Ni får överskrida budget med 400 miljoner kronor

Regionfullmäktige har medgivit Sjukhusstyrelsen göra överskridande med 400 miljoner kronor. Jag skulle vilja få en rättslig prövning av detta. Om fullmäktige beslutat utöka Sjukhusstyrelsens budget, men detta...

Dagens språkpåpekande

Nu har det felaktiga användandet av ordet vart spritt sig till även programledare i Radio och TV

För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket

Sevéus kallar mig och Schlaug klarsynta

Valentin Sevéus har delat en länk

Administratör · 28 augusti kl. 13:33

SCHLAUG OCH NORDLUND KLARSYNTA RÖSTER

Två medlemmar i FredsKulturNätverket som publicerar angelägna fredspolitiska analyser är de båda före detta riksdagsledamöterna Birger Schlaug i Vingåker och Harald Nordlund i Uppsala.

Om vi i detta land hade några dussin till av deras slag, med samma stora politiska erfarenhet, holistiska analysförmåga, och självständiga framåttänkande, vilken skillnad hade det gjort för den svenska fredspolitiska debatten?

HARALD
Så här analyserar Harald situationen för fredsfrågan inom partierna och fredsorganisationerna (190928):

”1…Fredsfrågan har fortfarande låg prioritet inom partipolitiken och alla initiativ att påverka ska uppmuntras och stödjas.

2…Min uppfattning är att fredsorganisationerna måste finna vägar till gemensamt agerande för att påverka politiskt, då den saknas helt på partiernas agendor.

3…Fredsorganisationerna ägnar sig i för stor utsträckning åt internt arbete och varje organisation för sig.

Jag kommer under hösten att återuppta initiativet att inbjuda ett antal organisationer till en träff på Fredens Hus i Uppsala i syfte att utröna huruvida ett gemensamt agerande kan skapas. Mer om detta senare.”

Vad Harald mer tänker på kan läsas i vår gemensamma debattartikel i Upsala Nya Tidning (190728) om ”Sveriges fredsröst”. Den avslutas med fyra åtgärdspunkter:
”För att förhindra att bilden av Sverige som en stark kraft för fred i världen nu helt suddas ut krävs ett antal initiativ:

*1...Underteckna avtalet om kärnvapenförbud.
*2...Uttala ett tydligt nej till Natomedlemskap.
*3...Delta i fredsskapande arbete genom dialog, diplomati och genom stöd till svenska och internationella fredsforskare och fredsorganisationer.
*4...Inrätta ett fredsdepartement, så att en tydlig politik kan formas som långsiktigt bidrar till krigens avskaffande och fredens säkerställande.”

BIRGER

I Birgers ledare i ETC häromdagen är kritiken mot den rödgröna regeringen rakt på sak:

”Den svenska rödgröna regeringen må allt som oftast hänvisa till riksdagsmajoriteter och januariavtal men man tar också egna initiativ som borde få hela Miljöpartiet och åtminstone halva Socialdemokraterna att gå i taket. Men dessa tiger, muttrar ilsket till meningsfränder, skriver möjligen en debattartikel för syns skull innan de åter går in i politisk koma. De tysta utnyttjas för att legitimera en utveckling som går på tvärs mot vad de anser nödvändigt. … Banden som binder Sverige alltmer samman med Nato smygs stillsamt fram ett efter ett.”

Otroligt

Elev misshandlade lärare grovt

Publicerad: 2019-08-28 19:53

Johan Nilsson/TT

En lärare vårdas på sjukhus efter att ha utsatts för kraftigt våld av en 15-årig elev på en skola i Alvesta kommun. Ytterligare två skolanställda ska ha misshandlats och åtminstone en av dem fick föras till sjukhus för vård, skriver 

Allvarliga brister i barns uppfostran. Men inte behövs någon sådan kunskapsinhämtning, anser politikerna.

Vi som i åratal talat och skrivit om nödvändigheten av ett skolämne Livskunskap möts med tystnad. Men nu är det bråttom

BrottTT

Polisen rubricerar brotten som grov misshandel och misshandel.

Kommunen har rapporterat händelsen under onsdagsförmiddagen till Arbetsmiljöverket, rapporterar SVT Nyheter Småland.

Utbildningsförvaltningens chef Carsten Wulf vill inte kommentera det inträffade närmare.

 

Efter den akuta fasen så får vi kartlägga vad som har hänt och om vi kunnat göra någonting annorlunda för att förhindra det här, säger han till SVT.

Publicerad: 2019-08-28 19:53

Mordvågen kan inte soppas av politiker

Nu krävs mer än att lita på politiska beslut, eftersom dessa är tandlösa och i huvudsak uteblir

Så kan polisen och partierna tackla mordvågen

AV KRISTER THELIN • 28 AUGUSTI 2019

Mord på öppen gata, skjutningar och sprängningar är nu vardagsmat i Sverige. Politiker och polis förenas sina i rop på lagändringar, som blir en ursäkt för statens misslyckande att stoppa gangstervåldet. Nu krävs i stället en nationell samling där partipolitiken läggs åt sidan. Kommunala poliskårer och visitationszoner som i Danmark ingår bland de fyra förslag som den tidigare hovrättsdomaren och statssekreteraren Krister Thelin presenterar i Kvartal.

Mordet på en ung kvinna i Malmö på måndagen och dödsskjutningen av en 18-årig kvinna i Vällingby natten till onsdagen har skakat om landet. Regeringsföreträdare och opposition tävlar i att uttrycka sin avsky. Morden har skett mot en fond av ett ökande antal skjutningar i svenska städer, där också sprängdåd blivit en återkommande företeelse. Den förklaring som polisen brukar ge är att det handlar om uppgörelser i ”kriminella miljöer”, det vill säga gäng som slåss om narkotikamarknaden och bevakar sina revir. Under förra året sköts 45 personer till döds, hittills i år har 26 personer dött, 11 i Stockholmsregionen.

Ursäkter förenar politiker och polis

De politiska partierna är sedan länge ense om att antalet poliser behöver öka från dagens 20 000 samtidigt som förslag om straffskärpningar och straffprocessuella reformer duggar tätt. Polisen, å sin sida, pekar på svårigheterna med att utreda brott i gängmiljöer och välkomnar reformer såsom anonyma vittnen för att bryta tystnadskulturen. I sina rop på lagändringar förenas politiker och polis. De förra visar handlingskraft, medan de senare får en ursäkt för tillkortakommanden vad avser lagföring.

Malmömordet skiljer sig från de vanliga dödskjutningarna. Offret var inte en ung man utan en mor som bar på sitt spädbarn. Platsen var inte ett utsatt förortsområde utan en högst respektabel del av Malmö (i kvarter där Fritiof Nilsson Piraten för snart 50 år sedan hade sin bostad). Tidpunkten var mitt på förmiddagen med många människor i rörelse. När den skötsamma medelklassen blir vittne till brutala mord ökar pressen på politiker och polis att visa handlingskraft.

Sveriges samhällskris

Frestelsen är stor att exploatera brottet för partipolitiska syften. Oppositionen skyller på regeringen och de som ser migrationspolitiken som roten till allt ont eldar på. När det svenska försvaret av kronkursen föll i september 1992 tvingades regeringen Bildt motvilligt att söka stöd hos oppositionen för en krisuppgörelse. Landets politiker samlade sig – för rikets bästa. Har brottsutvecklingen nått en sådan nivå att det går att tala om en samhällskris? Den som säger nej får anses ha bevisbördan för att förklara när vi nått en sådan punkt. Går gränsen vid 100 skjutna per år eller 10 sprängda stads-, polis- och bostadshus?

Enligt min mening borde partipolitiken för en stund läggas åt sidan för en kraftsamling i nationens intresse. Medborgarna har berättigade anspråk på att politiker höjer sig över de snäva partiintressena när det är allvar.

Upptäcktsrisk slår straffskärpningar

Vad bör då göras? I det korta perspektivet är frågan närmast hur rikspolischefen kan ges stöd i att effektivisera polisarbetet för att – med justitieministerns ord – ”knäcka gängen”. Omfattande lagändringar och tillskott av de aviserade 10 000 nya poliserna kommer av naturliga skäl att ta tid. Men vissa saker kan göras omgående. Utgångspunkten är att en uthållig och konstant lokal polisnärvaro är den bästa brottspreventionen. Upptäcktsrisk är överlägset brottsavhållande i jämförelse med straffskärpningar, vilka enbart har marginell betydelse. (Om detta har jag tidigare skrivit i Kvartal: https://kvartal.se/artiklar/lar-av-singapore-och-manhattan-utan-drakoniska-straff/)

1. Få ut poliserna på fältet. Rikspolischefen Anders Thornberg förfogar över 20 000 poliser, varav dock enligt uppgift från poliskällor endast 6000-7000 är i yttre tjänst. En angelägen uppgift bör vara ett se till att den operativa förmågan på fältet ökar. Går det att befria polisen från administrativa uppgifter som för närvarande hindrar detta? En inventering och följande önskelista från rikspolischefen bör välvilligt behandlas av regeringskansliet med oppositionens uppbackning, i den mån det kräver retuscher i lagstiftningen. Det finns snabbspår till lagändringar.
2. Kommunala poliser. Kommunerna försöker i nuläget fylla ut polisbristen genom ordningsvakter. Det är på sikt inte en hållbar ordning, bättre vore att förbudet mot en kommunal poliskår upphävdes. Men ordningsvakter kan utan större åtgärder inordnas i den statliga polisen som biträde vid övervakning och upprätthållande av ordning. Man kan jämföra med de beredskapspoliser som tidigare fanns eller Auxiliary Police, som finns i bland annat New York och Storbritannien, och ASVP (Agents de surveillance de la voie publique) i Frankrike. De formella förutsättningarna för detta bör inte vara svåra att ordna.
3. Locka tillbaka pensionärerna. Förra året slutade cirka 800 poliser, varav hälften gick i pension. Budgetutrymme bör skapas för att genom löneincitament återanställa poliser som slutat, inklusive de som nyligen pensionerats.
4. Visitationszoner. I Danmark finns särskilda visitationszoner som gör det möjligt för polisen att utan brottsmisstanke visitera personer i angivet område. Motsvarande bör införas också i Sverige. Några mer omfattande utredningar torde inte krävas när en nordisk förebild redan finns. Effektiviteten kommer att öka i en ordning där obligatorisk häktning nyligen införts för olaga vapeninnehav.

Kunde en samling över partigränserna ske avseende dessa fyra punkter borde ett trendbrott vara möjligt. Debatten kan sedan fortgå när det gäller de djupare orsakerna till brottsutvecklingen, inklusive den socioekonomiska eller kulturella dimensionen. Men när huset står i brand är det bäst att enas om att släcka först, innan diskussionen om arkitektens och byggarens ansvar tar vid.

Krister Thelin är tidigare domare vid Hovrätten över Skåne och Blekinge och tidigare statssekreterare under regeringen Carl Bildt. 2003 till 2008 var han domare vid FN:s krigsförbrytartribunal för forna Jugoslavien i Haag och 2009-2012 ledamot av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter

Sjukhusstyrelsen bryr sig inte

Ett ansvarigt politiskt organ, som gör överskridande med 375 miljoner kronor utan att vidta åtgärder bryr sig inte. Styrelsen är skyldig se till att budget hålls.
En annan märklig formulering i rapportenfrån Regionstyrelsens sammanträde är:
"Sjukhusstyrelsens egen verksamhet lämnar också en negativ årsprognos på minus 36 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping lämnar en prognos i enlighet med budget."
Sjukhusstyrelsens egen verksamhet är även både sjukhusverksamheten vid Akademiska ochsjukhusverksamheten vid lasarettet i Enköping. Men formuleringen är anpassad till Sjukhusstyrelsens syn på sitt eget ansvar
Så här kan det inte få fortsätta.

12:06 (för 3 timmar sedan)
till mig

Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 30 augusti I detta nyhetsbrev: Oförändrad årsprognos för Akademiska Behovet av vårdplatser för akut inläggning ses över Oförändrad årsprognos för Akademiska Årsprognosen för Akademiska sjukhuset bedöms fortsatt till minus 375 miljoner kronor. Det framgår av månadsrapporten för juli. Resultatet förutsätter kapacitetsförbättringar och produktivitetsökningar, att behovet av att anlita bemanningsföretag och viss köpt vård avtar och att beslutade åtgärder gällande personalkostnader ger effekt. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet lämnar också en negativ årsprognos på minus 36 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping lämnar en prognos i enlighet med budget. Tillgängligheten till nybesök på Akademiska sjukhuset var under juli 10 procentenheter lägre jämfört med samma period 2018. Andelen patienter som har fått sin operation inom vårdgarantitiden har minskat med 8 procentenheter. På Lasarettet i Enköping fick 88 procent av patienterna sitt första besök inom 90 dagar och 84 procent fick operation/behandling. Behovet av vårdplatser för akut inläggning ses över Sjukhusstyrelsen fick information om hur sommaren avlöpt på Akademiska sjukhuset. Sjukhusstyrelsen gav sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset i uppdrag att kartlägga behovet av vårdplatser för akut inläggning på sjukhuset, samt genomföra eventuella förbättringar för att möta behovet. Uppdraget återrapporteras till sjukhusstyrelsen senast vid sammanträdet i februari 2020.

Politisk skandal

Regionstyrelsen konstaterar ett misslyckande isin styrning. Ett gigantiskt överskridande av budget. Regionstyrelsen har sammanträtt, varvid avvikelsen konstateras, utan att ett enda beslut fattas. Politikens abdikation kan inte bli tydligare. Vi ser, inte bara politikers tillkortakommanden. Vi ser en politisk skandal

Uppsnabbat regionstyrelsen 27 augusti

I detta nummer: 

• Prognos på minus 181 miljoner kronor
• Forsknings- och utvecklingsmedel för år 2020 fördelade
• Lönejusteringar ska redovisas för regionstyrelsen
• Revisionssvar om riktade statsbidrag
• Satsning på barn och ungas psykiska hälsa
• Profilområden för Lasarettet i Enköping godkänns
• Region Uppsala vill få kontroll på ekonomin

Prognos på minus 181 miljoner kronor

Region Uppsalas prognostiserade årsresultatet uppgår till minus 181 miljoner kronor. Det är en försämring med 4 miljoner kronor jämfört med maj månad. Försämringen ligger inom vårdstyrelsen där Nära vård och hälsa justerat ner sin årsprognos till ett nollresultat. Försämringen beror främst på en lägre produktion av besök än planerat, vilket förklaras av färre antal inhyrd personal, längre besökstider och vakanta tjänster. Akademiska sjukhusets årsprognos ligger oförändrat kvar på ett resultat på minus 375 miljoner kronor, vilket till största delen förklaras av obalanser när det gäller lönekostnader och brist på vårdplatser.

Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 2 procent jämfört med 2018, vilket bedöms vara på en rimlig nivå efter juli. Utbetalning av ny lön och retroaktiv lön har skett under maj och juni och det har fått effekt på timlönekostnaden.

Det genomsnittliga antalet årsarbetare för perioden januari till och med juli är 8 924 och det är en ökning med 205 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 2,3 procent.

Forsknings- och utvecklingsmedel för år 2020 fördelade

Region Uppsala delar årligen ut särskilda Forsknings- och utvecklingsmedel för att finansiera projekt med en patientnära inriktning. För år 2020 rör det sig om 3,6 miljoner kronor. Regionstyrelsen godkände nu fördelningen.

Totalt inkom 64 ansökningar. 16 forskningsprojekt tilldelas nu mellan 121 000 och 175 000 kronor vardera, medan 9 utvecklingsprojekt tilldelas mellan 45 600 kronor och 80 000 kronor vardera.

Totalt används 2 579 300 kronor till att finansiera forskningsprojekt, 670 700 kronor till att finansiera utvecklingsprojekt och cirka 350 000 kronor till granskning och uppföljning av forskningsprojekt.

Lönejusteringar ska redovisas för regionstyrelsen

I regionplan och budget för år 2019 avsattes 0,3 procent av den generella uppräkningen till en särskild satsning på lönestrukturjusteringar inom hälso- och sjukvård. Vid regionstyrelsens möte i juni yrkade Neil Ormerod (V) och Sofia Rogozinska (V) på att regiondirektören skulle återkomma med en redovisning av hur dessa medel har använts, och vilken effekt denna satsning fått.

Regionstyrelsen beslutade nu att gå på denna linje. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen så snart det är möjligt efter att löneöversyn 2019 är avslutad.

Revisionssvar om riktade statsbidrag

Region Uppsalas revisorer har granskat om organisationen av bidragshanteringen för de riktade statsbidragen är ändamålsenlig inom Region Uppsala, och om kontrollen är tillfredställande.

Revisorernas övergripande slutsats är att Region Uppsala har en tillfredställande kontroll över de riktade statliga bidragen. Dock lämnade revisorerna även ett par rekommendationer, bland annat att löpande koda utfört arbete och andra kostnader med projektmärkning.

I sitt revisionssvar skriver nu Region Uppsala att det för närvarande pågår en översyn för att bättre säkerställa att kostnader som hänger samman med statsbidrag blir kodade.

Satsning på barn och ungas psykiska hälsa

Regiondirektören får i uppdrag att förverkliga de åtgärder som föreslås i slutrapporten Förbättring av barn och ungas psykiska hälsa. 7,2 miljoner kronor i statsbidrag, öronmärkta för området psykisk hälsa, satsas på att förverkliga åtgärderna och arbeta för en köfri vård av barn och unga med psykisk ohälsa till 2020. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte.

Utredningen har letts av Kerstin Evelius, tidigare nationell samordnare för området psykisk hälsa. En grundtanke i utredningen är att barn och unga ska få hjälp tidigt vid en utveckling av ohälsa. Fokus ligger på de vårdcentrum som ska finnas i varje kommun. 

Andra förslag tar sikte på att genomlysa den administrativa bördan inom psykiatrin, och att fortsätta att utveckla de verktyg som finns för egenvård. Exempelvis Snorkel, en mobilapp för de barn och unga som mår dåligt och Infoteket som vänder sig till barn och unga med bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Profilområden för Lasarettet i Enköping godkänns

Vid sitt möte på tisdagen godkände regionstyrelsen inriktningen för det som kallas morgondagens elektiva kirurgi, för åren 2020 – 2023. Elektiv kirurgi är den i förväg planerade kirurgin. Inriktningen innebär att Lasarettet i Enköping får ett antal profilområden, inom dessa områden kommer de i stor utsträckning att ta över operationer som idag utförs på Akademiska sjukhuset. Samtidigt fick regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag för inriktningen för åren 2024 – 2030 i januari 2020.

Regionfullmäktige ställde sig bakom rapporten Effektiv och nära vård 2030 vid sitt sammanträde i juni 2018. Enligt rapporten finns det effektivitetsvinster att göra på att koncentrera vissa kirurgiska verksamheter. Fristående enheter som inte störs av akutverksamhet eller högspecialiserad vård har enligt rapporten högre kapacitet än akutsjukhus.

I februari ställde sig så regionstyrelsen bakom ett förslag om att utveckla länsgemensam sjukhusvård. Projektet inkluderar beslut om profilområden och volymer som förs över från Akademiska sjukhuset till Lasarettet i Enköping, med stegvis utveckling fram till 2030.

De profilområden som nu antogs för Lasarettet i Enköping är:
Kirurgi – galla och bråck
Ortopedi – höftprotes och knäprotes
Urologi – prostata, urinblåsa och njursten

I tjänsteutlåtandet konstateras också att vid ett senare beslut om en utökning av volymerna åren 2024 – 2030 behövs ytterligare analyser av konsekvenserna, behov av lokalutveckling och medicinteknisk utrustning, samt förutsättningar för forskning, utbildning och medarbetare att flytta med det planerade patientflödet.

Region Uppsala vill få kontroll på ekonomin

Regiondirektören får i uppdrag att ta fram en fördjupad analys och en handlingsplan för en långsiktigt hållbar ekonomi. Detta ska utgöra ett underlag inför kommande arbete med Region Uppsalas Regionplan och budget. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte. Regionstyrelsen beslutade också att sjukhusstyrelsen, vårdstyrelsen och fastighets- och servicenämnden uppmanas att granska arbetet med effektivitet och produktivitet, och återrapportera denna granskning till regionstyrelsen.

Bakgrunden är den rapport med olika scenarier för Region Uppsalas ekonomi som nu föreligger. Rapporten visar att Region Uppsala står inför betydande ekonomiska utmaningar, trots flera år av god konjunktur och en växande befolkning.

En förklaring är ökade fastighetskostnader. Region Uppsala har investerat 7,7 miljarder kronor under åren 2012 till 2018. Därutöver har personalkostnaderna stigit till följd av högre pensioner, ökad inhyrning av personal och fler anställda. De yrkeskategorier som vuxit mest sedan 2012 arbetar inom olika former av ledning, handläggning och administration. Den verksamhet där kostnaderna har ökat snabbast under senare år är kollektivtrafiken, där ambitionerna i utbyggnad av trafik har varit betydande.

Om inga åtgärder vidtas visar Region Uppsalas långtidsprognos att underskottet kommer att uppgå till knappt 1,2 miljarder kronor år 2027.

Rapporten konstaterar också att givet att Region Uppsala inte längre skulle expandera i antal anställda, trots en fortsatt befolkningstillväxt, skulle det ekonomiska läget förbättras radikalt. Skulle man därutöver lägga till någon eller några ytterligare åtgärder är det möjligt att nå en långsiktigt hållbar ekonomi. Exempel på åtgärder är lägre nivåer på fastighetsinvesteringar, högre skattesats eller en minskning av antalet anställda med i storleksordningen 1,5 procent. Den långsiktigt hållbara ekonomin förutsätter också att utvecklingen med en allt äldre befolkning möts med bättre arbetssätt, inom ramen för det pågående utvecklingsarbetet Effektiv och nära vård 2030 (som bland annat innebär en mindre sjukhustung vård).

I sitt fortsatta arbete med att konkretisera planen ska regiondirektören beakta ett antal punkter. Hit hör bland annat en särskild analys när det gäller orsakerna till ökningen av antalet anställda inom ledning, handläggning och administration. Vilka utökade uppdrag etcetera har tillkommit? Vilka uppdrag skulle kunna prioriteras ner eller bort för att minska bemanningen inom dessa stödfunktioner?

Ett annat exempel är att rapporten visar på en fallande produktivitet inom Region Uppsalas största förvaltning, Akademiska sjukhuset. Här behövs fortsatt analys kring vad detta beror på och hur utvecklingen kan vändas.

(V) och (S) meddelade att de kommer att lämna ett särskilt yttrande.

Ännu en larmrapport

Kolet bromsar Australiens klimatrörelse

KLIMAT & MILJÖ. Valet i Australien i våras sågs tidigt som en omröstning om klimatet. Efter ett år med extrem torka, bränder och översvämningar har engagemanget för frågan aldrig varit större och det är på landsbygden som den största klimatstriden utkämpas. Bönder vars skördar torkat bort möter gruvarbetare som är beroende av kolexporten. Allt pekade på en seger för det mest klimatvänliga alternativet – socialdemokratiska Labor. Ändå vann den mindre klimatambitiösa konservativa koalitionen. Journalisten Julia Atiyeh skriver om hur en av världens största exportörer av fossila bränslen nu ska bryta ännu mer kol.

Publicerad: 2019-08-23

Skriv ut Email Facebook LinkedIn Twitter

Nästan en av tre väljare (29 procent) värderade inför parlamentsvalet i maj klimatfrågan som den viktigaste valfrågan, jämfört med knappt en av tio (9 procent) inför förra valet 2016. Tankesmedjan Lowy Institutes årliga undersökning visade att 60 procent av den australiska befolkningen höll med om påståendet att “global uppvärmning är ett allvarligt och akut problem. Vi borde börja vidta åtgärder nu, även om det innebär en märkbar kostnad.”

Klimatfrågan ­– liksom landet, har aldrig varit hetare. Sommaren 2018–2019 var den varmaste som någonsin uppmätts, med temperaturer på uppemot 50 grader. Samtidigt regnade det minimalt, 30 procent under de genomsnittliga sommarnivåerna. Så lite har det inte regnat på 36 år .

Bönder har fått se sina skördar torka bort, djur dö och foderpriser stiga. 
Forskning visar att extremväder tär på lantbrukares mentala hälsa och ökar risken för självmord.

Därför är det inte så konstigt att klimatinitiativen från just bönderna blivit allt fler. Grupper och projekt som Farmers for Climate Action, Future Farmers och Young Carbon Farmers har med växande intensitet nått ut med informationsspridning och krav på mer klimatvänlig politik.

Varningsskylt i Queensland. Foto: Shutterstock

Förutom extrem torka har Australien drabbats av flera översvämningar. Ett av de hårt drabbade områdena är Townsville i nordöstra Queensland. Under drygt en vecka kom lika mycket regn som det vanligen gör på ett år, och tusentals bostäder sköljdes bort.

Området mellan Bundaberg och Townsville har blivit ett centrum för striden mellan klimat och kol. Indiska storföretaget Adani, som länge planerat för att öppna Australiens största kolgruva med tusentals potentiella arbetstillfällen, har sitt huvudkontor här. Samtidigt är Stop Adani den kanske mest framträdande aktivistgruppen mot kolindustrin. 

Varje delstat och territorium representeras av ett visst antal platser i parlamentet. Det oväntade nederlaget för Laborpartiet och därmed det uteblivna maktskiftet i våras tillskrevs snabbt delstaten Queensland. Labor tappade så många röster i delstaten att partiet förlorade två Queenslandmärkta mandat i parlament.

Partiernas olika inställning till kol i allmänhet och Adani-gruvan i synnerhet, anses ha haft en avgörande betydelse. Scott Morrison, premiärminister sedan 2018 och tidigare finansminister, gjorde 2017 som Gustav Fridolin och tog med sig en kolbit som han visade upp framför sina politiska motståndare. Men inte som ett avskräckande exempel. ”Det är bara kol. Ni behöver inte vara rädda.”

Liberalernas Scott Morrison vann överraskande valet i maj 2019. Foto: Shutterstock

Hans liberala parti har lovat att uppfylla Australiens skyldigheter enligt Parisavtalet genom en minskning av landets koldioxidutsläpp med 26–28 procent till 2030, jämfört med 2005 års nivåer. Labors mål har istället varit att minska utsläppen med 45 procent.

Liberalerna har varit för Adani-gruvan medan Labor har intagit en velande position gentemot gruvnäringen. ­Efter valet sade Queenslands guvernör Annastacia Palaszczuk från Labor att det varit ett ”wake-up call”. En knapp månad senare gjorde hon vad som beskrivs som en politisk U-sväng och godkände de sista verksamhetsplanerna Adani behövde för att gå vidare med sina gruvplaner. Hon lovade också att det ”inte var den sista gruvan mitt parti beviljar”.

Klimatförändringar och extremväder oroar visserligen, men det gör också klimatåtgärder, både för gemene man och för politiker. Australien är en av världens största  kolexportörer och över hälften av det exporterade kolet kommer från Queensland. Exportsektorn har sedan millennieskiftet stått för omkring 20 procent av landets BNP och just kolexporten var 2018 den mest lönsamma exportvaran.

Med detta i ryggen är det lättare att tro på Scott Morrison när han säger att det vore ekonomiskt ansvarslöst att dra ner på kolbrytningen.
Australien har nästan tre decennier av obruten tillväxt bakom sig och invånare liknar stolt landets ekonomi vid en skuttande känguru. Det senaste året har dock tillväxtsiffror pekat på en inbromsning av ekonomin och framför allt oroar en högre arbetslöshet.

Kolgruva i Liddell i New South Wales. Foto: Taras Vyshnya/Shutterstock

Statlig statistik visar att kolindustrin sysselsätter 247 400 personer, motsvarande nästan två procent av den arbetsföra befolkningen. Men de senaste fem åren har nästan 10 000 jobb försvunnit inom näringen. Det märks på orter som Mackay, Sarina eller Rockhampton, som byggts upp kring kolgruvorna. Till salu-skyltar hänger tätt och förfallna kåkar står på rad mitt i samhället.

Den politiker som vill begränsa kolbrytningen i klimatets namn skulle alltså banta ner en av de viktigaste exportvarorna i en tid av ekonomisk motvind och säga nej till potentiella jobb inom kolindustrin när fler arbetstillfällen behöver skapas.

Detta betyder inte att det inte finns några miljövänliga initiativ. Bönder kan få betalt för att låta staten installera vindkraftverk på sin mark och på så vis har man en inkomst även när torrperioder stryper skördarna. Antalet solcellsfarmer växer också och jobbmöjligheterna inom förnybar energi steg med nästan 30 procent mellan 2017 och 2018. Arbetstillfällena inom förnybart uppgår dock än så länge bara till åtta procent av antalet jobb som finns inom fossila bränslen.

Men förutom ett växande miljö- och klimatengagemang bland befolkningen är utvecklingen av förnybar energi också ett tecken på att klimatfrågan inte är avgjord.

Elever skolstrejkar för klimatet i Sydney den 15 mars 2019. Foto: Holli/Shutterstock

Och debatten pågår inte bara inom landet utan Australiens regering har även fått hård kritik internationellt, bland annat av omkringliggande ögrupper i Stillahavsområdet, länder vars existens hotas av stigande havsnivåer. Kritiken handlar om att Australien har räknat av utsläppsminskningar som gjorts under Kyotoprotokollet, mot utsläpp som skett under Parisavtalet, och på så sätt anser sig regeringen ha uppfyllt sina klimatåtaganden.

Valresultatet ska alltså inte läsas som att klimatet inte har någon större betydelse. Frågan handlar för väljarna antingen om en rädsla för klimatförändring eller om oro för klimatpolitikens konsekvenser.

Att valet vanns av politiker som hävdar att ekonomin kräver en långsammare övergång till förnybart än vad oppositionen vill, strax efter en sommar med extremväder, tyder på att rädslan för klimatåtgärder än så länge väger tyngre än oron för klimatförändringar.

---

Julia AtiyehFrilansjournalist samt redaktör på TT i Sydney. Bakgrund som jurist och reporter på Expressen, SVT och Dagens industri.

Dagens språkpåpekande

Det är liksom lite besvärande att lyssna på prat som liksom består av meningar nästan liksom helt fyllda med ordet liksom

För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket

Lämnar Sverige sin fredsskapande roll?

Artikelförfattarna menar att utrikesminister Margot Wallström har bytt riktning i kärnvapenfrågan.

När Nato lockar tystnar regeringens röst för fred

Lyssna

DEBATT Regeringen har bytt riktning på svensk fredspolitik. Står Nato-medlemskap näst på tur? Det undrar Harald Nordlund (L) och författaren Valentin Sevéus.

01:00 | 2019-07-28

Sverige har i internationella sammanhang hittills varit en röst för nedrustning, för fredsskapande och medling. Denna svenska roll har skapat respekt i omvärlden och har ansetts som den bästa insatsen för att bidra till en säkrare värld. Trots detta säger Sverige nu nej till att underteckna en historiskt viktig överenskommelse i FN om förbud mot att inneha och använda kärnvapen.

Ett ställningstagande för förbud mot kärnvapen har länge utgjort en central del i svenskt internationellt fredsarbete, sommaren 2017 röstade Sverige som ett av 122 länder till exempel igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud. Den plötsliga kursomläggningen kan ses som ett ytterligare närmande till kärnvapenorganisationen Nato.

Säkerhetspolitik handlar om mer än att skydda landets gränser. Det innebär också att tillgodose människors önskemål om att slippa väpnat våld, klimathot, terrorism och pandemier, internationell brottslighet och sexuellt våld. Säkerhetspolitiken har många beståndsdelar, såsom diplomati, totalförsvar, bistånd, handel samt miljö- och klimatpolitik.

Det centrala målet för svensk säkerhetspolitik borde därför vara att främja en global fredskultur med frihet från våld för alla. Vapnens dominans behöver brytas. Dialog och kunskapsutbyte inom och mellan länder måste främjas.

Beatrice Fihn, generalsekreterare för organisationen ICAN som 2017 fick Nobels fredspris för sitt upplysningsarbete mot kärnvapen frågar i en artikel i Aftonbladet (16/7): ”Varför tar Sverige inte avstånd från massförstörelsevapen?”. Fihn påpekar också att Sverige har samarbetat med stater som stödjer kärnvapenförbudet, så som Nya Zeeland, Österrike, Mexiko och Sydafrika.

Varför väljer Sveriges regering att byta riktning? Regeringens svar på frågan tycks vara att Sverige ska fortsätta att arbeta för nedrustning på andra sätt. Någon tydlig plan för hur det ska gå till har hittills dock inte redovisats.

Krigen och militarismen bör förpassas för gott till historiens skräpkammare. Ett sådant stort steg i människans historia tar naturligtvis lång tid och kräver att vi på många håll tänker om. Den omfattande fredspolitiska utredning som behövs för att börja utforma ett sådant program lyser tyvärr med sin frånvaro.

Sverige närmar sig nu Nato än mer. Innebär nästa steg en ansökan om medlemskap?

Ett medlemskap innebär att man åtar sig ett ansvar om ett annat Natoland blir angripet. Nato förutsätter även att medlemmar är med i Nato Nuclear Planning Group. I Natostadgans artikel 5 anges att ett angrepp på en medlem betraktas som ett angrepp på alla medlemmar, vilket innebära att Sverige skulle bli medansvarigt för den massdöd som användning av kärnvapen medför.

För att förhindra att bilden av Sverige som en stark kraft för fred i världen nu helt suddas ut krävs ett antal initiativ:

*Underteckna avtalet om kärnvapenförbud.

*Uttala ett tydligt nej till Natomedlemskap.

*Delta i fredsskapande arbete genom dialog, diplomati och genom stöd till svenska och internationella fredsforskare och fredsorganisationer.

*Inrätta ett fredsdepartement, så att en tydlig politik kan formas som långsiktigt bidrar till krigens avskaffande och fredens säkerställande.

Återuppväck den svenska rösten för fred!

Råd om vägval för Liberalerna

En ny era för Liberalerna tar, efter valet av ny ledare, nu sin början. Partiledaren har att marknadsföra partiets politik. Inriktningen för politiken läggs fast av landsmötet, ombud från hela landet.

Partiledaren påverkar emellertid i hög grad medborgarnas bild av partiet genom sitt sätt att utöva ledarskapet på och sin betoning av politiska profilfrågor. Partiledarvalet är därför viktigt för partiets framtid.

Ska partiet åter kunna framstå som Sveriges socialliberala parti måste landsmötet och den nya ledaren ompröva politiken i flera avseenden.

Att Liberalerna ska fortsätta att hävda skolans betydelse för enskilda människors och ett samhälles positiva utveckling bör vara självklart. Men när man anger förstatligande av skolan som ett viktigt medel brister logiken.

Riksdagen har, i Skollagen lagstiftat om, bland annat, att skolan ska vara jämlik. Staten har misslyckats med att få tillämpning av lagen. Att lägga även dagliga driftfrågor på den som misslyckats med sin styrande uppgift finner jag ologiskt. Stiftar man en lag måste man ha klarat ut hur den ska få efterföljd.

Ett annat exempel är sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen anger att sjukvården ska vara jämlik. Ingen torde säga att staten gjort succé. Det handlar lite om organisation och mer om politisk styrning. Jag menar att huvudproblemet ligger här.

Offentliga sektorn fortsätter att angripa problem med organisationsförändringar när grundproblemet är ett annat.

Och – L säger samma som flera andra partier: omorganisera i stället för att lösa styrningsproblem.

En annan fråga är försvaret och NATO-medlemskap. EU bildades för, i första hand, att stärka och säkra freden i Europa. Inför valet till Europaparlamentet nämnde kandidater och partiledare knappt fredsfrågan. Däremot talade man om upprustning och NATO-medlemskap, åtgärder, som skapar provokation och inte gynnar freden. Liberalerna talar om försvarssatsningar inom EU, men ingenting om alternativet diplomati och dialog.

Och – L säger samma som flera andra partier: mer vapen i stället för dialog och diplomati.

En tredje fråga: Jag påstår att många uppfattar, även om det inte är i sak korrekt, att Liberalernas klimatpolitik består av endast förslag till utbyggd kärnkraft.

Fler och fler har börjat förstå att ny kärnkraft och tillämpning av ny teknik ligger många år framåt i tiden och att den är så dyr att tillskapa att det är tveksamt om den är realistisk. Till det kommer avfalls- och säkerhetsproblem.  Osäkerheten motiverar helhjärtad satsning på förnybara energikällor.

Och – L säger samma som flera andra partier: osäker kärnkraft som huvudsaklig energikälla.

En fjärde fråga är allianskonstruktionen. Att ingå en allians innebär att man söker tona ner skillnader och betona likheter med ett eller flera andra partier, med enda syftet att nå regeringsmakten. Profilen suddas ut. Det här är ett förhållningssätt, som kan starkt ifrågasättas ur demokratisk synpunkt.

Och – L säger samma som flera andra partier: regeringsmakten viktigare än att skapa egen ideologisk tydlighet.

Liberalerna måste nu se mer långsiktigt på politiken än vad partiet gjort under en längre tid. Formulera tankarna kring solidaritet med människor, som här och nu kommer i kläm, solidaritet med människor i andra länder och solidaritet med kommande generationer. Formulera tankarna kring bevarandet av marknadsekonomin men också regleringen av den. En ohämmad marknadsekonomi motverkar andra socialliberala mål, såsom jämlikhet minskade sociala skillnader och frånvaro av ekonomiska oegentligheter. Den nya ledaren har en viktig uppgift i att återskapa den socialliberala berättelsen på ett sätt som kan tas in av oss medborgare och samtidigt använda stora örat för att finna vägen till att nå de ideologiska målen.

Och – L säger inte samma som flera andra partier utan återgår till det socialliberala uppdraget.

Harald Nordlundtidigare kommunalråd, riksdagsledamot och landstingspolitiker, Uppsala