fredag 20 oktober 2017

Riksdagsledamot 65 400 kr per månad.

Nu börjar väl nivån på riksdagsledamöternas arvoden ha nått en övre gräns. Avståndet till den nya överklassen bestående av programledare, idrottsproffs och artister är fortfarande enormt stort, men är likväl svårt att försvara


Riksdagsledamöternas arvoden höjs

Riksdagens arvodesnämnd har beslutat höja ledamöternas arvoden med 1 600 kronor till 65 400 kronor i månaden från och med den 1 november 2017. 
I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat dels de avtal som träffats på arbetsmarknaden under 2017, dels hur lönerna på arbetsmarknaden faktiskt utvecklades under 2016.
Nämnden består av Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg

Från riksda´n 18 0ktober

logotyp: Sveriges riksdag
18 oktober 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 18 oktober

Myndigheternas arbete har granskats av riksrevisorerna (FiU9)
Fiskelagen ändras och förtydligas (MJU3)
Svenska lagar anpassas till EU-regler inom området medicinteknik (SoU3)
Statens styrning av vården har granskats (SoU4)
Kommunerna ska kontrollera tankstationer för väte (TU2)

Myndigheternas arbete har granskats av riksrevisorerna (FiU9) 

Det finns brister och otydligheter i hur myndighetsverksamhet som finansieras av avgifter ska styras. Det är en av slutsatserna som framkommer av riksrevisorernas årliga rapport som riksdagen har behandlat.
Riksrevisorernas årliga rapport bygger på granskningar de gjort under det senaste året, de kan delas in i två kategorier:
Årlig revision med fokus på om myndigheternas årsredovisningar ger en rättvis bild av verksamheten.
Effektivitetsrevision om hur effektiv myndigheten är.
Riksdagen tycker att rapporten har en betydelsefull funktion eftersom den ger riksdagen möjlighet att diskutera de viktigaste frågorna från året som gått.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Fiskelagen ändras och förtydligas (MJU3) 

Det genomförs ändringar i fiskelagen. Det innebär bland annat att regeringen får rätt att besluta om regler för fiskeriprodukter, det vill säga färska eller frusna produkter av i huvudsak fisk, skaldjur och blötdjur. Reglerna gäller bland annat vägning och spårbarhet av fångsten.
Det blir dessutom brottsligt att bryta mot de nya reglerna för vägning och de som gör det riskerar straff i form av böter.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Svenska lagar anpassas till EU-regler inom området medicinteknik (SoU3) 

Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om lagändringar för att göra vissa anpassningar av svensk rätt till EU-regler på området medicinteknik. Beslutet gäller bland annat vilken myndighet som ska utse och utöva tillsyn över de svenska organ som bedömer om medicintekniska produkter och aktuella kvalitetssystem överensstämmer med gällande EU-regler. Den ansvariga myndigheten ska fullgöra de uppgifter som följer av EU-förordningarna om medicintekniska produkter respektive medicin­tekniska produkter för in vitro-diagnostik.
Ändringarna börjar gälla den 26 november 2017.

Statens styrning av vården har granskats (SoU4) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens styrning inom vården.
Riksrevisionen har under ett tiotal år granskat om statens insatser bidrar till att kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården ökar. Fokus har legat på regeringens styrning av Socialstyrelsen och den styrning som sker av de som bedriver vård via Sveriges kommuner och landsting, SKL.
I dagsläget anser Riksrevisionen att Socialstyrelsens och SKLs olika roller har gått in i varandra på grund av hur regeringen har styrt. Uppdelningen mellan dem har varit otydlig.
Regeringen håller till stora delar med om Riksrevisionens bedömningar. Däremot påpekar regeringen att många av de åtgärder som Riksrevisionen föreslår redan har hunnit påbörjas under de år som granskningen pågått.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Kommunerna ska kontrollera tankstationer för väte (TU2) 

Kommunerna blir ansvariga för att kontrollera att tankstationer för väte uppfyller vissa krav. Väte kan till exempel användas som bränsle för vissa typer av bilar. Eftersom kommunerna redan har liknande uppgifter tycker riksdagen att det både är en kostnadseffektiv och praktisk lösning. Kommunerna ska även få möjlighet att anlita externa företag för att genomföra kontrollerna.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 18 november 2017

Onödig nämnd?

15:48 (19 timmar sedan)
Regional utvecklingsnämnd hade vid sitt sammanträde
19 oktober gott om tid för diskussion.
Dock frågar jag mig, behövs denna nämnd? Kanske
regionstyrelsen kunde klara frågorna? Men frågan
förblir nog lika obesvarad som frågan om det behövs tretton
regionråd

Uppsnabbat regional utvecklingsnämnd 19 oktober

I detta nummer:

  • 400 000 kronor satsas på förstudie för miljöplan
  • Regional cykelstrategi har varit på remissrunda


400 000 kronor satsas på förstudie för miljöplan

400 000 kronor avsätts för en förstudie till en kommande regional handlingsplan för klimat- och miljöperspektiv. Det beslutade den regionala utvecklingsnämnden, vid sitt sammanträde under torsdagen.
Bakgrunden till beslutet är att Region Uppsala har fått i uppdrag av Näringsdepartementet att ta fram och sedan fram till 2020 genomföra en regional handlingsplan, för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektivet i det regionala tillväxtarbetet. Förstudien är inledningen på detta arbete.
Handlingsplanen ska utgå ifrån en analys av de regionala förutsättningarna, och innehålla målsättningar, aktiviteter och en tidsplan för hur arbetet kan bidra till att nå relevanta nationella miljökvalitetsmål. Handlingsplanen tänks vara klar i januari 2018, för att sedan börja genomföras i februari 2018.

Regional cykelstrategi har varit på remissrunda

Region Uppsalas förslag till regional cykelstrategi har varit på remissrunda, och ett trettiotal officiella remissinstanser har inkommit med svar. Många av remissinsatserna var positiva till att Region Uppsala har tagit fram en cykelstrategi som kan vara vägledande för kommunerna i deras arbete. Region Uppsala har i och med svaren nu ett antal synpunkter att ta ställning till.
Något som ansvarig handläggare redan noterat är att flera av de kommuner som besvarat remissen är inne på tankegången att nyttja cykelvänliga stråk som ett billigare alternativ till att bygga vägar som är tänkta enbart som gång- och cykelvägar. Cyklister kan då använda samma vägsystem som bilister, men ändå få en säkrare resa med hjälp av åtgärder som vägbeläggning, bredd på vägren, passager med markerade cykelfält och hastighetsanpassning.
Ansvarig handläggare på Region Uppsala bedömer att förslagen om cykelvänliga stråk längs vanliga redan existerande vägar är så intressanta att de bör arbetas in i slutversionen av strategin. Beslut om regional cykelstrategi kommer att tas av regionstyrelsen i december 2017

Pressmeddelande innan beslut fattats

Är det en bra ordning att skicka pressmeddelande innan beslut är fattat? Jag tycker inte det. 
Här ett pressmeddelande i dag
Gatu- och samhällsmiljönämnden tar den 18 oktober ställning till nya, lokala trafikföreskrifter, som kan förbättra framkomligheten för busstrafiken i centrala Uppsala. Det är Region Uppsalas kollektivtrafikförvaltning, UL, som i en skrivelse framfört önskemål om väjningsplikt på anslutande gator till Bäverns gränd, Drottninggatan och Munkgatan. Beslutet innebär att trafik från korsande gator måste lämna bussarna företräde.
Förslaget, som gatu- och samhällsnämnden ska ta ställning till, innebär att väjningsplikt införs på Trädgårdsgatan, Dragarbrunnsgatan, Kungsängsgatan, Fyristorg och Västra Ågatan. Busstrafiken på Bäverns gränd, Munkgatan och Drottninggatan får därmed bättre framkomlighet. Däremot avslås kollektivtrafikförvaltningens ansökan om väjningsplikt på Östra Ågatan.
Uppsala kommun och UL har ett gemensamt projekt ”Framtidens kollektivtrafik i Uppsala stad” med målet att skapa en ännu bättre kollektivtrafik där bland annat framkomlighet för bussar och taxi framhålls som ett viktigt mål.
– Med det här beslutet prioriterar vi kollektivtrafiken och ser till att bussarna kan ta sig fram snabbare i centrala staden. Det är nödvändigt att bussarna tar sig fram snabbt och smidigt om fler ska välja kollektivtrafik istället för att köra bil, säger Johan Lundqvist (MP), ordförande i gatu- och samhällsmiljönämnden.
Stadsbyggnadsförvaltningen, som berett ärendet, gör bedömningen att regleringar om väjningsplikt mot Drottninggatan, Munkgatan och Bäverns gränd sannolikt förbättrar framkomligheten. För att stärka säkerheten för gående och cyklister i korsningarna med Dragarbrunnsgatan och Kungsängsgatan ska övergångsställena ses över och kan få fler fysiska hinder för att minska hastigheten.
– Skälet till att vi avslår ansökan om väjningsplikt i korsningen Drottninggatan och Östra Ågatan är att det handlar om en korsning där väldigt många cyklister och gående rör sig, säger Johan Lundqvist.

För mer information

onsdag 18 oktober 2017

Nya bevis på att kunskap om politikers ansvar saknas

Jag har skrivit det många gånger; regionen, tidigare landstinget styrs inte av politikerna.
Det kan inte bli tydligare än det framstår i dagens artikel i UNT om tillgängligheten vid Barn- och ungdomspsykiatrin. Ansvarigt regionråd svarar på frågor.

Här några av frågorna.

Journalisten: Hur har du agerat efter beskedet om den rekordlåga tillgängligheten hos BUP? Svaret: Jag har satt mig in i tillgänglighetssiffrorna och det är tydligt att BUP har klarat att hålla vårdgarantin för 90-100 procent av patienterna. Sedan är det något, som har hänt.
Jag: Ansvarigt regionråd har satt sig in i siffrorna. Jag tar mig för pannan. Borde väl varit känt att det ser illa ut. Skyller mellan raderna på verksamheten. Inget svar på frågan.

Journalisten: Vad är det som hänt? Det är många som har slutat och då måste sjukhusledningen ta tag i det. Jag: Nej det är politiker, som ska fatta nödvändiga beslut

Journalisten: Men redan 2014 varnade dåvarande verksamhetschefen...Vi har haft en dialog med sjukhusledningen under hela perioden. Jag: Dialog? Ansvarigt politiskt organ ska fatta beslut

Journalisten: Det svaret har du gett vid varje intervju...Vi för en ständig dialog och vi har också fattat en rad beslut...Jag: Men inga beslut för att ändra rådande situation

Journalisten: Moderaterna vill upphandla BUP...Jag tycker det är en väldigt enkel lösning på ett komplext problem, att privatisera är alltid Moderaternas lösning.
Jag: Privatisering är någonting annat. Upphandling innebär fortsatt regionansvar och regionfinansiering, men med en extern utförare

Journalisten: Vem anser du bär ansvaret...? Jag tycker att vi ska ta ett gemensamt ansvar....Vi politiker har ett ansvar att stötta verksamheten. Jag: Bland det värsta jag sett. Att stötta verksamheten? Säger man så har man inte förstått vilken roll man har.

Jag: En av grundreglerna för politiker är att ALDRIG skylla på en verksamhet. I relationen med medborgarna har politiker alltid ansvaret, även i de fall fel begåtts av en verksamhet. Bristen på kunskap om vad politisk styrning innebär är skrämmande. Jag tycker synd om professionen i vår region, enär ledning och styrning saknas





tisdag 17 oktober 2017

Köp för att sälja

harald.nordlund@gmail.com
Bassäng för trädgårdsfontän                         
Barnstol, trä                                                     
Isoleringspapp, Vesta Pro 2 rullar                 
Två basketkorgar                                              
Skridskor, storlek 40                                        
Kaffebryggare                                                  
Kavajer                                                          
Prylar att sälja på loppis                                 
Resväska + små väskor  
Prylar                                 

Varför bryr sig inte kommunen och regionen om Mälardalsrådet?

"Mälardalsrådet är en ideell och politiskt styrd organisation, som arbetar för en internationellt konkurrenskraftig och hållbar storstadsregion som är attraktiv att leva och verka i. Dess roll är att vara en storregional mötesplats för medlemmarna, kommuner och landsting i Stockholm-Mälarregionen. men också i allt högre grad för samverkan mellan politik, näringsliv och akademi.
Mälardalsrådet verkar inom tre områden:
Rådet har 62 medlemmar varav 57 är kommuner och 5 är landsting och regioner.

Uppsala kommun är medlem. Region Uppsala är medlem. Jag har försökt ta reda på huruvida och i vilken omfattning dessa två medlemmar har Mälardalsrådet på sin dagordning. Förekommer nästan inte alls. Märkligt. Man betalar medlemsavgift och man har kostnader för arvoden, resor och kursavgifter. Men inte bara märkligt, utan det är näst intill en skandal. Om det nu är så att man tycker att samarbetet inte är meningsfullt, varför är man då med. Om man tycker att rådet kan vara viktigt för den stora region man verkar för, ja då borde man ägna intresse åt de frågor, som rådet ägnar sig åt.

Jag har själv varit aktiv i rådet under flera års tid. Jag påstår mot bakgrund av erfarenheten att samarbetet är av stor betydelse, främst för de personer, som är medlemmarnas representanter och skulle kunna vara av ännu större betydelse för den stora region Mälardalsrådet omfattar om medlemmarna ägnade intresse åt gemenskapen. 

Kommunstyrelsen respektive regionstyrelsen borde vid vartannat sammanträde ha Mälardalsrådet på dagordningen. 
Skärpning efterlyses