Riksda´n 2 februari

 

2 februari 2022

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 2 februari

• Extra ändringsbudget: Ja till ersättningar inom sjukförsäkringen, stöd till företag och medel till testning och smittspårning (FiU16) • Polismyndighetens information till brottsutsatta har granskats (JuU12) • Skärpta straff för djurplågeri (MJU12) • Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin har granskats (SkU10) • Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5) • Granskning av urvalet av elever till Pisaundersökningen (UbU5) • Kommunerna ska erbjuda en sammanhållen utbildning för nyanlända som har utbildningsplikt (UbU9) • Större möjligheter att stänga skolor (UbU10)

Extra ändringsbudget: Ja till ersättningar inom sjukförsäkringen, stöd till företag och medel till testning och smittspårning (FiU16) Regeringen har föreslagit en rad åtgärder med anledning av covid-19 i två extra ändringsbudgetar för 2022:

• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån som gäller fri parkering vid arbetsplatsen som har gällt sedan våren 2020 förlängs till och med den 30 juni 2022. Detta börjar gälla den 1 mars 2022. • Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder. Regeländringen börjar gälla den 8 februari 2022. • Det införs en tillfällig lag som innebär att anställda inte ska behöva styrka minskad arbetsförmåga med läkarintyg under sjuklöneperioden. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 7 februari 2022. • Arbetet med vaccinering, testning och smittspårning samt fortsatt utveckling av covidbevis ska få mer resurser. • Mer pengar ska användas till ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader samt för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet. • Mer pengar satsas också på stöd till kultur och idrott. • Fribeloppet för att få studiemedel slopas tillfälligt.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och underlätta verksamhet under pandemin beslutade riksdagen att ytterligare 820 miljoner kronor utöver regeringens förslag går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget under 2022. I övrigt sa riksdagen ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att de anvisade medlen i statsbudgeten ökar med 19,2 miljarder kronor och att statens inkomster minskar med 11,2 miljarder kronor 2022. Det innebär att statens lånebehov ökar med 30,4 miljarder kronor under 2022. Riksdagen anser också att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Extra ändringsbudget: Ja till ersättningar inom sjukförsäkringen, stöd till företag och medel till testning och smittspårning (FiU16)

Polismyndighetens information till brottsutsatta har granskats (JuU12) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av Polismyndighetens information till brottsutsatta. Riksrevisionens samlade slutsats av granskningen är att det finns flera brister som gör att Polismyndighetens arbete inte är så effektivt som det skulle kunna vara. Riksrevisionen rekommenderar därför Polismyndigheten att

• regelbundet följa upp och utvärdera i vilken utsträckning och hur medarbetare informerar brottsutsatta • anpassa och utveckla stödet till medarbetares olika förutsättningar • se över utbildningarna så att de ger medarbetarna goda förutsättningar att kunna utföra sina informationsuppgifter • införa rutiner med tydlig ansvarsfördelning som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under hela ärendets gång.

Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen redovisar i skrivelsen inte är tillräckliga. Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör vidta åtgärder för att säkerställa att Polismyndighetens arbete med detta förbättras enligt rekommendationerna och beslutade samtidigt att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Polismyndighetens information till brottsutsatta har granskats (JuU12)

Skärpta straff för djurplågeri (MJU12) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förändringar i brottsbalken och djurskyddslagen. Förändringarna innebär bland annat att det införs ett grovt djurplågeribrott och att straffskalan för det brottet blir fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Förändringarna innebär också att mindre allvarliga överträdelser av djurskyddslagstiftningen ska kunna leda till en sanktionsavgift istället för böter. Skillnaden är att sanktionsavgiften kan hanteras av länsstyrelserna medan böter utdöms av en domstol. Sanktionsavgifterna ska vara minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Skärpta straff för djurplågeri (MJU12)

Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin har granskats (SkU10) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin. Delningsekonomi är ett samlingsnamn på aktiviteter som syftar till minskad resursåtgång genom att exempelvis hyra, dela eller låna saker i stället för att äga dem själv. Riksrevisionens slutsats är bland annat att Skatteverkets arbete till viss del har underlättat för aktörer att göra rätt vid deklareringen av inkomster. Informationen på webbplatsen är överlag heltäckande och korrekt, men myndigheten behöver bli bättre på att göra informationen om vilka regler som gäller lättare att förstå. Skatteverket behöver också förtydliga ansvaret kring uppföljning och förvaltning av informationen. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning. Riksdagen lade skrivelsen åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin har granskats (SkU10)

Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om ökad och hållbar kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, kollektivtrafik på vatten, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken. Anledningen är bland annat de utredningar och översyner som redan genomförts eller som pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5)

Granskning av urvalet av elever till Pisaundersökningen (UbU5) I samband med att den internationella kunskapsundersökningen Pisa genomfördes 2018 i Sverige undantogs ett stort antal elever från att delta. Riksrevisionen har granskat urvalet till Pisaundersökningen det året och drar den övergripande slutsatsen att för många elever exkluderades, det vill säga undantogs, i den svenska undersökningen. Riksrevisionen anser att den höga andelen exkluderade elever inte kan förklaras av ett högt antal nyanlända elever till följd av flyktingkrisen 2015. Varken regeringen eller Skolverket har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderade elever och bortfall av elever. Riksrevisionen anser vidare att varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkommit i samband med undersökningen.   Riksdagen beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkra att internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan genomförs på ett tillförlitligt sätt. Regeringen ska också genomföra en analys av hur förtroendet för Pisaundersökningen kan återupprättas.   Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Granskning av urvalet av elever till Pisaundersökningen (UbU5)

Kommunerna ska erbjuda en sammanhållen utbildning för nyanlända som har utbildningsplikt (UbU9) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Beslutet innebär att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda vissa nyanlända som tar del av insatser inom det så kallade etableringsprogrammet en sammanhållen utbildning inom komvux. Nyanlända med kort utbildning som inte bedöms matchas mot arbete under tiden i etableringsprogrammet ska i huvudsak ta del av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, samhällsorientering och utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på grundläggande eller gymnasial nivå, komvux som särskild utbildning eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan. Kravet på att ta del av utbildning brukar kallas utbildningsplikt. Syftet med den sammanhållna utbildningen är att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningen ska omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan i genomsnitt och följa en plan som är beslutad av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Kommunerna ska erbjuda en sammanhållen utbildning för nyanlända som har utbildningsplikt (UbU9)

Större möjligheter att stänga skolor (UbU10) Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att det ska införas en möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning.   Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.   Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om att det ska bli tydligare vad som ska vara särskilda skäl för att undantas från den så kallade tvåårsregeln. Regeln innebär att ett tillstånd att starta en fristående verksamhet kan dras tillbaka om verksamheten inte har kommit igång inom två år från det att tillståndet utfärdades