onsdag 27 februari 2019

Angrip sjukdomen, inte symptomen


Följande skickade jag till UNT:s ledarsida

Det är sjukdomen, inte symptomen, som ska angripas

Politiska partierna, men även Upsala Nya Tidnings ledarsida, såsom i ledaren 23 januari, begränsar resonemanget om ordningsproblemen i skolan till vissa symptom, i stället för att gå in på grundproblemet, själva sjukdomen.
De försämrade skolresultaten torde hänga intimt samman med ordningsproblemen. Löses inte dessa kan kvalitetskraven inte uppfyllas.

I debatten om skolans ordningsproblem beskrivs dessa som störningar av mobilanvändning under lektionstid.

Mobbning, mobilanvändning, kepsar på, trots påpekande om att det inte är OK, störande prat och kastande av papperstussar är symptom på misslyckat emotionellt lärande. Brister i emotionell förmåga försvårar det intellektuella lärandet. Många barn har aldrig fått lära sig vad impulskontroll är. Skolan har inget sådant lärande. Redan i förskolan borde barn ges undervisning i emotionellt lärande.
UNT:s ledare pekar förtjänstfullt på att det är synen på kunskap, som måste vara det centrala för svensk skola. För att åstadkomma detta är en förutsättning att barns emotionella förmåga stärks. Då räcker inte med att stifta enstaka lagar om mobilförbud och förbud mot störande prat. Då måste ett skolämne, emotionellt lärande, föras in på schemat.
Det här resonemanget måste partierna ta upp och borde ha tagits upp i ledaren.
Harald Nordlund
Uppsala


Inga beslut om förbättringar för Regionanställda


Läser jag rätt? Nu ska man skjuta på 

åtgärder, som gör Regionen till en bättre arbetsgivare. Alltså inga beslut före hösten 2020. Ni vet mycket väl vad som behöver beslutas om. Sätt igång. NU!

Uppsnabbat regionstyrelsen 26 februari

I detta nummer:

  • Region Uppsala tar fram strategier för att bli en bättre arbetsgivare
  • Överenskommelse kring missbruk godkänd
  • Positivt med strategi för ett fossilfritt Uppsala
  • 38,6 miljoner kronor till regional utveckling
  • Överenskommelse kring strukturfondsarbete
  • Regional plan för förnybara drivmedel och elfordon antagen
  • Nytt steg framåt för Effektiv och nära vård


Region Uppsala tar fram strategier för att bli en bättre arbetsgivare

Regiondirektören får i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som på kort och lång sikt förbättrar Region Uppsalas förmåga som arbetsgivare. En slutrapport ska vara färdig i januari 2020. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte.
Reformen kallas för Region Uppsalas viktigaste resurs och syftar, enligt handlingarna, till att ta ett samlat grepp för att förbättra Region Uppsala som arbetsgivare. Regiondirektören får i uppdrag att föreslå förbättringar inom områdena kompetensförsörjning, arbetsmiljö, organisation samt löne- och arbetsgivarpolitik.
Tidplan och organisation för genomförandet ska fastställas av utskottet för personal, kompetensförsörjning och utbildning i april 2019. En första delrapport ska vara klar i september 2019. En slutrapport ska lämnas till regionstyrelsen senast i januari 2020.
(V) lämnade ett särskilt yttrande.
(SD) yrkade på att deras motion om parkeringsavgifter på Akademiska sjukhuset i sammanhanget skulle behandlas på regionstyrelsen i april, något som avslogs.

Överenskommelse kring missbruk godkänd

Regionstyrelsen godkände en överenskommelse kring riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län vid sitt sammanträde. Överenskommelsen gäller från den 1 januari under förutsättning av att länets kommuner fattar samma beslut.
Det är socialtjänstlagen som säger att regioner och kommuner är skyldiga att ingå en gemensam överenskommelse om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, läkemedel, andra beroendeframkallande medel, dopningsmedel samt spel om pengar.
Syftet med överenskommelsen är, enligt handlingarna i ärendet, att tydliggöra ansvarsfördelningen och stärka samverkan mellan Region Uppsala och kommunerna. Till hjälp finns Riktlinjer inom missbruks- och beroendevården (RIM), och sedan i januari 2018 gäller vården alltså även spel om pengar.
Av överenskommelsen framgår nu bland annat att Region Uppsala ansvarar för att medicinskt bedöma och utreda, samt behandla sjukdomar och skador. Kommunen ansvarar för att förebygga och aktivt arbeta för att motverka missbruk. Socialtjänsten ska även bedöma, utreda och besluta om insatser så att den enskilde får den hjälp och vård som hen behöver för att komma ifrån sitt missbruk. Insatserna som erbjuds enligt socialtjänstlagen är frivilliga. Om personer med missbruk behöver vård men inte samtycker till detta, kan vården under vissa förutsättningar ges mot den enskildes vilja.
(SD) yrkade bland annat på att skrivningar om sprutbytesprogrammet skulle ändras, vilket inte väckte bifall.

Positivt med strategi för ett fossilfritt Uppsala län

Region Uppsala har besvarat Länsstyrelsen i Uppsala läns remiss på Klimat- och energistrategin Tillsammans för ett fossilfritt Uppsala län. Region Uppsala berörs både som regional utvecklingsaktör och som en stor arbetsgivare med en nyckelroll i omställningen till ett fossilfritt samhälle.
Förslagen i remissen tar sin utgångspunkt i de skärpta nationella klimatmål som har fastställts. Dessa innebär bland annat att utsläppen av växthusgaser år 2045 ska vara 85 procent lägre än år 1990. Strategin ligger väl i linje med Region Uppsalas miljöprogram 2019 - 2022, samt med den Regionala planen för att integrera och stärka miljö- och klimatperspektivet i det regionala tillväxtarbetet.
Region Uppsala ställer sig positiv till upprättandet av strategin och lämnar även några förslag på förbättringar. Region Uppsala efterlyser tydliga uppsatta mål och delmål i strategin. Region Uppsala vill också se skrivningar om hur samverkan och uppföljning ska gå till, och exempelvis vilka utmaningar som bör hanteras gemensamt på regional nivå. Region Uppsala gör också bedömningen att skrivningarna om potentialen i upphandlingar kan skärpas.

38,6 miljoner kronor till regional utveckling

Nu är fördelningen av de regionala utvecklingsanslagen klara. Regionstyrelsen fördelade cirka 38,6 miljoner kronor till verksamhetsstöd, samt medlems- och serviceavgifter. I flera fall och vad gäller de större summorna var beslut fattade redan tidigare i den regionala utvecklingsnämnden (RUN).
Cirka 12,8 miljoner kronor är verksamhetsstöd, RUN har där redan fördelat drygt 8,5 miljoner kronor till Almi. Stöd ges också till Uppsala Innovation Centre (1 234 200 kronor), Uppsala Bio (1 100 000 kronor), Drivhuset (770 100 kronor), Coompanion (459 000 kronor), STUNS Energi (400 000 kronor) samt Connect (306 000 kronor).
Drygt 23 miljoner går till medlems- och serviceavgifter, där den absolut största delen av pengarna går till Upplandsstiftelsen (RUN har redan avsatt drygt 21,5 miljoner kronor till detta). Pengarna går även till avgifter till Mälardalsrådet, EIT-Health, Östra Sveriges luftvårdsförbund samt Svealands kustvattenförbund.

Överenskommelse kring strukturfondsarbete

Regionstyrelsen godkände en överenskommelse om hur länen inom Östra Mellansverige ska hantera EU:s strukturfondsarbete. Överenskommelsen innebär bland annat att länen gemensamt finansierar en tjänst för en koordinator.
Uppsala län ingår i EU:s regionala programindelning Östra Mellansverige (ÖMS) tillsammans med Västmanland, Sörmland, Östergötland och Örebro län. Länen tilldelas tillsammans cirka 1,4 miljarder kronor från EU:s Regional utvecklingsfond (ERUF) och Socialfond (EFS) för programperioden 2014 – 2020.  
Region Uppsala har i uppdrag från staten att tillsammans med övriga regionalt utvecklingsansvariga aktörer säkerställa ett effektivt genomförande av programområdena. Under 2017 och 2018 har olika verksamheter och projekt i Uppsala län fått totalt 520 miljoner kronor från strukturfonderna ESF och ERUF.
Hela strukturen med ÖMS arbete med strukturfonderna hålls samman av en koordinator. Enligt överenskommelsen samfinansierar nu de fem ingående länen denna tjänst med 1,35 miljoner kronor per år. 270 000 kronor avsätts per år för samverkan inom ÖMS kring strukturfonderna åren 2019 och 2020.

Regional plan för infrastruktur för förnybara drivmedel och elfordon antagen

Vid sitt möte antog regionstyrelsen Regional plan för infrastruktur för förnybara drivmedel och elfordon i Uppsala län. Prioriterade infrastrukturåtgärder åren 2020 – 2025 är exempelvis en publik gastankstation samt en regiongasbussdepå i Tierp.
Bakgrunden är enligt handlingarna i ärendet att Region Uppsala verkar i ett av de snabbast växande länen vad gäller befolknings- och näringslivstillväxt. Denna utveckling behöver synkroniseras med omställningen till ett långsiktigt hållbart och robust samhälle, där transporter och möjligheten att förflytta sig spelar en nyckelroll.
Den regionala utvecklingsnämnden avsatte pengar under 2018 för framtagande av en plan. Samtidigt fick Länsstyrelsen i uppdrag av regeringen att arbeta fram en regional plan för infrastruktur för förnybara drivmedel och elfordon. Resultatet blev att både Region Uppsala och Länsstyrelsen i Uppsala län blev uppdragsgivare, medan Biogas Öst med Biodriv Öst AB utförde uppdraget. Det är denna plan som nu klubbades.
Planen tydliggör i första hand att infrastruktur för flera drivmedel behöver utvecklas för att uppfylla målet om en minskning av utsläppen med växthusgaser med 70 procent till år 2030. Dessutom behövs en omställning av drivmedelsanvändningen, effektivare motorer och minskade transportaktiviteter. Offentlig sektor är, enligt planen, en viktig aktör som bör prioritera sina insatser för att underlätta och stödja utvecklingen av ny infrastruktur i länet. Marknaden kommer att lösa mycket då det finns en kommersiell potential i det, men på en del platser behövs incitament för att få igång en omställning.  Av planen framgår bland annat att andelen laddbara personbilar år 2030 beräknas till 41 000 bilar (i slutet av 2017 var motsvarande siffra cirka 1 065 bilar).
Planen listar även förslag till möjliga insatser. Hit hör förslag om en länsövergripande överenskommelse om att upphandla och nyttja förnybara drivmedel. Överenskommelsen ska gälla mellan Region Uppsala, Länsstyrelsen och länets kommuner. Den offentliga upphandlingen kan användas som ett strategiskt verktyg – Region Uppsala ställer exempelvis krav vid fordonsinköp och vid transportintensiva upphandlingar som färdtjänst, sjukresor med mera.
Slutligen listar planen infrastrukturåtgärder som bör prioriteras under åren 2020 – 2025 för att uppnå målet. Här finns bland annat en publik gastankstation samt en regiongasbussdepå i Tierp. Här finns även en publik gastankstation i norra Uppsala och en publik gastankstation i Heby. Vidare en regiongasbussdepå i Enköping och snabbladdare för elfordon exempelvis vid Akademiska sjukhuset och Centralstationen i Uppsala, samt i Tierp och Enköping.
Den regionala planen innebär däremot inte i sig att pengar fördelas till olika satsningar, utan den måste i så fall i ett senare skede kompletteras med politiska beslut.

Nytt steg framåt för Effektiv och nära vård

Vid sitt möte beslutade regionstyrelsen att godkänna förslag om Effektiv och nära vård, den stora omställningsprocess sjukvården nu befinner sig i, och som måste komma med i Regionplan och budget för åren 2020 – 2022.
Effektiv och nära vård handlar bland annat om att göra sjukvården mindre sjukhuscentrerad, och att genomföra stora satsningar på en digital infrastruktur. Bland mycket annat listas nu att vårdcentrum ska etableras under 2020 – 2022 i Tierp, Östhammar, Enköping samt på minst två ställen i Uppsala, exempelvis vid Kungsgärdets vårdcentral och Samariterhemmets vårdcentral.
(V) lämnade ett särskilt yttrande

lördag 23 februari 2019

Bok om politik


Boken behandlar frågeställningar, i femton steg, på vägen till politiskt engagemang.
Kan användas som studiematerial i studiecirklar eller som undeerlag för gruppsamtal.
Boken ger också stöd för enskilda tankar kring vad som är viktigt för att på ett framgångsrikt sätt axla ett politiskt ansvar.


Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag.

I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som på lokal och regional nivå. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av 1960-talet är han Uppsalabo



torsdag 21 februari 2019

Ny bok


image.png
Boken behandlar frågeställningar, i femton steg, på vägen till politiskt engagemang.
Kan användas som studiematerial i studiecirklar eller som undeerlag för gruppsamtal.
Boken ger också stöd för enskilda tankar kring vad som är viktigt för att på ett framgångsrikt sätt axla ett politiskt ansvar.
Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag. 
I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som på lokal och regional nivå. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av 1960-talet är han Uppsalabo

tisdag 19 februari 2019

En kort språklektion

Får mediefoket instruktion om att tillägna sig de nya ö- och ä-ljuden? Jo, sannolikt. Annars skulle det inte låta som det gör. Men om det nu är så illa, så frågar jag mig varför. Och, så har vi ordet mä. Vad är så illa med att säga det korrekta "med"?
Nu när jag i alla fall är igång: Varför så svårt att skilja mellan "var" och "vart"? Det måste ju vara så att lärarna i dag inte bryr sig om att påpeka felaktig användning. Är det likadant med "liksom"? I TV-sofforna haglar det av liksom.
Så har vi också detta med ordföljden. "Han har bara ägnat sig åt politik i ett år". Här står att han har inte gjort annat under ett års tid än ägnat sig åt politik. Men med vetskap om det förhärskande språkliga slarvet med ordföljden kan med citatet menas att han har ägnat sig åt politik i bara ett år. Felaktigt!


torsdag 14 februari 2019

Riksda´n 14 februari

Riksdagsbeslut 14 februari

Skillnaden i kostnader mellan AP-fonderna fortfarande stora under 2017 (FiU6)
Ett flertal av kustbevakningens befogenheter samlas i en ny kustbevakningslag (FöU4)
Styrningen av Riksrevisionen förstärks (KU14)
Kulturarv och digitalisering kan bidra till en mer inkluderande union (KrU6)
Ny lag ska motverka diskriminering vid digital och fysisk handel inom EU (NU6)
Ja till rättelser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SoU16)
Nej till motioner om cykelfrågor (TU6)

Skillnaden i kostnader mellan AP-fonderna fortfarande stora under 2017 (FiU6) 

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2017. Dessutom utvärderas fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och regelefterlevnad.
Fondernas förvaltning under 2017 gav ett resultat på 120 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 90 miljarder kronor.
Fondernas förvaltningskostnader sjönk något under 2017. Finansutskottet konstaterar dock som tidigare att skillnaderna i kostnader mellan fonderna fortfarande är stora.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ett flertal av kustbevakningens befogenheter samlas i en ny kustbevakningslag (FöU4) 

Kustbevakningens arbete inom brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn ska samlas i en och samma lag för att göra reglerna mer lika och lättöverskådliga. Kustbevakningens arbete till sjöss ska också tas till vara på ett bättre sätt genom att myndigheten får ett större ansvar för såväl brottsbekämpning som ordningshållning.
En polis ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål utifrån samma möjligheter som gäller för genomsökning av fordon efter sådana föremål.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna den medför börjar gälla den 1 april 2019.

Styrningen av Riksrevisionen förstärks (KU14) 

Riksdagens styrning av Riksrevisionen förstärks. Riksrevisionens parlamentariska råd byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen och får ett utökat ansvar. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, men har inte befogenhet att fatta beslut. Sådana beslut fattas av konstitutionsutskottet och finansutskottet. Konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i verksamheten. Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad revisor tills en ordinarie väljs.
Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag till lagändringar i stort, med undantag för tre delförslag. De föreslagna ändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Kulturarv och digitalisering kan bidra till en mer inkluderande union (KrU6) 

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en ny europeisk agenda för kultur. Agendan har tre strategiska mål:
Den sociala dimensionen - att ta till vara styrkan hos kulturen för att främja social sammanhållning och välfärd
Den ekonomiska dimensionen - ge stöd till konstarter, kultur och kreativt tänkande inom utbildningar för innovation och sysselsättning
Den externa dimensionen - fokusera på att stärka internationella kulturella förbindelser
Utöver de strategiska målen är kulturarvet och digitalisering två övergripande och prioriterade områden.
Riksdagen välkomnar kommissionens genomlysning av hur kultur kan bidra till samhällsutveckling, social sammanhållning och en mer inkluderande union. Enligt riksdagen är det särskilt viktigt att fokus ligger på kulturarvet och digitalisering. Detta eftersom de temana är viktiga för att lyckas genomföra de tre strategiska målen.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ny lag ska motverka diskriminering vid digital och fysisk handel inom EU (NU6) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om så kallad geoblockering. Geoblockering uppstår bland annat när företagare blockerar eller begränsar åtkomsten till sin näthandel för kunder från andra länder inom EU.
Syftet med EU-reglerna är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förhindra diskriminering som grundar sig på kunders nationalitet vid handel på nätet och i fysiska butiker.
Företagare som bryter mot de nya bestämmelserna ska betala en så kallad sanktionsavgift. Regeringen ska enligt den nya lagen utse en eller flera myndigheter som ska kontrollera att de nya reglerna följs.
Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

Ja till rättelser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SoU16) 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, justeras. Lagändringarna innebär bland annat att några tidigare felaktiga hänvisningar i lagtexten korrigeras. Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla 15 mars 2019.

Nej till motioner om cykelfrågor (TU6) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cykelfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om att ta fram en handlingsplan för ökat cyklande, inrätta ett nationellt cykelkansli, göra ändringar i väglagen för att kunna anlägga cykelvägar och ändra i nuvarande trafikregler för cykling.

Det blir inte bättre. Låt kommunerna ta över


Nu blir jag inte förvånad längre. Regionen ska utarbeta en plan för hållbar ekonomi. Samma visa om och om igen. Nu räcker det med planer. Nu krävs beslut. Jo, ni vet vad som behövs. 

Lägg ner landsting och regioner och låt kommunerna ta över 

 

Uppsnabbat regionfullmäktige 13 februari

I detta nyhetsbrev:

  • Region Uppsala ska ta fram ny ekonomisk plan
  • Svar på interpellation om kostnader för tolkverksamhet
  • Svar på interpellation om inkassoräkningar
  • Svar på interpellation om barns och ungdomars psykiska hälsa
  • Svar på interpellation om hbtq-psykologmottagningen
  • Svar på fråga om åtgärder för att förebygga könsstympning
  • Svar på fråga om konsekvenser av den försenade inflyttningen till ingång 100/101
  • Svar på fråga om reklamkampanj


Region Uppsala ska ta fram ny ekonomisk plan

En ny plan för en långsiktigt hållbar ekonomi ska tas fram av Region Uppsala. Det beslutade regionfullmäktige
Bakgrunden till föreslaget är Region Uppsalas ekonomiska situation, som beskrivs som "svår". Ökade fastighetskostnader, höjda pensionskostnader och en allt äldre och därmed mer vårdkrävande befolkning skapar stora utmaningar under kommande år.
Nettokostnadsutvecklingen under de senaste åren har varit högre jämfört med i övriga regioner med universitetssjukhus. Enligt en ny långtidsprognos kommer det år 2026 att fattas 1,6 miljarder kronor, om ekonomin fortsätter att utvecklas på samma sätt som tidigare.
Regionfullmäktige gav regionstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för en långsiktigt hållbar ekonomi med ett tioårigt perspektiv. Planen ska redovisas vid fullmäktiges sammanträde i september 2019.

Svar på interpellation om kostnader för tolkverksamhet

Simon Alm (SD) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Stefan Olsson (M) om kostnaderna för Region Uppsalas tolkverksamhet. I interpellationen förordas att det är statens uppgift att finansiera extraordinära kostnader för invandring.
Frågor:
Hur mycket brutto och netto har Region Uppsala bekostat tolkverksamheten för mandatperioden 2010–2014? Hur mycket brutto och netto har Region Uppsala bekostat tolkverksamheten för mandatperioden 2014–2018? Anser du att det kan vara lämpligt att Region Uppsala får bättre kostnadsersättning från staten för tolkverksamheten?
Svar:
Region Uppsala bokför alla tolkkostnader på samma konto, oavsett om det är språktolkning eller tolkning för dem med nedsatt hörsel eller syn. Staten ger inte heller regionen ersättning för ökade tolkkostnader med anledning av ökad migration separat. Staten ger ersättning för vård för asylsökande och pengarna kommer i klump. Det är därför inte möjligt att redovisa brutto- och nettokostnader på det sätt som Alm önskar. Det som finns att redovisa är såldes endast den totala summan av tolkkostnader och hur den har förändrats över tid.
Kostnader för tolkning i Region Uppsala 2010–2018:
2010: 15,6 miljoner kronor
2011: 15,4 miljoner kronor
2012: 11,8 miljoner kronor
2013: 12,3 miljoner kronor
2014: 12,2 miljoner kronor
2015: 18,1 miljoner kronor
2016: 30,8 miljoner kronor
2017: 34,2 miljoner kronor
2018: 38,6 miljoner kronor.
Regionen har inte haft en separat redovisning av kostnader för vård av asylsökande respektive bidrag från staten förrän på senare år. Följande siffror finns:
Kostnader och statsbidrag för vård av asylsökande, Region Uppsala:
2016
Bidrag asyl: 41 miljoner kronor
2017
Bidrag asyl: 52 miljoner kronor
2018
Bidrag asyl: 53 miljoner kronor
Kostnader asyl: 73 miljoner kronor.
Värt att notera är att staten ger bidrag för kostnader för asylsökande men inte för all migration till landet. Sverige har invandring även av annan typ än asylsökande.
Slutligen frågar sig Alm om undertecknad anser att det är lämpligt att staten ökar sin ersättning till regionen för kostnaderna för tolkar. Här är mitt svar att det vore välkommet med ökade statsbidrag för detta ändamål eftersom kostnaderna har ökat och migrationspolitiken inte är ett område som regionen bestämmer över.

Svar på interpellation om inkassoräkningar

Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Stefan Olsson (M) om incitament att skicka vidare inkassoräkningar till Kronofogden.
Bakgrunden är ett avtal mellan Sveriges Kommuner och Landsting med inkassoföretaget Intrum, som enligt uppgift innebär att företaget har ett incitament att skicka vidare inkassoräkningar till Kronofogden eftersom man går med förlust på de räkningar som stannar hos företaget. Konsekvensen av detta är att antalet fall hos Kronofogdemyndigheten som kommer från kommuner och landsting har ökat kraftigt. Macdisi framhåller att det inte är önskvärt att regioner och kommuner bidrar till att människor hamnar i skuld hos Kronofogden genom den här typen av avtal.
Fråga: Hur säkerställer vi att Region Uppsala inte bidrar till att människor hamnar i skuld genom liknande incitament?
Svar: Regionen har ett avtal med Visma Collectors AB gällande inkassotjänster. Rutinen för regionen är att när en person inte betalar en faktura i tid skickas en påminnelse efter förfallodatumet. Om vederbörande tio dagar därefter fortfarande inte har betalat skickas fakturan till inkassoföretaget. Om inkassoföretaget inte heller lyckas få personen ifråga att betala skickas ärendet till Kronofogdemyndigheten där man ansöker om ett betalningsförfarande.
Vårt avtal med Visma är konstruerat så att de får betalt redan när de påminner om betalning. Företaget har därför inget särskilt incitament att så snabbt som möjligt få ärendet till Kronofogdemyndigheten, vilket skiljer vårt avtal från det som SKL har förhandlat fram med Intrum.
Sammantaget får man säga att regionen inte har ett system för indrivning av skulder som går till betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten annat än som sista utväg.

Svar på interpellation om barns och ungdomars psykiska hälsa

Johan Sundman (S) ställde en interpellation till regionrådet Björn-Owe Björk (KD) om arbetet med barn och ungdomars psykiska hälsa. I interpellationen tar Sundman upp att det sedan länge är känt att det finns stora problem inom barn- och ungdomspsykiatrin och i arbetet med barns och ungdomars psykiska ohälsa. Detta konstaterades nyligen i en rapport som beställts av regionens revisorer. Brist på personal, resurser och otydlig styrning och ledning anförs som skäl.
Enligt Sundman har regionrådet Björn-Ove Björk i fullmäktige lovat att han skulle "fixa" BUP. I samband med hälso- och sjukvårdsutskottets senaste samman träde fanns en möjlighet att ta första steget, men ärendet drogs bort från dagordningen. Av handlingen framgår att man vill se över vårdkedjan kring barns och ungdomars psykiska hälsa, med ingångsvärdet att skapa en första linjens vård inom ramen för primärvården.
Under föregående mandatperiod har moderaterna föreslagit att barn- och ungdomspsykiatrin i länet ska handlas upp och att vården ska erbjudas av privata utförare.
Frågor: När bedömer du att frågan om BUP:s tillgänglighet är fixad? Innebär inriktningen att skapa en första linjens vård för psykisk hälsa inom primärvården att planerna på att upphandla och därmed privatisera BUP har avförts?
Svar: Den nuvarande situationen är enligt det blågröna styret i Region Uppsala oacceptabel. Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott har därför uppdragit åt hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda och komma med förslag som förbättrar vården på primärvårdsnivån rörande barn och ungas psykiska hälsa. Med detta ingångsvärde ska också en översyn av hela vårdkedjan göras i syfte att öka tillgängligheten till vård. Vidare ska de brister och förslag som påtalats i revisorsgranskningen beaktas och omhändertas.
Uppdraget ska delredovisas i maj och slutredovisas i augusti. Avsikten är att från 1 januari 2020 genomföra nödvändiga förändringar i vårdkedjan för att öka tillgängligheten.
Huruvida det är en lämplig lösning att införa LOV eller att upphandla delar av vården återstår att se. Det viktiga i detta fall är inte driftsformen utan att barn och ungdomar med psykisk ohälsa och sjukdom får den vård och det stöd de behöver.

Svar på interpellation om hbtq-psykologmottagningen

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell (L) om stöd till RFSL Uppsalas hbtq-psykologmottagning. Mottagningen har varit verksam under senare halvan av 2018 med stöd från Region Uppsala, finansierat med medel från staten riktade till brukardelaktighet. Utvärderingen visade på stor efterfrågan på vården som erbjöds och goda resultat, särskilt vad gäller patienternas nöjdhet. RFSL har ansökt hos Region Uppsala om fortsatt stöd men Region Uppsala har inte kunnat lämna besked i tid för att undvika ett avbrott i mottagningens verksamhet. Mottagningen har varit vilande sedan årsskiftet.
Fråga: Håller du med om behovet av riktade hälso- och sjukvårdsinsatser till gruppen hbtq-personer?
Svar: Ja, det finns ett tydligt forskningsunderlag och flertalet rapporter styrker bilden av gruppen hbtq som extra utsatta i frågor kring psykisk hälsa. Gruppen är även identifierad som en riskgrupp i Region Uppsalas suicidpreventiva strategi 2018-2020. Region Uppsala har beslutat att anställa en person som ska utveckla ett likabehandlingsprogram för hela Region Uppsala där en del av programmet motsvarar hbtq-certifieringen som ges av RFSL.
Fråga: Hur ställer du dig till en fortsättning för RFSL Uppsalas hbtq-psykologmottagning?
Svar: Mottagningen har finansierats via statsbidrag. Därför har vi kunnat ha verksamheten utöver det ordinarie arbetet för att åstadkomma likabehandling för hbtq-personer. Möjligheten att fortsätta finansiera med statsbidrag är avhängig överenskommelsen mellan SKL och regeringen och är inget Region Uppsala kan fatta beslut om innan en sådan överenskommelse är på plats. Detta har RFSL Uppsala informerats om.
Region Uppsalas trängda ekonomiska läge har också förmedlats. Region Uppsala har ansvaret för att leverera vård till gruppen hbtq-personer som de kan känna sig trygga att söka. Att lägga ansvaret på RFSL för denna vård vore svårt och sårbart juridiskt. Utan statsbidraget skulle det falla inom ramen för upphandling. Vid en långsiktig satsning skulle även produktionskrav behöva ställas på RFSL:s verksamhet.
I grunden handlar det om en avvägning, att satsa på att vår verksamhet håller måttet eller erbjuda en speciallösning eftersom den inte håller måttet idag. Två personer kan inte lösa alla hbtq-personers hälsoproblem i Region Uppsala, eller ersätta hbtq-kompetens hos personal i hela vårdkedjan. Vi bör därför satsa på att hela vår verksamhet kan bemöta hbtq-personer bra. Det görs mest effektivt genom de utbildningsinsatser som pågår. Vi värderar samarbetet med RFSL, och om det vore möjligt att fortsätta den här verksamheten genom statsbidrag ser vi det som positivt, men i prioriteringen måste vi satsa på att se till att vår verksamhet är tillgänglig för alla.
Region Uppsala måste kunna leverera vård på ett sådant sätt att hbtq-personer känner sig trygga att söka den. Vår bedömning är att vi behöver använda våra medel för att stärka upp dessa kompetenser i kritiska sektorer, som barn- och ungdomspsykiatri och verksamheter som möter unga hbtq-personer, samt egna utbildningsinsatser i likabehandling. Från våren 2019 erbjuds en grundutbildning i likabehandling och under våren kommer det att startas en fördjupande diplomeringsutbildning.
Fråga: När kommer RFSL Uppsala att få besked från Region Uppsala om stöd till hbtq-psykologmottagningen framöver?
Svar: Besked om statsbidrag 2019 har inte kommit ännu och det finns ingen kommunicerad tidsplan från SKL kring när detta kommer att ske.

Svar på fråga om åtgärder för att förebygga könsstympning

Neil Ormerod (V) ställde en fråga till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om åtgärder för att förebygga könsstympning. Frågorna ställs mot bakgrund av ett initiativärende, där vårdstyrelsen beslutade att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att under våren 2018 återkomma med åtgärder hur hälso- och sjukvården i ökad omfattning kan förebygga könsstympning.
Frågor: Hur har det gått med uppdraget att ta fram åtgärder hur hälso- och sjukvården i ökad omfattning kan förebygga könsstympning? När kommer hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma till vårdstyrelsen?
Svar: Jag kan bara beklaga att det har dragit ut på tiden. Frågan handläggs på regionkontoret och jag vet inte varför frågan tagit så lång tid. Vi är eniga om att det här är ett stort problem. Det ligger ett uppdrag som vi kommer att få återrapporterat i april.

Svar på fråga om konsekvenser av den försenade inflyttningen till ingång 100/101

Viktor Waldau (V) ställde en fråga till sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell (L) om konsekvenserna av att inflyttningen till Akademiska sjukhusets nya byggnad, ingång 100/101, har skjutits fram på obestämd tid på grund av upptäckt av legionellabakterier i husets vattenledningar.
Fråga: Har det gjorts någon analys av hur förseningar i ombyggnationen av Akademiska sjukhuset påverkar sjukhusets kapacitet att leverera vård till patienterna, sjukhusets möjlighet att klara en ekonomi i balans och vad gäller personalens arbetsmiljö? Vad är resultatet av denna analys?
Svar:  Det här är en viktig fråga. Det man gör nu är att man sköljer stammarna igen och förväntas få nya vattenprover i mitten av mars. Om proverna är godkända kan flytten gå som planerat. Parallellt pågår ett arbete med att planera för olika scenarier.
Svar: Det här är en viktig fråga. Det man gör nu är att man sköljer stammarna igen och förväntas få nya vattenprover i mitten av mars. Om proverna är godkända kan flytten gå som planerat. Parallellt pågår ett arbete med att planera för olika scenarier.

Svar på fråga om reklamkampanj

Sofia Rogozinska (V) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Stefan Olsson (M) som besvarades av Emilie Orring (M) om Region Uppsalas kampanj om regionens försök att minska på hyrpersonal. Enligt Rogozinska är syftet med kampanjen oklart och budskapet lite märkligt. Det kan uppfattas som att hyrpersonalen sysslar med något annat än vård, alternativt ger en vård som är undermålig.
Frågor: Har det tagits något politiskt beslut om att initiera reklamkampanjen? Vad har kampanjen för syfte?
Svar: Nej, den nuvarande politiska ledningen har inte tagit något beslut om att initiera reklamkampanjen, men den har ju planerats under lång tid, så det är möjligt att den tidigare ledningen har gett sådana direktiv. Syftet är att minska beroendet av inhyrd personal. 


fredag 1 februari 2019

Vårdstyrelsen 1 februari


Uppsnabbat vårdstyrelsen 1 februari

I detta nyhetsbrev:

  • Budgetar för vårdstyrelsens förvaltningar fastställda
  • Vårdstyrelsens arbetsutskott utsett


Budgetar för vårdstyrelsens förvaltningar fastställda

Vårdstyrelsen fastställde budgetarna för Folktandvården och Nära vård och hälsa för 2019.
Vårdstyrelsen gjorde även en justering i vårdstyrelsens verksamhetsuppdrag för 2019-2021, där man tog bort uppdraget att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i större utsträckning ska nyttja vårdgarantienhetens tjänster, i enlighet med ett fullmäktigebeslut.

Vårdstyrelsens arbetsutskott utsett

Vårdstyrelsen valde ledamöter till arbetsutskottet för mandatperioden 2019-2022. I utskottet ingår: Malena Ranch (MP), ordförande, Miriam Eriksson (C), 1:e vice ordförande, Marcus Wennerström (S), 2:e vice ordförande, Anna-Karin Vaz Contreiraz (KD) samt Birgitta Mogård (V).
(SD) yrkade på att en ledamot skulle bytas ut mot en företrädare för (SD). Detta avslogs.