Från riksda´n 27 september

	Kommunerna visade positiv utveckling meddelas från riksda´n. man avser ekonomin. Positiv utveckling generellt, som man skriver är något helt annat. Övriga frågor den 27:e, viktiga även dessa, men besluten talar för sig själva 27 september 2017
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 27 september • Kommunerna visade positiv utveckling under 2016 (FiU8) • Beredskapen inför brexit-omröstningen har granskats (FiU12) • Utsläpp från drivmedel ska minskas (MJU4) • Polisen får tydligare befogenheter när de genomför beslut om avvisning eller utvisning (SfU5) • Ideella föreningar och trossamfund får tydligare skatteregler (SkU2) • Personuppgifter i receptregistret får användas i uppföljningssyfte (SoU2)
	Kommunerna visade positiv utveckling under 2016 (FiU8)  Majoriteten av Sveriges kommuner och landsting redovisade positiva resultat under 2016. Det framgår av regeringens skrivelse som har behandlats av riksdagen. Skrivelsen utkommer en gång per år och är en redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn. Det var 98 procent av kommunerna och 85 procent av landstingen som redovisade positiva resultat 2016, det är en ökning jämfört med 2015. Kommunernas intäkter ökade med 12,5 procent vilket också är en kraftig ökning i jämförelse med tidigare år. Det beror främst på: • Ökade statliga ersättningar relaterade till migration. • Satsningar inom utbildningsområdet. • Ett extra statsbidrag för att stärka hälso- och sjukvården. • Försäljningar av fastigheter. Det som redovisas i skrivelsen finns till stor del också med i budgetpropositionen. Riksdagen anser att riksdagen bör se över att i framtiden ta bort skrivelsen och istället utveckla den redovisning som redan finns i budgetpropositionen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Beredskapen inför brexit-omröstningen har granskats (FiU12)  Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexit-omröstningen. Riksrevisionen konstaterar att regering, myndigheter och Riksbanken förberedde sig i en rimlig omfattning och att krisberedskapen var god inför den brittiska folkomröstningen. Riksrevisionen ger dock två rekommendationer: • Myndigheter som ska värna om den finansiella stabiliteten bör upprätta styrdokument eller motsvarande vägledningar för att snabbt kunna ställa om från normal verksamhet till krisberedskap. • Myndigheterna bör göra utvärderingar av krisförberedelser och krishantering för att kunna uppdatera relevanta styrdokument om det behövs. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Utsläpp från drivmedel ska minskas (MJU4)  Leverantörer av vissa drivmedel kommer att behöva minska de växthusgasutsläpp som drivmedlen orsakar. Utsläppen ska minskas med sex procent jämfört med 2010 och minskningen ska ske senast under 2020. Den leverantör som inte når målet ska betala en utsläppsavgift. Förändringen är en anpassning till EU:s lagstiftning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och att lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.
	Polisen får tydligare befogenheter när de genomför beslut om avvisning eller utvisning (SfU5)  Nu förtydligas Polismyndighetens och Säkerhetspolisens möjligheter att använda tvångsåtgärder när de genomför ett beslut om avvisning eller utvisning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Tidigare har det funnit oklarheter om vilka befogenheter polisen har när de omhändertar utlänningar som ska utvisas eller avvisas. Nu tydliggörs det att polisen har rätt att omhänderta en person om det är nödvändigt för att kunna genomföra en utvisning eller avvisning. I vissa fall ska Säkerhetspolisen kunna ta hand om en utlännings pass eller identitetshandlingar. Dessutom får Polismyndigheten samma förutsättningar som Migrationsverket att ta barn i förvar när det finns ett beslut om avvisning som får genomföras även om det har överklagats. Det ska bara kunna ske i undantagsfall. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2017.
	Ideella föreningar och trossamfund får tydligare skatteregler (SkU2)  Ideella föreningar och trossamfund ska inte behöva betala skatt för inkomster som de får när de överlåter rättigheter. Det kan till exempel vara när en förening låter ett företag använda föreningens klubbmärke i sin egen marknadsföring för att visa att de stöttar deras verksamhet. Dessutom förtydligas bestämmelserna för när kollektivavtalsstiftelser, som till exempel trygghetsstiftelser, ska betala skatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.
	Personuppgifter i receptregistret får användas i uppföljningssyfte (SoU2)  Personuppgifterna i receptregistret ska få användas för fler ändamål än i dag. Syftet med förändringen är bland annat att myndigheter på ett bättre sätt ska kunna följa upp användningen av läkemedel. Dessutom ska det finnas information i receptregistret om varför en patient fått ett läkemedel utskrivet. I dag får personuppgifter i receptregistret bara användas om det behövs för epidemiologiska undersökningar, forskning och statistik. Framöver ska personuppgifterna också få användas för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen vill också att regeringen ska skynda på arbetet med att ta fram en nationell läkemedelslista. Det övergripande målet med en nationell läkemedelslista är att skapa en samlad bild av en patients läkemedelsbehandling. Riksdagen uppmanar, i ett tillkännagivande, regeringen till att snabba på arbetet med läkemedelslistan