torsdag 28 mars 2019

Nu ute som även e-bok



Om att bli politiker
Boken behandlar frågeställningar, i femton steg, på vägen till politiskt engagemang.
Kan användas som studiematerial i studiecirklar eller som undeerlag för gruppsamtal.
Boken ger också stöd för enskilda tankar kring vad som är viktigt för att på ett framgångsrikt sätt axla ett politiskt ansvar.
Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag.
I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som på lokal och regional nivå. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av 1960-talet är han Uppsalabo.”

eller maila mig till harald.nordlund@gmail.com

Med hälsningar
från
författaren Harald






The same procedure as last meeting

The same procedure as last meeting. Rekordstort 
överskridande av budget. Nya uppdrag. Inga
beslut om hur man ska lösa problemen.

Uppsnabbat regionstyrelsen 26 mars

I detta nummer:

  • Prognos på minus 163 miljoner
  • Plan för långsiktigt hållbar ekonomi ska tas fram
  • Region Uppsala kvarstannar i SEF
  • Hantering av känsliga person- och patientuppgifter ses över
  • Revisorer i stort nöjda med arbetet med utlandsutbildade
  • Region Uppsala yttrar sig över Färdplan för ett hållbart län
  • Region Uppsala har minskat sin klimatpåverkan med 40 procent


Prognos på minus 163 miljoner kronor

Årsbudgeten för Region Uppsala 2019 uppgår till 138 miljoner kronor. I årets första prognos försämras dock Region Uppsalas resultat till minus 163 miljoner kronor. Det är Akademiska sjukhuset som kraftigt reviderar ner sin prognos till minus 375 miljoner kronor, vilket är 275 miljoner kronor lägre än budget.
Försämringen beror på fortsatta obalanser som sjukhuset haft under 2018 och som nu fortsätter under 2019. Det handlar om kapacitetsproblem, som främst beror på brist på vårdplatser. Detta skapar problem i slutenvården och problem med att öka leveransen inom riks- och regionsjukvårdsuppdragen.
För att komma tillrätta med obalanserna på Akademiska sjukhuset genomförs de åtgärdsprogram som sjukhuset har arbetat fram och beslutat under 2018, och det program som tagits fram under inledningen av 2019. Sjukhuset har i prognosen gjort ett antagande att åtgärdsprogrammen förväntas ge drygt 60 procents effekt 2019. Denna prognos förutsätter kapacitetsförbättringar och produktivitetsökningar som ger en ökad produktion, samtidigt som behovet av dyra lösningar avtar. För att ytterligare minska kostnadsnivån under 2019 kommer det att krävas ytterligare åtgärder.
Även sjukhusstyrelsens egen verksamhet försämrar sin prognos med 8 miljoner kronor då köpt vård för Uppsala läns patienter ökar kraftigt. Även regionstyrelsens finansiella verksamhets prognos revideras ned med 19 miljoner kronor, på grund av lägre skatteintäkter, högre pensionskostnader och lägre finansiella intäkter. Övriga förvaltningar har oförändrade prognoser jämfört med budget för 2019.
Trots den negativa prognosen är målsättningen att Region Uppsala ska nå minst ett nollresultat 2019. För att klara detta krävs ytterligare åtgärder.
Regionstyrelsen konstaterade att sjukhusstyrelsen givit sjukhusdirektören i uppdrag att säkerställa att de åtgärder som tagits fram för att förbättra ekonomin genomförs, samt att ta fram ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans.
Regionstyrelsens ordförande fick i uppdrag att vid nästa sammanträde redovisa och utvärdera tidigare beslutade uppdrag samt nu gällande beslut rörande Region Uppsalas ekonomi.



Plan för långsiktigt hållbar ekonomi ska tas fram

Regiondirektören får i uppdrag att ta fram en plan för en långsiktigt hållbar ekonomi. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte. Bakgrunden är en situation där det annars finns en risk för att det fram till år 2026 uppstår ett gap på 1,6 miljarder kronor mellan inkomster och utgifter.
I februari beslutade regionfullmäktige att regionstyrelsen skulle få detta uppdrag, som de nu alltså gav till regiondirektören. Enligt handlingarna i ärendet så har Region Uppsala nu en tuff ekonomisk situation. Ökade kostnader kopplas till genomförda fastighetsinvesteringar, höjda pensionskostnader och en allt äldre och därmed mer vårdkrävande befolkning.
Planen ska innehålla en gedigen beskrivning av Region Uppsalas ekonomi, i syfte att ge både medborgare och anställda en god förståelse för det ekonomiska läget. Den ska omfatta samtliga Region Uppsalas verksamheter och ha ett långsiktigt tioårigt perspektiv. Den ska även tas fram med en bred förankring hos de anställda.
Planen ska vara färdig till regionfullmäktiges möte i september 2019.

Region Uppsala kvarstannar i SEF

Region Uppsala kommer att kvarstå som medlem i Stockholmsregionens Europaförening (SEF) tillsvidare. Däremot ska Region Uppsala förbereda ett utträde ur Assembly of European Regions (AER) från år 2020.
Bakgrunden till beslutet är att dessa medlemskap enligt tidigare beslut skulle beaktas, i samband med att Region Uppsala tog fram en strategi för internationell lyskraft, ett arbete som nu pågår. Bedömningen, enligt handlingar i ärendet, är att SEF står för en gedigen bevakning av EU-institutionernas lång- och kortsiktiga processer. Länets SEF-arbete har alltid varit handfast och utifrån länets behov.
Enligt samma tjänsteutlåtande är bedömningen av AER istället att verksamheten inte fått fotfäste i politiska processer eller överförts till verksamhetsnytta i länets organisationer. Därför förbereds nu ett utträde ur AER (ett medlemskap som kostat cirka 100 000 kronor årligen). Medlemskapet i SEF kostar 200 000 kronor per år.
(SD) ville även lämna SEF och reserverade sig emot beslutet att kvarstå som medlem i SEF.

Hantering av känsliga person- och patientuppgifter ses över

Regiondirektören får i uppdrag att se över hur Region Uppsala hanterar känsliga person- och patientuppgifter. En rapport ska presenteras för regionstyrelsen under hösten 2019. Detta är ett resultat av ett initiativärende som regionstyrelsen nu behandlat.
Helena Proos (S) inkom till regionstyrelsens sammanträde i februari med ett initiativärende, efter uppgifter i media om att samtal till 1177 Vårdguiden spelats in och funnits tillgängliga att ladda ner och lyssna på från oskyddade webbservrar. Där föreslog hon att Region Uppsala borde utreda i vilken utsträckning länsinvånarna är drabbade av hanteringen av uppgifter från 1177. Samt se över hur känsliga person- och patientuppgifter hanteras även i övrigt, både när de hanteras i egen regi och av tredje part genom upphandling. Ett uppdrag som nu alltså regiondirektören fick.
Av svaret framgår i övrigt bland annat att i Uppsala län används en annan teknisk plattform än i de drabbade länen. Inga samtal från Uppsala län till 1177 Vårdguiden via telefon har spelats in och lagts upp på oskyddade webbservrar. Däremot är det möjligt att samtal från boende i Uppsala län spelats in, om de har ringt vid vistelse i andra drabbade län.
Datainspektionen har inlett ett ärende om den så kallade 1177-läckan. Inom Region Uppsala så kommer det att genomföra ett arbete, som bland annat ska ge svar på om de system som Region Uppsala använder och sköter IT-drift för, uppfyller de legala kraven samt följer standarder gällande informationssäkerhet.

Revisorer i stort nöjda med arbetet med utlandsutbildade

Region Uppsalas revisorer har genomfört en granskning av Region Uppsalas tillvaratagande av utländsk kompetens. Revisorernas sammantagna bedömning är att Region Uppsalas arbete med utlandsutbildade är välfungerande och att de stödstrukturer som tagits fram är välutvecklade. Samtidigt finns också svårigheter att uppbringa praktikplatser.
Revisorerna lämnade även några rekommendationer, bland annat att Region Uppsala ska klargöra sin ambitionsnivå, till exempel genom resultatmål, vad gäller att ta tillvara utländsk kompetens. I sitt revisionssvar skriver nu Region Uppsala bland annat att man avser att under 2019 utreda den framtida ambitionsnivån.  
Regionstyrelsen godkände svaret till revisorerna, och beslöt att uppmärksamma sjukhusstyrelsen på granskningsrapporten.

Region Uppsala yttrar sig över Färdplan för ett hållbart län

Region Uppsala har fått yttra sig över Länsstyrelsen i Uppsala läns Färdplan för ett hållbart län – åtgärder för minskad klimatpåverkan. Det är ett åtgärdsprogram som utgår ifrån förslaget till en uppdaterad klimat- och energistrategi för länet, Tillsammans för ett fossilfritt Uppsala län.
Region Uppsala ser mycket positivt på att Länsstyrelsen tar initiativ till ambitionshöjningar när det gäller klimatarbetet för Uppsala län. I stort bedöms de åtgärder och aktiviteter som redovisas i remissversionen som relevanta, befogade och heltäckande. Region Uppsala ser dock även behov av vissa justeringar. Region Uppsala tycker att planen fokuserar på både stort och smått och skulle vinna på ett tydligare fokus på några strategiska åtgärder med tydlig klimateffekt. Bland annat borde det fokuseras mer på digitalisering, som både kan minska efterfrågan på transporter och effektivisera transportsystemet.

Region Uppsala har minskat sin klimatpåverkan med 40 procent

Sedan år 2014 har Region Uppsala minskat sin klimatpåverkan med 40 procent (39,92 procent). Det är ett glädjande resultat i 2018 års miljöredovisning, som nu är klar. Region Uppsala når 14 mål, 6 går åt rätt håll men för sakta och 4 mål har inte nåtts.
Den största utsläppsminskningen står kollektivtrafiken för, de har minskat sina utsläpp av koldioxid med 56 procent sedan år 2014. Även energieffektiviseringen är ett lyckosamt projekt, där Region Uppsalas energianvändning har minskat med 22 procent sedan år 2014. Här har energieffektivisering kombinerats med en satsning på solceller.
Bland de goda resultaten finns att 81 procent av busstrafikens kilometerproduktion är fossilfri, utsläppen från resor till och från jobbet minskar, utsläppen från tjänsteresor minskar och förbrukningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar har minskat med 51 procent.
14 uppsatta mål infrias, några med råge, utöver det nämnda kan exempelvis konstateras att den totala mängden avfall som Region Uppsala producerar har minskat, medan Upplandsstiftelsen har bevarat och utvecklat den biologiska mångfalden i länet. Sex mål går åt rätt håll men för långsamt, hit hör sådant som att minska användningen av förbrukningsvaror och att öka andelen av så kallade A- och B-klassade byggmateriel i byggprojekt.
Fyra mål har inte nåtts. Exempelvis har kemikalier inte fasats ut i önskat omfattning, och även utsläppen från patientresor går åt fel håll, på grund av att milen taxiresor ökar

onsdag 27 mars 2019

Frånvaron av politisk styrning fortsätter

Ännu inte den kunskap vi borde kunna kräva, om politikernas roll och ansvar. Minusresultat för sjukhusstyrelsen kallas inom regionen för minusresultat förAkademiska. Men, Akademiska lämnar underlag till sjukhusstyrelsen, som avger en prognos och som borde fatta beslut för att undvika prognostiserad avvikelse. Men frånvaron av politisk styrning fortsätter.

Minusresultat i Akademiska sjukhusets prognos

Årsprognosen för Akademiska sjukhuset visar ett underskott på 375 miljoner kronor. Det framgår av månadsrapporten för februari, som redovisades för sjukhusstyrelsen.
Underskottet hänger samman med fortsatta kapacitetsproblem, där brist på vårdplatser leder till lägre intäkter för riks- och regionsjukvård. Lönekostnaderna ligger också högre än budgeterat.
Om de effektiviseringsåtgärder som beslutats får full effekt under 2019 bedöms årsprognosen till 250 miljoner kronor. För att ytterligare minska kostnadsnivån under 2019 kommer det att krävas större strukturella åtgärder och avveckling av verksamheter.
Lasarettet i Enköping lämnade en prognos i enlighet med budget.
Sjukhusdirektören på Akademiska sjukhuset fick i uppdrag att säkerställa att de åtgärder som tagits fram för att förbättra ekonomin genomförs samt att ta fram ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans.

Åtgärder gällande Akademiska sjukhusets arbetstidsmodeller

Sjukhusstyrelsen behandlade ett ärende om den pågående översynen av Akademiska sjukhusets arbetstidsmodeller. Under början av året gjordes en jämförelse med andra universitetssjukhus. I den framkom att det finns modeller som är mer flexibla utifrån enskilda medarbetares behov. Andra sjukhus har också en modell specifikt riktad mot dem som arbetar ständig natt, vilket saknas på Akademiska sjukhuset.
I olika forum förs nu en dialog om de förslag som är uppe till diskussion. Parallellt med detta görs beräkningar av vad förändringarna skulle få för ekonomiska konsekvenser.
Sjukhusstyrelsen gav sjukhusdirektören i uppdrag att beskriva, analysera och redovisa konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna samt att göra en kostnadsberäkning av förslagen.

Enligt sjukhusstyrelsen ska man prioritera justeringar för sjuksköterskor i de verksamheter som har jämn bemanning dygnet runt samt arbeta fram en modell som riktas specifikt mot de sjuksköterskor som arbetar ständig natt.
För närvarande kan förhandlingar inte inledas med facken, då det centrala avtalet är uppsagt, men så snart det är möjligt vill sjukhusstyrelsen att förhandlingar inleds om justerade, alternativt nya arbetstidsmodeller.
(S) och (V) reserverade sig mot tre av uppdragen, som man ansåg inte borde behandlas politiskt.

Svar på revisionsrapport om resursanvändningen inom kirurgin

Region Uppsalas revisorer har anlitat Helseplan Consulting Group för att granska resursanvändningen inom kirurgin.
Helseplan bedömer att läkarresurserna på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping inte används på ett sätt som är optimalt för helheten. De lämnar sex rekommendationer som rör gemensamt uppdrag för kirurgin, uppdragsbeskrivningar per verksamhetsområde, resursplanering, översyn av kirurgiförvaltningarna, produktions- och resursplanering samt rotation av ST-läkare. De rekommenderar även revisorerna i Region Uppsala att utföra fördjupade granskningar.
Sjukhusstyrelsen bekräftar i sitt svar att användningen av läkarresurser inom kirurgin kan förbättras. Flertalet av rekommendationerna som redovisas i förstudien ligger i linje med de utvecklingsarbeten som pågår i regionen. Sjukhusstyrelsen anser även att det är viktigt att ta hänsyn till rådande styrmodell med mål- och uppdragsstyrning och därför bör sjukhusen själva ansvar för styrningen på verksamhetsnivå.

Svar på granskning av tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin

Region Uppsalas revisorer har låtit göra en granskning av tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Regionrevisorernas övergripande bedömning är att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma tillrätta med tillgänglighetsproblemen. De anser också att det finns brister i den politiska styrningen och ser inga tydliga tecken på att regionfullmäktiges uppställda mål kommer att nås inom en rimlig framtid. Revisorerna rekommenderar att det görs en fördjupad granskning av området psykisk ohälsa för barn och unga och pekar ut fem fokusområden för denna granskning.
I sitt svar till revisorerna redogör sjukhusstyrelsen för de utredningar och det utvecklingsarbete som redan pågår inom Region Uppsala. Frågan om problem med tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin är välkänd och styrelsen vill att kraftfulla åtgärder genomförs. Enligt Akademiska sjukhuset genomförs åtgärder för att säkerställa nödvändig kompetens och bemanning och bedömningen är att tillgängligheten kommer att förbättras under 2019. Sjukhusstyrelsen anser att i stället för att påbörja en ny fördjupad granskning bör man säkerställa att pågående utredningar och utvecklingsarbeten fullföljs och utvidgas vid behov. På så sätt används regionens resurser effektivare.

Riksda´n 27 mars

logotyp: Sveriges riksdag
27 mars 2019

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 27 mars

Nej till motioner om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen (AU6)
Nej till motioner om integration (AU7)
Riksdagen har behandlat frågor om finansiell stabilitet och finansmarknad (FiU22)
Lagen om passagerarregister och utlänningslagen ändras (JuU18)
Nej till förslag om att åklagare ska utse offentliga försvarare (JuU20)
Ja till sociala trygghetsförmåner och ersättning för vårdkostnader vid brexit (SfU24)
Regeringen bör utreda tolktjänst (SoU12)
Ja till ny lag om gränsöverskridande paketleveranser (TU9)
Nej till motioner om förskolan (UbU7)
Nej till motioner om studiestöd (UbU15)

Nej till motioner om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen (AU6) 

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen. Motionerna handlar exempelvis om framtidens arbetsmarknad och kompetensutveckling. Andra områden är Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.
Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Nej till motioner om integration (AU7) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om integration. Anledningen är bland annat att arbete pågår på området samt att vissa frågor omfattas av den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP som ingicks i januari 2019.
Motionerna handlar bland annat om insatser under asyltiden, frågor om mottagande och etablering av nyanlända invandrare, samhällsinformation och samhällsorientering samt civilsamhällets betydelse för integrationen.

Riksdagen har behandlat frågor om finansiell stabilitet och finansmarknad (FiU22) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) och andra finansiella institutioner. Skrivelsen redogör bland annat för institutionernas arbete med finansiell stabilitet. Enligt riksdagen ger skrivelsen en bra bild av verksamheten i institutionerna. Fokus ligger på IMF:s och de övriga institutionernas arbete med den finansiella stabiliteten. Institutionernas insatser på det området har totalt sett minskat under senare år efter den kraftiga ökningen i samband med den globala finanskrisen, vilket är naturligt.
Skrivelsen ger även en god bild av vad som är viktiga framtidsfrågor för institutionerna, exempelvis flyktingströmmar och migration samt klimatförändringar. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till de motioner från allmänna motionstiden som behandlades samtidigt. Motionerna handlar bland annat om amorteringskrav, kontanthantering och konkurrensen på bankmarknaden.
I betänkandet ingår också stenografiska anteckningar från finansutskottets öppna utfrågning den 5 februari om finansiell stabilitet och effektiviteten i regelverken tio år efter finanskrisen.

Lagen om passagerarregister och utlänningslagen ändras (JuU18) 

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i lagen om passagerarregister och utlänningslagen. I passagerarregistret finns uppgifter om passagerare som rest till Sverige med flyg från ett land som inte tillhör EU och som inte har samarbetsavtal enligt Schengenkonventionen. Det är Polismyndigheten som har hand om passagerarregistret.
Anledningen till lagändringarna är att anpassa lagarna till EU:s dataskyddsreform och att göra reglerna mer lämpade för sina ändamål. Bland annat ska det bli möjligt för Polismyndigheten att elektroniskt lämna ut personuppgifter ur passagerarregister på annat sätt än genom direktåtkomst, om det inte är olämpligt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2019.
Riksdagen sa även ja till en motion om att Tullverket ska få direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret på samma sätt som Säkerhetspolisen har i dag. Genom direktåtkomst får Tullverket bättre förutsättningar att bekämpa bland annat stöldligor. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Nej till förslag om att åklagare ska utse offentliga försvarare (JuU20) 

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att åklagare ska få rätt att utse offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider. Att åklagare ska kunna utse offentliga försvarare kan ifrågasättas av både principiella och rättssäkerhetsskäl, enligt riksdagen.
Regeringens förslag är ett led i att uppfylla EU:s rättsäkerhetsdirektiv. Direktivet innebär bland annat att rättshjälp ska beviljas utan onödigt dröjsmål. Eftersom domstolarna, som är den instans som utser offentliga försvarare, inte tjänstgör utanför kontorstid, ska åklagare i vissa fall kunna utföra den uppgiften.
Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att införa en nationell domstolsjour som ska utföra uppgifterna.

Ja till sociala trygghetsförmåner och ersättning för vårdkostnader vid brexit (SfU24) 

Storbritannien har för avsikt att lämna EU (brexit). Ett avtal om utträde har förhandlats fram mellan EU och Storbritannien, men det har ännu inte godkänts av det brittiska parlamentet. Det finns en risk att Storbritannien lämnar EU utan att ett utträdesavtal har börjat gälla.
Riksdagen sa därför ja till ett förslag från regeringen om att svenska sociala trygghetsförmåner ska kunna fortsätta att betalas ut till privatpersoner i Storbritannien under en övergångsperiod, med undantag för arbetslöshetsförsäkringen. Privatpersoner ska också kunna få ersättning för vårdkostnader under samma övergångstid.
De nya reglerna börjar gälla den 29 mars 2019. Möjligheterna att använda reglerna om sociala trygghetsförmåner och ersättning för vårdkostnader ska upphöra att gälla vid slutet av år 2019, med vissa övergångsregler.

Regeringen bör utreda tolktjänst (SoU12) 

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018. I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör tillsätta en ny utredning om tolktjänst för personer med hörselnedsättning och språkstörning. Enligt utskottet finns det problem med tolktjänsten för personer med hörselnedsättning och det råder oklarhet kring viktiga frågor som ansvarsfördelning, huvudmannaskap och finansiering.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, stöd till personer med funktionsnedsättning och hjälpmedel.

Ja till ny lag om gränsöverskridande paketleveranser (TU9) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag som ska komplettera EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster. Syftet med lagen är att göra det lättare att tillämpa EU-förordningen vars syfte är att skapa en bättre pristransparens och därmed främja konkurrensen på paketmarknaden inom EU och göra det lättare för nationella tillsynsmyndigheter att utöva tillsyn.
Eftersom marknaden för paketleveranser till stor del är oreglerad är det idag svårt att få en överblick över vilka företag som är verksamma. Regeringen föreslår därför att de som erbjuder sådana tjänster ska vara skyldiga att anmäla det till Post- och telestyrelsen.
Riksdagen anser att regeringens förslag är välavvägt och kommer att underlätta tillämpningen av EU-förordningen i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2019. Den nya lagen innebär också att det behövs en ändring i marknadsföringslagen. Den ändringen börjar gälla den 2 juli 2019.

Nej till motioner om förskolan (UbU7) 

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om förskolan. Motionerna tog bland annat upp frågor om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagande i förskolan och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete pågår eller åtgärder redan har vidtagits i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Nej till motioner om studiestöd (UbU15) 

Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om studiestöd. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet, avskrivning av studieskulder och nedskrivning av studieavgiften.

tisdag 26 mars 2019

Vem har sagt det?

Nej, det är inte synd om Cecilia Wikström (L)

Konflikten om petningen av Cecilia Wikström som Liberalernas toppkandidat fortsätter.Foto: KRISTOFER SANDBERG
EU-parlamentariker har goda villkor för att säkerställa att de ska stå fria från all form av korruption.Foto: NILS JAKOBSSON / © BILDBYRÅN
EU-parlamentariker ska ha sin lojalitet hos väljarna, inte hos olika särintressen. Den liberala ilskan över petningen av Cecilia Wikström är svårbegriplig.
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
EU:s 751 parlamentariker är en välbetald skara. Månadslönen ligger på över 92 000 kronor (8757 euro). Till det kommer runt 45 000 kronor i kontorskostnader - varje månad. Det finns inga krav på att visa upp några kvitton; ledamöterna är fria att använda pengarna som de själva vill.
Tidigare granskningar har visat att en del av unionens parlamentariker skickar EU-pengarna rakt in i den egna partikassan. Andra ”hyr” kontor i det egna hemmet. Ytterst få EU-parlamentariker väljer att betala tillbaka några pengar.
Länge bestämdes EU-parlamentarikernas löner av hemländerna. Men efter östutvidgningen enades man om en enhetlig nivå inom hela unionen. I debatten som fördes före beslutet hette det att EU-parlamentarikerna måste vara välbetalda för att stå fria från all form av korruption.

Extraknäck utan någon som helst insyn

Men det har inte hindrat åtminstone en tredjedel av EU-parlamentarikerna från att extraknäcka. Miljonerna rullar in utan att någon instans kontrollerar om sidojobben ger upphov till intressekonflikter.
Ett namnkunnigt exempel är ledaren för EU-parlamentets liberala partigrupp, Guy Verhofstadt, som har hela tio extrajobb, bland annat som vd för ett investmentbolag (SvD 12/3). I jämförelse med denna miljonrullning framstår Cecilia Wikströms två styrelseuppdrag, som tillsammans genererar 70 000 kronor i månaden, som småpotatis.
Men det är inte ersättningsnivån som är problemet, utan själva principen. EU-parlamentarikerna är i Bryssel för att företräda väljarnas intressen, inte diverse särintressen. 
Wikströms försvarare i debatten brukar framhålla två saker: 1) hon har från dag ett varit öppen med sina styrelseuppdrag, varför petningen är bisarr och rentav odemokratisk och 2) det är bara ett plus om aktiva politiker har uppdrag för exempelvis näringslivet.
Det första argumentet är svårt att invända mot. Liberalerna borde givetvis ha låtit etikkommissionen granska Wikströms sidouppdrag innan hon nominerades som partiets toppkandidat. Nu framstår petningen som en panikartad reträtt till följd av mediernas rapportering.

Politik är en förtroendebransch

Det andra argumentet däremot är mer än lovligt naivt. Visst vore det bra om fler politiker hade erfarenheter från näringslivet, men det som ligger i potten här är förstås Wikströms maktposition och nätverk i Bryssel. Det framgår av företagens motiveringar i samband med invalet.
EU sitter på världens största kollektiva forskningsbudget, och parlamentet har en avgörande makt över såväl budget som nya lagar. Wikström försäkrar att hon kommer att ”jäva ut” sig om det skulle uppstå lojalitetsproblem. Men påverkansarbete sker som bekant innan beslut fattas. Och varför ska L-väljare acceptera att deras företrädare avstår från att använda sin röst på grund av sidouppdrag?
Politik är en förtroendebransch. Det bör Liberalernas gräsrötter begrunda innan de bestämmer sig för att lyfta in Wikström på listan igen.


måndag 18 mars 2019

Varför skriver inte våra tidningar om detta?

Ersättning utan redovisningskrav

Jag bara udrar: hur kan man ha ett sådant system?

EU-politiker spenderar miljarder utan redovisningskrav

En stor journalistisk granskning visar att många EU-parlamentariker inte använder sina omfattande ersättningar på rätt sätt.
Ett europeiskt journalistnätverk har bett alla EU-parlamentariker svara på hur de spenderar den månatliga ersättning om drygt 42 000 kronor som ska gå till bland annat kontor och underhåll. Men bara 133 av de nuvarande 748 ledamöterna har redovisat för hyran av kontor i sina hemländer, enligt nätverkets rapport.
I vissa fall uppgav ledamöterna att de hyrde en lokal av sitt eget parti vilket innebär att EU-pengarna går direkt in i partikassan. Närmare 250 ledamöter sade att de inte hade något kontor, vägrade uppge var det ligger eller att den uppgivna adressen inte kunde spåras. Andra stoppade ersättningen direkt i egna bankkonton. En del ledamöter vägrade helt svara på journalisternas frågor.
De 42 000 kronorna som ledamöterna automatiskt får utbetalade varje månad blir sammanlagt närmare 380 miljoner kronor per år i oredovisade utgifter. Det motsvarar nästan två miljarder kronor under en mandatperiod.
– Detta är vad som händer när EU-parlamentarikerna tillsammans spenderar [motsvarande 380 miljoner kronor] av skattebetalarnas pengar varje år utan att behöva tillhandahålla ett enda kvitto, sade Nicholas Aiossa på korruptionsgranskningsorganistionen Transparency Internationals EU-kontor i ett uttalande på onsdagen.
Ledamöterna har möjlighet att betala tillbaka pengar som inte används till sitt syfte – kontorshyra, kontorsmaterial, mobilabonnemang, datorer och så vidare. Men enligt EU-parlamentet har så få som mellan fem och tjugo ledamöter gjort det sedan 2010 för en total summa på mellan knappt en till sex miljoner kronor per år. Det motsvarar som högst 1,5 procent av de utbetalade ersättningarna.
– Denna ersättning har ett regelverk och är inte avsedd som en extralön, ett sätt att göra sig rikare eller subventionera nationella politiska partier på, sade Nicholas Aiossa.
Enligt EU-parlamentets regelverk får ledamöterna hyra kontor av sina partier så länge det sker till marknadspriser, men att granska att det går rätt till är omöjligt eftersom ersättningen inte behöver redovisas.
EU-parlamentet kräver ofta större öppenhet i EU-kommissionen och ministerrådet. Men när det gäller just dessa ersättningars redovisning säger man nej. Ledamöterna har minst två gånger avvisat idén på att utgifterna ska redovisas. I våras röstade EU-parlamentarikerna mot att offentliggöra hur de spenderar ersättningarna. För två år sedan ägde en liknande omröstning rum, även då sade en majoritet nej.
I slutet av 2015 gick journalisterna till EU-domstolen för att begära ut de redovisningar som finns för att se hur ledamöterna använder sina olika ersättningar. EU-parlamentet vägrar lämna ut dem med hänvisning till den personliga integriteten.
Europaportalen har i dag onsdag bett de svenska Europaparlamentarikerna att ange vad de använder ersättningen för allmänna utgifter till. Vi återkommer med en redogörelse för det.