Riksda´n 16 juni

16 juni 2020
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 16 juni • Aktieägares långsiktiga engagemang i aktiebolagen uppmuntras (CU21) • Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20) • Ja till regeringens vårändringsbudget för 2020 (FiU21) • Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2017–2019 (FiU24) • Anpassade regler för understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor (FiU41) • Regeringens användande av det finanspolitiska ramverket har granskats (FiU44) • Arbetet med statens lån och skulder har granskats (FiU45) • Svenska skeppshypotekskassan har granskats (FiU46) • Ny lagstiftning för medlemsbanker (FiU50) • Riksbanken ska få bidra till IMF:s utlåning till låginkomstländer (FiU57) • Ungdomsövervakning nytt straff för unga (JuU34) • Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer har behandlats (KrU12) • EU-kommissionen om den europeiska gröna given (MJU17) • Förbättrad tillsyn på miljöområdet (MJU19) • Bestämmelser om avfallshantering ska förändras och förtydligas (MJU20) • Frågor om järnväg och kollektivtrafik (TU15) • Svenska fordonsregler anpassas till EU-regler om godkännande och marknadskontroll (TU17) • Skrivelse om strategisk exportkontroll under 2019 har behandlats (UU11) • Det nordiska och arktiska samarbetet under 2019 har behandlats (UU14) • Regeringen bör snarast säkra granskning av utländska direktinvesteringar (UU18) • Liknande rättigheter för utstationerade och inhemska arbetstagare (AU14)
	Aktieägares långsiktiga engagemang i aktiebolagen uppmuntras (CU21)  Regeringen föreslår lagändringar som ska göra det lättare för aktiebolag ha kontakt med sina aktieägare, och för aktieägare att utöva sina rättigheter som ägare i aktiebolaget. I dag ställs redan krav på att aktiebolag ska förse sina aktieägare med information så att de kan delta aktivt i bolaget, men det gäller inte de mellanhänder, så kallade intermediärer, som för aktieägares räkning förvarar eller administrerar aktier. Lagändringarna innebär att mellanhänderna ska se till att aktiebolaget får nödvändig information för att kunna identifiera aktieägarna, och att de i sin tur ska få viktig information om aktiebolaget. Lagändringarna införs för att uppnå målen i EU:s uppdaterade direktiv som syftar till att uppmuntra att aktieägare engagerar sig långsiktigt i aktiebolag, snarare än söka kortsiktiga vinstmöjligheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 3 september 2020.
	Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20)  Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen för år 2020. Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark och att Sverige har goda förutsättningar att hantera den lågkonjunktur som följer av den pågående coronapandemin. Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens sparande 2020 och det blir en avvikelse från överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen håller med regeringen om att denna avvikelse är motiverad för att stabilisera den svenska ekonomin och att den är förenlig med de finanspolitiska reglerna. Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska inriktas på att begränsa spridningen av coronaviruset och att de ekonomiska konsekvenserna ska tryckas tillbaka. När smittspridningen tillåter ska reformarbetet fortsätta när det gäller arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottsligheten. Reformarbetet ska fortsätta i enlighet med det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
	Ja till regeringens vårändringsbudget för 2020 (FiU21)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för staten under 2020. I vårändringsbudgeten finns ytterligare åtgärder för att minska coronavirusets effekter på den svenska ekonomin. Statens budget för pågående år ökar med 60,3 miljarder kronor. Ungefär 41,6 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av den pågående coronapandemin. Utgiftstaket för staten höjs till 1 742 miljarder kronor, vilket är en ökning med 350 miljarder kronor jämfört med vad som tidigare beslutats. De största utgiftsökningarna gäller stöd till kommuner och regioner med 20,0 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete 17,1 miljarder, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 7,5 miljarder samt tillskott till statliga bolag 3,3 miljarder kronor. Regeringen har också föreslagit lagändringar som beräknas öka statens inkomster: • En begränsning av investeraravdraget i inkomstskattelagen införs. Denna ändring börjar gälla den 1 augusti 2020. • Bestämmelserna om kemikalieskatt ändras så att det införs en beskattning av utländska säljare. Vissa lagändringar om kemikalieskatten börjar gälla den 1 september 2020 och andra ändringar börjar gälla den 1 oktober 2020. Sammantaget försämras statens budgetsaldo med 59,2 miljarder kronor och den offentliga sektorns finansiella sparande minskar med 55,3 miljarder kronor som en följd av regeringens förslag.
	Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2017–2019 (FiU24)  Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2017–2019. Utskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen försvagades markant under 2019. Den svenska inflationen hamnade under inflationsmålet, efter att ha legat på eller till och med något över målet under 2017 och 2018. Utskottet konstaterar också att det underliggande kostnads- och pristrycket i den svenska ekonomin fortfarande var svagt under 2019. Med tanke på det relativt svaga inflationstrycket och den försvagade konjunkturen kan det enligt utskottet möjligen ha varit motiverat att avvakta med beslutet att höja räntan till noll, som Riksbanken fattade i december 2019. Finansutskottet uttrycker även sin tacksamhet för det omfattande arbete som Riksbankens anställda utför för att hantera och mildra den djupa ekonomiska krisen i coronapandemins spår. Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik.
	Anpassade regler för understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor (FiU41)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anpassade regler för understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor. En understödsförening kan beskrivas som en förening som har till syfte att erbjuda sina medlemmar stöd i form av vissa personförsäkringar, utan att vara en affärsmässig försäkringsrörelse. I samband med att dessa understödsföreningar söker tillstånd att driva försäkringsrörelse ska de få möjlighet att ansöka om att bli beviljade ett undantag från delar av försäkringsrörelselagen och i stället tillämpa bestämmelser som är särskilt anpassade efter deras verksamhet. Undantagen gäller bestämmelser om information, försäkringsfrämmande verksamhet, tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar, investeringar, kapitalbas, solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav, interna modeller, företagsstyrning och grupptillsyn. Istället ska föreningarna uppfylla särskilt anpassade krav på information, ett schablonberäknat kapitalkrav, tillräckliga tillgångar och en sund och ansvarsfull styrning. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.
	Regeringens användande av det finanspolitiska ramverket har granskats (FiU44)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om det finanspolitiska ramverket 2019. Det finanspolitiska ramverket innehåller bland annat budgetpolitiska mål och former för utvärdering, öppenhet och tydlighet. Ramverket ska skapa förutsättningar för en effektiv finanspolitik. Riksrevisionen har granskat regeringens användning av det finanspolitiska ramverket i 2019 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2020. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen följer ramverket och att redogörelsen i de ekonomiska propositionerna i huvudsak uppfyller de krav som kan ställas på en transparent, det vill säga öppen och tydlig, redovisning. Riksrevisionen anser samtidigt att det finns ett antal insatser som kan göras för att förbättra uppföljningen av överskottsmålet och utgiftstaket. Riksdagen välkomnar att regeringen ständigt strävar efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Arbetet med statens lån och skulder har granskats (FiU45)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om statens upplåning och skuldförvaltning 2015–2019. Det övergripande målet för statsskuldspolitiken är att de långsiktiga kostnaderna för skulden ska minimeras samtidigt som riskerna i förvaltningen beaktas. Förvaltningen styrs av regeringens årliga riktlinjer och utförs av Riksgäldskontoret. Riksdagen anser att regeringens riktlinjer legat i linje med det övergripande statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontoret har bedrivit sin verksamhet i enlighet med målet och regeringens riktlinjer. Riksdagen konstaterar också att Ekonomistyrningsverket i sin utvärdering av skuldförvaltningen anser att ändringar som gjorts i riktlinjerna under perioden har gjort att de blivit mer övergripande och ändamålsenliga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Svenska skeppshypotekskassan har granskats (FiU46)  Riksrevisionen har granskat om Svenska skeppshypotekskassan har en lämplig verksamhetsform. Riksrevisionens sammantagna bedömning är att så inte är fallet, eftersom verksamhetsformen inte ger regeringen tillfredsställande möjligheter till kontroll och styrning. Dessutom medför verksamhetsformen att Svenska skeppshypotek har ett antal potentiella fördelar gentemot kommersiella aktörer på marknaden. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över verksamhetsformen och ta explicit ställning till den. Regeringen bör också låta utreda om Svenska skeppshypotek är mottagare av statligt stöd som kan strida mot EU:s statsstödsregler. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen konstaterar att regeringen instämmer i de övergripande iakttagelser som Riksrevisionen gör, och att regeringen bland annat avser att se över Svenska skeppshypoteks verksamhetsform och värdera för- och nackdelar med olika verksamhetsformer. Riksdagen ställer sig bakom regeringens bedömningar och syn på vilka åtgärder som bör vidtas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Ny lagstiftning för medlemsbanker (FiU50)  Lagen om medlemsbanker ska upphävas och istället ska medlemsbanker – det vill säga ekonomiska föreningar som driver bankrörelse – omfattas av lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.
	Riksbanken ska få bidra till IMF:s utlåning till låginkomstländer (FiU57)  Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få bidra med medel till Internationella valutafondens (IMF) utlåning till så kallade låginkomstländer. Anledningen är att de ländernas efterfrågan på lån har ökat i och med coronapandemin och nuvarande resurser beräknas räcka till mitten av 2020. Beslutet innebär att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF om 500 miljoner särskilda dragningsrätter för finansiering av lån via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust (PRGT). Dragningsrätter är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 6,9 miljarder kronor.
	Ungdomsövervakning nytt straff för unga (JuU34)  Regeringen har föreslagit att det ska införas ett nytt straff för unga, ungdomsövervakning. Ungdomsövervakning ska vara en mer ingripande frihetsinskränkning än ungdomsvård och ungdomstjänst, men utan att innebära institutionsvård. Påföljden ska kunna användas när en ung person har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är en tillräckligt ingripande påföljd, samtidigt som det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Ungdomsövervakning bör i första hand användas för personer som är under 18 år. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen: • Regeringen bör se över möjligheterna att öka omfattningen av helghemarrest, så att hemarrest kan användas även vardagar och i större utsträckning anpassas individuellt. • Regeringen bör se över om inte misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning avslutas och ersätts med omhändertagande enligt LVU eller sluten ungdomsvård.
	Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer har behandlats (KrU12)  Riksrevisionen har granskat regeringens reform om fri entré till statliga museer och har bland annat undersökt målet med och uppföljningen av reformen. Riksrevisionen kom bland annat fram till att underlagen till reformen lämnar utrymme för olika tolkningar. Till exempel kan underlagen tolkas både som att målet med reformen är att fler personer ska besöka museer, och som att målet är att bredda museipubliken, det vill säga att fler personer som vanligtvis inte besöker museum ska göra det. Därför rekommenderar Riksrevisionen regeringen att tydliggöra reformens mål och förbättra uppföljningen av reformen. Regeringen instämmer med Riksrevisionen att de behöver förtydliga reformens mål och instämmer i stort med att uppföljningen behöver utvecklas. Riksdagen delar regeringens bedömningar och ser positivt på regeringens åtgärder för att förtydliga reformens mål, syfte och uppföljning och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
	EU-kommissionen om den europeiska gröna given (MJU17)  Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om EU:s nya tillväxtstrategi som kallas den europeiska gröna given. Syftet med strategin är att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en effektiv och konkurrenskraftig ekonomi och utan några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Den gröna given är även en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling. Riksdagen välkomnar särskilt att miljö- och klimatfrågorna får stor prioritet. Det är viktigt att den höga ambitionen kan förverkligas genom konkret politik och lagstiftning liksom att konsekvenserna av förslagen analyseras. Omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa måste gå fortare och omfatta alla sektorer, menar utskottet. Kommissionens meddelande är en första färdplan för de åtgärder som krävs för att den gröna given ska bli verklighet. En rad lagstiftningsförslag och andra initiativ kommer att presenteras under de närmaste åren. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Förbättrad tillsyn på miljöområdet (MJU19)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa miljöbalken till nya EU-förordningar. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillinsynen. Länsstyrelserna ges också rätt att ställa krav på kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag. Tillsynsmyndigheter får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning för att kontrollera att de uppfyller gällande krav. Riksdagen avslog även 2 yrkanden i en följdmotion och cirka 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om livsmedelspolitik som behandlas i betänkandet. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.
	Bestämmelser om avfallshantering ska förändras och förtydligas (MJU20)  Bestämmelserna om avfallshantering ska förändras och förtydligas i olika lagar. Det innebär bland annat att • definitioner och bestämmelser införs om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling av och kostnader för hantering av avfallet • kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall förtydligas • bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs • kontrollplaner ska innehålla uppgifter om bygg- och rivningsavfall samt byggmaterial som kan återanvändas • sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för register med uppgifter om avfall. Förändringarna är en anpassning till EU-direktiv på avfallsområdet. Syftet är bland annat att minska avfallsmängderna och öka återvinningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 augusti 2020.
	Frågor om järnväg och kollektivtrafik (TU15)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2019 om bland annat stambanor för höghastighetståg, övergripande förutsättningar för järnvägsmarknaden, drift och underhåll av järnväg samt olika kollektivtrafikfrågor. Anledningen är bland annat att det pågår utrednings- och utvecklingsarbete i frågorna. Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens planering av höghastighetsjärnvägar. I sin rapport rekommenderar revisionen regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att utreda vilka brister som finns i förhållande till de transportpolitiska målen och vilka alternativa lösningar det finns att åtgärda bristerna på, innan det tas nya beslut om höghastighetsjärnvägen. Riksdagen ser positivt på att regeringen i det fortsatta arbetet med höghastighetsjärnvägen kommer att ställa krav på analyser av bland annat kostnader, effektbedömningar, kostnadseffektivitet och hur de transportpolitiska målen nås. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
	Svenska fordonsregler anpassas till EU-regler om godkännande och marknadskontroll (TU17)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svenska regler till bindande EU-regler om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon. Förslaget innebär bland annat att vissa definitioner ändras och att nya regler införs om tillsynen över att de nya EU-reglerna följs. Genom förslaget ska det bli tydligt att svensk fordonslagstiftning innehåller bestämmelser som antingen kompletterar EU-reglerna eller reglerar nationella förfaranden. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2020.
	Skrivelse om strategisk exportkontroll under 2019 har behandlats (UU11)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om den strategiska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2019. I skrivelsen beskrivs också samarbetet inom EU och andra internationella forum som rör strategisk exportkontroll av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen har även behandlat ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2019 om strategisk exportkontroll. Riksdagen sa nej till motionerna.
	Det nordiska och arktiska samarbetet under 2019 har behandlats (UU14)  Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2019, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2019. Riksdagen har också behandlat förslag om nordiskt och arktiskt samarbete i följdmotioner och i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Regeringens skrivelse fokuserar till största delen på verksamheten i Nordiska ministerrådet men beskriver också det arktiska samarbetet och Barentssamarbetet. I redogörelsen från Nordiska rådets svenska delegation ligger fokus på rådets verksamhet under det svenska ordförandeskapet 2019. Riksdagen anser bland annat att lärdomarna från covid-19-pandemin ska användas för att utöka och förbättra det nordiska samarbetet om krisberedskap. Riksdagen understryker hur viktigt det är att utveckla den samnordiska krisberedskapen för att uppnå en god förmåga att förebygga och hantera allvarliga händelser och att återhämta sig efter sådana händelser. Vidare har regeringen under ärendets beredning informerat om att den kommande Arktisstrategin kommer presenteras till riksdagen som en skrivelse. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, sa nej till de behandlade motionerna.
	Regeringen bör snarast säkra granskning av utländska direktinvesteringar (UU18)  Som ett resultat av den pågående coronapandemin och det allvarliga ekonomiska läget riskerar svenska företag i behov av kapital att undervärderas. Det kan leda till ett ökat internationellt intresse för direktinvesteringar i svenska skyddsvärda företag. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att snarast återkomma med förslag på åtgärder för att möjliggöra granskningar av sådana investeringar. Regeringen bör snarast bland annat återkomma med förslag på lagändringar som gör detta möjligt. Regeringen bör också skyndsamt utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt på området. Tillkännagivandet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.
	Liknande rättigheter för utstationerade och inhemska arbetstagare (AU14)  Regeringen föreslår ändringar i vilka villkor som ska gälla när arbetstagare tillfälligt arbetar i ett annat land inom ramen för en gränsöverskridande tjänsteutövning. Syftet är att dessa så kallade utstationerade arbetstagare ska få mer liknande rättigheter som andra arbetstagare i landet. Ändringarna innebär bland annat att möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre vara begränsad till en minimilön. Dessutom föreslår regeringen en skärpning i bestämmelser om anmälningsskyldighet och kontaktperson, där arbetsgivaren blir skyldig att rapportera uppgifter om alla utstationeringar och att omgående rapportera förändringar som uppstår. Rksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna är en anpassning till EU-regler på området och ska börja gälla den 30 juli 2020