelning av medel till bland annat Almi och Upplandsstiftelsen.

Region Uppsala stödjer Almi med drygt 8,5 miljoner kronor

Region Uppsala beviljar ett anslag till Almis regionala utvecklingsbolag på drygt 8,5 miljoner kronor för år 2018. Det beslutade den regionala utvecklingsnämnden vid sitt möte.
Almi företagspartner AB har till uppgift att stödja utvecklingen av näringslivet genom rådgivning, lån och riskkapital. Moderbolaget ägs av svenska staten. Det regionala utvecklingsbolaget (Almi företagspartner Uppsala AB) är samägt mellan staten (som innehar minst 51 procent av aktierna) och Region Uppsala.
Varje år genomförs en dialog mellan den statliga och den regionala ägaren för Almi. För år 2018 beviljar Region Uppsala ett anslag till Almi företagspartner AB på 8 567 000 kronor (fördelat på ett årligt anslag samt extra satsningar om drygt 800 000 kronor på tillväxt och export). Samtidigt tillför moderbolaget 8 468 864 kronor.
Region Uppsalas anslag är en utökning med cirka 1,2 miljoner kronor jämfört med innevarande år.

Drygt 21 miljoner till Upplandsstiftelsen

Upplandsstiftelsen är en ideell förening vars medlemmar är Region Uppsala och kommunerna i Uppsala län. Stiftelsen arbetar med naturvård, friluftsliv och naturskola och samarbetar med kommunerna och andra organisationer i länet. Stiftelsen driver ett flertal projekt och förvaltar 43 områden i länet. Upplandsstiftelsen ansvarar även för länet vandringsled, Upplandsleden, och för fyra kanotleder.
Region Uppsala är huvudfinansiär av Upplandsstiftelsen. Sedan 2016 finansieras även projektet Folkhälsa i natur (FINA), som syftar till att öka tillgängligheten till naturen för grupper med särskilda behov. Detta folkhälsouppdrag ska prioriteras än mer kommande år, med speciellt fokus på barn- och ungdom, personer med funktionsnedsättning och nya svenskar.
Nu beslutade regionala utvecklingsnämnden att godkänna en årsavgift till Upplandsstiftelsen på drygt 19,7 miljoner kronor. Därtill får det utökade folkhälsouppdraget 1,3 miljoner kronor.

Riktlinjer för regionala utvecklingsanslag ska tas fram

Regiondirektören får i uppdrag att ta fram riktlinjer och rutiner för regionala utvecklingsanslag, samt medlems- och serviceavgifter. Detta beslutade den regionala utvecklingsnämnden vid sitt möte.
Bakgrunden är att Region Uppsala årligen utbetalar drygt 20 miljoner kronor till organisationer som Upplandsstiftelsen, Assembly of European Regions (AER), Stockholms Europaförening (SEF), Mälardalsrådet med mera. Avgifterna och medlemskapen har uppkommit under olika perioder och avser skiftande ändamål.
Under tiden innan Region Uppsala bildades, då Regionförbundet hanterade verksamhetsstöd, tecknades uppdragsavtal med respektive aktör för att säkra att aktören bidrog till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin. Under 2017 har inga avtal tecknats med aktörerna och ingen justering av stödet har genomförts, i avvaktan på utredning. Regiondirektören ska nu återrapportera i februari 2018.

Verksamhetsplan för LTP antagen

Vid sitt möte antog den regionala utvecklingsnämnden verksamhetsplanen för genomförandet av länsplanen för regionala transportinfrastruktur (LTP) 2018, med utblick mot 2021. Den innehåller bland annat vägplaner för väg 55 och väg 288.
I botten finns den nu gällande länsplanen för transportinfrastruktur 2014 – 2025, som antogs av tidigare regionförbundets fullmäktige 2013. Planen fastställer åtgärdsplanering för den regionala infrastrukturen och är kopplad till den regionala utvecklingsstrategin (RUS). I länstransportplanen har Region Uppsala identifierat de transportstråk och noder som har betydelse för utvecklingen av Uppsala län som helhet.
Samtidigt finns ett behov av konkretisering och fördjupning, då en länstransportplan är relativt översiktlig. Dessutom måste åtgärder hela tiden stämmas av mot den pågående samhällsplaneringen. Därför kompletteras länstransportplanen med en mer konkret verksamhetsplan. Det är denna verksamhetsplan för 1 + 3 år som nu antogs av nämnden.
Den totala budgetramen för 2018 är 98 miljoner kronor. Därefter 107 miljoner kronor för 2019, 138 miljoner kronor för 2020 och 155 miljoner kronor för 2021.
Bland insatser för år 2018 finns exempelvis att börja med vägplan för väg 55 (sträckan Kvarnbolund - Litslena samt Litslena - Enköping) och vägplan för väg 288 (Gimo - Börstil). Därtill påbörjas byggandet av en gång- och cykelväg mellan Björklinge och Uppsala, längs väg 600. Det utförs också hållplatsåtgärder längs denna väg

onsdag 20 december 2017

Varför Livskunskap?


Meetoo-rörelsen har fört mycket positivt med sig. Ett exempel är att partier har börjat tala om att på skolschemat införa ett ämne, som handlar om sex och samlevnad. Samma partier säger däremot nej till ett ämne Livskunskap. Jag förstår inte. Eller är det så att dessa partier inte förstått?

På Forum Livskunskaps sida kan man läsa följande:

Varför livskunskap?

På mindre än ett sekel har människors levnadsförhållanden ändrats radikalt. Vårt ökade välstånd, globaliseringen, den fria tillgången till kunskap och kontakter världen över via Internet har skapat oanade möjligheter för många fler att själva välja livsstil, utbildning, yrke, bostadsort och framtid. Via medierna får vi också in våld, terrorism och krig i våra vardagsrum. Allt detta bidrar till en alltmer komplex bild av den värld vi lever i.
För att må bra behöver vi kunskaper och kompetenser för att förstå och hantera det som sker omkring oss. De ämneskunskaper skolan ger är en viktig förutsättning för att att förstå och hantera det som händer i livet men det räcker inte. Vi behöver också en mer övergripande kompetens för att hantera våra liv – en livskompetens.
Föreningen Forum Livskunskap vill vara en pådrivande kraft för att såväl unga som äldre ska få en gedigen livskompetens som en grund för ett bra liv och ett fredligare och mer empatiskt samhälle.

tisdag 19 december 2017

Gunnar Wrang om OSSE och Ryssland

OSSE viktig plattform för Rysslands utrikespolitik

FRED & KONFLIKT. Den kärva relationen mellan EU, Nato och Ryssland har inneburit att den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE intagit en allt viktigare roll som multilateral plattform i relationen mellan Ryssland och väst. Men det är ett OSSE som i stora delar är påverkat – och till viss del också lamslaget – av rysk obstruktion, skriver frilansjournalisten Gunnar Vrang, som tidigare själv arbetat i organisationen.
Publicerad: 2017-12-19
– Den långsiktiga strategin från rysk sida är att nyttja OSSE som en plattform för att kritisera väst och samtidigt agera ”beskyddare” av forna öststater. Man gör det med en smart mix av propaganda och ständigt ifrågasättande av västs synsätt.
Orden från en senior tjänsteman inom OSSE med många års erfarenhet av diplomatiska relationer med just Ryssland säger mycket om hur landet ser på organisationen och andra internationella fora. Men OSSE, med sitt breda säkerhetsbegrepp och beslutsfattande som kräver konsensus från samtliga 57 deltagande stater, är kanske mer utsatt – eller receptivt beroende på hur man ser det – för rysk påverkan än många andra internationella organisationer i multilaterala miljöer.
Det tydligaste exemplet är utan tvekan OSSE:s hantering av den ryska aggressionen mot Ukraina. Även om organisationen haft en övervakningsmission i Ukraina på plats sedan våren 2014 är det en mission som i sitt uppdrag är starkt begränsat; märk väl att Ryssland genom OSSE:s konsensusprincip varit med att besluta om missionens uppdrag och inriktning. Men den ryska påverkan och obstruerande av OSSE och dess beslutsprocesser började långt tidigare än 2014. 
Lavrov OSSERysslands utrikesminister Sergej Lavrov och OSSE:s generalsekreterare Thomas Greminger. Foto: OSCE/Creative Commons
Ända sedan Rysslands säkerhetspolitiska omsvängning inleddes 2007 har landets förmåga och vilja att påverka och destabilisera i olika internationella sammanhang ökat. OSSE är här inget undantag, snarare tvärtom. Sakta men säkert har det ryska narrativet, kanske bäst manifesterat i hanteringen av Ukraina, getts allt större utrymme och i allra högsta grad påverkat arbetet inom OSSE:s tre olika dimensioner. Kraften i Rysslands politik har ökat.
– Det har egentligen inte skett någon kursförändring från ryssarnas sida, grundelementen i den ryska politiken har funnits där sedan åtminstone 2007. Det som har hänt är att intensiteten i de ryska positionerna har förändrats. Samtidigt har förtroendet för Ryssland som en bona fide aktör raserats, säger en högt uppsatt västerländsk diplomat med betydande insyn i relationerna mellan OSSE och Ryssland.
Den ryska aggressionen mot Ukraina, tydligast åskådliggjord genom annekteringen av Krim i mars 2014, är en vattendelare för Rysslands relationer med omvärlden. Samtidigt som den har isolerat landet i många hänseenden, är de ryska motiven för inblandningen i Ukraina – som alla har återverkningar för OSSE – knappast nya. Enligt flera bedömare handlar det i grund och botten om tre övergripande motiv:

Den egna regimens överlevnad.

Ryssland vill inte kunna hållas ansvarig för några brott mot mänskliga rättigheter eller grundläggande demokratiska rättigheter, vilket också är grunderna för ryssarnas ifrågasättande av OSSE:s breda säkerhetsbegrepp. I kondenserad form; det som hände på Majdan-torget i Kiev 2013-2014 ska inte kunna hända i Moskva.

Ryssland har rätt till en intressesfär i sitt närområde.

Ett grundmotiv som knappast är nytt (Georgien 2008 är ett exempel), men som fått ett nytt uttryck efter annekteringen av Krim. En uppfattning att Ryssland skulle ha någon slags vetorätt mot olika staters säkerhetspolitiska val, exempelvis närmande till Nato och/eller EU.

”New rules or no rules”.

Ryssland tänker inte inordna sig i den rådande europeiska säkerhetsordningen, utan kräver istället en ny där Ryssland ska erkännas som en stormakt i paritet med USA. Alternativet är kaos och anarki. ”Nya regler eller inga regler”, uttryckt av Vladimir Putin i sitt utrikespolitiska linjetal på det så kallade Valdajforumet hösten 2014. Budskapet har i stort upprepats vid påföljande linjetal vid Valdajforumet, senast i oktober i år.
Exemplen på hur Ryssland omsatt sina tre övergripande motiv i praktiken inom OSSE är många, men den ryska ansatsen handlar ofta om att obstruera och störa olika processer och att skapa splittring. Ett exempel är migration, en fråga som man enträget försöker få in i OSSE:s dagordning med vetskapen om att ämnet i sig skapar uppslitande interna EU-diskussioner.
Ett annat – måhända trubbigt – sätt att mäta hur Ryssland obstruerar är att titta på de konkreta resultaten från OSSE:s så kallade ministerrådsmöten, dess högsta beslutande organ. Här har resultaten de senaste åren tunnats ut betydligt, huvudsakligen på grund av att Ryssland, i ensam ställning eller i allians med likasinnade, blockerat olika beslut.
osseinspektörEn observatör från OSSE med ukrainska gränsvakter nära Krim. Foro: Shutterstock
Det nyligen avslutade ministerrådsmötet i Wien var inget undantag. Ryssland blockerade exempelvis en deklaration om Ukraina då man inte kunde acceptera referenser till Krim eller skrivningar till stöd för återupprättande om Ukrainas internationellt erkända gränser.
– Räknat i konsensusbeslut så kommer OSSE:s ministerrådsmöten under rådande politiska omständigheter aldrig någonsin att bli en framgång, säger en diplomat som deltog i förhandlingarna vid ministerrådsmötet i Wien.
Ett annat sätt att tolka situationen är att det skett en tyst anpassning inom OSSE-systemet till de ryska realiteterna där flera deltagande stater menar att ansvarsutkrävande och kritik gentemot Ryssland, huvudsakligen i Ukrainafrågan, har nått vägs ände. Vägen framåt till att normalisera relationerna med Ryssland skulle istället gå via förutsättningslös dialog med målet att bygga upp förtroende och tillit, en väg som bland annat OSSE:s nye generalsekreterare, schweizaren Thomas Greminger förordar.
Belackarna och kritikerna mot denna tysta anpassning, däribland USA, Kanada och stora delar av EU-kretsen, menar att det måste vara en principbaserad dialog och att förtroende bara kan byggas när Ryssland väl följer spelreglerna. I klarspråk: när Ryssland lämnat Krim och östra Ukraina.
Men även om Ryssland förlorat mycket på sitt agerande, inte minst ekonomiskt på grund av sanktionerna från EU och USA till följd av aggressionen mot Ukraina och en ökad politisk isolering, finns det knappt något som talar för att Ryssland skulle börja agera annorlunda och följa spelreglerna inom OSSE.
– Vi kommer inte att se några ändringar i det ryska agerandet förrän det har skett någon form av ny uppgörelse eller ömsesidig förståelse mellan Moskva och Washington. Men det kommer inte att ske i termer av att Ryssland skulle ändra sina långsiktiga målsättningar, säger en högt uppsatt västerländsk diplomat.
Det är snarare så att Rysslands långsiktiga målsättningar, enklast utryckt genom de tre övergripande motiven, kommer att användas för att öka landets aktivitetsnivåer i olika internationella fora och andra sammanhang, inte minst med fokus på att öka instabiliteten i EU:s närområde.
Den gemensamma nämnaren för dessa ökade aktiviteter – oavsett om de kommer att ske på Västra Balkan, i de baltiska staterna, Vitryssland eller Turkiet för att nämna några potentiella måltavlor – är att de alla är deltagande stater i OSSE. Det är ett av flera argument för att vi framöver kommer att se Wien – inte Bryssel – som den viktigaste multilaterala plattformen för relationen mellan Ryssland och väst. Det kommer att ske i en allt bistrare omvärld och med en allt sämre relation mellan väst och Ryssland som grund.
För medan i princip samtliga deltagande stater i OSSE ser organisationen som en plats där Helsingfors- och Parisprinciperna och det breda säkerhetsbegreppet ska upprätthållas, använder Ryssland OSSE som ett PR-forum.
– Ryssland använder OSSE främst som ett verktyg för sin propaganda, de ser det inte som en plats för diplomati eller upprätthållande av överenskommelser, säger en senior tjänsteman inom OSSE med mångårig erfarenhet av internationella relationer med Ryssland.
OSSE-tjänstemannen exemplifierar med det faktum att den nuvarande ryske ambassadören till OSSE, Alexander Lukasjevitj, kom direkt från tjänsten som talesperson och chef för ryska UD:s informationsenhet.
– Han är kort och gott Putins PR-person, placerad i OSSE, säger tjänstemannen.
rysk långtradareRysk hjälptransport i separatistkontrollerade Donetsk i östra Ukraina. Foto: Shutterstock 
Knäckfrågan i OSSE och i den absoluta lejonparten av Rysslands bilaterala relationer är alltjämt landets aggression mot Ukraina. En lösning här, kanske som en konsekvens av en ny, ömsesidig och bilateral förståelse mellan USA och Ryssland eller – än mer osannolikt – att FN:s säkerhetsråd skulle enas om en FN-ledd mission i östra Ukraina, skulle kunna förändra det ryska agerandet.
Mer sannolikt är dock att Ryssland fortsätter sin aggression mot Ukraina och därmed också fortsätter att nyttja OSSE som en multilateral plattform för att nå ut med sin propaganda. Riskerna för ökade ryska påverkans- och destabiliseringsaktiviteter i EU:s närområde i närtid är därmed betydande. 

Gunnar Vrang
Frilansjournalist. Tidigare talesperson och kommunikationsansvarig för OSSE:s mediefrihetsrepresentant i Wien (2013-2016)

Julefrid

Julefrid

I Uppsala liksom överallt
önskar vi oss snö och kallt
Åtminstone under julaftons timmar
och när juldagsmorgon glimmar

Av 2018 önskar vi något nytt
att världens ondska har flytt
och minnet av julefrid

får prägla kommande tid

DAGENS REFLEKTION 19 december. Slukvårdskrisen

Om dagens artikel i UNT på ett korrekt sätt beskriver situationen inom sjukvården i allmänhet i vårt län och sjukvården i synnerhet vid Akademiska sjukhuset finns anledning till oro.
Det har känts tryggt att bo i Uppsala och närheten till Ackis. Kan man fortsätta att känna trygghet?
Det som skapar min oro är den tafatthet, som visas från politiskt håll.
Det saknas 80-90 vårdplatser. Jag vill att problemet ska lösas, säger ett ansvarigt regionråd. I fråga om patientsäkerheten säger samma regionråd: Vi i regionstyrelsen ska inte lägga oss i den praktiska delen av verksamheten, men har någon patient utsatts för livsfara på grund av stängda vårdplatser så vill jag gärna veta det.
Läser jag rätt. Är det så man tar politiskt ansvar.
Budgetavvikelser, kvalitetsmålsavvikelser och patientsäkerhetsrapporter läggs till handlingarna. Hur borde det vara? Jo, varje avvikelse måste leda till ett politiskt beslut, som syftar till att undanröja avvikelsen. Kvalitetsmålsändring, kostnadsminskning, utökad budget, kvantitetsmålsändring, intäktsökning är de åtgärder som står till buds.
Men beslut måste fattas. Inte som nu, endast notera sakernas tillstånd

måndag 18 december 2017

Det här kallar jag inte politisk styrning

"När det gäller ekonomin beräknas förvaltningen Primärvården göra ett underskott på minus 16,2 miljoner kronor under 2017. Den försämrade prognosen beror främst på lägre produktion.
Även Hälsa och habilitering väntas göra ett underskott på 6,5 miljoner kronor. Folktandvårdens prognos visar på plus 4,8 miljoner kronor, vilket är något sämre jämfört med vad som budgeterats."
????? Förvaltningar gör inte underskott. Det är alltid ett politiskt organ, som är ansvarigt. Nu undrar man: vilka åtgärder tänker vårdstyrelsen vidta? Man lägger väl inte rapporterna till handlingarna. Var finns den politiska styrningen och det politiska ansvaret?


Uppsnabbat vårdstyrelsen 18 december

I detta nyhetsbrev:

  • Månadsrapport november
  • Fler sjuksköterskor till korttidsboenden
  • Svar på initiativ om utökade medel till Röda korset
  • Friare val av hjälpmedel avskaffas


Månadsrapport november

89 procent av patienterna som kontaktade en vårdcentral i länet kom fram samma dag och 83 procent fick tid för läkarbesök inom sju dagar. Det framgår av vårdstyrelsens månadsrapport för november.
När det gäller ekonomin beräknas förvaltningen Primärvården göra ett underskott på minus 16,2 miljoner kronor under 2017. Den försämrade prognosen beror främst på lägre produktion.
Även Hälsa och habilitering väntas göra ett underskott på 6,5 miljoner kronor. Folktandvårdens prognos visar på plus 4,8 miljoner kronor, vilket är något sämre jämfört med vad som budgeterats.

Fler sjuksköterskor till korttidsboenden

Bemanningen av sjuksköterskor som ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser för barn på kommunala korttidsboenden i Uppsala län ska utökas. Det beslutade vårdstyrelsen.
Beslutet grundar sig på en bedömning att tillgången till sjuksköterskor har varit alltför dålig på korttidsboendena. Detta kan leda till säkerhetsbrister, till exempel att personalen saknar tillgång till aktuella ordinationer.
Beslutet innebär att den medicinska enheten vid förvaltningen Hälsa och habilitering utökas med tre sjukskötersketjänster, vilket är en fördubbling jämfört med idag. Kostnaden beräknas uppgå till 1,9 miljoner kronor per år.

Svar på initiativ om utökade medel till Röda korset

Vårdstyrelsen tog upp ett initiativärende om resursförstärkning till Röda korsets behandlingscentrum som väckts av (KD), (L), (M) och (C). Regionstyrelsen beviljade tidigare under hösten ett tillskott med 800 000 kronor per år under åren 2017-2019. Mot bakgrund av att frågan redan hanterats i regionstyrelsen ansågs ärendet besvarat.

Friare val av hjälpmedel avskaffas

Region Uppsala avslutar Friare val av hjälpmedel för syn- och kommunikationshjälpmedel samt hjälpmedel inom förflyttning, personlig vård och kognition för den som är under 21 år. Det beslutade vårdstyrelsen.
Valmöjligheten infördes 2012 och innebär att brukare kan få bidrag för att själva köpa vissa typer av hjälpmedel som ett egenvårdsbeslut. Systemet har endast utnyttjats i mindre skala. Under perioden 1 januari 2016 till 30 juni 2017 har sex patienter fått rekvisition men endast tre patienter har använt möjligheten, vilket ska jämföras med det totala antalet förskrivna hjälpmedel, som uppgår till 6 500 – 7 000 per år.
Friare val av hjälpmedel upphör den 31 december 2017.
(KD), (M), (L) och (C) reserverade sig och yrkade på att systemet med friare val av hjälpmedel ska behållas med hänsyn till patientens självbestämmande och delaktighet och att välja hjälpmedel kan innebära stor skillnad i livskvalitet för den enskilde. De yrkade också på att en barnkonsekvensanalys ska göras. Detta avslogs.

söndag 17 december 2017

Vem bryr sig om språket

Det kan inte bero på okunskap. Men, om inte, vad beror det då på? Alla dessa språkfel. För nog har väl alla kommentatorerna lärt sig i skolan pluralformen av meter, decimeter och kilometer. Nu har det dessutom blivit, inte bara vanligt utan, vedertaget att inte skilja på riktning och läge genom orden var och vart. För att inte tala om ordet liksom, som används i varje mening.
Är det så att skolan lär att det inte spelar någon roll? Skriv som du vill kanske är budskapet. Häng på det som är inne. Det gäller att hänga mä.



lördag 16 december 2017

Riksda´n om renodling av Polisens uppgifter


logotyp: Sveriges riksdag
14 december 2017

Aktuellt

 

Ännu fler arbetsuppgifter bör tas bort från polisen

Regeringen föreslår att vissa av polisens uppgifter som rör djur ska flyttas till länsstyrelserna. Justitieutskottet säger ja till förslaget men vill att polisens verksamhet ska renodlas ännu mer. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska uppmana regeringen att senast den 1 mars 2018 återuppta utredningen om renodling av polisens arbete.
Regeringen har lämnat ett förslag till riksdagen som innebär att vissa uppgifter på djurområdet som i dag är polisens ansvar men som inte kräver polisens befogenheter och kompetens ska flyttas över på länsstyrelserna. Det gäller exempelvis att omhänderta vanvårdade djur enligt djurskyddslagen samt flera uppgifter enligt tillsynslagen över hundar och katter, till exempel att omhänderta vanvårdade hundar och meddela beslut om att en hund ska ha koppel eller munkorg vid bristande tillsyn.
Justitieutskottet ser positivt på regeringens förslag och föreslår att riksdagen säger ja till förslaget.

Fler arbetsuppgifter bör tas bort

Utskottet anser dock att arbetet med renodling måste fortsätta. Andra uppgifter som skulle kunna vara aktuella för att tas bort från polisen är vissa tillstånds- och tillsynsärenden och passhantering.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen framhållit hur viktigt det är att förstärka polisens kärnverksamhet och att renodla polisens arbetsuppgifter. I april 2016 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återuppta utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter. Utskottet konstaterar att regeringen nu uppger att arbete kring tidigare tillkännagivanden pågår. Den aktuella utredningen har emellertid inte återupptagits. Regeringen har inte heller, såvitt känt, vidtagit några åtgärder för att ytterligare renodla polisens verksamhet på andra områden än djurskydd, omhändertagande av berusade personer och transporter av frihetsberövade.

Ny uppmaning om att återuppta utredning

Därför vill justitieutskottet att riksdagen ännu en gång uppmanar regeringen att återuppta utredningsarbetet. Mot bakgrund av regeringens behandling av tidigare tillkännagivanden bör ett nytt tillkännagivande komma med en tidsfrist om att utredningen ska ha återupptagits senast den 1 mars 2018. Bakom förslaget till tillkännagivande finns motionsförslag från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Invändningar mot förslaget till tillkännagivande

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag till tillkännagivande. Partierna håller med om att polisens verksamhet bör renodlas men anser inte att det finns anledning att göra ännu ett tillkännagivande i frågan. De aktuella lagförslagen är ett led i att tillgodose de tidigare tillkännagivandena och regeringen har också redovisat att tillkännagivandena ännu inte är slutbehandlade

fredag 15 december 2017

Ingen rolig läsning

Sifo             15/12     12/11      Diff  Val 2014      Diff
==============================================================
S                 29,3      29,8      -0,5      31,0      -1,7
V                  7,4       6,9       0,5       5,7       1,7
MP                 4,1       4,2      -0,1       6,9      -2,8
M                 22,0      22,4      -0,4      23,3      -1,3
C                 10,2      10,3      -0,1       6,1       4,1
L                  5,0       5,4      -0,4       5,4      -0,4
KD                 2,7       3,1      -0,4       4,6      -1,9
SD                16,5      14,7       1,8      12,9       3,6
Rödgröna          40,8      40,9      -0,1      43,6      -2,8
Alliansen         39,9      41,2      -1,3      39,4       0,5
Blockskillnad      0,9       0,3       0,6       4,2      -3,3

Från Riksda´n 14 december


logotyp: Sveriges riksdag
14 december 2017

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 14 december

Kraven på hållbarhetsrapportering bör minskas (CU7)
Pengar till bland annat aktivitets- och sjukersättningar (SfU1)
Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)
Pengar till studiestöd (UbU2)

Kraven på hållbarhetsrapportering bör minskas (CU7)

Riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om att minska kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Enligt riksdagen bör regeringen även göra det tydligare vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhetsrapporteringen.
Sedan slutet av år 2016 finns krav på att alla företag i Sverige av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport. De svenska reglerna bygger på EU-lagstiftning men innebär att fler företag måste hållbarhetsrapportera än vad EU:s regler kräver. Riksdagen anser att hållbarhetsrapportering i grunden är bra men att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag måste rapportera än vad som krävs enligt EU-reglerna.
Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området associationsrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Pengar till bland annat aktivitets- och sjukersättningar (SfU1) 

Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.
Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta sin sjukskrivning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) 

77,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, kostnader för statlig assistansersättning, bidrag till folkhälsa och sjukvård samt tandvårdsförmåner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen upprepade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen uppmanade i mars 2017 regeringen att lägga förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privata utförare inom socialtjänsten även ska gälla för offentliga utförare. Regeringen anser inte att samma typ av tillstånd behövs och att det tidigare tillkännagivandet har behandlats färdigt.
Riksdagen håller dock inte med regeringen utan uppmanade regeringen igen att komma med ett förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privat verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet.

Pengar till studiestöd (UbU2) 

Gymnasieelever och studenter på högskola och universitet ska få höjda bidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär höjda bidragsnivåer inom studiestödet. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet studiestöd ska fördelas. 24,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet. Mest pengar, drygt 16 miljarder kronor, går till studiemedel för studerande vid högskolor och universitet. Drygt 4 miljarder kronor går till studiehjälp, vilket bland annat omfattar studiebidrag till gymnasieelever.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Från Riksda´n 15 december


logotyp: Sveriges riksdag
15 december 2017

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 15 december

Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)
Pengar till statsskuldsräntor (FiU4)
Pengar till EU-avgiften (FiU5)
De statliga myndigheternas internrevision har granskats (FiU29)
EU-förslag om tillsynsmyndigheters befogenheter går för långt (FiU31)
Polisen bör slippa krav på tillstånd för kameraövervakning (JuU19)
Fortsatt svenskt deltagande i insats i Afghanistan (UFöU1)
Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (UFöU2)
Pengar till utbildning och universitetsforskning (UbU1)

Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) 

Knappt 16,3 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, drygt 13,2 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Utöver det fördelas pengar bland annat till olika myndigheter, exempelvis Finansinspektionen som får knappt 603 miljoner kronor och Statistiska centralbyrån som får drygt 557 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrade bankavgifter till resolutionsreserven, den statliga fond som kan användas för att hantera en finanskris. Avgiften höjs 2018 för att sedan stegvis trappas ned 2019 och 2020. Lagändringarna börjar gälla stegvis från och med den 1 januari 2018.

Pengar till statsskuldsräntor (FiU4) 

Cirka 11,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till EU-avgiften (FiU5) 

Cirka 39,5 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta utgiftsområde.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU och en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

De statliga myndigheternas internrevision har granskats (FiU29) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna.
Riksrevisionens övergripande slutsats efter granskningen är att internrevisionens förutsättningar att bedriva sitt uppdrag behöver bli bättre. Regeringen avser dock inte att följa de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i sin rapport, bland annat därför att den inte anser att internrevisionen i staten bör skilja sig från de standarder som gäller internationellt.
Regeringen instämmer ändå i Riksrevisionens bedömning att internrevisionen ska ha tillräckliga förutsättningar att bidra till en god intern styrning och kontroll i de statliga myndigheterna. Riksdagen ser positivt på detta. Riksdagen välkomnar även att regeringen i budgetpropositionen för 2018 betonar att internrevisionen utgör ett centralt stöd för myndighetsledningarna i arbetet med att säkerställa en god intern styrning och kontroll. Att myndigheterna har en fungerande internrevision är centralt för att regeringen ska kunna försäkra sig om att den statliga verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande regler, och redovisas på ett tillförlitligt sätt.
Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU-förslag om tillsynsmyndigheters befogenheter går för långt (FiU31) 

EU-kommissionen föreslår att de tre europeiska myndigheterna för finansiell tillsyn, de så kallade Esa-myndigheterna, ska få utökade befogenheter och fler uppdrag. Riksdagen anser att delar av förslaget går för långt. Det gäller förslag om strategiska tillsynsplaner, tillsyn av vissa typer av fonder och regler om prospekt.
Riksdagen menar att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Bland annat är tillsyn som är kopplad till nationell rätt något som de nationella myndigheterna är bäst lämpade att utföra. Riksdagen anser också att tillsynen riskerar att bli ineffektiv och att ansvaret kan bli otydligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Polisen bör slippa krav på tillstånd för kameraövervakning (JuU19) 

Riksdagen har tidigare riktat en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att polisen ska få större möjlighet än i dag att använda sig av kameraövervakning i områden med hög brottslighet. Regeringen har meddelat att den håller med och före årets slut tänker tillsätta en ny utredning, som bland annat ska överväga om kravet på tillstånd för polisens kameraövervakning ska tas bort och ersättas med anmälningsplikt.
Riksdagen befarar dock att regeringens arbete med frågan kan ta för lång tid och vill skynda på ärendet. Riksdagen uppmanade därför regeringen att komma med ett förslag om att polisens krav på tillstånd för kameraövervakning tas bort och ersätts av en anmälningsplikt. De nya reglerna bör enligt riksdagen börja gälla senast när den nya lag om kamerabevakning som är planerad börjar gälla, det vill säga den 25 maj 2018.

Fortsatt svenskt deltagande i insats i Afghanistan (UFöU1) 

Sverige ska även under 2018 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.
Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2018.

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (UFöU2) 

Sverige ska även under 2018 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Det har riksdagen beslutat.
Insatsen genomförs för att bekämpa terrororganisationen Daish och för att stabilisera Irak. Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2018.
Insatsen görs av en internationell koalition som består av 69 länder, bland annat flera EU-stater. Insatsen går bland annat ut på att utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien. Den militära kampen mot Daish har under 2017 lett till återtagandet av Mosul, Tal Afar och Hawija.
Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet vill att regeringen ska återrapportera till utrikesutskottet om insatsens utformning, eventuella förändrade förutsättningar, och insatsens bidrag till måluppfyllanden. Återrapporteringen ska ske till utrikesutskottet vid tre tillfällen under 2018. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande om att regeringen ska fortsätta utveckla målformuleringarna i syfte att göra målen uppföljningsbara.

Pengar till utbildning och universitetsforskning (UbU1) 

Cirka 78 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till utbildning vid landets universitet och högskolor och till barn- och ungdomsutbildning samt forskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Utbildningsutskottet har granskat regeringens resultatredovisning för det här utgiftsområdet. Inom ramen för det arbetet har utskottet också gjort en uppföljning av riktade statsbidrag och uppdrag inom skolområdet.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om utbildning och universitetsforskning