torsdag 25 maj 2017

DAGENS REFLEKTION 25 maj: Gemensam valdag bör avskaffas

Ingen talar om den i dag. Den skilda valdagen. Visst är det så att riksvalrörelse överskuggar den regionala respektive kommunvalrörelsen. Sambandet är mycket tydligt. Ett bra exempel är 2002 års valrörelse. Med Bo Lundgren i ledningen för Moderaterna och Maud Olofsson för Centern gjorde dessa partier ett katastrofval. Dåvarande Folkpartiet gjorde ett mycket bra val , dels genom en omtyckt formulering av Leijonborg i ett tal, dels  genom dåligt resultat för nämnda partier, och nådde 13,4 procent. I Uppsala innebar det att Folkpartiet blev största borgerliga parti med 19 procent. Relativt sett var det inget lysande resultat, men sambandet är tydligt. Kommunvalsresultatet i förhållande till riksdagsvalet nationellt är +42%.  Motsvarande siffra 1991 var +67% och 1998 +112%
Så här kan man hålla på, men till vilken nytta? Ingen. Nja, nyttan är att vi kan konstatera att sambandet mellan valresultat i kommun och regioner är starkt korrelerat till riksvalsresultatet. Mer borde inte behövas för att dra slutsatsen att man bör ha skilda valdagar. Jo, många val blir det, men på vilket annat sätt ska för medborgarna viktiga frågor, till exempel sjukvård och skola, hamna i fokus i valrörelse.

måndag 22 maj 2017

DAGENS REFLEKTION 22 maj: Vad blev det av förbättringen av styrningen?


Jag är osäker på när jag skrev nedanstående artikel. Kanske ett par år sedan?

1. Jag hoppas verkligen att man nu ser lagar och förordningar som politiska verktyg för styrning. Problemet är dubbelt. Landstinget, numera Region Uppsala, har inte förstått men ännu värre är att lagstiftaren inte ser lagar som det verktyg som ska förverkliga en politisk vilja
2. Regioner och kommuner. Se upp för det farliga talet om förstatliganden. Staten klarar i dag inte sina uppgifter.
3. Finns inget stöd för att lägga allt ansvar på kommunerna. Vore dock det rätta
4. Sjukvårdsregionen är nödvändig och kan bldas av även kommuner
5. Problemet kvarstår. i Region Uppsala har man fortfarande svårt att skilja på nämnd och förvaltning
6. Vad har användningen av styrkort medfört?

"Landstinget ser över

Nu tas ett kort och försiktigt, men viktigt, steg inom landstinget för att påbörja en utveckling mot politisk styrning. När vägen är okänd är det kanske klokt att ta korta steg för att minska risken för att snava. Men det brådskar med att få vägen upptrampad och därigenom möjliggöra resoluta kliv.

I en pågående översyn av styrningen av vårt landsting har Landstingsstyrelsen gjort sex viktiga konstateranden.

1. ”Landstinget är en politiskt styrd organisation och styrs ytterst av politiska beslut.
Förutom den politiska styrningen regleras landstingets verksamhet av de lagar och förordningar som styr offentlig förvaltning i Sverige”

Jag finner synsättet, att lagar och förordningar inte är politiska verktyg för styrning, märkligt. Landstingets politiker styr genom politiska beslut, staten styr genom av riksdagen beslutade lagar och förordningar.

2. Landstingsstyrelsen har uppfattningen att staten under senare år har blivit
en mer aktiv part i landstingens arbete genom bland annat utvecklad kunskapsstyrning och styrning med hjälp av ekonomiska incitament inom prioriterade områden.

Jag delar inte den uppfattningen. Visst har verktyg skapats, men staten tycks inte veta hur man ska använda verktygen. Som på flera andra områden, till exempel skolområdet, har styrning genom tillämpning av sina egna lagar och förordningar, misslyckats.

3. ”Landstinget deltar också aktivt i och påverkas därmed av det regionala utvecklingsarbetet inom ramen för regionförbundet”.

Regionförbundet kommer att upphöra när region Uppsala bildas. Landstinget tar då över Regionförbundets uppgifter och landstingsfullmäktigevalet blir ett regionfullmäktigeval. Nödvändigt steg, som borde tagits för länge sedan. Regionförbundet är för oss medborgare en organisation i vilken vi inte har någon insyn. Jag vill emellertid se förändringen som ett första steg mot landstingets avskaffande. Det rimliga är att kommunerna får överta landstingets uppgifter och kommuner får bilda samverkansregioner för verksamheter, som kräver samarbete över större geografiskt område, såsom sjukvården och kollektivtrafiken.

4. ”Landstinget är en aktiv part i andra regionala sammanhang, främst i Samverkansnämnden för Uppsala–Örebro sjukvårdsregion men även i, till exempel, Mälardalsrådet”.

Det är sant att landstingets politiker är aktiva i samarbetet. Men räcker det med att vara en aktiv part? Vad resulterar aktiviteten i? Vi medborgare måste få kunskap om detta. En utvärdering måste göras.

5. ”Det politiska ledarskapet handlar om att styra och leda genom dialog och förankring”.

Dialog och förankring är viktiga i en politisk process. Det politiska ledarskapet handlar dock om mycket mer. De tänkta förändringarna, som innebär att budget fördelas på nämnder och inte på förvaltningar, är självklara. Fullmäktiges fördelning av budget på förvaltningar måste anses ha varit lagstridig. Ett fullmäktige har inga förvaltningar utan endast nämnder och styrelser. I praktiken krävs att nämnderna tar ansvar, vilket innebär att man gör ständiga uppföljningar, fattar beslut om förändringar på grundval av uppföljningen och utkräver ansvar. För närvarande är bristerna härvid skrämmande stora.

6. I nämndernas styrning av verksamheterna ska i allt högre grad användas, så kallade, styrkort. Styrkortet består av strategiska mål, framgångsfaktorer och årliga mål. Egentligen har styrkort funnits sedan långt tillbaka i tiden, i form av mål och strategier men har fått ny utformning och benämning. Den tydlighet, som skapas genom styrkort är positiv, men får inte leda till att ansvaret flyttas från nämnderna till verksamheterna och att landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige söker utkräva ansvar av verksamheterna med stöd av styrkorten. Farhågan känns befogad när man läser landstingsstyrelsens konstaterande: ”Landstingets styrning kräver att verksamheterna
följer upp och utvärderar ekonomi och verksamhet”. Styrkorten har beslutats av politiska organ och är dessa organs ansvar.

I en debattartikel i UNT 8 september skriver Börje Wennberg om nödvändigheten av förbättrad styrning. Han och andra politiker har under många år känt till den nödvändigheten utan att förändringar genomförts. Greppet att skylla på en tidigare majoritet var i fulaste laget. Av artikeln kan man få uppfattningen att man fortfarande tror att styrning är, i första hand, en organisationsfråga. Bristen på insikten om politikens tillkortakommanden visades också helt nyligen då man, utan att medge egna fel, sparkar en tjänsteman, på grund av brister i uppföljning.
För att lyckas åstadkomma den radikala förändring av styrningen av landstinget som krävs måste emellertid politikerrollen förändras. Det är möjligt, tror jag. Men endast om landstingets politiker tvingas genomgå en utbildning i politisk styrning.




Harald Nordlund
f.d. kommunalråd och f.d. riksdagsledamot (FP)"






söndag 21 maj 2017

DAGENS REFLEKTION 21 maj: Enkelrum som patientsäkerhetsfråga

Vissa frågor återkommer. Är det framkallat av hög angelägenhet att finna lösningar eller av att frågorna är valvinnande. Nej de två aspekterna sammanfaller inte
Efter att nu ha varit akutintagen på infektionskliniken reflekterar jag över frågan om enkelrum i vården. Jag har gjort iakttagelser, som får mig att dra slutsatsen att mycket finns att ta itu med innan man börjar göra om befintliga salar till enkelrum, även om jag tycker att integritets- och patientsäkerhetsskäl talar för enkelrum

Det blir viktigt att analysera och intressant att ta del av i vilken grad enkelrummen i det nya 100-huset inom Akademiska sjukhuset påverkar antalet vårdrelaterade infektioner. Att det finns ett samband mellan risk för vårdrelaterad infektion och antalet patienter på samma sal tycks professionen inom vården vara enig om. I vilken grad är däremot oklart.

Vårdrelaterade infektioner orsakar onödigt lidande för patienterna och onödiga kostnader för landstingen och regionerna. Frågan om enkelrum i vården är därför en viktig del i strävandena att förbättra patientsäkerheten.

I en region med ett starkt intresse för att förbättra nöjer man sig inte med att, utan diskussion, anmäla och lägga till handlingarna Patientnämndens verksamhetsberättelse. I en region där man menar allvar med att försöka avskaffa skador i vården är patientsäkerheten en stående fråga på ansvariga politiska organs dagordningar. I en region där man både strävar efter att lära av misstag och ser till att misstag inte upprepas får skickliga tjänstemän på Patientnämndernas kanslier spela en central roll vid verksamhetsansvariga politiska organs regelbundna diskussioner om patientsäkerheten.

Sjukvårdspersonalen, professionen, arbetar enträget med att åstadkomma förbättringar. Det handlar om, till exempel, att utveckla ledningssystem, genomföra riskanalyser, företa patientsäkerhetsronder, upprätta avvikelserapporter och föra dialog med patientnämnderna. Det är inte så att sjukvårdspersonalen är okunnig om vad som orsakar skador. Man vet att basala hygienrutiner är avgörande för att stoppa en smittspridning, man vet att smitta ofta sprids via vårdpersonals händer och kläder, man känner till om det finns brister i rutinerna och om dessa inte är tillräckligt väl förankrade och man känner till vikten av att patienten får fullständig information inför operation. Man känner också till vilka åtgärder, som är nödvändiga efter operation. Så varför uppstår då skador? Det korta svaret kan vara att sjukvårdspersonal är bara människor och kan som alla andra göra fel eller att resurserna, i form av personal och teknisk utrustning, inte är tillräckliga. Men med sådana konstateranden får vi inte nöja oss.

Professionen genomför händelse- och andra analyser för att få veta var de brister finns, som indirekt orsakade en skada. Men de som har att besluta om politiken, bland annat resursernas storlek, har inte den kunskapen, eftersom man inte frågar efter den.

Politikerna måste bättre än i dag klara samordningen av patientsäkerhetsarbetet, se till att ha en politisk organisation, som är anpassad till patienternas behov och perspektiv och inte till, som så ofta byråkratins behov. Koncentrera politiken till landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse. På landstingsstyrelsernas agenda måste patientsäkerheten vara en stående punkt. Vid varje sammanträde måste styrelsen ställa fyra frågor. Hur ser det ut i dag? Vilka är problemen? Varför finns brister, trots att kunskap finns? Vilka beslut måste vi nu fatta för att avhjälpa problemen?

Patienten kan själv bidra på flera sätt till att vårdskador inte uppstår. Men då måste informationen ges. Det räcker inte med att vi får information först i en patientsituation, då vi kanske inte är mottagliga. Vi måste som medborgare förberedas för en eventuell patientsituation. Vi måste få veta att det är viktigt att förbereda sig inför en vårdkontakt, till exempel genom att skriva ner alla frågor man har, att delta i beslut och att skaffa sig god kunskap om läkemedlen.

Våra landstingspolitiker måste skaffa underlag för ställningstagande till hur man ska gå vidare med omvandling av sjukhussalar till enkelrum, men också kunskap om vilka övriga politiska beslut, som krävs för att professionen ska kunna leva upp till högt ställda krav på patientsäkerhet. Patientsäkerhet handlar om så mycket mer än endast enkelrum




fredag 19 maj 2017

Riksda´n 17 maj


logotyp: Sveriges riksdag
17 maj 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 17 maj

Det ska bli enklare att avlägsna otillåtna bosättningar (CU13)
Det ska bli tydligare att utländska filialer i Sverige är bokföringsskyldiga (CU17)
Snabbare planeringsprocess för att få fart på byggandet (CU20)
Riksdagen vill se högre straff för inbrottsstölder (JuU13)
Polisen ska samarbeta mer med andra stater kring terrorism (JuU27)
Reglerna för när kroppsbesiktning får göras förtydligas (JuU29)
Effektivare behandling av personuppgifter i tullen (SkU28)
Ja till ny lag om skattebrott (SkU29)
Sänkt energiskatt för den som producerar egen förnybar el (SkU30)
Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks (SkU31)
Nya regler om e-cigaretter (SoU17)
Ja till lagförändringar om statligt tandvårdsstöd (SoU20)
Riksdagen har behandlat frågor om mänskliga rättigheter och demokrati (UU15)

Det ska bli enklare att avlägsna otillåtna bosättningar (CU13) 

Det ska bli enklare för markägare att få tillbaka sin mark när personer har bosatt sig där utan tillstånd. Riksdagens beslut innebär att det införs en ny form av särskild handräckning, avlägsnande. Avlägsnande ska användas vid otillåten bosättning på mark, i en byggnad eller liknande när ägaren vill att personen eller personerna i fråga flyttar. Syftet är att det ska bli enklare för bland annat markägare att få tillbaka sin mark, samtidigt som de som uppehåller sig otillåtet på en plats ska få en rättssäker process. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017. Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om detta men med två ändringar. Tidsfristen för ett avlägsnande ska vara fem dagar och inte en vecka från det att den som bosatt sig utan tillstånd blev underrättad om verkställigheten, det vill säga att ett avlägsnande ska genomföras. Kronofogdemyndighetens handläggningstid i fråga om verkställighet ska vara tre veckor i stället för fyra från det att handlingarna kom in.
Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen:
Regeringen bör senast årsskiftet 2017/2018 ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av de nya reglerna.
Regeringen bör ta initiativ till att reglerna görs tydligare kring polisens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning enligt polislagen.
Alla som har identifierats som otillåtna bosättare vid Kronofogdemyndighetens utslag ska ha samma ansvar för kostnader. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag om detta.
Regeringen bör ta initiativ till att sökandens kostnader för verkställighet, genomförandet av ett avlägsnande, begränsas.

Det ska bli tydligare att utländska filialer i Sverige är bokföringsskyldiga (CU17) 

Det ska bli tydligare att utländska företag med filialer i Sverige är bokföringsskyldiga för sin svenska verksamhet enligt bokföringslagen. Det innebär också att de omfattas av ett straffansvar och kan dömas för bokföringsbrott om de inte uppfyller sin bokföringsskyldighet.
Avsikten med förslaget är att förutsättningarna för att driva verksamhet i Sverige ska vara lika oavsett om företaget är svenskt eller om det är en filial till ett utländskt bolag. Det gäller även fysiska personer som är bosatta utomlands men driver verksamhet i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Snabbare planeringsprocess för att få fart på byggandet (CU20) 

Kommuner som planerar att bygga nya bostäder ska kunna sköta planeringsarbetet mer effektivt. Bland annat ska kommunerna tidigt i planeringen kunna få besked från länsstyrelsen om vad staten anser om det planerade byggandet. På så vis minskar risken för att kommunerna lägger tid på planering i onödan. Beslut som rör detaljplaner ska kunna delegeras från kommunfullmäktige till kommunstyrelse eller byggnadsnämnden. Då blir handläggningstiden kortare och kostnaden kan bli mindre. Fler åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. För privatpersoner handlar det till exempel om att bygga en balkong eller burspråk i en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen vill se högre straff för inbrottsstölder (JuU13) 

Brottslingar som på ett systematiskt sätt skickar ut ett stort antal bluffakturor ska i högre utsträckning kunna straffas. Regeringen har föreslagit straffrättsliga ändringar som ska göra det möjligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget går också ut på att straffskalor och beteckningar ändras på en del brott, bland annat ska snatteri framöver rubriceras som ringa stöld. Dessa förändringar ska börja gälla den 1 juli 2017.
Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Den första uppmaningen går ut på att inbrottsstöld med ett minimistraff om fängelse i ett år borde införas som en ny brottsrubricering. Riksdagen uppmanade regeringen att lämna förslag i frågan senast den 1 april 2018.
Det andra tillkännagivandet handlar om att upprepade stölder borde ses i ett större sammanhang. Riksdagen tycker att det är nödvändigt att se med större allvar på denna typ av brottslighet. Straffen borde i större utsträckning än i dag stå i proportion till den samlade brottsligheten. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen.

Polisen ska samarbeta mer med andra stater kring terrorism (JuU27) 

Den svenska polisen ska på ett djupare sätt kunna samarbeta med utländska myndigheter när det gäller bekämpande av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.
Beslutet innebär att de två EU-besluten, Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet, införlivas i svensk lag på ett mer heltäckande sätt.
Förändringen innebär att den svenska polisen ska kunna hjälpa andra stater vid en förfrågan eller själva be om hjälp från andra stater. Polisen ska bara få begära hjälp om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Utländska tjänstemän ska då tillfälligt kunna få polisiära befogenheter i Sverige och ledas av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.
Lagen och lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017.

Reglerna för när kroppsbesiktning får göras förtydligas (JuU29) 

Det ska bli tydligare när en kroppsbesiktning ska kunna göras för att reda ut hur gammal en person som är misstänkt för brott är. Vid en kroppsbesiktning undersöks kroppen in- och utvärtes och prov kan tas från personen. Enligt förslaget ska en kroppsbesiktning kunna göras om åldern har betydelse för påföljden. Det kan exempelvis handla om att avgöra om den misstänkte är straffmyndig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.

Effektivare behandling av personuppgifter i tullen (SkU28) 

Tullverket ska få bättre möjligheter att behandla personuppgifter på ett effektivt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet. Myndigheten ska få lagliga förutsättningar att utnyttja informationsteknik som gör det möjligt att samla in stora mängder information. Det kan till exempel gälla uppgifter om misstänkta vittnen. Samtidigt ska den personliga integriteten hos den misstänkte värnas. Den som är personuppgiftsansvarig ska inte ha någon kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.
Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag skattebrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU29.

Ja till ny lag om skattebrott (SkU29) 

Skatteverket ska i en del fall hjälpa brottsbekämpande myndigheter att förebygga brottslighet. Nu ändras reglerna för hur Skatteverket ska behandla personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten. Det görs också ett tillägg i lagen om att bedrägeribrott ska ingå i de brott som Skatteverket ska hjälpa till med att förebygga och upptäcka. Det om bedrägeribrotten har koppling till Skatteverkets verksamhet.
Syftet med förändringarna är att ge Skatteverket bättre förutsättningar att jobba mer effektivt med den brottsbekämpande verksamheten, samtidigt som den enskildes integritet värnas. Förändringen ska också underlätta samarbetet med andra myndigheter.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen, skattebrottsdatalagen, och lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.
Riksdagen har samtidigt beslutat att säga ja till regeringens förslag om en ny tullbrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU28.

Sänkt energiskatt för den som producerar egen förnybar el (SkU30) 

Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.
Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.

Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks (SkU31) 

Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringen ska ske stegvis och bygger på den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Med termisk effekt menas kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. Skatten på termisk effekt baseras på hur stor effekt kärnkraftsreaktorerna har. Men nu avvecklas alltså skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Avvecklingen ska ske under en tvåårsperiod. Fastighetsskatten för vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod.
Dessa två skattesänkningar ska finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. Höjningen ska ske i två steg.
Beskattningsändringarna är nödvändiga för att energiöverenskommelsen ska kunna genomföras. Förändringarna påbörjas under 2017.

Nya regler om e-cigaretter (SoU17) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regler som rör elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. De nya reglerna anpassar svensk lag till EU:s regler på området.
Reglerna innebär bland annat att tillverkare och importörer måste göra en produktanmälan av de e-cigaretter och påfyllningsbehållare som de kommer att göra tillgängliga på den svenska marknaden. Tillverkare och leverantörer blir ansvariga för att produkterna uppfyller kraven på innehåll och utformning samt att förpackningarna innehåller informationsblad, innehållsdeklaration och hälsovarning. Dessutom införs begränsningar för att göra reklam för e-cigaretter och påfyllningsbehållare.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Ja till lagförändringar om statligt tandvårdsstöd (SoU20) 

Försäkringskassan ska i större utsträckning kunna hålla inne utbetalningar av statligt tandvårdsstöd till en vårdgivare som inte lämnat tillräckliga upplysningar i ärendet. Försäkringskassan kan redan i dag hålla in med ersättning på detta sätt, men nu får de göra detta i fler fall.
I dag kan Försäkringskassan bestämma att en vårdgivare alltid ska begära förhandsprövning hos Försäkringskassan för att få ersättning för vissa tandvårdsåtgärder. Problemet med denna sanktion är att den är väldigt resurskrävande vilket inneburit att Försäkringskassan ytterst sällan använt denna sanktion mot någon vårdgivare. Därför ändras nu detta till att Försäkringskassans beslut om förhandsprövning får begränsas till en specifik tandläkare eller tandhygienist, en viss mottagning eller en viss åtgärd.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen har behandlat frågor om mänskliga rättigheter och demokrati (UU15) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete

Nu passar det att tala om kommunala självstyret






Ja nu talar man om kommunala självstyret, för att det passar. Tänk att aldrig få sluta vara besviken över bristen på konsekvens och tydlighet om vart politiken vill föra välfärdsfrågorna.
Överföra universitetssjukhusens uppgifter till privata utförare? Hur tänker man?
Vet ni vad, jag tror att den ohämmade övergången från solidariskt inflytande till utförande av välfärdstjänster i extern regi har att göra med politikers tillkortakommanden i fråga om styrning


logotyp: Sveriges riksdag
18 maj 2017

Aktuellt

Nej till regeringens förslag om universitetssjukhusen

Socialutskottet säger nej till regeringens förslag om att ta bort landstingens möjlighet att kunna överlämna vård som ges vid universitetssjukhus till andra utförare. Utskottet säger också nej till förslaget att regeringen får rätt att bestämma vilka sjukhus som ska anses som universitetssjukhus. S, MP och V reserverar sig och vill i stället att utskottet säger ja till regeringens förslag.
Landstingen har det huvudsakliga ansvaret för att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt befolkningen. De kan själva välja att erbjuda vård i egen regi eller att överlämna viss vård exempelvis till privata vårdgivare. I dag är vården på universitetssjukhusen landstingsdriven.

Universitetssjukhusens vårduppgifter

Regeringen har lämnat förslag på lagändringar som ska ta bort möjligheten för landstingen att överlämna universitetssjukhusens vårduppgifter till andra vårdgivare. Eftersom universitetssjukhusen har en central och ledande roll för hälso- och sjukvården i hela landet anser regeringen att det är viktigt att de hålls samman inom landstingen. Regeringen vill med sitt förslag undvika att enskilda landsting överlämnar vårduppgifter som är av strategisk betydelse för andra landsting och för hälso- och sjukvårdens utveckling.
Regeringen har också föreslagit att den får rätt att bestämma vilka sjukhus som ska anses vara universitetssjukhus eftersom det inte är reglerat i någon lag i dag.

Kan få negativa konsekvenser

Socialutskottet instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att fortsätta att förbättra vårdens kvalitet, liksom att universitetssjukhusen har en ledande roll inom den medicinska utvecklingen. Utskottet tycker dock att regeringens förslag kan få negativa konsekvenser för vårdens utveckling. Sjukvården står under ständig utveckling och de åkommor som i dag kräver tillgång till universitetssjukhusens avancerade vård kanske inte behöver göra det i framtiden. Socialutskottet understryker också att det i dag inte finns förslag om att ett landsting skulle lämna över vård från ett universitetssjukhus till en annan vårdgivare. I och med detta föreslår socialutskottet att riksdagen ska säga nej till regeringens förslag.
Utskottet tycker inte heller att regeringen ska få bestämma vilka sjukhus som är att anse som universitetssjukhus. Förslaget innebär en alltför betydande inskränkning i det kommunala självstyret.

S, MP och V håller inte med

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag. De delar regeringens uppfattning om vilka åtgärder som bör genomföras

Riksda´n 18 maj


logotyp: Sveriges riksdag
18 maj 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 18 maj

Nej till motioner om försvarsmaktens personal (FöU4)
Nej till motioner om spel- och folkbildningsfrågor (KrU6)
Myndighet ska specificera krav för vissa spritproducenter (MJU21)

Nej till motioner om försvarsmaktens personal (FöU4)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.

Nej till motioner om spel- och folkbildningsfrågor (KrU6) 

Riksdagen sa nej till motioner om spel och folkbildningsfrågor. Motionsförslagen handlade bland annat om reglering av spelmarknaden, stödet till folkbildning och enklare tolkutbildning. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Myndighet ska specificera krav för vissa spritproducenter (MJU21) 

Det finns i EU gemensamma regler för spritdrycker, bland annat skydd av geografiska spritbeteckningar. Syftet med reglerna är främst att säkerställa ett högt konsumentskydd och att främja en sund konkurrens på marknaden. Sedan EU-inträdet har Sverige tre skyddade geografiska spritbeteckningar: svensk vodka, svensk akvavit och svensk punsch.
Regeringen vill göra en ändring i lagen som innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ska få rätt att specificera vilka krav som en producent ska uppfylla för att få använda de svenska spritbeteckningarna.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.

Ett steg framåt för Assange?

Tjejerna bjöd hem Assange för att övernatta. Nu är det inte säkert att det som skedde på natten kan komma att ses som våldtäkt.