Bra av Gustav Juntti i UNT

Signerat av Gustav Juntti i dagens UNT har rubriken "Svenska politiker pratar mycket löjligt"

Man talar om brist på samverkan och samordning, otillräcklig kompeten eller enutmaning, skriver Juntti.
På nationell nivå löser man nämnda problen genom att tillskapa ett råd eller tillsätta en utredning. Löser? Nej, inte alls, man tror visserligen att man visar handlingskraft, när man i själva verket flyttar över ansvaret till någon annan.
På regional och lokal nivå tillsätter man en organisationsutredning eller ger opreciserade uppdrag till tjänstemän och ingenting förändras. Ibland tycker manatt statenska ta över. Den stat, som inte klarar sin egen styrande uppgift.

Jag påstår att alltför många politiker saknar kunskap om vad politisk styrning borde vara tjugo år in på tjugohundratalet. Lösningen på detta är en utredning om.., nej jag skämtar, ett omedelbart införande av krav på genomgången utbildning i politisk styrning. Utbildningens innehåll och längd kan snabbt fastställas av befintlig personal inom statsförvaltningen.
Detta är en utmaning

De uppgår till tusen, men ingen kom

Antalet förtroendevalda i Uppsala torde uppgå till åtminstone tusen personer. Alla partier fick inbjudan till möte i Uppsala. Ett möte med fredstema. Gissa hur många förtroendevalda som kom. Noll.
Valentin till ett tiotal personer:

valentin@seveus.se	20 sep. 2019 13:46 (för 5 dagar sedan)

Vad kan olika svenska fredsorganisationer enas om? Bland annat den frågan diskuterade vi igår i Uppsala.

I en debattartikel i Upsala Nya Tidning (UNT) 28 juli 2019 har Harald Nordlund och jag presenterat fyra sådana möjliga samarbetspunkter.

I sin artikel i Norrbottens-Kuriren 18 juli 2015 för Harald föredömligt fram fler viktiga idéer.

Man skulle önska att fler följer i Haralds spår genom att använda sina erfarenheter och slutsatser från verksamhet från politisk verksamhet i kommuner och riksdag att skriva eftertänksamma och framåtblickande artiklar.

Debatten fortsätter i FredsKulturNätverket. Kom gärna med i nätverkets FB-grupp.

Valentin Sevéu

Ingår väl i chefernas uppdrag

"Sjukhusdirektörerna för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping får i uppdrag att analysera effektiviteten och produktiviteten i sina verksamheter och komma med förbättringsförslag. Det beslutade sjukhusstyrelsen."

Där ser man. Jag trodde anställda cheferna har det här uppdraget från sin första dag på jobbet.

Läs den igen

Sveriges fredsröst har blivit tystare

Sverige har i internationella sammanhang hittills varit en röst för nedrustning, för fredsskapande och medling. Denna svenska roll har skapat respekt i omvärlden och har ansetts som den bästa insatsen för att bidra till en säkrare värld. Sverige säger nu nej till att underteckna en historiskt viktig överenskommelse i FN om förbud mot att inneha och använda kärnvapen.

Ett ställningstagande för förbud mot kärnvapen har länge utgjort en central del i svenskt internationellt fredsarbete. Under sextio års tid har arbete för nedrustning varit en svensk profilfråga. Kursomläggningen nu kan ses som ytterligare närmande till kärnvapenorganisationen Nato.

Säkerhetspolitik handlar om mer än att skydda landets gränser. Säkerhetspolitik innebär också att tillgodose människors önskemål om att slippa väpnat våld, klimathot, terrorism och pandemier, internationell brottslighet och sexuellt våld. Säkerhetspolitik har många beståndsdelar, såsom diplomati, totalförsvar, bistånd, handel samt miljö- och klimatpolitik. Det centrala målet för svensk säkerhetspolitik borde vara att främja en global fredskultur med frihet från våld för alla. Vapnens dominans behöver brytas. Dialog och kunskapsutbyte inom och mellan länder måste främjas.

Sommaren 2017 röstade 122 länder igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud. Då röstade Sverige ja. Konventionen förbjuder bland annat utveckling, förvaring, transport, användning och hot om användning av kärnvapen. För kärnvapenstater som ansluter sig innebär avtalet dessutom att en tidsplan för förhandlingar i syfte att avskaffa landets kärnvapen ska utformas.

Beatrice Fihn är ledare för ICAN, den internationella sammanslutning av fredsorganisationer som 2017 fick Nobels fredspris för sitt upplysningsarbete mot kärnvapen. Hon frågar i en artikel: ”Varför tar Sverige inte avstånd från massförstörelsevapen?” Fihn påpekar också att Sverige samarbetat med stater som stödjer kärnvapenförbudet såsom Nya Zeeland, Österrike, Mexiko och Sydafrika.

En fråga behöver klargöras: Varför väljer Sveriges regering att byta riktning? Regeringens svar på frågan tycks vara att Sverige ska fortsätta att arbeta för nedrustning på andra sätt. Någon tydlig plan för hur det ska gå till har hittills inte redovisats. Mänskligheten behöver ett hoppingivande långsiktigt åtgärdsprogram för global fredskultur.

Krigen och militarismen bör förpassas för gott till historiens skräpkammare. Ett sådant stort steg i människans historia tar naturligtvis lång tid och kräver omtänkande på många håll. Den omfattande fredspolitiska utredning som behövs för att börja utforma ett sådant program lyser tyvärr med sin frånvaro. Vad vi i stället nu framför allt ser är en svensk regering som vill satsa tiotals miljarder på kontraproduktiva vapen.

Sverige närmar sig nu Nato än mer. Innebär nästa steg en ansökan om medlemskap? Ett sådant innebär att man åtar sig ett ansvar om ett annat Natoland blir angripet. Nato förutsätter att en medlem även är med i Nato Nuclear Planning Group. I Natostadgans artikel 5 anges att ett angrepp på en medlem betraktas som ett angrepp på alla medlemmar. Sverige skulle bli medansvarigt för den massdöd som användning av kärnvapen medför.

Medlemskapet beräknas kosta runt 90 miljarder kronor per år, 900 miljarder på tio år. Färska beräkningar visar att svensk välfärd, för att bibehållas på nuvarande nivå, på några års sikt kommer att sakna minst 90 miljarder per år.

För att förhindra att bilden av Sverige som en stark kraft för fred i världen nu helt suddas ut krävs ett antal initiativ:

* Underteckna avtalet om kärnvapenförbud.

* Uttala ett tydligt nej till Natomedlemskap.

* Delta i fredsskapande arbete genom dialog, diplomati och genom stöd till svenska och internationella fredsforskare och fredsorganisationer.

* Inrätta ett fredsdepartement, så att en tydlig politik kan formas som långsiktigt bidrar till krigens avskaffande och fredens säkerställande.

Återuppväck den svenska rösten för fred!

Harald Nordlund                                         Valentin Sevéus

Tidigare kommunalråd                                 Författare till en rad böcker
och riksdagsledamot (L)                             om fredspolitik för fredskultur

Klockrent av Aina Bergvall

Systembolagetfrågan närmast ett hån mot väljarna

Publicerad: 2019-09-23 07:52

systembolaget

Aina Bergvall

Öppna Systembolaget på söndagarna! Stridsropet skallar.

ANNONS

Det är Moderaterna som har hittat denna hjärtefråga, tar den till sin partistämma i oktober och vill förstås att den sedan i vederbörlig ordning behandlas i parlamentet.

”Jag tycker att det är rimligt att människor själva får bestämma när i veckan man ska köpa alkohol”, säger partisekreteraren Gunnar Strömmer.

Jaha.

Jag tycker att det är rimligt att människor som är vuxna nog att bestämma om de ska dricka alkohol kan köpa det de vill ha på veckans övriga sex dagar.

Hur är det möjligt att ett av Sveriges största och mest traditionstyngda politiska partier plockar fram en första klassens icke-fråga när det finns så oändligt mycket viktigare saker i samhället att fokusera på?

Vi var många som såg och fascinerades/skrämdes av ”Länge leve demokratin”, en tv-serie av Jan Scherman som sändes i Sveriges Television i fjol. I ett av avsnitten belystes hur svårt de som sitter i riksdagen har att hinna med själva riksdagsarbetet, eftersom de också har så många administrativa uppgifter att sköta. Det inkräktar på möjligheterna att ha kontakt med väljarna och begränsar också tiden för konkret politiskt arbete, som motionsskrivande exempelvis.

ANNONS

Att under sådana omständigheter ägna sig åt att lyfta fram en struntsak (jo faktiskt) som söndagsöppet i spritbutiken och behandla den frågan är närmast ett hån mot väljarna. Och, handen på hjärtat, kan ens den mest inbitne vindrickare inbilla sig att ett parti får röster tack vare det här förslaget? Minnesgoda människor kommer ihåg att Systemet hade lördagsstängt i arton år, mellan 1982 och 2000. Det gick det också.

Kan inte låta bli att tänka på vänsterpartisten som valde att uppta sina riksdagskollegors tid och tankar med motionen om att i lag bestämma att alla mjölkförpackningar skulle bli enhetliga över hela landet. När mejerierna fick bestämma själva riskerade man att komma hem med en liter lättmjölk när man i själva verket hade tänkt köpa mellanmjölk. Förslaget röstades ner, behöver jag tillägga det?

Och man behöver inte vara absolutist, aktiv i nykterhetsrörelsen eller ständig besökare på möten i AA för att tycka att söndagsöppna Systembolagsbutiker är fånigt att fundera på. Jag är ingetdera.

Aina Bergval

Lösa ett stort samhällsproblem - men först några dagars fest

"Partierna kunde inte enas mot gängvåldet"
UNT - rubriken (TT) blottar något, som ger mig olustkänslor.
Moderaternas rättspolitiske talesperson syns på bild. Han ser så allvarlig ut som M har sagt otaliga gånger att frågan omgängkriminaliteten är.
M är dock inte ensamt att tala om problemets omfattning och djup. I stort sett alla partier gör det.
Men, precis under den tid då partierna tillsammans (utom SD) diskuterar olika lösningar åker tre av partiledarna till Israel för fest i dagarna fem, bjudna av någon stenrik festfixare vid namn Bindefeldt.
Även om partierna har andra förhandlare än ledarna trodde jag det var angeläget att förhandlaren kan utan svårigheter överlägga med sin ledare.
Frågan om gängkriminalitet är viktig? 
Jag får svårt att tro på allvaret i ett sådant uttalande framöver från de partier, vars ledare festar runt i Israel - på bekostnad av den rike festfixaren.

Fredsfrågan är väl angelägen för alla människor - och Facebookgrupper

Härom dagen inträffade något oväntat. Jag lade ut på en facebookgrupp information om det Fredssamtal som ägde rum i torsdags på Sensus i Uppsala. Jag fick då ett påpekande från en gruppmedlem att mitt inlägg inte har med denna grupp att göra. Vederbörande har rätt. Ett möte om hur vi åstadkommer en fredskultur överensstämmer kanske inte med den aktuella gruppens regler. Jag gjorde ett formellt fel.
Dock, ser jag att det finns ämnen, som inte i något sammanhang borde leda till protest. Dit hör fredsfrågor, demokratifrågor och miljö- och klimatfrågor. Vilken syn har man om man reagerar på att några personer vill fästa andras uppmärksamhet på vikten av ett fredsskapande arbete? Fredsfrågan trodde jag är angelägen för vilken facebookgrupp som helst. Nja, inte vilken som helst. Lyssnar vi på de politiska partierna hör vi tydliga skillnader. Krigsretoriken i stället för fredspolitiken präglar vissa. Men bortsett från partier, som saknar en fredspolitik,  tror jag att övertrampet kan av de flesta bortses ifrån.

För inte kan det väl vara så illa att fredsfrågan får nämnas på endast Facebookgruppen Fredskulturnätverket

Dagens språkpåpekande

"Det är roligt att ha fått gjort den här resan". Skolan har missat. Den gamla skolan skulle inte accepterat att en enda elev inte visste att det ska heta: Det är roligt att ha fått göra den här resan. Men att mediefolk begår ett sådant här språkfel är häpnadsväckande.

För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket

Märklig skrivning om beslut i bygglovsärenden

I artikel i dag,med rubriken "Beslut är nära om islamiskt center", läser jag: "Vanligtvis fattas bygglovsärenden av tjänstemän. Men eftersom frågan väckt oro bland Stenhagenbor har den hissats till politikerna i plan- och byggnadsnämnden."
Förutom att ordet center kan ifrågasättas (står väl för ordet centrum), så bör påpekas att ärenden inte fattas, men väl beslut i ärenden.
Därtill en sakfråga. Plan-och byggnadsnämnden har ansvar för beslut i bygglovsärenden, även om man har delegerat beslutanderätten till tjänstemän. Nu kommer uppenbarligen delegationen att återtas. Något hissande är det inte fråga om.
Om en nämnd har delegerat beslutanderätt i en typ av ärenden måste för att nämnden ska kunna besluta delegationen återtas  

Politiken kommer inte åt ålderismen

Efter 20 år så tvingas den folkkära tittarfavoriten Ingalill Mosander bort från SVT:s “Go’ kväll” där hon gett omtyckta boktips varje vecka. Själv väljer hon att kalla det för åldersdiskriminering.

Om Ingalill har rätt är det bara en bekräftelse på vad vi tror oss veta. Politikers tal om ålderism är bara just prat. Medierna vill inte ha äldre personer, som förgrundspersoner. Här är ett förhållande, som inte positiva uttalanden från politiker om värdet av att tillvarata äldres kunskaper och erfarenheter.

Handlingsplan är inte lösningen

Nationell handlingsplan. Vi har hört och sett det förr. 
Detär inte planer vi saknar, utan politiska beslut. Man vet vad som behövs, men man både kan och vågar inte fatta de nödvändiga besluten. 
Genom, inte minst, patientnämnderna får region- och landstingsledningarna information om brister, som orsakar skador, undvikbara skador. Personalbrist, felaktiga rutiner, kunskapsbrist måste leda till politiska beslut.
Sluta utreda och göra planer. Sätt igång och fatta de nödvändiga politiska besluten  (mintext)

Vi arbetar för att stärka patientsäkerheten

Publicerat: 2019-09-09 kl. 15:13

Varje år drabbas mer än 100 000 patienter av vårdskador inom sjukvården. För att stärka patientsäkerheten och stödja arbetet inom hälso- och sjukvården har Socialstyrelsen tagit fram ett förslag till nationell handlingsplan som nu är ute på remiss.

Handlingsplanen innehåller fem prioriterade områden med drygt 45 förslag till åtgärder för att stärka patientsäkerheten. Bland annat betonas att kunskapen om patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården behöver öka, det förebyggande arbetet utvecklas och arbetet stärkas med att identifiera, utreda och analysera händelser som lett till vårdskador.

Förslaget har tagits fram tillsammans med myndigheter, regioner, kommuner, nationella organisationer och experter. Alla samverkansaktörer föreslår också att ett råd bildas med dessa så att samarbetet kring patientsäkerhetsfrågor kan fortsätta när handlingsplanen är klar i början av 2020.

Internationella patientsäkerhetsdagen

Just nu uppmärksammas patientsäkerhetsfrågorna runt om i världen. Världshälsoorganisation WHO, där Sverige är en aktiv medlem, har initierat 17 september som en internationell patientsäkerhetsdag. Medlemsländerna deltar på olika sätt i en världsomspännande kampanj med uppmaningen ”Speak up for Patient Safety" – "Uppmärksamma patientsäkerhet"

Provisoriska åtgärder när Poliseninte klarar sina uppgifter

"Ordningsvakter blir kvar länge än", är en förstasidesrubrik i dagens UNT. Av artikeln framgår att ordningsvakterna nog förhindrar en del oönskade händelser. I detta ligger ett stort värde. Ordningsvakter ersätter både socialtjänst och polis.
Jag frågar mig om detta är bra. Nej, inte bra, men nödvändigt. Så länge Polisen inte klarar att ta hand om busarna, inte klarar att övervaka trafiken, inte klarar att utreda våldsbrott, inte klarar att ta itu med ekonomiska brottsligheten o.s.v. måste andra, provisoriska, åtgärder sättas in.
Men poliserna har blivit fler. Har alltså alla typer av brott ökat i omfattning?

Ny väg

Ligger lågt med inlägg på bloggen. Jag har inte brist på frågor och nyheter att kommentera. Dock måste mina påverkansmöjligheter förbättras. Hur hittar jag den kanal, som ger tusen visningar per dag? Ska informera mig.