onsdag 16 oktober 2019

Riksda´n 16 oktober

16 oktober 2019

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 16 oktober

Statens arbete med framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet har granskats (FiU7)
Riksrevisionens årliga rapport har granskats (FiU9)
Höjda åldersgränser i pensionssystemet och riktålder för pension (SfU5)
Utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz förlängs (SfU6)
Förbättrat grundskydd för pensionärer (SfU7)
Skyddet för välfärdssystemen stärks (SfU8)
Behov av andningshjälp ska ge rätt till personlig assistans (SoU3)

Statens arbete med framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet har granskats (FiU7) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med långsiktiga framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet. Syftet har varit att granska om regeringen och myndigheterna har skapat förutsättningar för scenarier med tillräckligt god kvalitet för att riksdagen ska kunna fatta välinformerade beslut och om arbetet bedrivs koordinerat, transparent och effektivt. Granskningen visar att det finns betydande skillnader mellan myndigheternas scenarier, och att detta kan få konsekvenser för avvägningar och prioriteringar mellan olika statliga insatser. Riksrevisionen föreslår bland annat att det behövs generella riktlinjer för arbetet med framtidsscenarier.
Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens rekommendationer.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionens årliga rapport har granskats (FiU9) 

Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2019. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 37 granskningsrapporter som publicerats under 2018.
Riksdagen konstaterar att rapporten fyller en viktig uppgift för riksdagen och att man även i framtiden ska arbeta för att belysa Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen konstaterar även att vissa iakttagelser återkommer år från år. Även om det inte finns några formella krav på regeringen att lämna en svarsskrivelse, menar riksdagen att det heller inte finns några hinder för att lämna kommentarer på revisionen i statens årsredovisning.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och riktålder för pension (SfU5) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut från 61 till 62 års ålder, och att göra vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år från och med 2020.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att införa ett nytt begrepp i socialförsäkringsbalken; riktålder för pension. I och med att vi lever längre ska riktåldern ersätta den norm som finns idag om att gå i pension vid 65 års ålder och ersätta den 65-årsgräns som idag finns i många socialförsäkringar och andra förmåner. Riktåldern ska istället vara ett riktmärke för när en person kan gå i pension och vissa förmåner och beräkningar i socialförsäkringen ska vara knutna till riktåldern. Regeringen avser att återkomma med lagstiftning om vilka förmåner och beräkningar som ska vara knutna till riktåldern och hur detta kan utformas.
Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017 och lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019 respektive den 1 januari 2020.

Utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz förlängs (SfU6) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer som är bosatta inom Europeiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz även fortsatt ska kunna få garantipension. Det gäller också pensionärer bosatta i Storbritannien efter att landet har lämnat EU, om utträdet sker med ett utträdesavtal.
Garantipension är ett grundskydd i den allmänna pensionen för den som har haft liten eller ingen inkomst. Enligt en tidigare EU-dom saknar Sverige stöd för att betala ut garantipension till pensionärer som har flyttat till ett annat medlemsland. En pågående utredning om hur framtida garantipensioner ska fungera presenterar sitt förslag för regeringen i slutet av 2019. Regeringen vill därför förlänga de nuvarande tillfälliga reglerna om garantipension till slutet av 2020.
Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Förbättrat grundskydd för pensionärer (SfU7) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättrat grundskydd för att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt ekonomiskt. Det förbättrade grundskyddet gynnar främst kvinnor, ofta äldre och ensamstående.
Förändringarna innebär bland annat:
Att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla med garantipension.
Att bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad.
En likabehandling av inkomster som kommer från eget arbete införs vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer.
Att det införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet om 24 000 kronor per år.
Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019.

Skyddet för välfärdssystemen stärks (SfU8) 

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i bidragsbrottslagen och i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Syftet med lagändringarna är att stärka skyddet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna.
Enligt regeringen ska bidragsbrottslagen även gälla vissa stöd, bidrag och ersättningar till enskilda personer, men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den personen. Det kan exempelvis vara tandvårdsstöd eller assistansersättning. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen föreslås utvidgas på samma sätt och ska dessutom omfatta pensioner. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla även för kommuner. Förslaget innebär även straffskärpningar för bidragsbrott.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behov av andningshjälp ska ge rätt till personlig assistans (SoU3) 

Riksdagen sa ja till riksdagens förslag till ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Förslaget innebär att andning ska ses som ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Det finns många personer, framför allt barn, som har behov av hjälp med andning som i dag inte tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. I fall där andningshjälp kan ges som egenvård skulle behoven då kunna tillgodoses genom personlig assistans.
De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2019.

Tänk om våra politiker insåg

Einstein: vi inte kan inte lösa problem i det system/paradigm som skapat problemet"

Tänk om våra politiker var bara en bråkdel så klok som Einstein var. 
Kan vi få våra politiker att tänka nytt? Eller, ska vibyta ut politikerna?
Det sistnämnda lyckasvi inte med nu. Däremot kan vi, om vigår sammanoch kräver nya grepp, inte gamla.
Nato-medlemskap för Sverige tillhör det gamla,  och som leder till elände.

lördag 12 oktober 2019

Politiskt haveri

Jag blir varje morgon djuptbesviken. Nja, inte varje morgon, mende senaste. Materielbrist inom Regionen. Så stor att många planerade operationer måste ställas in.
Hur kan det bli så här?, frågade en UNT-journalist. Problem hos leverantören, blev svaret.
Men har ni inte skaffat er garantier för att ni ska få era leveranser? Nja, vi måste utreda det här, anser ansvariga politiker.
Skandalen får nu olika kommentatorer att ropa på staten. Nu är det dags för staten att ta över driften av all sjukvård.
Jag påstår att problemet är ännu större än så. Även staten misslyckas grovt med sin uppgift. Staten har ansvar för att lagar efterlevs. Stadgat är, till exempel, att sjukvården ska vara likvärdig och jämlik. Vad vi ser härvidlag är ett stort statligt misslyckande.
Tänk om grundproblemet är något annat än en organisatorisk fråga. Tänk om det är så att dagens politiker inte klarar att styra politiskt.
Jo, så är det nog. Men vilken är lösningen på det problemet.
Om man inte är skickad att utföra en uppgift måste man göras skickad.
Ingen ska få tillträda ett politisktuppdrag utan att ha genomgått utbildning i politisk styrning 

lördag 5 oktober 2019

Hur man blir politiker


image.png

40 sidor
om att bli politiker
Boken behandlar frågeställningar, i femton steg, på vägen till politiskt engagemang.
Kan användas som studiematerial i studiecirklar eller som underlag för gruppsamtal.
Boken ger också stöd för enskilda tankar kring vad som är viktigt för att på ett framgångsrikt sätt axla ett politiskt ansvar. Författaren tar ingen partipolitisk ställning.
Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag.
I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som på lokal och regional nivå. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av 1960-talet är han Uppsalabo.”

Beställ genom e-post till harald.nordlund@gmail.com
eller sms:a till 0760-163244. Ange önskat antal
Jag kontaktar dig omgående

Pris 49 kr eller 46 kr vid köp av tio eller fler ex. Porto tillkommer.
(Porto ett ex. 18 kr)


Beställning från förlag

Med hälsningar
från
Harald

Håll fast vid alliansfriheten

Ryasland rustar upp. Få har annan uppfattning. Men, vilka slutsatser dras av ett sådant konstaterande? Många länder  reagerar med att också rusta upp. Kärnvapenhotet används.
En annan slutats är att man rustar upp utan avsikter till territoriell expansion.
Kalla kriget åter? Nej. Under dessa år såg vi hur Sovjetunionen sökte expansion.
 Tydligt är i dag hur Väst och Nato agerar på liknande sätt som Sovjetunionen gjorde och Ryssland håller emot.
Sverige ökar nu kraftigt sin försvarsbudget med hänvisning till ett påstått hot från Ryssland. Mycket tyder dock på att hotet mot Sverige från Ryssland kan komma att kopplas till Sveriges förhållande till Nato. Ett medlemskap i Nato skulle med största sannolikhet öka spänningen mellan Ryssland och Sverige och därigenom öka hotet.
Ett fasthållande vid alliansfriheten är den bästa försäkringen för Sverige

Från riksda´n 2 oktober


Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 2 oktober

Lagändringar om advokater och advokatbolag för att uppfylla fjärde penningtvättsdirektivet (JuU2)
Skrivelse om hur staten vägleder kommunal tillsyn har granskats (MJU3)
Nya internationella minimistandarder införs i det nordiska skatteavtalet (SkU2)
Ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas (SkU3)
Regler om säkerhet på fartyg anpassas till EU-direktiv (TU2)
Nya lagar för arbete ombord på fiskefartyg (TU3)

Lagändringar om advokater och advokatbolag för att uppfylla fjärde penningtvättsdirektivet (JuU2) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat rättegångsbalken och den så kallade penningtvättslagen. Genom lagändringarna genomförs det fjärde penningtvättsdirektivet fullt ut i svensk rätt. Penningtvättsdirektivet antogs av EU 2015 och syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Regeringens förslag innebär i huvudsak att advokatbolag ska ses som verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen. Däremot ska biträdande jurister på advokatbyråer inte längre vara verksamhetsutövare enligt lagen. Verksamhetsutövarna har en skyldighet att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.
Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2019.

Skrivelse om hur staten vägleder kommunal tillsyn har granskats (MJU3) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statens vägledning av kommunal tillsyn. Riksrevisionen har granskat hur Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket vägleder kommunerna i arbetet med alkoholtillsyn, livsmedelskontroll, kemikalietillsyn och miljötillsyn. Rapporten visar att tillsynsvägledningen huvudsakligen fungerar tillfredsställande för kemikalietillsynen och livsmedelskontrollen, medan det finns brister i vägledningen när det gäller alkohol- och miljötillsynen. I sin skrivelse redovisar regeringen vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga med anledning av rapporten.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion om lika och förutsägbar tillsynsprövning i hela landet.

Nya internationella minimistandarder införs i det nordiska skatteavtalet (SkU2) 

Riksdagen godkände ett protokoll från 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet.
Förändringarna innebär att nya internationella minimistandarder på skatteavtalsområdet införs. Det införs bland annat en bestämmelse som ger de berörda staterna möjlighet att neka en avtalsförmån i fall där det huvudsakliga syftet med en transaktion eller ett arrangemang var just att få förmånen. Dessutom utvidgas möjligheten att begära ömsesidig överenskommelse och det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för Färöarna att självständigt ändra i de bestämmelser som reglerar på vilket sätt landet ska undvika dubbelbeskattning.
De nya bestämmelserna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas (SkU3) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas. 2017 antog EU ett direktiv som innebär att det införs EU-gemensamma bestämmelser för hur sådana tvister ska lösas. Enligt bestämmelserna ska de berörda staterna i första hand försöka hitta en ömsesidig överenskommelse. Om det inte går kan medlemsstaterna under vissa förutsättningar inrätta en rådgivande kommitté som avgör tvisten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2019.

Regler om säkerhet på fartyg anpassas till EU-direktiv (TU2) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i fartygssäkerhetslagen för att anpassa den till ett EU-direktiv om säkerhet på passagerarfartyg.
Förslaget innebär att bestämmelserna om tillsyn av passagerarfartyg förändras och förenklas. Skyldigheten att förbjuda fartyg med brister att resa kompletteras med fler kriterier, exempelvis brister som innebär omedelbar fara för hälsan. Lagen uppdateras bland annat också när det gäller skyldigheten att föra över uppgifter om passagerare till ett centralt system.
Lagändringarna börjar gälla 21 december 2019.

Nya lagar för arbete ombord på fiskefartyg (TU3) 

EU har beslutat om ett nytt direktiv om arbete ombord på fiskefartyg, som bland annat innebär krav på ett nytt certifikat för vissa fiskefartyg. Regeringen har föreslagit ändringar i arbetsmiljölagen och fartygssäkerhetslagen utifrån EU-direktivet, bland annat ska de anställda ombord få mat och vatten utan kostnad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det nya certifikatet för fiskefartyg innebär att myndighetsutövning får lämnas över till ett utländskt organ. Ett beslut om sådan lagstiftning kräver minst tre fjärdedels majoritet, och att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget, det styrs av 10 kap. 6 § regeringsformen.
Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2019

onsdag 2 oktober 2019

Den, så kallade, valfriheten

Nu har Stiernstedt utrett färdigt frågan om "Digifysiskt vårdval"
"Primärvårdens kanske största problem är brist på resurser, enligt regeringens särskilde utredare Göran Stiernstedt"

Stiernstedt konstaterar, bland annat, att primärvården är underfinansierad. Många miljarder saknas under ett antal år framöver. (Jämför pengarna till mer vapen. 60miljarder inom sex år. Då finns pengar, men till vården? Nej. (Om man inte lutar sig mot KD. Det partiet kan skaffa fram hur mycket som helst. Mer vapen, mer övning i dödande, mer till vården, mer till omsorgen, mer till allt)

Stiernstedt anser att det har funnits en övertro på att konkurrens med kvalitet skulle lösa primärvårdens brister. Snäva in denobegränsade valfriheten, säger utredningen.

Det har jag skrivit om många gånger. Fria etableringen av vårdcentraler är en felaktig tanke. Vår solidaritetsorganisation ska se till att vi alla blir listade vid en fast primärvårdskontakt. Detta är det primära. Socialministern har kommenterat med, bland annat att "det behövs mer nationell styrning". Grattis socialministern. Har du kanske kommit på att staten redan har ansvar för att vi har en sjukvård, som är jämlik och med hög kvalitet. (HSL) Kanske harhon insett att staten hittills misslyckats med sin styrande uppgift.

En parallell kan dras till friskolesystemet. Stort statligt ansvar, som inte tas. Övertro på konkurrensen 

Dagens språkfråga

I UNT i går: "Samtidigt som hennes syster skulle åka själv med skolskjutsen..."
                     Jag tror att det handlar om att hon skulle åka ensam

                     "Borde inte föräldern fått information om var han skulle vänt sig istället?"
                     Journalisten menar nog vart han skulle vänt sig

För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör vårt språk

onsdag 25 september 2019

Bra av Gustav Juntti i UNT

Signerat av Gustav Juntti i dagens UNT har rubriken "Svenska politiker pratar mycket löjligt"

Man talar om brist på samverkan och samordning, otillräcklig kompeten eller enutmaning, skriver Juntti.
På nationell nivå löser man nämnda problen genom att tillskapa ett råd eller tillsätta en utredning. Löser? Nej, inte alls, man tror visserligen att man visar handlingskraft, när man i själva verket flyttar över ansvaret till någon annan.
På regional och lokal nivå tillsätter man en organisationsutredning eller ger opreciserade uppdrag till tjänstemän och ingenting förändras. Ibland tycker manatt statenska ta över. Den stat, som inte klarar sin egen styrande uppgift.

Jag påstår att alltför många politiker saknar kunskap om vad politisk styrning borde vara tjugo år in på tjugohundratalet. Lösningen på detta är en utredning om.., nej jag skämtar, ett omedelbart införande av krav på genomgången utbildning i politisk styrning. Utbildningens innehåll och längd kan snabbt fastställas av befintlig personal inom statsförvaltningen.
Detta är en utmaning

De uppgår till tusen, men ingen kom

Antalet förtroendevalda i Uppsala torde uppgå till åtminstone tusen personer. Alla partier fick inbjudan till möte i Uppsala. Ett möte med fredstema. Gissa hur många förtroendevalda som kom. Noll.
Valentin till ett tiotal personer:

valentin@seveus.se

Bilagor20 sep. 2019 13:46 (för 5 dagar sedan)
Vad kan olika svenska fredsorganisationer enas om? Bland annat den frågan diskuterade vi igår i Uppsala.

I en debattartikel i Upsala Nya Tidning (UNT) 28 juli 2019 har Harald Nordlund och jag presenterat fyra sådana möjliga samarbetspunkter.
I sin artikel i Norrbottens-Kuriren 18 juli 2015 för Harald föredömligt fram fler viktiga idéer.

Man skulle önska att fler följer i Haralds spår genom att använda sina erfarenheter och slutsatser från verksamhet från politisk verksamhet i kommuner och riksdag att skriva eftertänksamma och framåtblickande artiklar.

Debatten fortsätter i FredsKulturNätverket. Kom gärna med i nätverkets FB-grupp.

Valentin Sevéu

måndag 23 september 2019

Ingår väl i chefernas uppdrag

"Sjukhusdirektörerna för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping får i uppdrag att analysera effektiviteten och produktiviteten i sina verksamheter och komma med förbättringsförslag. Det beslutade sjukhusstyrelsen."

Där ser man. Jag trodde anställda cheferna har det här uppdraget från sin första dag på jobbet.

Läs den igen


Sveriges fredsröst har blivit tystare


Sverige har i internationella sammanhang hittills varit en röst för nedrustning, för fredsskapande och medling. Denna svenska roll har skapat respekt i omvärlden och har ansetts som den bästa insatsen för att bidra till en säkrare värld. Sverige säger nu nej till att underteckna en historiskt viktig överenskommelse i FN om förbud mot att inneha och använda kärnvapen.


Ett ställningstagande för förbud mot kärnvapen har länge utgjort en central del i svenskt internationellt fredsarbete. Under sextio års tid har arbete för nedrustning varit en svensk profilfråga. Kursomläggningen nu kan ses som ytterligare närmande till kärnvapenorganisationen Nato.
Säkerhetspolitik handlar om mer än att skydda landets gränser. Säkerhetspolitik innebär också att tillgodose människors önskemål om att slippa väpnat våld, klimathot, terrorism och pandemier, internationell brottslighet och sexuellt våld. Säkerhetspolitik har många beståndsdelar, såsom diplomati, totalförsvar, bistånd, handel samt miljö- och klimatpolitik. Det centrala målet för svensk säkerhetspolitik borde vara att främja en global fredskultur med frihet från våld för alla. Vapnens dominans behöver brytas. Dialog och kunskapsutbyte inom och mellan länder måste främjas.

Sommaren 2017 röstade 122 länder igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud. Då röstade Sverige ja. Konventionen förbjuder bland annat utveckling, förvaring, transport, användning och hot om användning av kärnvapen. För kärnvapenstater som ansluter sig innebär avtalet dessutom att en tidsplan för förhandlingar i syfte att avskaffa landets kärnvapen ska utformas.


Beatrice Fihn är ledare för ICAN, den internationella sammanslutning av fredsorganisationer som 2017 fick Nobels fredspris för sitt upplysningsarbete mot kärnvapen. Hon frågar i en artikel: ”Varför tar Sverige inte avstånd från massförstörelsevapen?” Fihn påpekar också att Sverige samarbetat med stater som stödjer kärnvapenförbudet såsom Nya Zeeland, Österrike, Mexiko och Sydafrika.

En fråga behöver klargöras: Varför väljer Sveriges regering att byta riktning? Regeringens svar på frågan tycks vara att Sverige ska fortsätta att arbeta för nedrustning på andra sätt. Någon tydlig plan för hur det ska gå till har hittills inte redovisats. Mänskligheten behöver ett hoppingivande långsiktigt åtgärdsprogram för global fredskultur.

Krigen och militarismen bör förpassas för gott till historiens skräpkammare. Ett sådant stort steg i människans historia tar naturligtvis lång tid och kräver omtänkande på många håll. Den omfattande fredspolitiska utredning som behövs för att börja utforma ett sådant program lyser tyvärr med sin frånvaro. Vad vi i stället nu framför allt ser är en svensk regering som vill satsa tiotals miljarder på kontraproduktiva vapen.
Sverige närmar sig nu Nato än mer. Innebär nästa steg en ansökan om medlemskap? Ett sådant innebär att man åtar sig ett ansvar om ett annat Natoland blir angripet. Nato förutsätter att en medlem även är med i Nato Nuclear Planning Group. I Natostadgans artikel 5 anges att ett angrepp på en medlem betraktas som ett angrepp på alla medlemmar. Sverige skulle bli medansvarigt för den massdöd som användning av kärnvapen medför.

Medlemskapet beräknas kosta runt 90 miljarder kronor per år, 900 miljarder på tio år. Färska beräkningar visar att svensk välfärd, för att bibehållas på nuvarande nivå, på några års sikt kommer att sakna minst 90 miljarder per år.
För att förhindra att bilden av Sverige som en stark kraft för fred i världen nu helt suddas ut krävs ett antal initiativ:
* Underteckna avtalet om kärnvapenförbud.
* Uttala ett tydligt nej till Natomedlemskap.
* Delta i fredsskapande arbete genom dialog, diplomati och genom stöd till svenska och internationella fredsforskare och fredsorganisationer.
* Inrätta ett fredsdepartement, så att en tydlig politik kan formas som långsiktigt bidrar till krigens avskaffande och fredens säkerställande.

Återuppväck den svenska rösten för fred!


Harald Nordlund                                         Valentin Sevéus
Tidigare kommunalråd                                 Författare till en rad böcker
och riksdagsledamot (L)                             om fredspolitik för fredskultur



Klockrent av Aina Bergvall

Systembolagetfrågan närmast ett hån mot väljarna

Öppna Systembolaget på söndagarna! Stridsropet skallar.

ANNONS

































Det är Moderaterna som har hittat denna hjärtefråga, tar den till sin partistämma i oktober och vill förstås att den sedan i vederbörlig ordning behandlas i parlamentet.
”Jag tycker att det är rimligt att människor själva får bestämma när i veckan man ska köpa alkohol”, säger partisekreteraren Gunnar Strömmer.
Jaha.
Jag tycker att det är rimligt att människor som är vuxna nog att bestämma om de ska dricka alkohol kan köpa det de vill ha på veckans övriga sex dagar.
Hur är det möjligt att ett av Sveriges största och mest traditionstyngda politiska partier plockar fram en första klassens icke-fråga när det finns så oändligt mycket viktigare saker i samhället att fokusera på?
Vi var många som såg och fascinerades/skrämdes av ”Länge leve demokratin”, en tv-serie av Jan Scherman som sändes i Sveriges Television i fjol. I ett av avsnitten belystes hur svårt de som sitter i riksdagen har att hinna med själva riksdagsarbetet, eftersom de också har så många administrativa uppgifter att sköta. Det inkräktar på möjligheterna att ha kontakt med väljarna och begränsar också tiden för konkret politiskt arbete, som motionsskrivande exempelvis.
ANNONS
Att under sådana omständigheter ägna sig åt att lyfta fram en struntsak (jo faktiskt) som söndagsöppet i spritbutiken och behandla den frågan är närmast ett hån mot väljarna. Och, handen på hjärtat, kan ens den mest inbitne vindrickare inbilla sig att ett parti får röster tack vare det här förslaget? Minnesgoda människor kommer ihåg att Systemet hade lördagsstängt i arton år, mellan 1982 och 2000. Det gick det också.
Kan inte låta bli att tänka på vänsterpartisten som valde att uppta sina riksdagskollegors tid och tankar med motionen om att i lag bestämma att alla mjölkförpackningar skulle bli enhetliga över hela landet. När mejerierna fick bestämma själva riskerade man att komma hem med en liter lättmjölk när man i själva verket hade tänkt köpa mellanmjölk. Förslaget röstades ner, behöver jag tillägga det?
Och man behöver inte vara absolutist, aktiv i nykterhetsrörelsen eller ständig besökare på möten i AA för att tycka att söndagsöppna Systembolagsbutiker är fånigt att fundera på. Jag är ingetdera.

söndag 22 september 2019

Lösa ett stort samhällsproblem - men först några dagars fest

"Partierna kunde inte enas mot gängvåldet"
UNT - rubriken (TT) blottar något, som ger mig olustkänslor.
Moderaternas rättspolitiske talesperson syns på bild. Han ser så allvarlig ut som M har sagt otaliga gånger att frågan omgängkriminaliteten är.
M är dock inte ensamt att tala om problemets omfattning och djup. I stort sett alla partier gör det.
Men, precis under den tid då partierna tillsammans (utom SD) diskuterar olika lösningar åker tre av partiledarna till Israel för fest i dagarna fem, bjudna av någon stenrik festfixare vid namn Bindefeldt.
Även om partierna har andra förhandlare än ledarna trodde jag det var angeläget att förhandlaren kan utan svårigheter överlägga med sin ledare.
Frågan om gängkriminalitet är viktig? 
Jag får svårt att tro på allvaret i ett sådant uttalande framöver från de partier, vars ledare festar runt i Israel - på bekostnad av den rike festfixaren.

Fredsfrågan är väl angelägen för alla människor - och Facebookgrupper

Härom dagen inträffade något oväntat. Jag lade ut på en facebookgrupp information om det Fredssamtal som ägde rum i torsdags på Sensus i Uppsala. Jag fick då ett påpekande från en gruppmedlem att mitt inlägg inte har med denna grupp att göra. Vederbörande har rätt. Ett möte om hur vi åstadkommer en fredskultur överensstämmer kanske inte med den aktuella gruppens regler. Jag gjorde ett formellt fel.
Dock, ser jag att det finns ämnen, som inte i något sammanhang borde leda till protest. Dit hör fredsfrågor, demokratifrågor och miljö- och klimatfrågor. Vilken syn har man om man reagerar på att några personer vill fästa andras uppmärksamhet på vikten av ett fredsskapande arbete? Fredsfrågan trodde jag är angelägen för vilken facebookgrupp som helst. Nja, inte vilken som helst. Lyssnar vi på de politiska partierna hör vi tydliga skillnader. Krigsretoriken i stället för fredspolitiken präglar vissa. Men bortsett från partier, som saknar en fredspolitik,  tror jag att övertrampet kan av de flesta bortses ifrån.

För inte kan det väl vara så illa att fredsfrågan får nämnas på endast Facebookgruppen Fredskulturnätverket

fredag 13 september 2019

Dagens språkpåpekande

"Det är roligt att ha fått gjort den här resan". Skolan har missat. Den gamla skolan skulle inte accepterat att en enda elev inte visste att det ska heta: Det är roligt att ha fått göra den här resan. Men att mediefolk begår ett sådant här språkfel är häpnadsväckande.

För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket

Märklig skrivning om beslut i bygglovsärenden

I artikel i dag,med rubriken "Beslut är nära om islamiskt center", läser jag: "Vanligtvis fattas bygglovsärenden av tjänstemän. Men eftersom frågan väckt oro bland Stenhagenbor har den hissats till politikerna i plan- och byggnadsnämnden."
Förutom att ordet center kan ifrågasättas (står väl för ordet centrum), så bör påpekas att ärenden inte fattas, men väl beslut i ärenden.
Därtill en sakfråga. Plan-och byggnadsnämnden har ansvar för beslut i bygglovsärenden, även om man har delegerat beslutanderätten till tjänstemän. Nu kommer uppenbarligen delegationen att återtas. Något hissande är det inte fråga om.
Om en nämnd har delegerat beslutanderätt i en typ av ärenden måste för att nämnden ska kunna besluta delegationen återtas  

torsdag 12 september 2019

Politiken kommer inte åt ålderismen

Efter 20 år så tvingas den folkkära tittarfavoriten Ingalill Mosander bort från SVT:s “Go’ kväll” där hon gett omtyckta boktips varje vecka. Själv väljer hon att kalla det för åldersdiskriminering.

Om Ingalill har rätt är det bara en bekräftelse på vad vi tror oss veta. Politikers tal om ålderism är bara just prat. Medierna vill inte ha äldre personer, som förgrundspersoner. Här är ett förhållande, som inte positiva uttalanden från politiker om värdet av att tillvarata äldres kunskaper och erfarenheter.