onsdag 22 mars 2017

Början på slutet för Trump?

Kan det vara så väl att vi ser början på slutet för Trumps presidentskap? En del tyder på det. Hur mycket lögner är amerikanska medborgarna beredda att acceptera? En hel del uppenbarligen. Redan under valrörelsen visade sig han vara en person, som inte sätter ett värde i sanningen. Detta accepterade så många att han valdes till president (dock inte med en majoritet av rösterna och ev. med hjälp av Putin) Trumps makalösa övertrump i form av påstående om Obamas avlyssning av honom borde få utgöra droppen. Ett påstående, som efter mycket noggrann granskning visat sig vara grundlöst
Är då amerikanarna annorlunda? Kanske inte. I vårt eget land ser vi hur ett partis representanter kan bete sig både brottsligt och moraliskt klandervärt och trots detta nå höga opinionssiffror.

tisdag 21 mars 2017

Från riksda´n 15 mars

logotyp: Sveriges riksdag
15 mars 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 15 mars

Nej till motioner om arbetsrätt (AU7)
Riksdagen har behandlat ILO:s rekommendation om övergången från den informella till den formella ekonomin (AU8)
Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter (FiU19)
Nej till motioner om statlig förvaltning och statistik (FiU25)
Riksbanken fortsätter att ge lån till IMF (FiU28)
Sveriges deltagande i lånearrangemang inom Internationella valutafonden förlängs (FiU29)
Riksrevisionen har granskat Statens servicecenter (FiU37)
Statens möjligheter att skydda försvarsintressen borde förbättras snarast (FöU5)
Riksdagen vill ha översyn av regional civil-militär samverkan (FöU6)
Solariesolning för personer under 18 år förbjuds (FöU9)
Nej till motioner om biologisk mångfald (MJU8)
Strandskyddsreglerna borde bli mer flexibla (MJU9)
Tivedens nationalpark blir större (MJU16)
Björnlandets nationalpark blir större (MJU17)
Läkemedelsindustrins inflytande över läkemedelskontroll och information har granskats (SoU12)
Regler om hantering av mänskliga vävnader och celler anpassas till EU-regler (SoU14)
EU-kommissionens arbetsprogram 2017 (UU4)

Nej till motioner om arbetsrätt (AU7) 

Riksdagen sa nej motioner inom området arbetsrätt.  Motionerna handlar bland annat om facklig vetorätt, rätten att vidta stridsåtgärder, anställningsformer, anställningsskydd, turordning, rätt till heltid och nya regler i anställningsskyddslagen om rätt att kvarstå i anställning. Andra frågor som togs upp i motionerna är begränsning för arbetsgivare att begära ut registerutdrag inför anställning samt förslag om en ny arbetsrättslig lag mot trakasserier i arbetslivet.
Orsaken är bland annat att arbete redan pågår inom vissa frågor samt att de nuvarande reglerna inom arbetsrätt är balanserade. Riksdagen hänvisar också till partsarbetet inom ramen för den svenska kollektivavtalsmodellen.

Riksdagen har behandlat ILO:s rekommendation om övergången från den informella till den formella ekonomin (AU8) 

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation som handlar om den så kallade informella ekonomin. Dit räknas ekonomisk aktivitet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte tillräckligt omfattas av lagstiftning eller andra likvärdiga regler. Enligt ILO:s rekommendation befinner sig en stor andel människor i världen inom den informella ekonomin och har en högre risk att hamna i fattigdom och i utsatthet än personer inom den formella ekonomin. I sin rekommendation anger ILO bland annat hur länder genom lagstiftning, politik och andra åtgärder bör underlätta för människor att göra övergången från den informella till den formella ekonomin och samtidigt förbättra eller behålla sina möjligheter till försörjning under övergångsperioden.
Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att arbetet med att underlätta en övergång till den formella ekonomin är viktigt för att främja en inkluderande och hållbar utveckling och för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringen anser att ILO:s rekommendation är värdefull i det arbetet. Arbetsmarknadsutskottet håller med regeringen i detta. Utskottet delar också regeringens bedömning att rekommendationen inte ger anledning till några åtgärder i Sverige.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter (FiU19) 

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport "Behövs myndigheternas delårsrapporter? - Nytta och kostnader". I rapporten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen, med undantag för affärsverken, slopar kravet på myndigheterna att lämna delårsrapporter. Behöver viss information redovisas anser Riksrevisionen att regeringen bör utforma enklare regler för hur myndigheterna ska redovisa denna.
Regeringen konstaterar att både Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket, ESV, har viss användning av delårsrapporterna. Därför har ESV fått i uppdrag att utreda konsekvenserna av att ta bort kravet på delårsrapporterna eller ändra kraven på redovisning. Uppdraget redovisades den 31 januari 2017 och bereds just nu av regeringen. Riksdagen vill inte föregripa detta beredningsarbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nej till motioner om statlig förvaltning och statistik (FiU25) 

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2016. Motionerna handlade bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, staten som arbetsgivare, samkörning av lägenhetsregistret, statens fastigheter och statlig mark.
Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av pågående arbete och att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras.

Riksbanken fortsätter att ge lån till IMF (FiU28) 

Riksdagen godkände att Riksbanken ingår ett avtal om lån till Internationella valutafonden, IMF, för att stärka fondens utlåningsresurser. Avtalet gäller en kredit på motsvarande cirka 92 miljarder kronor.
IMF:s kreditavtal med flera medlemsländer löper ut under 2016 och 2017. Förnyas inte avtalen minskar IMF:s förmåga att låna ut pengar med cirka en tredjedel. Både IMF och Riksbanken anser att det osäkra världsekonomiska läget motiverar att IMF även i fortsättningen har tillgång till krediter från medlemsländerna.
Enligt riksdagen är det avgörande att IMF har de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet. För Sverige är det viktigt eftersom landet är starkt beroende av stabila marknader.

Sveriges deltagande i lånearrangemang inom Internationella valutafonden förlängs (FiU29) 

IMF, Internationella valutafonden, finansierar sin utlåning av pengar till länder i kris genom sina medlemsländers insatskapital. Utöver det finns ett lånearrangemang inom IMF som kallas NAB, New Arrangement to Borrow, som startades 1998. NAB är ett tillfälligt lånearrangemang som gäller under fem år med möjlighet till förlängning. 38 länder är med och deltar i utlåning till NAB. Sverige är ett av dem och deltar i nuläget, via Riksbanken, med cirka 28 miljarder kronor.
För att Riksbanken ska få delta i NAB i ytterligare fem år krävs att riksdagen godkänner detta. Riksdagen sa ja till en förlängning av Sveriges deltagande med ytterligare fem år. Den nya femårsperioden gäller från och med den 17 november 2017.
Riksbankens och IMF:s bedömning är att det osäkra världsekonomiska innebär att IMF bör ha tillgång till extra utlåningsresurser. Riksdagen anser att det avgörande att IMF har de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet och motverka att länder ställer in sina betalningar.

Riksrevisionen har granskat Statens servicecenter (FiU37) 

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskningsrapport om Statens servicecenter, SSC. Statens servicecenter är en statlig myndighet under Finansdepartementet som ska bidra till en effektivare administration inom statsförvaltningen genom att sköta exempelvis löneadministration åt andra myndigheter. Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att undersöka om SSC har bidragit till att effektivisera den administrativa stödverksamhet som övertagits från de myndigheter som anslutit sig till SSC:s tjänster.
Regeringen konstaterar i sin skrivelse att granskningen tyder på att kvaliteten i SSC:s tjänster generellt är god och bedömer att staten totalt sett har minskat sina kostnader genom att man inrättat SSC. Samtidigt instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att SSC:s förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet till viss del har varit bristfälliga och att förtroendet för SSC:s tjänster behöver förbättras.
Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet välkomnar att regeringen har infört ett mål om ökad kundnöjdhet för SSC. Utskottet välkomnar också att regeringen under perioden 2017-2021 avser att stegvis utvidga bestämmelserna om SSC:s tjänster för löneadministration. Det förväntas leda till att fler myndigheter successivt kommer att ansluta sig.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Statens möjligheter att skydda försvarsintressen borde förbättras snarast (FöU5) 

Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.
I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.
Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.
Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.
Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Riksdagen vill ha översyn av regional civil-militär samverkan (FöU6) 

En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.
Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Solariesolning för personer under 18 år förbjuds (FöU9) 

Det blir förbjudet att yrkesmässigt låta en person under 18 år att sola solarium för att få mörkare hud. Den som driver ett solarium måste förvissa sig om att användaren har fyllt 18 år och en tydlig skylt om åldersgränsen måste finnas uppsatt på solariet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det finns ett bevisat samband mellan exponering för UV-strålning och risken för hudcancer. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och barn är särskilt känsliga för strålning. Riksdagen tycker därför att förändringen är ett viktigt steg för att minska det mänskliga lidande och de samhällskostnader som hudcancer ger upphov till.
Den verksamhetsutövare som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Barn får dock fortfarande sola solarium om det är i medicinskt syfte eller om det sker privat, till exempel hemma.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Nej till motioner om biologisk mångfald (MJU8) 

Riksdagen sa nej till motionsförslag om biologisk mångfald. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om EU:s naturvårdsdirektiv, skarv- och sälbestånd, rovdjurspolitik, handel med elfenben och genetiskt modifierade organismer.

Strandskyddsreglerna borde bli mer flexibla (MJU9) 

Strandskyddsreglerna behöver förändras och bli mer flexibla. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att förändra strandskyddslagstiftningen.
Strandskyddsreglerna innebär bland annat att man inte får bygga hus närmare strandlinjen än 100 meter, i vissa fall 300 meter. Under 2009 gjordes strandskyddsreglerna om i syfte att skapa en mer flexibel tillämpning av reglerna. Men riksdagen tycker inte att reformen har fått tillräckligt genomslag. Riksdagen ser att reglerna fortfarande hindrar kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Riksdagen anser därför att reglerna bör reformeras så att det bland annat blir möjligt att ge fler undantag från strandskyddsreglerna.

Tivedens nationalpark blir större (MJU16) 

Tivedens nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Nationalparken ligger i Laxå och Karlsborgs kommun och förändringen gör att nationalparkens yta ökar från 1352 hektar till 2030 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer framöver att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens naturskogslika områden ökar.

Björnlandets nationalpark blir större (MJU17) 

Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.

Läkemedelsindustrins inflytande över läkemedelskontroll och information har granskats (SoU12) 

Socialutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel.
Riksrevisionen tycker att Läkemedelsverket har prioriterat ner sitt arbete med läkemedelssäkerhet. Det innebär att de testresultat som läkemedelsindustrin lyfter fram och publicerar får stort inflytande. Riksrevisionen tycker också att det är problematiskt att myndigheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet i hög grad förlitar sig på läkemedelsindustrins publicerade studier när de tar fram riktlinjer för hälso- och sjukvården. Enligt revisionen bör myndigheterna hitta information som balanserar upp läkemedelsindustrins studier eftersom positiva resultat publiceras oftare än negativa.
Riksrevisionen tycker att regeringen ska ge Läkemedelsverket i uppdrag att prioritera upp sitt säkerhetsarbete. Men regeringen anser att det är Läkemedelsverket självt som ska prioritera bland sina uppgifter. Regeringen delar inte heller uppfattningen att det nuvarande samarbetet mellan myndigheterna är otillräckligt för att motverka läkemedelsindustrins informationsövertag. Regeringen menar att myndigheterna är väl medvetna om den skevhet som kan finnas när det gäller läkemedelsindustrins studier.
Socialutskottet delar regeringens uppfattning om Läkemedelsverkets säkerhetsarbete och myndigheternas arbete med information.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regler om hantering av mänskliga vävnader och celler anpassas till EU-regler (SoU14) 

Regeringen har föreslagit att regler om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler ska ändras för att anpassas till EU-regler. Reglerna gäller bland annat förfaranden för att kontrollera att kvalitets- och säkerhetsnormerna vid import av vävnader och celler är likvärdiga med normerna som gäller för vävnader och celler som hanteras inom EU.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 29 april 2017.

EU-kommissionens arbetsprogram 2017 (UU4) 

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2017, som innehåller de politiska prioriteringarna för 2017. Alla riksdagens utskott har fått tillfälle att yttra sig över kommissionens arbetsprogram. Utrikesutskottet fokuserar sin granskning på följande prioriteringsområden: EU som global aktör, migrationspolitik samt handelspolitik.
När det gäller EU som en starkare global aktör anser utskottet att det är viktigt att EU står enat och agerar gemensamt för en global regelstyrd säkerhetsordning, för att motverka de krafter i världen som vänder sig bort från öppenhet och samarbete.
Enligt utskottet är ett förstärkt och konstruktivt samarbete inom EU och globalt grundstenar i en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det inkluderar också att motverka grundorsaker till ofrivillig migration. Utskottet understryker också vikten av att finna en rättvis och fungerande lösning i fråga om det gemensamma asylsystemet.
Gällande handel anser utskottet att Sverige ska vara en tydlig kraft, inom EU och Världshandelsorganisationen, för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska krafter. Utskottet är kritiskt till kommissionens uttalade avsikt att stärka handelspolitiska skyddsåtgärder.
Riksdagen lade programmet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Uppsala är bäst och ska bli bäst


Bra. Uppsala kan bli världsbäst

Dock är det förvånande att i olika sammanhang där hållbarhetsfrågor behandlas inte frågan om våldet utgör en faktor. Det hållbara samhället nås inte om inte våldet avskaffas


Uppsala kommun

Så ska kommunen bidra till FN:s mål

Uppsala kommun - 2017-03-08 14:10 CET
Uppsala kommun har tagit fram en ny hållbarhetspolicy som ska göra Uppsala till en föregångskommun i världens hållbarhetsarbete. Policyn innebär att sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhetsaspekter ska vara vägledande i alla kommunens beslut.
– Världen står inför stora utmaningar som vi tillsammans måste lösa. Uppsala kommuns framtid är beroende av den globala utvecklingen och det arbete som görs lokalt är avgörande om vi ska lyckas. Därför tar vi nu in FN:s globala mål i kommunens planering och styrning, säger Marlene Burwick (S), kommunstyrelsens ordförande.
Den nya hållbarhetspolicyn beskriver hur kommunen arbetar för en hållbar utveckling. Utgångspunkten är de 17 globala utvecklingsmålen och Agenda 2030 som världens ledare kom överens om på FN:s toppmöte i september 2015. Syftet med policyn är att skapa förutsättningar för att Uppsala kommun ska bli en vägledande kraft för hållbar utveckling globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Policyn, som kommunfullmäktige ska fatta beslut om på sitt nästa möte den 30 mars, ska verka styrande i planering, budget, uppföljning och i genomförande av kommunens verksamhet.
Sex principer ska gälla i all verksamhet. Principerna bidrar till ett helhetsperspektiv och medvetna beslut.
  1. Åtgärder som ger långsiktiga och strukturella förändringar i social, ekologisk och ekonomisk hållbar riktning ska väljas i första hand.
  2. Åtgärder ska planeras ur ett helhetsperspektiv och hänsyn till påverkan utanför kommunens gränser ska vägas in.
  3. Hållbarhetsarbetet utgår från samverkan i kommunens hela organisation – ett Uppsala – och skapar förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling genom att arbeta tillsammans med invånare, myndigheter, näringsliv och föreningsliv.
  4. All verksamhetsutveckling ska gynna en hållbar utveckling för Uppsala kommun och dess invånare. Nya lösningar och idéer bejakas genom att arbetet alltid ska ha ett lärandeperspektiv.
  5. Beslutsunderlag ska belysa och analyseras utifrån hållbarhetsaspekter. I beslutsärenden redogörs för hur hållbarhetsaspekter behandlats i beredningsarbetet.
  6. Uppsala kommuns mål för hållbar utveckling ska aktivt kommuniceras internt och externt.
FN:s 17 globala mål och handlingsplanen Agenda 2030 är formulerade utifrån de viktigaste globala utmaningarna: att utrota all fattigdom och hunger överallt, att förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, att uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Från riksda´n i mars


Riksdagen i veckan

Debatter & beslut

Solariesolning för personer under 18 år förbjuds

Det blir förbjudet att yrkesmässigt låta en person under 18 år att sola solarium för att få mörkare hud. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Arbetsförmedlingen borde inte arbeta med jobbmatchning

Att hjälpa arbetssökande hitta jobb bör inte längre vara Arbetsförmedlingens uppgift, anser riksdagen, som vill att regeringen senast den 31 mars ger den pågående Arbetsmarknadsutredningen ett utökat uppdrag. Utredningen bör ge förslag till hur delar av Arbetsförmedlingens uppgifter kan läggas ut på andra aktörer på arbetsmarknaden.

Staten bör få bättre möjligheter att skydda försvarsintressen

Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.

EU-kommissionens arbetsprogram har granskats

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2017. Det innehåller kommissionens politiska prioriteringar för året. Granskningen är fokuserad på EU som global aktör, migrationspolitik samt handelspolitik.

Utskotten & EU-nämnden

Våld mot äldre i nära relationer bör kartläggas

Våld mot äldre i nära relationer och hedersrelaterat våld mot äldre borde synliggöras och kartläggas. Det anser ett enigt socialutskott som föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att se till att en sådan kartläggning görs.

Alla som beviljas personlig assistans ska kunna välja utförare

Socialutskottet vill att regeringen lämnar förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats personlig assistans ska få möjlighet att välja utförare av assistansen. Utskottet föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen till detta. S, MP och V reserverar sig mot förslaget.

Skyddet mot barnäktenskap bör förstärkas

Det är viktigt att skydda barn mot äktenskap. Det anser ett enigt civilutskott. Utskottet föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att prioritera arbetet med att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det är ett av fyra tillkännagivanden som civilutskottet nu vill att riksdagen ska rikta till regeringen.

Alla myndigheter bör arbeta för att öka utbudet av öppna data

Regeringen bör ge alla myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Det tycker finansutskottet som föreslår att riksdagen ska rikta den här uppmaningen till regeringen.

Myndigheter bör ha tydliga tidsgränser för handläggningstider

Många företag upplever att reglerna de måste följa är krångliga och att alltför mycket tid går åt till långa handläggningstider. Myndigheter som företag kommer i kontakt med borde därför sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Det anser näringsutskottet som föreslår att riksdagen, i ett tillkännagivande, uppmanar regeringen att se till att det sker.

Öppen utfrågning om penningpolitiken

Den 14 mars höll finansutskottet en öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken med riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Henry Ohlsson.

Öppet seminarium om statlig revision i Norden

I Sverige liksom i övriga Norden finns statliga revisionsmyndigheter som har ansvar för att granska hur statens pengar används. Revisionen fyller en viktig funktion genom att parlamenten får relevant och tillförlitlig information om problemområden i den statliga förvaltningen. Den 15 mars höll finansutskottet ett öppet seminarium om den statliga revisionen i Norden.