tisdag 1 maj 2018

Riksdagsbeslut 25 april


logotyp: Sveriges riksdag
25 april 2018

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 25 april

Nej till motioner om arbetsrätt (AU9)
Riksbankens förvaltning 2017 har granskats (FiU23)
Riksrevisionens årsredovisning för 2017 (FiU27)
Förbjudet att hantera viss information om person vid kreditupplysning (FiU37)
Regler på finansmarknadsområdet anpassas till EU-regler (FiU39)
Arbetet med den officiella statistiken anpassas till dataskyddsförordningen (FiU41)
Polisen bör kunna dela information med Kronofogdemyndigheten (JuU13)
Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU15)
Fler beslut om kontaktförbud ska kombineras med fotboja (JuU25)
Regler kring hur ordförande vid domstol ska utses regleras i lag (JuU27)
Civila samhället och trossamfund (KrU3)
Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU7)
Ett utvidgat producentansvar för fler produkter borde utredas (MJU15)
Kommuner får rätt att besluta om begränsningar för terrängkörning (MJU21)
Möjligheten att placera ensamkommande barn i annan kommun begränsas (SfU20)
Personer utanför EU och EES ska kunna få tillstånd för säsongsarbete (SfU21)
Ändringar i lagar inom Näringsdepartementets område när dataskyddsförordningen börjar gälla (TU12)
Interparlamentariska unionens arbete under 2017 har granskats (UU16)
Frågor om migration prioriterades i parlamentarisk församling (UU17)

Nej till motioner om arbetsrätt (AU9) 

Riksdagen sa nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, anställningsskydd och stridsåtgärder.

Riksbankens förvaltning 2017 har granskats (FiU23) 

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2017 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska användas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 2 300 miljoner kronor till statens budget.
Riksdagen godkände också att Riksbanken ingår ett avtal med Nobelstiftelsen om ökat bidrag. Det gäller för kostnaderna för förvaltning och utdelning av Sveriges riksbanks pris för ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Avtalet bör ge Riksbanken ökade möjligheter att bevaka och följa upp kostnadsutvecklingen i stiftelsen och priskommittén.

Riksrevisionens årsredovisning för 2017 (FiU27) 

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2017 till riksdagen. Den revisor som har anlitats bedömer att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande för verksamheten.
Riksdagen betonar vikten av att ekonomistyrningen vid myndigheten fungerar väl. Riksdagen har också behandlat Riksrevisionens uppföljningsrapport 2018 och framhåller att rapporten tillsammans med årsredovisningen ger det underlag som riksdagen behöver för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.
Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning för 2017 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förbjudet att hantera viss information om person vid kreditupplysning (FiU37) 

Regeringen föreslår att det görs ändringar i kreditupplysningslagen för att anpassa lagen till EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Ändringarna innebär att det ska vara förbjudet att behandla information om en persons sexuella läggning i kreditupplysningsverksamhet. Vid sådan verksamhet ska det också vara förbjudet att hantera genetiska uppgifter samt biometriska uppgifter för att identifiera en fysisk person, så som exempelvis ansiktsbilder eller fingeravtryck. Ändringarna av lagen innebär också att den personen som kreditupplysningen tas på, ska få information om bland annat varifrån uppgifterna har hämtats, hur länge de kommer att lagras och möjligheten att framställa klagomål till Datainspektionen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Regler på finansmarknadsområdet anpassas till EU-regler (FiU39) 

Flera lagar på finansmarknadsområdet ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Det handlar bland annat om regler för handel med finansiella instrument (exempelvis aktier, obligationer och andra värdepapper), värdepappersfonder, bankverksamhet, försäkringsverksamhet och betaltjänster. Ändringarna innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018, samtidigt som den nya dataskyddsförordningen ska börja tillämpas.

Arbetet med den officiella statistiken anpassas till dataskyddsförordningen (FiU41) 

Lagar om hur personuppgifter får användas i arbetet med den officiella statistiken och på vissa andra områden ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Ändringarna innebär bland annat att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Polisen bör kunna dela information med Kronofogdemyndigheten (JuU13) 

Kronofogdemyndigheten borde kunna få information från polisen för att underlätta arbetet mot organiserad brottslighet. Id-stölder och bedrägerier bör försvåras och fler insatser behövs för att öka säkerheten på sjukhus. Det tycker riksdagen som därför riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.
Enligt riksdagen bör regeringen göra följande:
Se över polisens möjlighet att dela med sig av information till Kronofogdemyndigheten. Det gäller egendom som polisen upptäcker vid brottsutredningar.
Skyndsamt se över om det går att minska antalet godkända typer av id-handlingar. Syftet är att minska möjligheterna för id-stölder och bedrägerier.
Se över vad som kan göras mer för att stärka tryggheten för patienter och personal på sjukhus, och ge polisen förutsättningar att till exempel lättare kunna avvisa personer därifrån.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU15) 

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 om processrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om hemliga tvångsmedel, snabbare lagföring och vittnen. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Fler beslut om kontaktförbud ska kombineras med fotboja (JuU25) 

Lagar som rör kontaktförbud ska ändras. Kontaktförbud, i vissa fall med elektronisk övervakning i form av fotboja, kan beviljas om det finns en risk för att en person allvarligt trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan person. Enligt regeringens förslag ska fler beslut om kontaktförbud kombineras med fotboja och den längsta initiala perioden som ett sådant kontaktförbud kan gälla förlängs från sex månader till ett år. Dessutom ska brott mot kontaktförbud med fotboja få en särskild brottsbeteckning och kunna leda till fängelse i max två år.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
För att få kontaktförbud med fotboja måste en person först bryta mot ett kontaktförbud utan fotboja. Riksdagen anser att det snarare ska vara hotbilden som avgör om det ska bli aktuellt med fotboja eller inte. För att ta större hänsyn till brottsofferperspektivet anser riksdagen därför att ett utvidgat kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas som förstahandsåtgärd. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett lagförslag om detta.

Regler kring hur ordförande vid domstol ska utses regleras i lag (JuU27) 

Regler om vilken domare som ska vara ordförande i en rättegång regleras i lag. Regleringen gäller när flera domare deltar i samma rättegång. Dessa regler är en praxis som används i domstolarna redan i dag, men för att skapa ökad tydlighet regleras alltså nu detta i lag.
Om flera domare deltar i samma mål måste alltid en av dem vara ordförande. Med ordförandeskapet följer vissa befogenheter såsom till exempel att hålla ordning i rätten och besluta om yngre åhörare ska nekas tillträde till en rättegång. Enligt de nya lagändringarna ska den domare som har den högsta befattningen bli ordförande. Om det finns fler som har samma befattning blir det den som är äldst i tjänst som blir ordförande. Dessutom kan även pensionerade domare bli ordförande i bland annat tingsrätten och förvaltningsrätten om det finns särskilda skäl.
Innan en dom beslutas ska rätten hålla överläggning. Om det finns olika uppfattningar vid överläggningen ska omröstning ske. Enligt lagen finns det vissa turordningar kring vem av domarna som ska yttra sig först och sist, beroende på vem som är äldst i tjänst och vem som har högst befattning. Det tydliggörs nu i lagen att det alltid är ordföranden som ska säga sin mening sist och att hen har utslagsrösten vid jämna omröstningar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Civila samhället och trossamfund (KrU3) 

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat bidrag till civila samhället och stöd till trossamfund. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att offentliga bidrag inte ska ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår inom flera av de frågor som motionerna tar upp.

Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU7) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om kulturarvsfrågor. Motionerna tar bland annat upp statligt stöd till vissa museer, skydd av fornlämningar, kulturmiljöfrågor, världsarv och uppmärksammande av brott mot mänskligheten. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Ett utvidgat producentansvar för fler produkter borde utredas (MJU15) 

Det borde utredas om producentansvaret ska utvidgas till fler produktgrupper, exempelvis möbler och byggnadsmaterial. Det anser riksdagen, som i ett så kallat tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda frågan.
Producentansvaret innebär att de som tillverkar vissa produkter ansvarar för att samla in och ta hand om dem när de slitits ut eller ska kasseras. I Sverige är producentansvaret lagstiftat för åtta grupper av produkter, exempelvis batterier, bilar och läkemedel. Syftet med systemet är bland annat att motivera produktion av resurssnåla produkter som är lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen.
Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade 90 förslag i motioner om avfall och kretslopp. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Kommuner får rätt att besluta om begränsningar för terrängkörning (MJU21) 

Regeringen ges möjlighet att även ge kommunerna rätt att ta beslut om regler om förbud mot eller begränsningar för terrängkörning. Det gäller för motordrivna fordon som till exempel skoterfordon som kör i områden inom en kommun som inte har ett allmänt förbud mot det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det här är en lösning som i praktiken redan tillämpas. Ett syfte med förslaget är att öka det lokala ansvarstagandet för skotertrafiken.
Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Möjligheten att placera ensamkommande barn i annan kommun begränsas (SfU20) 

Möjligheten för en kommun att placera ett ensamkommande barn i en annan kommun begränsas. En kommun som av Migrationsverket fått i uppdrag att ta emot ett ensamkommande barn ska bara kunna placera barnet i en annan kommun
om kommunerna kommer överens om placeringen
om placeringen sker med stöd av gällande lagar som rör barns och ungas vårdbehov
om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets vårdbehov eller barn som har behov av särskilt skydd.
Syftet med lagändringarna är att få en jämnare fördelning av mottagandet av ensamkommande barn mellan landets kommuner. Ensamkommande barn är barn och ungdomar som utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare kommer till Sverige för att söka asyl.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018 med vissa övergångsbestämmelser.

Personer utanför EU och EES ska kunna få tillstånd för säsongsarbete (SfU21) 

Personer från länder som inte är medlemmar i EU eller EES som har blivit erbjudna anställning som säsongsarbetare i Sverige ska kunna få ett så kallat tillstånd för säsongsarbete. Ett sådant tillstånd ska en person kunna få för som längst sex månader under en tolvmånadersperiod. Den som har haft ett tillstånd för säsongsarbete och som har fått tillståndet återkallat på grund av brister hos arbetsgivaren ska ha rätt till ersättning från arbetsgivaren.
Regeringens förslag innebär att Sverige genomför det så kallade säsongsanställningsdirektivet. Det är en EU-lag som reglerar villkoren för säsongsanställning för medborgare från ett land som inte är medlem i EU eller EES.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Ändringar i lagar inom Näringsdepartementets område när dataskyddsförordningen börjar gälla (TU12) 

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla som lag i hela EU och i samband med det införs det en ny lag, dataskyddslagen, som gör att Personuppgiftslagen (PUL) upphör att gälla. I och med det har regeringen föreslagit ändringar i ett antal lagar som ligger inom Näringsdepartementets ansvarsområden. Det gäller bland annat lagen om behörighet för lokförare, lagen om elektronisk kommunikation samt lagen om djurskyddskontrollregister.
Ändringarna innebär framför allt att hänvisningar till PUL tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen och dataskyddslagen samt att dubbelreglering tas bort.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Interparlamentariska unionens arbete under 2017 har granskats (UU16) 

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska IPU-delegationens arbete under 2017. IPU arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete. I uppgifterna ingår att främja kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. 178 nationella parlament är idag medlemmar i IPU. Sveriges riksdag är en av medlemmarna och deltar i arbetet genom riksdagens IPU-delegation. 2017 var det 125 år sedan Sveriges riksdag blev medlem i IPU.
Riksdagen anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter och arbeta för att stärka parlamentens roll. Riksdagen välkomnar därför IPU-delegationens arbete under 2017. IPU har bland annat arbetat för att minska ojämlikheter och bidra till ökad välfärd för alla kopplat till FN:s hållbarhetsmål om ökad jämlikhet. Andra frågor som IPU arbetat med är parlamentens roll vad gäller ingripande i självständiga staters inre angelägenheter vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och frågan om situationen för minoritetsbefolkningen rohingya i norra Myanmar.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Frågor om migration prioriterades i parlamentarisk församling (UU17) 

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom den Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under 2017. Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet, är en mötesplats för parlamentariker från EU och Medelhavsländerna. Målet för församlingen är att skapa fred, stabilitet och välstånd runt Medelhavet. Den svenska delegationen består av tre ordinarie ledamöter, varav en är ordförande och en vice ordförande, samt tre suppleanter.
Under 2017 har bland annat frågor om migration varit prioriterade i församlingens arbete. Dessutom har frågor om kvinnors deltagande i beslutsfattande och frågor om hållbar utveckling lyfts. Sverige valdes också in som medlem i kvinnoutskottet under 2017, som en av tre vice ordförande.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Skicka en kommentar