Från riksda´n 7 november

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 7 november • Sverige godkänner ILO-konvention om arbetsvillkor för hushållsarbetare (AU3) • Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbades av sommarens torka (FiU8) • Riksrevisionens årliga rapport har granskats (FiU9) • Nya lagar om personuppgiftsbehandling ska komplettera brottsdatalagen (JuU3) • Riksdagsstyrelsen bör se över Riksrevisionens organisation (KU6) • Skrivelse om politik för civilsamhället har granskats (KrU3) • Regeringens kulturarbete har granskats (KrU4) • Modernare regler om varumärken och en ny lag om företagsnamn (NU5) • Kommuners möjlighet att inrätta trygghetsboende för äldre förtydligas (SoU4)
	Sverige godkänner ILO-konvention om arbetsvillkor för hushållsarbetare (AU3)  Riksdagen har godkänt FN:s internationella arbetsorganisations, ILO, konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. Med en hushållsarbetare avses en arbetstagare som är anställd för att arbeta i någons hushåll. Sverige lever redan upp till konventionen för hushållsarbetare i allmänhet. Det gäller exempelvis hemtjänstpersonal och anställda i så kallade hemserviceföretag. Arbetstagare som arbetar i sin arbetsgivares hushåll omfattas av en särskild lag. Den behöver ändras för att Sverige ska ha genomfört konventionen. Ändringarna handlar om att personer som arbetar hemma hos sin arbetsgivare ska få rätt till skriftlig information om sina anställningsvillkor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om husligt arbete. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.
	Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbades av sommarens torka (FiU8)  Djurägare inom lantbruket som har nötdjur eller får och som drabbades av torkan under sommaren 2018 får ett särskilt stöd. Vidare satsas extra pengar på att tillfälligt sänka avgifterna för den offentliga kontroll som görs vid slakterier i Sverige. Åtgärderna ska minska de ekonomiska konsekvenserna för lantbruket av den svåra torka som rådde under våren och sommaren år 2018. Förslagen innebär att det görs en extra ändring i statsbudgeten för år 2018. Medlen i statens budget för 2018 ökar med 460 miljoner kronor. Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns sparande försvagas då med samma belopp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Riksrevisionens årliga rapport har granskats (FiU9)  Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2018. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 33 granskningsrapporter som publicerats under 2017. Riksdagen konstaterar att vissa iakttagelser återkommer år från år i Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen noterar också att riksrevisorerna även lyfter fram positiva iakttagelser, till exempel vad gäller makrotillsynen i det finansiella systemet. Riksdagen välkomnar den omgörning av den årliga rapporten som gjorts sedan förra året, rapporten lyfter numera fram de viktigaste iakttagelserna på ett tydligare sätt än tidigare. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Nya lagar om personuppgiftsbehandling ska komplettera brottsdatalagen (JuU3)  Det införs mer detaljerade lagar om personuppgiftsbehandling för bland annat polisen, Tullverket och Skatteverket. Lagarna ska gälla utöver brottsdatalagen, som innehåller övergripande regler om detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya lagarna, registerförfattningarna, ska bara innehålla specifika undantag, avvikelser och preciseringar. De ska ta hänsyn till de olika myndigheternas behov i arbetet med personuppgifter. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ändringar i andra lagar som en följd av de nya bestämmelserna. De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
	Riksdagsstyrelsen bör se över Riksrevisionens organisation (KU6)  Riksdagen uppmanar riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning som utreder Riksrevisionens ledningsstruktur. Den parlamentariska utredningen ska belysa för- och nackdelar med olika sätt att organisera Riksrevisionens ledning. Utredningen ska sedan lägga fram ett förslag till hur Riksrevisionens ledning ska vara utformad samt de lagändringar som behövs för att genomföra förslaget. Utredningen bör redovisa sitt uppdrag så att riksdagsstyrelsen kan ta fram ett förslag som kan behandlas i riksdagen under hösten 2019. KU:s förslag till tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet självt som tagit initiativ till förslaget, och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från en riksdagsledamot.
	Skrivelse om politik för civilsamhället har granskats (KrU3)  Riksdagen har granskat en skrivelse om regeringens politik för långsiktighet och oberoende för det civila samhället. Skrivelsen beskriver regeringens politik under mandatperioden 2014-2018 för mer långsiktiga och stabila villkor för det civila samhället. Bland annat har regeringen infört nya metoder och strukturer för att stärka dialogen mellan regeringen och det civila samhället. Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen säger samtidigt nej till 13 förslag i en följdmotion.
	Regeringens kulturarbete har granskats (KrU4)  Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som beskriver hur regeringen arbetet för kultur i hela landet under 2014-2018. I skrivelsen lyfter regeringen bland annat fram: • Kommunala kulturskolor finns i 283 av landets 290 kommuner. Regeringen har infört ett statligt bidrag på totalt 100 miljoner kronor per år som kommuner kan ansöka om för att främja låga avgifter och hög kvalitet i kulturskolorna. • Från och med den 1 januari 2017 har staten ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken. • Kungliga biblioteket har fått i uppdrag att genomföra ett digitalt kompetenslyft för Sveriges bibliotek. • Det har också skapats ett statsbidrag för personalförstärkningar i skolbibliotek. Syftet är att öka skolbibliotekens möjligheter att stötta elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling. • Bokstart är en satsning på små barns språk- och läsutveckling som innebär att bibliotekarier besöker barn och föräldrar i hemmet och även på andra platser, till exempel asylförskolor. Bokstart finns hittills i sju län. • Att konstnärer ska kunna leva på och utveckla sitt konstnärskap är en av de kulturpolitiska prioriteringarna. En utredning som regeringen beställt har nu gett förslag som bland annat syftar till att stärka professionella konstnärers möjligheter att försörja sig. • Regeringen införde fri entré vid vissa statliga museer den 1 februari 2016. Riksdagen ser positivt på det regeringen gjort för att skapa förutsättningar för kultur i hela landet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Modernare regler om varumärken och en ny lag om företagsnamn (NU5)  Lagstiftningen om varumärken ska moderniseras och förenklas. Lagändringarna innebär bland annat att den svenska varumärkeslagstiftningen närmar sig lagstiftningen i andra EU-länder. Den nya lagstiftningen blir också mer teknikneutral när det gäller varumärken. Det ska inte längre krävas att ett tecken kan återges grafiskt för att kunna utgöra ett varumärke. Det gör det lättare att registrera till exempel ljudvarumärken eller varumärken som rör sig. En ny och mer överskådlig lag om företagsnamn ska även ersätta den nuvarande firmalagen. Riksdagen ser positivt på att reglerna för varumärkesskydd anpassas till den tekniska utvecklingen och blir mer lika i EU:s medlemsstater och säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019
	Kommuners möjlighet att inrätta trygghetsboende för äldre förtydligas (SoU4)  Regeringen föreslår ett antal lagändringar som bland annat förtydligar kommuners möjlighet att skapa biståndsbedömt trygghetsboende. Det är en behovsprövad boendeform för äldre människor som känner att det inte är tryggt att bo kvar i sina egna hem men som inte har behov av vård dygnet runt. I ett trygghetsboende ska äldre exempelvis kunna få hemtjänst och eventuellt hemsjukvård samt en möjlighet att bryta ofrivillig ensamhet genom gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till en följdmotion. Lagändringarna börjar gälla den 2 april 2019.