lördag 10 december 2016

Partier man vanligtvis inte sympatiserar med kan ha kloka synpunkter

Förslag i en viss riksdagsmotion. Jag kan inte låta bli att återge. Tänkvärda och kloka
V - motion
Gemensam säkerhet tillsammans med andra 27 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma under mandatperioden med konkreta och kostnadsberäknade förslag på hur man avser att förbättra skyddet av samhällsviktiga funktioner och tillkännager detta för regeringen. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör prioritera arbetet med att förebygga väpnade konflikter i högre utsträckning och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i syfte att konkretisera arbetet med att förebygga väpnade internationella konflikter bör V282 3 upprätta en heltäckande handlingsplan för ändamålet samt återkomma med ett förslag på hur arbetet ska organiseras på ett mer effektivt sätt och tillkännager detta för regeringen. 4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen regelbundet bör utarbeta en regeringsskrivelse om arbetet med att förebygga väpnade konflikter som både utvärderar tidigare insatser och diskuterar framtida prioriteringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. 5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för ökade diplomatiska kontakter i syfte att motverka internationella spänningar och tillkännager detta för regeringen. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett nationellt vapenembargo mot Saudiarabien och verka inom EU för att unionen inför ett liknande embargo, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. 7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på nytt regelverk för svensk vapenexport senast vid årsskiftet 2017/2018 och tillkännager detta för regeringen. 8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att öka stödet till folk till folk-samarbetet med Ryssland och tillkännager detta för regeringen. 9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att visumtvånget för ryska medborgare bör avvecklas för turister och studenter samt företrädare för civila samhället och tillkännager detta för regeringen. 10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att civila och militära insatser alltid bör hållas separerade när det gäller personal, materiel och ekonomiska resurser i internationella insatser och tillkännager detta för regeringen. 11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige både i EU och i FN ska arbeta för en global nedrustning och tillkännager detta för regeringen. 12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör spela en aktivare roll i syfte att skapa ett ökat samarbete runt Östersjön och tillkännager detta för regeringen. 13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tillsammans med grannländerna bör arbeta för ett utökat utrymme för spaningsflygningar i närområdet och tillkännager detta för regeringen. V282 4 14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska institutet bör få ett särskilt uppdrag att arbeta för att främja en säkerhetsgemenskap och en demokratisk utveckling i Ryssland och tillkännager detta för regeringen. 15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att särskilt arbeta för ett ökat internationellt forskningsutbyte kring säkerhetspolitiska frågor och fredsfrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen. 16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör sätta upp mål och delmål för att inom sex år nå målet att 40 procent av deltagarna vid fredsbevarande insatser ska vara kvinnor och tillkännager detta för regeringen. 17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en särskild svensk ambassadör bör tillsättas för att stärka det svenska arbetet med att implementera resolution 1325 och tillkännager detta för regeringen. 18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakt med berörda myndigheter bör säkerställa att det finns tillgänglig information och nödvändiga rutiner för att möjliggöra uppgiftslämnande gällande sexuellt våld, sexuella trakasserier eller liknande missförhållanden för anställda inom Försvarsmakten oavsett arbetsplats och tillkännager detta för regeringen. 19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen årligen till riksdagen bör redovisa arbetet med att implementera FN:s resolution 1325 och tillkännager detta för regeringen. 20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser ska ha en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325 och tillkännager detta för regeringen. 21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, skaffar sig den kompetens som krävs för att kunna utreda misstankar om sexuellt våld och avsätter tillräckligt med resurser för att samla in bevis, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. 22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att alla internationella insatser arbetar förebyggande för att motverka sexualiserat våld och övergrepp gentemot civilbefolkningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. 23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fredsskapande, fredsbevarande och fredsfrämjande åtgärder enbart ska ske på FN:s uppdrag eller annan folkrättslig grund och tillkännager detta för regeringen. V282 5 24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta en mer aktiv del i och högre prioritera arbetet i OSSE och tillkännager detta för regeringen. 25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör avbryta allt samarbete som bidrar till militariseringen av EU och tillkännager detta för regeringen. 26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör motsätta sig alla riktlinjer eller regelverk inom EU som kan leda till att vår möjlighet att reglera vapenhandeln begränsas och tillkännager detta för regeringen. 27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör lämna Europeiska försvarsbyrån och tillkännager detta för regeringen. 28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte bör inleda några förhandlingar eller vidta andra åtgärder i syfte att ansöka om medlemskap i Nato och tillkännager detta för regeringen. 29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör avstå från att delta i Natoledda internationella insatser som inte bidrar till fred, utveckling och säkerhet för civilbefolkningen och tillkännager detta för regeringen. 30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör lämna Natos reservstyrka Response Forces Pool och i stället söka andra samarbeten, främst med de nordiska länderna, och tillkännager detta för regeringen. 31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör riva upp samförståndsavtalet om värdlandsstöd med Nato och tillkännager detta för regeringen. 32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska representationen på Natos högkvarter omgående bör avvecklas och tillkännager detta för regeringen. 33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör lämna Partnerskap för fred och tillkännager detta för regeringen. 34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör avbryta de samarbeten som finns med Nato Stratcom och att regeringen bör avstå från att söka svenskt medlemskap i centret och tillkännager detta för regeringen

fredag 9 december 2016

Trafikutskottet oenigt om infrastruktursatsningar

Ja till infrastruktursatsningar men mer globalt samarbete om utsläpp

Publicerad: 6 december 2016 klockan 10.11
622,5 miljarder kronor ska gå till satsningar på den statliga transportinfrastrukturen under perioden 2018-2029. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen uppmanar regeringen att driva på för gemensamma internationella lösningar så att luftfarten och sjöfarten kan bära sina klimatkostnader. Den uppmaningen är ett av fem tillkännagivanden som utskottet nu föreslår.
Utskottet anser att regeringen, istället för att införa en nationell flygskatt, ska jobba för att få till fler globala lösningar där flyget och sjöfarten på olika sätt kan kompensera för sina utsläpp och sin klimatpåverkan. Trafikutskottet vill därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att driva på för fler internationella lösningar när det gäller utsläpp och klimatpåverkan.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller inte med utskottsmajoriteten och reserverar sig därför mot förslaget.

Tågtrafiken bör bli mindre sårbar

En stor andel av alla de transporter som sker i Sverige innehåller gods som ofta har sin slutdestination utomlands. Sveriges välstånd bygger till stor del på export av varor och tjänster och dessutom jobbar många svenskar i Danmark eller Norge, men bor i Sverige. Trafikutskottet anser därför att det är mycket viktigt att väg- och tågtrafiken fungerar på båda sidor av gränsen. För att minska negativa konsekvenser av oförutsedda händelser i transportsystemet borde regeringen ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik. Det anser utskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande med denna uppmaning till regeringen.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller med majoriteten om att det är viktigt att den gränsöverskridande trafiken fungerar bra, de tre partierna tycker dock inte ett tillkännagivande behövs. S, MP och V reserverar sig därför mot förslaget i en reservation.

Sverige bör samverka kring ERTMS

European Rail Traffic Management System, ERTMS, är ett EU-gemensamt signalsystem för järnvägstrafiken. Signalsystemet ska införas i alla medlemsländer och tanken med systemet är bland annat att underlätta för gränsöverskridande järnvägstrafik.
Utskottet ser positivt på det europeiska signalsystemet ERTMS men oroas över den kritik som finns från järnvägsbranschen om bland annat kostnadsökningar, förseningar och driftproblem. Utskottet vill därför uppmana regeringen att den ser till att det fortsatta införandet av signalsystemet sker i nära samarbete med branschen. Utskottet vill också understryka att införandet av systemet bör göras på ett sätt som minimerar risken för bland annat driftstörningar. Trafikutskottet tycker också att det är viktigt att införandet av det gemensamma signalsystemet samordnas med våra nordiska grannländer, men även med länder i övriga Europa såsom Tyskland. Utskottet föreslår därför att riksdagen, i ett tillkännagivande, uppmanar regeringen att jobba för detta.
Sverigedemokraterna och Liberalerna håller inte med utskottsmajoriteten och reserverar sig därför mot förslaget.

Regionala flygplatser bör värnas mer

Regeringskansliet jobbar för närvarande med att ta fram en ny nationell flygstrategi. Trafikutskottet vill att regeringen i flygstrategin ska ta särskild hänsyn till de regionala icke-statliga flygplatserna. Utskottet betonar att de regionala flygplatserna spelar en mycket betydelsefull roll i det svenska transportsystemet då Sverige är ett glest befolkat land med stora avstånd. Utskottet anser att det är angeläget att regeringen tar hänsyn till de problem som de regionala flygplatserna upplever, när den nationella flygstrategin ska tas fram. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tycker inte ett tillkännagivande som detta behövs och reserverar sig därför mot förslaget i en reservation.

Trafikverket bör uppmanas till mer analys vid upphandlingar

Det femte tillkännagivandet handlar om Trafikverkets beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg. När Trafikverket ska ta beslut i dessa frågor tycker utskottet att verket bör göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation. Regeringen borde ge Trafikverket i uppdrag att göra sådana breda analyser. Trafikutskottet föreslår att riksdagen tillkännager även detta för regeringen.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller inte med utskottsmajoriteten och reserverar sig därför mot förslaget.

Ja till regeringsförslag om infrastruktursatsningar

Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger ja till regeringens förslag om satsningar inom den statliga transportinfrastrukturen. Regeringen har föreslagit att 622,5 miljarder kronor ska användas för olika åtgärder i transportinfrastrukturen under perioden 2018- 2029. 125 miljarder kronor av de pengarna ska gå till drift, underhåll och återinvestering i statliga järnvägar, 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Utskottet anser att regeringens förslag innebär en kraftigt ökad och angelägen satsning på infrastruktur som kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Samtidigt har regeringen även föreslagit att 52 miljarder kronor ska gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till även detta förslag.
Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna föreslår andra ekonomiska ramar eller prioriteringsområden och reserverar sig därför mot förslaget.

Stadsspårväg i Uppsala


Uppsala kommun

Systemvalsstudie pekar på behov av spårväg på lång sikt

Uppsala kommun - 2016-12-08 13:30 CET
Uppsala kommun och landstinget i Uppsala län presenterade torsdag 8 december en oberoende studie över framtidens kollektivtrafik. Studien förordar stadsspårväg med hänvisning till långsiktig hållbarhet. Uppsala behöver ett nytt, kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem som är hållbart på långsikt.
Behovet av ett nytt kollektivtrafiksystem i centrala Uppsala är stort. En viktig parameter i beslutet är, utöver hållbarhet på lång sikt och den stora ekonomiska investeringen, stabilitet för både bostadsbyggande och verksamhetsetablering.
Den nu framtagna studien ligger till grund för de beslut som ska fattas i landstinget och i kommunen gällande vilket kollektivtrafikslag Uppsala ska ha i framtiden. De två trafikslag det står mellan är stadsspårväg och Bus Rapid Transit, BRT.
– BRT är billigare och klarar de behov av kapacitet som vi har fram till cirka år 2030. Därefter kommer det inte klara av det ökade antalet resenärer. Det gör däremot stadsspårväg, men det är samtidigt en mer kostsam investering i dagsläget, sa Erik Pelling(S), ordförande i kommunstyrelsens mark- och exploateringsutskott på pressträffen.
Den beräknade totalkostnaden för stadsspårväg uppgår till ca 7,2 miljarder över 60 år och för BRT 5,8 miljarder
– Det handlar om stora investeringar i så väl vägar som en väl fungerande vagnpark. När allt är på plats vet vi inte idag. Det är många beslut som ska fattas av både oss och Uppsala kommun, sa Bertil Kinnunen (S), ordförande i kollektivtrafiknämnden.
Oavsett om det blir spårväg eller BRT handlar det om att bygga ut kollektivtrafiken i centrala staden i vad man kallar ”åttan”. En sträcka som går Gränby – Råbyvägen- Gottsunda-Ultuna.
Modern stadsspårväg är integrerad i stadsmiljön och har inte samma barriär som annan spårvagn och byggs ut på många håll i Europa, bland annat i Göteborg och Norrköping. Även i Lund förbereder man just nu för att införa stadsspårväg på en kortare sträcka inom staden.
– Enligt studien är stadspårväg ur ett stadsutvecklingsperspektiv det mest fördelaktiga systemet. Det är pålitligt och kan bidra till regional utveckling och ha en positiv påverkan på markvärden, sa Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör.
Kommunen och landstinget behöver vara överens om vilket system som ska införas och står inför en rad beslut innan vi har BRT eller spårväg. Den 14 december fattar kommunens gatu- och samhällsmiljönämnd beslut om att det så kallade kunskapsspåret, den del av ”åttan” som ska binda samman centrala Uppsala med Ultuna, ska dimensioneras för spårväg.
–Vi tilldelades i somras 120 miljoner i stadsmiljöavtal, och för att vi ska få de pengarna måste vi fatta beslut innan årsskiftet och själva arbetet måste komma igång senast 2018, sa Johan Lundqvist (MP), ordförande i gatu- och samhällsmiljönämnden.
På landsbygden ska även i fortsättningen vanliga bussar användas. Landstinget har som mål att all kollektivtrafik ska vara fossilfri.
Studien har på uppdrag av landstinget Uppsala län och Uppsala kommun tagits fram av det oberoende konsultföretaget WSP

Uppsala naturlig ort för EU-myndighet







Visst känns det naturligt med 

Uppsala i detta sammanhang. Men farhågan är att man eftersträvar att lägga myndigheten i en huvudstad


Uppsala kommun

EU-myndighet kan placeras i Uppsalaregionen

Uppsala kommun - 2016-12-08 10:59 CET
På torsdagens regeringssammanträde beslutar regeringen att aktivt verka för att EU:s läkemedelsmyndighet ska flytta till Stockholm-Uppsalaregionen. Uppsala kommun välkomnar beskedet och har redan börjat undersöka möjligheterna för en eventuell flytt.
– EU:s läkemedelsmyndighet EMA har stor strategisk betydelse för Europas globala konkurrenskraft och en placering i vår region skulle få stor betydelse för att skapa jobb och tillväxt, inte bara för Uppsala och Stockholm utan för hela Sverige, säger Marlene Burwick (S), kommunstyrelsens ordförande.
EU:s läkemedelsmyndighet EMA (European Medicines Agency) ligger idag i London, men kommer troligen att behöva flytta till ett annat EU-land när Storbritannien lämnar EU. Beslutet om vart myndigheten ska flytta fattas av EU:s ministerråd. Myndigheten har till uppgift att godkänna och övervaka läkemedel inom EU och har över 800 anställda. Dessutom är ett nätverk av 4 500 forskare knutna till myndigheten.
– Stockholm-Uppsalaregionen har redan ett väl utvecklat kluster inom läkemedelssektorn. Här finns bland annat världsledande kompetens inom biologiska läkemedel, något som EMA kan dra nytta av. Dessutom kan kompetensen som finns bland annat inom svenska Läkemedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt hjälpa till att minimera risken för avbrott och driftstörningar i samband med en flytt, säger Yvonne Näsström, näringslivsdirektör på Uppsala kommun.
Uppsala kommun ingår i en arbetsgrupp tillsammans med företrädare för bland annat länsstyrelsen i Stockholm, Stockholms stad, handelskammaren och Karolinska Institutet för att förbereda och verka för en placering i regionen.
– Vi står redo att ta emot EMA och har många goda argument för en flytt hit. Men konkurrensen från andra länder är stenhård och en placering i Sverige kommer att kräva ett uthålligt och samordnat arbete från alla aktörer, säger Marlene Burwick (S)

Riksda´n 8 december



Sverige ger bistånd med cirka 1% av BNP. Tänk om alla gjorde det.

logotyp: Sveriges riksdag
8 december 2016

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 8 december

Ändrade uppskovsregler vid bostadsaffärer (SkU11)
Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)
Pengar till bistånd (UU2)

Ändrade uppskovsregler vid bostadsaffärer (SkU11) 

Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016 - 30 juni 2020.
Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.
Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Sammanlagt går cirka 17 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Pengarna går bland annat till gårdsstöd (knappt 6,5 miljarder kronor), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3,5 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (drygt 1,8 miljarder).
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att ändra principerna för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av att miljö- och jordbruksutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för vissa delar av utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att problemet med en svag koppling mellan resultatredovisningen och målet för utgiftsområdet kvarstår. Det gör att det är svårt att se i vilken grad insatserna har bidragit till att nå det fastställda målet.

Pengar till bistånd (UU2) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen för utgiftsområde 7, internationellt bistånd, ska fördelas. Totalt handlar det om 35 miljarder kronor för 2017.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2017 ska vara 0,99 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 46,1 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.
Regeringen har också lämnat förslag på att den bland annat ska ha rätt att ingå fleråriga ekonomiska avtal inom biståndsverksamheten och att den ska få besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB upp till en viss summa. Riksdagen sa ja till även detta förslag.

Militära insatser, men var finns fredsinitiativen?



Fortsatta svenska militära insatser. Jag söker dagligen efter svenska fredsskapande initiativ, men hittar sällan några. Sverige borde kunna spela en stor roll som alliansfri och fresskapare


logotyp: Sveriges riksdag
8 december 2016

Aktuellt

Fortsatt svenskt deltagande i militära insatser i Irak och Afghanistan

Sverige ska även under 2017 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i norra Irak. Det föreslår ett enigt sammansatt utrikes- och försvarsutskott. Utskottet håller dock inte med regeringen om att det geografiska operationsområdet kan utvidgas. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger ja till att Sverige fortsatt deltar i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan.
I juni 2015 bestämde riksdagen att Sverige på irakisk inbjudan skulle delta i den militära utbildningsinsats som nu pågår i norra Irak. Insatsen genomförs inom ramen den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Förra året ställde Sverige en väpnad styrka bestående av högst 120 personer till förfogande för insatsen i norra Irak. Regeringen har föreslagit att styrkan ska kunna utbilda irakiska försvarsstyrkor där behov finns inom hela Iraks territorium och att insatsen utökas till högst 220 personer.

Svenska styrkans storlek

Utskottets förslag innebär att den svenska styrkan på plats i norra Irak ska bestå av högst 70 personer. Den svenska styrkan ska utbilda irakiska försvarsstyrkor i norra Irak. Syftet är att stärka det irakiska försvarets förmåga att stå emot Daesh. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Utskottet vill att riksdagen godkänner att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till den 31 december 2017. Det sammansatta utskottet säger alltså ja till att utöka styrkebidraget.
Sverigedemokraterna håller inte med utskottsmajoriteten om att styrkan i Irak ska utökas. SD reserverar sig därför mot utskottets förslag. Partiet anser att det är tillräckligt att Sverige ställer högst 120 personer till förfogande i norra Irak. SD vill alltså att insatsen ska fortsätta såsom den ser ut i dag.

Geografiskt operationsområde

I regeringens förslag ingår också att den svenska styrkan ska kunna skickas till andra platser i Irak då hjälpbehovet finns över hela landet. Eftersom säkerhetsläget i Irak är mycket utmanande anser utskottet att regeringen måste specificera exakt var styrkorna ska skickas innan riksdagen kan godkänna förslaget. Utskottets förslag till riksdagsbeslut innebär därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hela mandatet för att det ska bli aktuellt att skicka svenska styrkor till en annan plats än norra Irak.
Utskottet säger alltså nej till att insatsens operationsområde breddas.
Utskottet tycker att regeringen ska utvärdera hur insatsen i norra Irak hittills fungerat. Utvärderingen ska sedan rapporteras in till riksdagen. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Förlängning av den svenska insatsen i Afghanistan

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår även att den svenska insatsen i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.
Utskottet konstaterar att den utdragna väpnande konflikten har förvärrats under det senaste året. Utskottet håller med regeringen om att det är viktigt att det internationella samfundet fortsatt stöder och bistår den afghanska regeringen på vägen mot ett stabilt och säkert samhälle.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande till insatsen i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2017.

Regeringen borde sätta upp tydliga mål

Utskottet föreslår också ett tillkännagivande när det gäller insatsen i Afghanistan. Regeringen bör sätta upp tydliga nationella mål för insatsen för att sedan kunna utvärdera det svenska deltagandet. Om regeringen vill förlänga insatsen efter utgången av 2017 bör därför regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om mål för och utvärdering av insatsen. Utskottet föreslår att riksdagen riktar den uppmaningen till regeringen i ett tillkännagivande.

torsdag 8 december 2016

Gängmedlemmar med vapen släpptes

Polisen avväpnade tre medlemmar i ett, så kallat, gäng. Men något straff utdöms inte. Brottet är inte tillräckligt grovt. Om lagen inte ger möjlighet att straffbelägga måste lagen genast ändras.
Det är sådant här som får oss att tappa förtroendet för det samhälle, som ska skydda oss.
Man kan anta att dessa personer, som nu är fria redan har skaffat nya vapen.
Nu måste något hända för att stoppa buset och våldet