torsdag 14 februari 2019

Riksda´n 14 februari

Riksdagsbeslut 14 februari

Skillnaden i kostnader mellan AP-fonderna fortfarande stora under 2017 (FiU6)
Ett flertal av kustbevakningens befogenheter samlas i en ny kustbevakningslag (FöU4)
Styrningen av Riksrevisionen förstärks (KU14)
Kulturarv och digitalisering kan bidra till en mer inkluderande union (KrU6)
Ny lag ska motverka diskriminering vid digital och fysisk handel inom EU (NU6)
Ja till rättelser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SoU16)
Nej till motioner om cykelfrågor (TU6)

Skillnaden i kostnader mellan AP-fonderna fortfarande stora under 2017 (FiU6) 

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2017. Dessutom utvärderas fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och regelefterlevnad.
Fondernas förvaltning under 2017 gav ett resultat på 120 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 90 miljarder kronor.
Fondernas förvaltningskostnader sjönk något under 2017. Finansutskottet konstaterar dock som tidigare att skillnaderna i kostnader mellan fonderna fortfarande är stora.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ett flertal av kustbevakningens befogenheter samlas i en ny kustbevakningslag (FöU4) 

Kustbevakningens arbete inom brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn ska samlas i en och samma lag för att göra reglerna mer lika och lättöverskådliga. Kustbevakningens arbete till sjöss ska också tas till vara på ett bättre sätt genom att myndigheten får ett större ansvar för såväl brottsbekämpning som ordningshållning.
En polis ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål utifrån samma möjligheter som gäller för genomsökning av fordon efter sådana föremål.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna den medför börjar gälla den 1 april 2019.

Styrningen av Riksrevisionen förstärks (KU14) 

Riksdagens styrning av Riksrevisionen förstärks. Riksrevisionens parlamentariska råd byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen och får ett utökat ansvar. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, men har inte befogenhet att fatta beslut. Sådana beslut fattas av konstitutionsutskottet och finansutskottet. Konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i verksamheten. Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad revisor tills en ordinarie väljs.
Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag till lagändringar i stort, med undantag för tre delförslag. De föreslagna ändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Kulturarv och digitalisering kan bidra till en mer inkluderande union (KrU6) 

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en ny europeisk agenda för kultur. Agendan har tre strategiska mål:
Den sociala dimensionen - att ta till vara styrkan hos kulturen för att främja social sammanhållning och välfärd
Den ekonomiska dimensionen - ge stöd till konstarter, kultur och kreativt tänkande inom utbildningar för innovation och sysselsättning
Den externa dimensionen - fokusera på att stärka internationella kulturella förbindelser
Utöver de strategiska målen är kulturarvet och digitalisering två övergripande och prioriterade områden.
Riksdagen välkomnar kommissionens genomlysning av hur kultur kan bidra till samhällsutveckling, social sammanhållning och en mer inkluderande union. Enligt riksdagen är det särskilt viktigt att fokus ligger på kulturarvet och digitalisering. Detta eftersom de temana är viktiga för att lyckas genomföra de tre strategiska målen.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ny lag ska motverka diskriminering vid digital och fysisk handel inom EU (NU6) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om så kallad geoblockering. Geoblockering uppstår bland annat när företagare blockerar eller begränsar åtkomsten till sin näthandel för kunder från andra länder inom EU.
Syftet med EU-reglerna är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förhindra diskriminering som grundar sig på kunders nationalitet vid handel på nätet och i fysiska butiker.
Företagare som bryter mot de nya bestämmelserna ska betala en så kallad sanktionsavgift. Regeringen ska enligt den nya lagen utse en eller flera myndigheter som ska kontrollera att de nya reglerna följs.
Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

Ja till rättelser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SoU16) 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, justeras. Lagändringarna innebär bland annat att några tidigare felaktiga hänvisningar i lagtexten korrigeras. Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla 15 mars 2019.

Nej till motioner om cykelfrågor (TU6) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cykelfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om att ta fram en handlingsplan för ökat cyklande, inrätta ett nationellt cykelkansli, göra ändringar i väglagen för att kunna anlägga cykelvägar och ändra i nuvarande trafikregler för cykling.

Det blir inte bättre. Låt kommunerna ta över


Nu blir jag inte förvånad längre. Regionen ska utarbeta en plan för hållbar ekonomi. Samma visa om och om igen. Nu räcker det med planer. Nu krävs beslut. Jo, ni vet vad som behövs. 

Lägg ner landsting och regioner och låt kommunerna ta över 

 

Uppsnabbat regionfullmäktige 13 februari

I detta nyhetsbrev:

  • Region Uppsala ska ta fram ny ekonomisk plan
  • Svar på interpellation om kostnader för tolkverksamhet
  • Svar på interpellation om inkassoräkningar
  • Svar på interpellation om barns och ungdomars psykiska hälsa
  • Svar på interpellation om hbtq-psykologmottagningen
  • Svar på fråga om åtgärder för att förebygga könsstympning
  • Svar på fråga om konsekvenser av den försenade inflyttningen till ingång 100/101
  • Svar på fråga om reklamkampanj


Region Uppsala ska ta fram ny ekonomisk plan

En ny plan för en långsiktigt hållbar ekonomi ska tas fram av Region Uppsala. Det beslutade regionfullmäktige
Bakgrunden till föreslaget är Region Uppsalas ekonomiska situation, som beskrivs som "svår". Ökade fastighetskostnader, höjda pensionskostnader och en allt äldre och därmed mer vårdkrävande befolkning skapar stora utmaningar under kommande år.
Nettokostnadsutvecklingen under de senaste åren har varit högre jämfört med i övriga regioner med universitetssjukhus. Enligt en ny långtidsprognos kommer det år 2026 att fattas 1,6 miljarder kronor, om ekonomin fortsätter att utvecklas på samma sätt som tidigare.
Regionfullmäktige gav regionstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för en långsiktigt hållbar ekonomi med ett tioårigt perspektiv. Planen ska redovisas vid fullmäktiges sammanträde i september 2019.

Svar på interpellation om kostnader för tolkverksamhet

Simon Alm (SD) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Stefan Olsson (M) om kostnaderna för Region Uppsalas tolkverksamhet. I interpellationen förordas att det är statens uppgift att finansiera extraordinära kostnader för invandring.
Frågor:
Hur mycket brutto och netto har Region Uppsala bekostat tolkverksamheten för mandatperioden 2010–2014? Hur mycket brutto och netto har Region Uppsala bekostat tolkverksamheten för mandatperioden 2014–2018? Anser du att det kan vara lämpligt att Region Uppsala får bättre kostnadsersättning från staten för tolkverksamheten?
Svar:
Region Uppsala bokför alla tolkkostnader på samma konto, oavsett om det är språktolkning eller tolkning för dem med nedsatt hörsel eller syn. Staten ger inte heller regionen ersättning för ökade tolkkostnader med anledning av ökad migration separat. Staten ger ersättning för vård för asylsökande och pengarna kommer i klump. Det är därför inte möjligt att redovisa brutto- och nettokostnader på det sätt som Alm önskar. Det som finns att redovisa är såldes endast den totala summan av tolkkostnader och hur den har förändrats över tid.
Kostnader för tolkning i Region Uppsala 2010–2018:
2010: 15,6 miljoner kronor
2011: 15,4 miljoner kronor
2012: 11,8 miljoner kronor
2013: 12,3 miljoner kronor
2014: 12,2 miljoner kronor
2015: 18,1 miljoner kronor
2016: 30,8 miljoner kronor
2017: 34,2 miljoner kronor
2018: 38,6 miljoner kronor.
Regionen har inte haft en separat redovisning av kostnader för vård av asylsökande respektive bidrag från staten förrän på senare år. Följande siffror finns:
Kostnader och statsbidrag för vård av asylsökande, Region Uppsala:
2016
Bidrag asyl: 41 miljoner kronor
2017
Bidrag asyl: 52 miljoner kronor
2018
Bidrag asyl: 53 miljoner kronor
Kostnader asyl: 73 miljoner kronor.
Värt att notera är att staten ger bidrag för kostnader för asylsökande men inte för all migration till landet. Sverige har invandring även av annan typ än asylsökande.
Slutligen frågar sig Alm om undertecknad anser att det är lämpligt att staten ökar sin ersättning till regionen för kostnaderna för tolkar. Här är mitt svar att det vore välkommet med ökade statsbidrag för detta ändamål eftersom kostnaderna har ökat och migrationspolitiken inte är ett område som regionen bestämmer över.

Svar på interpellation om inkassoräkningar

Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Stefan Olsson (M) om incitament att skicka vidare inkassoräkningar till Kronofogden.
Bakgrunden är ett avtal mellan Sveriges Kommuner och Landsting med inkassoföretaget Intrum, som enligt uppgift innebär att företaget har ett incitament att skicka vidare inkassoräkningar till Kronofogden eftersom man går med förlust på de räkningar som stannar hos företaget. Konsekvensen av detta är att antalet fall hos Kronofogdemyndigheten som kommer från kommuner och landsting har ökat kraftigt. Macdisi framhåller att det inte är önskvärt att regioner och kommuner bidrar till att människor hamnar i skuld hos Kronofogden genom den här typen av avtal.
Fråga: Hur säkerställer vi att Region Uppsala inte bidrar till att människor hamnar i skuld genom liknande incitament?
Svar: Regionen har ett avtal med Visma Collectors AB gällande inkassotjänster. Rutinen för regionen är att när en person inte betalar en faktura i tid skickas en påminnelse efter förfallodatumet. Om vederbörande tio dagar därefter fortfarande inte har betalat skickas fakturan till inkassoföretaget. Om inkassoföretaget inte heller lyckas få personen ifråga att betala skickas ärendet till Kronofogdemyndigheten där man ansöker om ett betalningsförfarande.
Vårt avtal med Visma är konstruerat så att de får betalt redan när de påminner om betalning. Företaget har därför inget särskilt incitament att så snabbt som möjligt få ärendet till Kronofogdemyndigheten, vilket skiljer vårt avtal från det som SKL har förhandlat fram med Intrum.
Sammantaget får man säga att regionen inte har ett system för indrivning av skulder som går till betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten annat än som sista utväg.

Svar på interpellation om barns och ungdomars psykiska hälsa

Johan Sundman (S) ställde en interpellation till regionrådet Björn-Owe Björk (KD) om arbetet med barn och ungdomars psykiska hälsa. I interpellationen tar Sundman upp att det sedan länge är känt att det finns stora problem inom barn- och ungdomspsykiatrin och i arbetet med barns och ungdomars psykiska ohälsa. Detta konstaterades nyligen i en rapport som beställts av regionens revisorer. Brist på personal, resurser och otydlig styrning och ledning anförs som skäl.
Enligt Sundman har regionrådet Björn-Ove Björk i fullmäktige lovat att han skulle "fixa" BUP. I samband med hälso- och sjukvårdsutskottets senaste samman träde fanns en möjlighet att ta första steget, men ärendet drogs bort från dagordningen. Av handlingen framgår att man vill se över vårdkedjan kring barns och ungdomars psykiska hälsa, med ingångsvärdet att skapa en första linjens vård inom ramen för primärvården.
Under föregående mandatperiod har moderaterna föreslagit att barn- och ungdomspsykiatrin i länet ska handlas upp och att vården ska erbjudas av privata utförare.
Frågor: När bedömer du att frågan om BUP:s tillgänglighet är fixad? Innebär inriktningen att skapa en första linjens vård för psykisk hälsa inom primärvården att planerna på att upphandla och därmed privatisera BUP har avförts?
Svar: Den nuvarande situationen är enligt det blågröna styret i Region Uppsala oacceptabel. Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott har därför uppdragit åt hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda och komma med förslag som förbättrar vården på primärvårdsnivån rörande barn och ungas psykiska hälsa. Med detta ingångsvärde ska också en översyn av hela vårdkedjan göras i syfte att öka tillgängligheten till vård. Vidare ska de brister och förslag som påtalats i revisorsgranskningen beaktas och omhändertas.
Uppdraget ska delredovisas i maj och slutredovisas i augusti. Avsikten är att från 1 januari 2020 genomföra nödvändiga förändringar i vårdkedjan för att öka tillgängligheten.
Huruvida det är en lämplig lösning att införa LOV eller att upphandla delar av vården återstår att se. Det viktiga i detta fall är inte driftsformen utan att barn och ungdomar med psykisk ohälsa och sjukdom får den vård och det stöd de behöver.

Svar på interpellation om hbtq-psykologmottagningen

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell (L) om stöd till RFSL Uppsalas hbtq-psykologmottagning. Mottagningen har varit verksam under senare halvan av 2018 med stöd från Region Uppsala, finansierat med medel från staten riktade till brukardelaktighet. Utvärderingen visade på stor efterfrågan på vården som erbjöds och goda resultat, särskilt vad gäller patienternas nöjdhet. RFSL har ansökt hos Region Uppsala om fortsatt stöd men Region Uppsala har inte kunnat lämna besked i tid för att undvika ett avbrott i mottagningens verksamhet. Mottagningen har varit vilande sedan årsskiftet.
Fråga: Håller du med om behovet av riktade hälso- och sjukvårdsinsatser till gruppen hbtq-personer?
Svar: Ja, det finns ett tydligt forskningsunderlag och flertalet rapporter styrker bilden av gruppen hbtq som extra utsatta i frågor kring psykisk hälsa. Gruppen är även identifierad som en riskgrupp i Region Uppsalas suicidpreventiva strategi 2018-2020. Region Uppsala har beslutat att anställa en person som ska utveckla ett likabehandlingsprogram för hela Region Uppsala där en del av programmet motsvarar hbtq-certifieringen som ges av RFSL.
Fråga: Hur ställer du dig till en fortsättning för RFSL Uppsalas hbtq-psykologmottagning?
Svar: Mottagningen har finansierats via statsbidrag. Därför har vi kunnat ha verksamheten utöver det ordinarie arbetet för att åstadkomma likabehandling för hbtq-personer. Möjligheten att fortsätta finansiera med statsbidrag är avhängig överenskommelsen mellan SKL och regeringen och är inget Region Uppsala kan fatta beslut om innan en sådan överenskommelse är på plats. Detta har RFSL Uppsala informerats om.
Region Uppsalas trängda ekonomiska läge har också förmedlats. Region Uppsala har ansvaret för att leverera vård till gruppen hbtq-personer som de kan känna sig trygga att söka. Att lägga ansvaret på RFSL för denna vård vore svårt och sårbart juridiskt. Utan statsbidraget skulle det falla inom ramen för upphandling. Vid en långsiktig satsning skulle även produktionskrav behöva ställas på RFSL:s verksamhet.
I grunden handlar det om en avvägning, att satsa på att vår verksamhet håller måttet eller erbjuda en speciallösning eftersom den inte håller måttet idag. Två personer kan inte lösa alla hbtq-personers hälsoproblem i Region Uppsala, eller ersätta hbtq-kompetens hos personal i hela vårdkedjan. Vi bör därför satsa på att hela vår verksamhet kan bemöta hbtq-personer bra. Det görs mest effektivt genom de utbildningsinsatser som pågår. Vi värderar samarbetet med RFSL, och om det vore möjligt att fortsätta den här verksamheten genom statsbidrag ser vi det som positivt, men i prioriteringen måste vi satsa på att se till att vår verksamhet är tillgänglig för alla.
Region Uppsala måste kunna leverera vård på ett sådant sätt att hbtq-personer känner sig trygga att söka den. Vår bedömning är att vi behöver använda våra medel för att stärka upp dessa kompetenser i kritiska sektorer, som barn- och ungdomspsykiatri och verksamheter som möter unga hbtq-personer, samt egna utbildningsinsatser i likabehandling. Från våren 2019 erbjuds en grundutbildning i likabehandling och under våren kommer det att startas en fördjupande diplomeringsutbildning.
Fråga: När kommer RFSL Uppsala att få besked från Region Uppsala om stöd till hbtq-psykologmottagningen framöver?
Svar: Besked om statsbidrag 2019 har inte kommit ännu och det finns ingen kommunicerad tidsplan från SKL kring när detta kommer att ske.

Svar på fråga om åtgärder för att förebygga könsstympning

Neil Ormerod (V) ställde en fråga till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om åtgärder för att förebygga könsstympning. Frågorna ställs mot bakgrund av ett initiativärende, där vårdstyrelsen beslutade att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att under våren 2018 återkomma med åtgärder hur hälso- och sjukvården i ökad omfattning kan förebygga könsstympning.
Frågor: Hur har det gått med uppdraget att ta fram åtgärder hur hälso- och sjukvården i ökad omfattning kan förebygga könsstympning? När kommer hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma till vårdstyrelsen?
Svar: Jag kan bara beklaga att det har dragit ut på tiden. Frågan handläggs på regionkontoret och jag vet inte varför frågan tagit så lång tid. Vi är eniga om att det här är ett stort problem. Det ligger ett uppdrag som vi kommer att få återrapporterat i april.

Svar på fråga om konsekvenser av den försenade inflyttningen till ingång 100/101

Viktor Waldau (V) ställde en fråga till sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell (L) om konsekvenserna av att inflyttningen till Akademiska sjukhusets nya byggnad, ingång 100/101, har skjutits fram på obestämd tid på grund av upptäckt av legionellabakterier i husets vattenledningar.
Fråga: Har det gjorts någon analys av hur förseningar i ombyggnationen av Akademiska sjukhuset påverkar sjukhusets kapacitet att leverera vård till patienterna, sjukhusets möjlighet att klara en ekonomi i balans och vad gäller personalens arbetsmiljö? Vad är resultatet av denna analys?
Svar:  Det här är en viktig fråga. Det man gör nu är att man sköljer stammarna igen och förväntas få nya vattenprover i mitten av mars. Om proverna är godkända kan flytten gå som planerat. Parallellt pågår ett arbete med att planera för olika scenarier.
Svar: Det här är en viktig fråga. Det man gör nu är att man sköljer stammarna igen och förväntas få nya vattenprover i mitten av mars. Om proverna är godkända kan flytten gå som planerat. Parallellt pågår ett arbete med att planera för olika scenarier.

Svar på fråga om reklamkampanj

Sofia Rogozinska (V) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Stefan Olsson (M) som besvarades av Emilie Orring (M) om Region Uppsalas kampanj om regionens försök att minska på hyrpersonal. Enligt Rogozinska är syftet med kampanjen oklart och budskapet lite märkligt. Det kan uppfattas som att hyrpersonalen sysslar med något annat än vård, alternativt ger en vård som är undermålig.
Frågor: Har det tagits något politiskt beslut om att initiera reklamkampanjen? Vad har kampanjen för syfte?
Svar: Nej, den nuvarande politiska ledningen har inte tagit något beslut om att initiera reklamkampanjen, men den har ju planerats under lång tid, så det är möjligt att den tidigare ledningen har gett sådana direktiv. Syftet är att minska beroendet av inhyrd personal. 


fredag 1 februari 2019

Vårdstyrelsen 1 februari


Uppsnabbat vårdstyrelsen 1 februari

I detta nyhetsbrev:

  • Budgetar för vårdstyrelsens förvaltningar fastställda
  • Vårdstyrelsens arbetsutskott utsett


Budgetar för vårdstyrelsens förvaltningar fastställda

Vårdstyrelsen fastställde budgetarna för Folktandvården och Nära vård och hälsa för 2019.
Vårdstyrelsen gjorde även en justering i vårdstyrelsens verksamhetsuppdrag för 2019-2021, där man tog bort uppdraget att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i större utsträckning ska nyttja vårdgarantienhetens tjänster, i enlighet med ett fullmäktigebeslut.

Vårdstyrelsens arbetsutskott utsett

Vårdstyrelsen valde ledamöter till arbetsutskottet för mandatperioden 2019-2022. I utskottet ingår: Malena Ranch (MP), ordförande, Miriam Eriksson (C), 1:e vice ordförande, Marcus Wennerström (S), 2:e vice ordförande, Anna-Karin Vaz Contreiraz (KD) samt Birgitta Mogård (V).
(SD) yrkade på att en ledamot skulle bytas ut mot en företrädare för (SD). Detta avslogs.

måndag 28 januari 2019

Sjukhusstyrelsen fortsätter att inte ta sitt ansvar

Nu, politiker, måste ni sluta skylla på de anställda. Och vad är sjukhusstyrelsens egen verksamhet? Sjukvården är väl egen verksamhet? Här menar man nog med "egen" nämnd- och förvaltningskostnader. Men benämningen bidrar ytterligare till att för politikerna avsäga sig sitt ansvar. V:s förslag borde man ha tillmötesgått alldenstund man inte fattade andra beslut i syfte att förhindraatt man gör av med mer pengar än men har rätt till


Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 28 januari

I detta nyhetsbrev:

  • Sjukhusstyrelsens budget för 2019 fastställd
  • Sjukhusstyrelsens arbetsutskott utsett


Sjukhusstyrelsens budget för 2019 fastställd

Sjukhusstyrelsen fastställde budgeten för 2019. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet och Lasarettet i Enköping budgeterar nollresultat, medan Akademiska sjukhusets har ett budgeterat underskott på minus 100 miljoner kronor, där man tagit hänsyn till det negativa resultatet för 2018. Akademiska sjukhusets kostnader för lokaler kommer att öka kraftigt under 2019, vilket hänger samman med inflyttningen i den nya vårdbyggnaden, ingång 100/101.
En nyhet är att budgeten för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping från och med 2019 kommer att redovisas fördelad per verksamhetsområde. Syftet med detta är att öka transparensen och underlätta för sjukhusstyrelsen att följa upp förvaltningarnas ekonomiska utveckling.
Sjukhusstyrelsen fastställde även verksamhetsuppdragen för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.
(V) yrkade på att sjukhusstyrelsen skulle informera regionstyrelsen om att styrelsen kommer att ha svårt att uppnå verksamhetsuppdraget med föreslagen budget och att styrelsen skulle föreslå regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige om ett ekonomiskt tillskott på 100 miljoner kronor till sjukhusstyrelsens förvaltningar. Yrkandet avslogs.

Sjukhusstyrelsens arbetsutskott utsett

Sjukhusstyrelsen valde ledamöter till arbetsutskottet för mandatperioden 2019-2022. I utskottet ingår: Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande, Mimmi Westerlund (KD), Johan Sundman (S), Cecilia Linder (M) och Ylva Stadell (S).


Om Uppsnabbat

Du får detta e-postmeddelande eftersom din e-postadress är anmäld som prenumerant på Region Uppsalas nyhetsbrev Uppsnabbat. För att avanmäla dig eller förändra din prenumeration använd dig av formuläret på http://www.lul.se/sv/Landsting--politik/Nyhetsbrev/
Huvudansvarig för Uppsnabbat är Jessica Elgenstierna, jessica.elgenstierna@regionuppsala.se

uppsnabbat@regionuppsala.se

15:58 (37 minuter sedan)
till mig

Uppsnabbat trafik och samhällsutvecklingsnämnden 28 januari

I detta nummer:

  • Budget på drygt två miljarder kronor
  • Ledamöter i arbetsutskottet utsedda



Budget på drygt två miljarder kronor

I december 2018 beslutade regionfullmäktige att anslaget för trafik och samhällsutvecklingsnämnden och dess förvaltning Trafik och samhälle för år 2019 uppgår till 1 091, 3 miljoner kronor. Biljettintäkter och övriga intäkter beräknas uppgå till 1 045 miljoner kronor, vilket ger en total budget på 2 137 miljoner kronor.
Verksamhetens kostnader består i huvudsak av ersättning till de trafikföretag som kör den buss- och tågtrafik som nämnden beställer. Totalt beräknas trafikkostnaderna öka med 71 miljoner kronor och det baseras dels på avtalade index, dels på viss utökning i stadsbusstrafiken i Uppsala.
Totalt beräknas budgeten för Trafik och samhälle resultera i ett nollresultat för år 2019.
Trafik och samhällsutvecklingsnämnden fastställde nu denna budget.

Ledamöter i arbetsutskottet utsedda

Trafik och samhällsutvecklingsnämnden beslutade vid sitt möte vilka ledamöter som ska sitta i nämndens arbetsutskott. Johan Örjes (C) blir ordförande, Jenny Lundström (MP) 1:e vice ordförande och Susanne Eriksson (S) 2:e vice ordförande. Därutöver är Gustaf Hoffstedt (M) och Bengt-Olov Eriksson (S) ledamöter i arbetsutskottet.
(SD) önskade bli adjungerade, ett förslag som röstades ned. (SD) reserverade sig emot beslutet.

torsdag 24 januari 2019

Regionstyrelsemöte med magert innehåll


Regionstyrelsen har sammanträtt, utan att ha uppe kriserna, som Sjukhusstyrelsen 
tis 22 jan. 15:13 (2 dagar sedan)

brottas med.

Uppsnabbat regionstyrelsen 22 januari

I detta nummer:

  • Politisk viljeinriktning för vård av stroke antagen
  • Arbetstidsmodeller ska ses över
  • Bra med långsiktig reglering av forskningsdatabaser


Bra med långsiktig reglering av forskningsdatabaser

Region Uppsala har yttrat sig över remissen Rätt att forska – Långsiktig reglering av forskningsdatabaser (SOU 2018:36).
I betänkandet lämnas förslag till en lag om forskningsdatabaser med syftet att ge bättre förutsättningar för registerbaserad forskning. Här finns även förslag om reglering av ett nationellt biobanksregister, och vad gäller forskningssamarbeten inom EU. Samtidigt ska lagstiftningen ge ett gott skydd för den personliga integriteten.
Region Uppsala är positiv till förslagen, i sitt remissvar. Samtidigt påpekar Region Uppsala att det är viktigt att regeringen i den fortsatta beredningen av ärendet analyserar de kostnader som förslagen kommer att innebära. En sådan analys kommer att bli en bra grund när man sedan ska reglera den statliga ersättningen till regionerna.

Arbetstidsmodeller ska ses över

Vid sitt möte beslutade regionstyrelsen att anmoda sjukhusstyrelsen att se till att Akademiska sjukhuset genomför förändringar i de nuvarande arbetstidsmodellerna, i enlighet med behov som framkommit då dessa modeller analyserats. En redovisning över vidtagna åtgärder ska vara färdig till regionstyrelsens möte den 26 februari.

Politisk viljeinriktning för vård av stroke antagen

Regionstyrelsen antog vid sitt möte en politisk viljeinriktning för vård av stroke. Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (med sju medverkande regioner) stod bakom en rekommendation om att göra just detta.
Syftet är att bidra till en mer likvärdig vård vid stroke. Av stor vikt är också att utveckla samverkan med kommunerna för att säkerställa en tidig och uthållig rehabilitering, när patienten efter sjukhusvård övergår i kommunal vård och omsorg.
En analys som genomförts visar att vården i Region Uppsala för strokepatienter skulle kunna förbättras genom att fler patienter skulle läggas in direkt på särskild strokeenhet, att fler skulle ges tillgång till rehabilitering efter stroke – och att fler rökande patienter skulle sluta röka efter stroke.

Från riksda´n om regeringsbildningen


logotyp: Sveriges riksdag
22 januari 2019

Aktuellt

 

Höstens regeringsbildning klar

Stefan Löfven (S) är ny statsminister i en regering som består av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Själva regeringsskiftet ägde rum måndagen den 21 januari inför statschefen vid en särskild konselj på Kungliga slottet. Tidigare samma dag presenterade Stefan Löfven regeringsförklaringen och anmälde i kammaren vilka ministrar som ingår i den nya regeringen.
Fredagen den 18 januari prövade riksdagen talmannens förslag att utse Stefan Löfven till statsminister. Av riksdagens 349 ledamöter röstade 115 ja och 153 nej. Av ledamöterna var det 77 som avstod från att rösta. Eftersom färre än hälften av ledamöterna, det vill säga färre än 175, röstade nej hade riksdagen godkänt talmannens förslag.
Voteringsprotokoll(pdf, 1 MB)

Regeringsförklaring och skifteskonselj

Regeringsskiftet ägde rum vid en särskild konselj på slottet måndagen den 21 januari där kungen var ordförande. Kronprinsessan, talman Andreas Norlén och den nya regeringen deltog. Vid konseljen redogjorde talmannen för regeringsbildningsprocessen och riksdagens beslut. Därefter konstaterade kungen att regeringsskiftet ägt rum. Därmed är talmannens arbete med regeringsbildningen avslutat.
- Ett unikt stycke svensk politisk historia har skrivits sedan valet i höstas. Regeringsbildningen har med svenska mått mätt varit rekordlång. Jag kan nu konstatera att den processen är avslutad, Sverige har fått en regering och det vanliga parlamentariska arbetet fortsätter i riksdagen, säger talman Andreas Norlén.
Regeringsförklaringen på regeringens webbplats 
Riksdagen i bilder: Sverige har fått en ny regering 

Ny regering

Tidigare samma dag presenterade den nya statsministern huvuddragen i regeringens politik, regeringsförklaringen, i riksdagen. Statsministern anmälde även de övriga ministrarna till riksdagen. Ministrarna representerar Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Sveriges nya regering på regeringens webbplats 

Första partiledardebatten

En partiledardebatt hålls den 30 januari. Då får partiledarna för alla riksdagspartierna chansen att argumentera för den politik de vill föra.

Bakgrund

Riksdagsvalet ägde rum den 9 september 2018. Den 25 september hölls en statsministeromröstning i riksdagens kammare. Resultatet visade att Stefan Löfven inte hade tillräckligt stöd i den nyvalda riksdagen eftersom fler än hälften av riksdagens ledamöter röstade emot honom. Till dess att den nya regeringen tillträdde ledde Stefan Löfven en övergångsregering.

Riksdagen valde talman

Valet av talman Andreas Norlén blev klart den 24 september genom val i riksdagen. Talmannen påbörjade omedelbart därefter sitt arbete med att ta fram ett förslag till statsminister.

Riksdagen sa ja till Stefan Löfven

Totalt har riksdagen under hösten prövat tre förslag till statsminister som talmannen har lämnat: Ulf Kristersson (M) den 14 november, Stefan Löfven (S) den 14 december och återigen Stefan Löfven den 18 januari. Talmannens två första förslag förkastades av riksdagen. Den tredje prövningen resulterade i att Stefan Löfven valdes till statsminister eftersom färre än hälften av ledamöterna, det vill säga färre än 175, röstade emot förslaget.
Så bildas en ny regering 
Mer om valet 2018 

Sändningar

Prövningen av senaste förslaget till statsminister, regeringsförklaringen, anmälan om vilka ministrar som ska ingå i regeringen och ett flertal pressträffar och val till utskott med mera går att se i efterhand via webb-tv. Regeringsförklaringen tolkades till teckenspråk och engelska