Riksda´n 14 november

	Riksdagsbeslut 14 november • Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FiU15) • Straffet för köp av sexuell handling av barn förstärks (JuU7) • Förlängda möjligheter för migrationsdomstolarna att överlämna mål (JuU11) • Rapport om säkra samlingar på museer har granskats (KrU4) • Skolinspektionen bör prioritera och utveckla uppföljningen av brister i skolor (UbU3)
	Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FiU15)  Regeringen har föreslagit att EU:s så kallade femte penningtvättsdirektiv genomförs i den svenska lagstiftningen. Det innebär att flera lagar på finansmarknadsområdet ändras. Syftet är att underlätta kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt med tanke på den ökade användningen av nya tekniska tjänster och risker som hör ihop med virtuella valutor. En virtuell valuta är en form av oreglerad digital valuta som inte ges ut eller kontrolleras av en centralbank. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen vill också att regeringen ska undersöka möjligheterna att införa ytterligare sanktioner vid överträdelse av bestämmelserna om verkligt huvudmannaskap enligt registerlagen och återkomma till riksdagen med förslag i den frågan. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Straffet för köp av sexuell handling av barn förstärks (JuU7)  Regeringen föreslår att straffskalan för köp av sexuell handling av barn ska skärpas genom att ministraffet höjs från böter till fängelse och att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år. Vidare ska brottsbeteckningen ändras till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men riktade dessutom en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ytterligare höja minimistraffet. Riksdagen anser att straffminimum ska höjas från fängelse till fängelse i sex månader.
	Förlängda möjligheter för migrationsdomstolarna att överlämna mål (JuU11)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att migrationsdomstolarna fortsatt ska ha möjlighet att överlämna mål till andra migrationsdomstolar. Förslaget innebär en förlängning till utgången av 2020 av den tillfälliga lösning som infördes 2017 för att förbättra domstolarnas förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå även när antalet mål ökar kraftigt. Målen får bara lämnas överlämnas om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part.
	Rapport om säkra samlingar på museer har granskats (KrU4)  Riksdagen har behandlat regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport om hur de statliga centralmuseerna arbetar för att förvalta sina samlingar på ett säkert sätt. I rapporten undersöker Riksrevisionen dels om säkerhetsarbetet leder till en betryggande säkerhet för föremålen i samlingarna, dels om Riksantikvarieämbetet inom ramen för sitt museiuppdrag gör tillräckligt för att stödja museernas säkerhetsarbete. Rapportens övergripande slutsats är att centralmuseernas säkerhetsarbete inte är tillräckligt för att kunna garantera en rimlig grad av säkerhet för föremålen i samlingarna och att Riksantikvarieämbetet kan göra mer för att stödja museerna med det. Riksdagen håller med regeringen om att rapportens granskning och rekommendationer är värdefulla för både museerna och Riksantikvarieämbetet och ser positivt på att regeringen aktivt ska följa hur säkerhetsarbetet utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Skolinspektionen bör prioritera och utveckla uppföljningen av brister i skolor (UbU3)  Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla arbetet med uppföljning av tillsyn. Riksdagen menar att det är viktigt att myndigheten säkerställer att avvikelser på skolor har åtgärdats på ett kvalitetssäkert sätt och som förebygger att liknande problem uppstår igen. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor. Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns brister i Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. Riksrevisionen konstaterar bland annat att Skolinspektionen inte alltid kontrollerar att fel är avhjälpta innan ett uppföljningsärende avslutas. Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar, men menar att flera av de brister som påtalats är åtgärdade, och att det pågår ytterligare insatser för att förbättra uppföljningsarbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet