Riksda´n 22 april

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 22 april • Undantag från bland annat bygglov vid samhällsfarlig smittspridning (CU27) • Nej till motioner om civilt försvar och krisberedskap (FöU7) • Regeringen behöver värna småskalig vattenkraft (NU14) • Handel med sälprodukter bör tillåtas (NU15) • Sjöfartsverket och farledsavgifterna bör ses över (TU8) • Nej till motioner om cykelfrågor (TU9) • Förare av vissa fordon behöver inte längre yrkeskompetensbevis (TU10) • Tester med självkörande bilar bör underlättas och dispenser för tung trafik förenklas (TU11) • Nej till motioner om mänskliga rättigheter (UU15) • Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning (UbU17)
	Undantag från bland annat bygglov vid samhällsfarlig smittspridning (CU27)  Regeringen ska kunna tillåta undantag i plan- och bygglagen (PBL) vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom, som covid-19. Syftet är att snabbt få exempelvis fältsjukhus och provtagningstält på plats om de vanliga sjukvårdslokalerna inte räcker till. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Enligt plan- och bygglagen krävs bygglov för att uppföra en ny byggnad eller för att använda en byggnad till något annat än den är avsedd för. Men i en situation som vid spridningen av det nya coronaviruset menar regeringen att det inte finns tid att vänta in en bygglovsprocess för att få nödvändiga lokaler på plats. Förutom bygglov gäller undantagen bland annat rivningslov och marklov (lov att exempelvis höja eller sänka marken genom att schakta). Lagändringen börjar gälla 1 maj 2020. Regeringen kommer att få meddela undantag retroaktivt från och med 15 mars 2020.
	Nej till motioner om civilt försvar och krisberedskap (FöU7)  Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om civilt försvar och krisberedskap. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har behandlat liknande frågor tidigare under mandatperioden. Motionerna handlar exempelvis om skydd mot olyckor, samhällets fredstida krisberedskap och civilt försvar.
	Regeringen behöver värna småskalig vattenkraft (NU14)  Den småskaliga vattenkraften är viktig för Sveriges förnybara elförsörjning. Därför bör regeringens fortsatta arbete på området inriktas på att värna den småskaliga produktionen. Minskat regelkrångel, respekt för äganderätten och effektiva miljöåtgärder till rimliga kostnader behöver vara vägledande för det arbetet. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om energipolitik. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
	Handel med sälprodukter bör tillåtas (NU15)  Regeringen bör agera för att Sverige ska kunna handla med sälprodukter, som kött och skinn. Dels genom att söka undantag från EU:s försäljningsförbud, dels genom att verka för att förbudet mot handel med sälprodukter upphävs. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. Sverige hade tidigare ett undantag från EU:s försäljningsförbud och kunde sälja sälprodukter fram till 2015 då undantaget upphävdes. Riksdagen anser att förbudet mot handel med sälprodukter skapar etiska problem eftersom den säl som jagas inte kan omhändertas annat än för jägarens eget bruk. Från och med i år kommer jakten dessutom att utökas; utöver skyddsjakt är det nu tillåtet med licensjakt på säl för att hålla efter beståndet. Jakten behövs för att skydda fisket och därmed behövs även fortsatta möjligheter till handel med sälprodukter. Förslagen om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om handelsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. De handlar om internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande.
	Sjöfartsverket och farledsavgifterna bör ses över (TU8)  Riksdagen har behandlat ett åttiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om sjöfartsfrågor. I samband med det riktade riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen: • Regeringen bör utreda Sjöfartsverkets verksamhet och finansiering för att hitta en bättre organisation än den nuvarande. • Regeringen bör se över den så kallade miljödifferentieringen av farledsavgifter för att säkra att avgifterna uppmuntrar till klimatågärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, miljöfrågor samt farleds- och lotsavgifter.
	Nej till motioner om cykelfrågor (TU9)  Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 som rör cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om infrastrukturåtgärder för ökad cykling, regler för elsparkcyklar och ändrade trafikregler för cykling. Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av regeringens påbörjade nationella strategi för ökad och säker cykling, men också för att reglerna för cykling redan har börjat ses över och ändras.
	Förare av vissa fordon behöver inte längre yrkeskompetensbevis (TU10)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svenska regler till EU-regler om kompetens och utbildning för yrkesförare av lastbilar och bussar. Ändringarna innebär bland annat att förare av vissa fordon inte längre omfattas av lagen om yrkesförarkompetens och därmed inte kommer att behöva yrkeskompetensbevis. Undantaget kommer till exempel att gälla vissa förare som inte har som huvudsaklig sysselsättning att framföra fordon och som utför transporter inom bland annat jordbruks- och fiskeriföretag. Lagändringarna börjar gälla den 23 maj 2020.
	Tester med självkörande bilar bör underlättas och dispenser för tung trafik förenklas (TU11)  Riksdagen har behandlat ungefär 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om väg- och fordonsfrågor. I samband med detta riktade riksdagen flera uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen: • Regeringen bör arbeta för att det inte ska tas ut avgifter för tillstånd att ha virkesupplag vid allmän väg och att administrationen förenklas för skogsföretag som söker sådana tillstånd. • Regeringen bör arbeta för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö. • Regeringen bör arbeta för att hanteringen av dispenser för tunga transporter underlättas och förenklas. Det första förslaget om tillkännagivande som gäller virkesupplag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i trafikutskottet och inte bygger på en proposition eller en motion. De andra förslagen om självkörande bilar och tunga transporter kommer från förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat en fossilfri fordonsflotta, fossilfri tankning och laddning, enskilda vägar samt långa och tunga lastbilar.
	Nej till motioner om mänskliga rättigheter (UU15)  Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
	Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning (UbU17)  Riksdagen godkände protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning, Cern, med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning