torsdag 29 september 2016

Från riksda´n 28 september

Inte alltför knepiga frågor för riksdagsledamöterna vid plenum 28 september


Riksdagsbeslut 28 september

Statens arbetsmarknadsutbildningar har granskats (AU3)
Friskolor ska få göra undantag för nyanlända i urvalet av elever (UbU3)
Ekonomiska risker för staten vid gruvverksamhet har granskats (MJU23)
Nya regler införs i fondlagstiftningen (FiU12)
Ja till tonnagebeskattning inom sjöfarten (SkU6)
Enklare för tullombud att ta del av uppgifter elektroniskt (SkU2)

Statens arbetsmarknadsutbildningar har granskats (AU3) 

Arbetsmarknadsutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Rapporten handlar om hur bra Arbetsförmedlingen anpassar sina arbetsmarknadsutbildningar efter den regionala och lokala efterfrågan på arbetskraft.
Riksrevisionen anser att Arbetsförmedlingens nuvarande arbetssätt innebär en risk för att arbetsgivarnas rekryteringsbehov inte möts på ett tillfredsställande sätt. Granskningen visar bland annat att i flera län upphandlas inte den arbetsmarknadsutbildning i den omfattning som prognoserna visar att det finns behov av.
Regeringen påpekar i sin skrivelse att regeringen under de senaste åren gett Arbetsförmedlingen tydliga mål att bättre anpassa verksamheten efter arbetssökandes och arbetsgivares behov. Det genom regleringsbreven för 2015 och 2016. Regeringen betonar att det nu är viktigt att Arbetsförmedlingen tar till vara på de effektivitetsförbättringar som Riksrevisionen föreslagit.
Arbetsmarknadsutskottet anser att det är viktigt att matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Utskottet tycker att regeringen i de senaste regleringsbreven har möjliggjort en förändring av myndighetens verksamhet och noterar samtidigt det förändringsarbete som pågår på Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutskottet noterar också att resultaten för arbetsmarknadsutbildningarna i vissa avseenden har förbättrats.
Utskottet är övertygat om att regeringen kommer att vidta ytterligare åtgärder om situationen inte förbättras och kommer noga följa regeringens och Arbetsförmedlingens fortsatta arbete.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Friskolor ska få göra undantag för nyanlända i urvalet av elever (UbU3) 

Friskolor ska kunna göra undantag från sina urvalsregler. Det gäller de skolor som har ett kösystem där de elever som stått längst tid i kö får börja på skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att skolorna kan erbjuda ett begränsat antal nyanlända elever som inte har tillräckligt med kötid plats på skolan.
Den särskilda kvoten bör avse elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år före skolstarten det aktuella läsåret. Lagändringen börjar gälla den 1 november 2016.

Ekonomiska risker för staten vid gruvverksamhet har granskats (MJU23) 

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. I rapporten redogör revisionen för ekonomiska risker för staten när det gäller gruvavfall.
Gruvverksamhet har en betydande miljöpåverkan och enligt miljörätten är det förorenaren som ska betala för bland annat efterbehandling av gruvavfall. Om verksamhetsutövaren går i konkurs och inte kan fullfölja sina skyldigheter ska staten kunna ta över säkerheten. Riksrevisionen har nu granskat om det nuvarande systemet minimerar risken för att staten ska behöva betala för efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.
Revisionen har kommit fram till att det finns problem i systemet, bland annat är miljötillsynen i gruvverksamheterna inte tillräcklig och det finns också problem med hur de ekonomiska säkerheterna fastställs och bevakas.
Regeringen redogör i sin skrivelse för att den har börjat utreda om det finns insatser eller åtgärder som på ett bättre sätt kan se till att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter. Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, att utvärdera saneringsmetoder och att kartlägga kostnader.
Utskottet konstaterar att regeringen har påbörjat ett arbete för att analysera förutsättningar för nya modeller när det gäller ekonomiska säkerheter och gruvavfall.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om en översyn av miljöbalken och av regelverket för gruvnäringen.

Nya regler införs i fondlagstiftningen (FiU12) 

För att förbättra investerarskyddet införs nya regler om tillsyn, sanktioner och rapportering i fondlagstiftningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förändringen går ut på att anpassa den svenska lagstiftningen till nya EU-regler. Reglerna på EU-nivå har förändrats för att minska nationella skillnader på området och för att förtydliga förvaringsinstitutets ansvar och uppgifter. Med förvaringsinstitut menas en bank eller annat kreditinstitut som sköter tillgångarna i en värdepappersfond.
Bland annat införs nu tydliga regler om förvaringsinstituts skyldighet att agera i fondandelsägarnas intresse och det införs en möjlighet att begära skadestånd direkt från ett förvaringsinstitut. De nya reglerna ska också på ett bättre sätt skydda så kallade visselblåsare som lämnar information om eventuella missförhållanden.
Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2016.

Ja till tonnagebeskattning inom sjöfarten (SkU6) 

Kvalificerade rederier ska kunna välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Riksdagen sa i stora delar ja till regeringens förslag. Förhoppningen är att detta ska öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och öka andelen svenskflaggade fartyg.
Tonnagebeskattning innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt utifrån fartygens last- och passagerarkapacitet, fartygens tonnage. Bolagen betalar alltså skatt utifrån sitt faktiska tonnage, oberoende av vilka vinster och förluster som finns i verksamheten.
Tonnageskatten ses som ett statligt stöd och utifrån det har EU-kommissionen granskat den svenska regeringens förslag. I augusti godkände kommissionen förslaget i huvudsak men med några villkor.
Enligt regeringens förslag måste de rederier som vill byta till tonnagebeskattning ha sin ledning i Sverige. En viss andel i företagets flotta skulle dessutom enligt regeringens förslag behöva vara svenskflaggad. EU-kommissionen anser att de här kraven måste ändras till krav på registrering i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det för att främja EU:s gemensamma sjöfartsintressen.
Riksdagen sa därför ja till att införa ett system med tonnagebeskattning men med de förändringar som EU-kommissionens beslut för med sig.
De nya reglerna börjar gälla den 20 oktober 2016.

Enklare för tullombud att ta del av uppgifter elektroniskt (SkU2) 

Det ska bli enklare för tullombud och andra ekonomiska aktörer att ta del av uppgifter som rör ett tullärende som de arbetar med.
Enskilda personer och företag har i dag via tjänsten Mina sidor på Tullverkets webbplats direkt tillgång till de uppgifter som rör dem själva i ett tullärende, som till exempel export av varor. Nu ska även andra som är direkt involverade i ett tullärende få direkt tillgång till uppgifter elektroniskt. Det handlar bland annat om tullombud, som på en privatpersons eller ett företags uppdrag sköter kontakten med Tullverket.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2016.
Skicka en kommentar