Riksda´n 19 februari

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 19 februari • Reglerna för kommuners översiktsplanering förändras (CU7) • Konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden bör förstärkas (CU9) • Ändringar i statens budget för 2020 och 2,5 miljarder mer till välfärden (FiU49) • Hemlig dataavläsning blir tillåten vid allvarliga brott (JuU19) • Riksrevisionen ledningsstruktur ska ändras (KU6) • Nej till motioner om jakt- och viltvård (MJU6) • Nej till motioner om skogspolitik (MJU7) • Förändringar i vissa regler för elnätsföretagens intäktsramar (NU9) • Osakliga könsskillnader vid sjukfrånvaro har granskats (SfU13) • Mörkertalet inom bostadstillägget har granskats (SfU14) • Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete har granskats (UU13)
	Reglerna för kommuners översiktsplanering förändras (CU7)  För att göra plan- och byggprocesserna i kommunerna bättre och mer effektiva ändras bestämmelserna om översiktsplanering. Bland annat ska kommunerna göra en planeringsstrategi senast 24 månader efter varje val. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. I planeringsstrategin ska kommunfullmäktige bedöma om översiktsplanen är aktuell och ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen. Planeringsstrategin ersätter de nuvarande kraven som säger att översiktsplanen ska aktualitetsprövas en gång varje mandatperiod. Innehållet i översiktsplanen ska också förtydligas, för att underlätta dialogen mellan stat och kommun om hur bebyggelsen ska utvecklas. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.
	Konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden bör förstärkas (CU9)  Regeringen bör presentera förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden eftersom det måste vara tryggt att bo och investera i en bostadsrätt. Det tycker riksdagen som därför riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. I dag finns flera exempel på hur oseriösa aktörer på olika sätt har misskött bostadsrättsföreningar. En utredning har lämnat förslag på åtgärder till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med förslagen, dessutom bör utredningen kompletteras med flera förslag på åtgärder som stärker konsumentskyddet. Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandlingen av cirka 70 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som främst rör hyres- och bostadsrätter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Ändringar i statens budget för 2020 och 2,5 miljarder mer till välfärden (FiU49)  Riksdagen sa ja till ändringar i statens budget som innebär att 2,5 miljarder kronor mer går till kommuner och regioner. Riksdagen anser att ett omgående tillskott till välfärden är nödvändigt eftersom kommunerna och regionerna står inför mycket stora utmaningar. Ändringarna innebär att det så kallade ingångsavdraget, en skattelättnad för personer som står långt från arbetsmarknaden, inte ska genomföras. Detta innebär att beräkningen av inkomsterna i statens budget ändras. Tre andra områden får minskade anslag. Bland annat minskar statsbidraget för att anställa fler lärarassistenter och införandet av så kallad utvecklingstid avbryts.
	Hemlig dataavläsning blir tillåten vid allvarliga brott (JuU19)  Den tekniska utvecklingen har gjort att det har blivit svårare att ta del av sådan information som behövs för att kunna utreda brott. Till exempel är information ofta krypterad och går därför inte att komma åt med de metoder som står till buds idag. Därför föreslår regeringen att hemlig dataavläsning ska vara tillåten när det finns misstankar om allvarliga brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får ta sig in i datorer och andra typer av teknisk utrustning som används för kommunikation, till exempel mobiltelefoner. Hemlig dataavläsning ska få användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll. Hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2020. Lagen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.
	Riksrevisionen ledningsstruktur ska ändras (KU6)  Riksdagsstyrelsen har föreslagit att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Det innebär att myndigheten inte längre ska ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska enligt förslaget också utse en ställföreträdande riksrevisor, som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten. Samma formella krav ska gälla på riksrevisionsdirektören som på riksrevisorn. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska vidare ha liknande förutsättningar vad gäller till exempel villkoren för uppdraget. Riksrevisionens nya ledningsstruktur börjar gälla den 1 april 2020. Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag.
	Nej till motioner om jakt- och viltvård (MJU6)  Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om jakt- och viltvård. Förslagen handlar bland annat om det allmänna uppdraget som Svenska Jägareförbundet innehar, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt, åtgärder för minskad vildsvinsstam, jaktregler, viltolyckor på grund av vildsvin och gemensam svensk-norsk viltförvaltning.
	Nej till motioner om skogspolitik (MJU7)  Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om skogspolitik. Förslagen handlar bland annat om mål för skogspolitiken, myndighetshandläggning och skogsvårdsregler, skogsgödsling, arealmål för skyddad skog, virkesproduktion och klimatfrågor samt åtgärder mot angrepp av granbarkborre.
	Förändringar i vissa regler för elnätsföretagens intäktsramar (NU9)  Överföring av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol. Därför behövs regler som gör att elkonsumenterna får skäliga nätavgifter, samtidigt som det ska vara möjligt för nätföretagen att finansiera nödvändiga investeringar. För att elnätsföretagen inte ska ta ut för höga avgifter bestäms ramar för deras intäkter. Intäktsramen tas fram genom att ett elnätsföretag föreslår ett tak för hur stora intäkter företaget högst får ha under en tillsynsperiod på fyra år. Det är sedan Energimarknadsinspektionen som beslutar om storleken på intäktsramen. Regeringen föreslår en förändring av de regler som gäller för intäktsramarna. Förändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter att tillsynsperioden 2016-2019 är avslutad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att senast i september 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag om hur nätföretagen ska kunna ta ut outnyttjade underskott.
	Osakliga könsskillnader vid sjukfrånvaro har granskats (SfU13)  Riksrevisionen har granskat om skillnader i läkares bedömning av patienters behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor sjukskrivs mer än män. Granskningen visar att för personer med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa är kvinnor sjukskrivna cirka 30 procent mer än män, även om de har samma arbetsförmåga. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen håller med regeringen om att osäkerheten i bedömningen av arbetsförmåga bör minska. Riksdagen noterar också att regeringen arbetar med att komma åt kvinnors högre sjukfrånvaro. Däremot anser riksdagen, i likhet med Riksrevisionen, att regeringen bör genomföra olika ytterligare åtgärder för att minska de osakliga könsskillnaderna vid sjukfrånvaro. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utfärdade läkarintyg för män och kvinnor och att tillsätta en utredning för att minska omotiverade könsskillnader vid sjukfrånvaro.
	Mörkertalet inom bostadstillägget har granskats (SfU14)  Riksrevisionen har granskat mörkertalet, det vill säga antalet potentiellt berättigade som inte ansöker, inom bostadstillägget och kommit fram till att närmare en fjärdedel med sjuk- och aktivitetsersättning och cirka en tredjedel av ålderspensionärerna riskerar att inte ta emot förmånen trots att de kan vara berättigade. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att mörkertalet inom bostadstillägget är högt och att det i sin tur förstärker den ekonomiska utsattheten bland försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspensionärer. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda förutsättningarna för utökad automatisering inom handläggningen av bostadstillägg, bland annat genom att utvidga den så kallade direktåtkomsten till Skatteverkets beskattningsdatabas till att även gälla bostadstillägg hos Försäkringskassan. Regeringens bedömning är emellertid att en direktåtkomst knappast skulle påverka mörkertalet och att det kan leda till ett något större intrång i den personliga integriteten. Riksdagen anser att det är beklagligt att det hittills inte varit möjligt att komma åt problemet med mörkertalet, men anser att regeringen har tagit steg i rätt riktning för att reducera omfattningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet och sa samtidigt nej till motioner som väckts med anledning av rapporten.
	Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete har granskats (UU13)  Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning och Sidas arbetssätt har förenklat för samverkan mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till regeringen och till Sida, bland annat att regeringen bör ta fram målformuleringar som är gemensamma för de två områdena och att Sida bör utveckla arbetsformer som underlättar samverkan. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen noterar att en hel del arbete har genomförts hos regeringen och Sida sedan Riksrevisionens granskning 2017. Riksdagen utgår också från att regeringen tar hänsyn till revisionens synpunkter i det fortsatta arbetet. Riksdagen lade därmed ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet