Riksda´n 2 mars

 

	2 mars 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 2 mars • EU-förslag om bättre villkor för plattformsarbete utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen (AU16) • Nej till motioner om fastighetsrätt (CU9) • Uppmaningar till regeringen om planering och byggande (CU12) • Riksdagen kritisk mot EU-förslag om nya egna medel (FiU31) • Statens arbete med att stärka arméstridskrafterna har granskats (FöU4) • Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (FöU5) • Nej till motioner om författningsfrågor (KU30) • Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU31) • Nej till motioner om det civila samhället (KrU2) • Nej till motioner om konstarterna och kulturskaparnas villkor (KrU4) • Krav på märkning och registrering av katter ska införas (MJU13) • Flera uppmaningar till regeringen om jakt och viltvård (MJU16) • EU-förslag om utsläpp inom EU och export från EU av varor som förknippas med avskogning och skogsförstörelse går delvis för långt (MJU19) • Nej till motioner om studiestöd (UbU12) • Nej till motioner om förskolan (UbU13) • Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU17)
	EU-förslag om bättre villkor för plattformsarbete utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen (AU16)  EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till EU-lag om bättre arbetsvillkor och sociala rättigheter för de som arbetar via digitala plattformar. Förslaget innehåller bland annat kriterier för när ett plattformsföretag ska ses som arbetsgivare. Om kriterierna gör att en person ska anses vara anställd så ska denne också få de rättigheter och sociala förmåner som arbetstagare har rätt till. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Riksdagen anser att en anställningpresumtion i förslaget ogiltigförklarar det svenska arbetstagarbegreppet och att förslaget är feltänkt. Det riskerar att få återverkningar på både skattesystemet och socialförsäkringssystemet vilket riksdagen menar är oacceptabelt. Riksdagen befarar att förslaget om det antas kommer att få långtgående konsekvenser för befintliga plattformsföretag och för hela den så kallade gigekonomin. EU-förslaget underminerar arbetsmarknadens parters självbestämmande och utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen. Riksdagen menar vidare att det föreslagna regelverket avsevärt kommer att försvåra möjligheten att driva företag då det innebär en orimlig administrativ börda. Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
	Nej till motioner om fastighetsrätt (CU9)  Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om fastighetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Förslagen handlar bland annat om arrende, tomträtt, ersättningsreglerna i 37–39 §§ anläggningslagen, översyn av lagen om förvaltning av samfälligheter, expropriationsersättning, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.
	Uppmaningar till regeringen om planering och byggande (CU12)  Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om planering och byggande. Tillkännagivandena handlar om • undantag från kraven på bygglov och anmälan • undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av gamla byggnader • undantag från kraven på energihushållning och värmeisolering i Boverkets byggregler. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 215 övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 om planering och byggande. Detta främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden. Förslagen handlar bland annat om regler och krav för ett hållbart och innovativt byggande, barns intressen vid den fysiska planeringen och regler om inomhusklimat.
	Riksdagen kritisk mot EU-förslag om nya egna medel (FiU31)  EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas tre nya typer av egna medel, det vill säga tre nya intäktskällor till EU:s budget. Dessa egna medel föreslås baseras på • EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 25 procent istället föreslås gå till EU:s budget • mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget • beskattningen av vissa stora multinationella företags så kallade residualvinster, det vill säga den del av vinsten som överstiger 10 procents vinstmarginal. Detta tredje egna medel bygger på att en överenskommelse inom OECD om internationella skatteregler genomförs i EU. Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Speciellt kritiskt ställer sig riksdagen till den del av förslaget som gäller att en del av skatten på vissa stora företags residualvinster (den del av vinsten som överstiger 10 procents vinstmarginal) skulle gå till EU-budgeten. Riksdagen anser också att det går att nå de uppsatta målen med förslagen på andra sätt. I första hand genom att omfördela pengar inom EU-budgeten och i andra hand inom ramen för det nuvarande systemet för egna medel. Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande.
	Statens arbete med att stärka arméstridskrafterna har granskats (FöU4)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens och Försvarsmaktens arbete med att stärka arméstridskrafternas operativa förmåga. Brister har setts i planering, analys, styrning och genomförande. Detta har lett till att arméförbandens möjligheter att lösa sina uppgifter i krig har begränsats. Dessutom råder det fortfarande oklarhet kring hur de ska utformas med personal och materiel för att möta en kvalificerad motståndare. Regeringen håller delvis med Riksrevisionen men redovisar i skrivelsen att den har genomfört flera åtgärder i linje med de rekommendationer som Riksrevisionen har gett till regeringen. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.
	Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (FöU5)  Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) gjort under 2020 med anledning av den så kallade signalspaningslagen. Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det finns dock tydliga regler för signalspaning för att skydda den enskildas personliga integritet. Regeringen ser positivt på att Siun lämnar synpunkter på, utvecklar och förstärker integritetsskyddet och har en löpande dialog med Försvarets radioanstalt (FRA) om förbättringar. Även inspektionsförberedelserna med FRA har fungerat väl under året. På grund av coronapandemin genomfördes inte vissa av granskningarna under 2020 och planerades istället att genomföras under 2021. Riksdagen delar regeringens uppfattning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.
	Nej till motioner om författningsfrågor (KU30)  Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, en minskning av antalet riksdagsledamöter, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget samt förhållandet mellan regeringen och riksdagen. Andra exempel är förslag som rör en författningsdomstol, normprövning, Lagrådets granskning, formerna för grundlagsändringar, domstolarnas oberoende och en krislagstiftning. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan anledning är att det enligt riksdagen inte finns behov av några åtgärder i dessa frågor.
	Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU31)  Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör frågor om trossamfund och begravningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, friare församlingsfrihet samt gravsättning och spridning av avlidens aska. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att riksdagen inte anser att det finns skäl att ändra eller ompröva relationerna mellan stat och kyrkan.
	Nej till motioner om det civila samhället (KrU2)  Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om det civila samhället. Anledningen är främst att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om det civila samhällets viktiga roll, demokrativillkor, felaktiga utbetalningar, stöd via kommuner och regioner, om att samla bidragsgivning till en myndighet, bidrag till organisationer bildade på etnisk grund, coronaviruset, motivet till det statliga stödet till trossamfund och revisorskrav för vissa trossamfund.
	Nej till motioner om konstarterna och kulturskaparnas villkor (KrU4)  Riksdagen sa nej till 70 förslag i motioner om konstarterna och kulturskaparnas villkor från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om kulturskaparnas villkor, kulturdonationer, svensk film, musik, litteraturstöd, bibliotek, samiska språk och samisk kultur.
	Krav på märkning och registrering av katter ska införas (MJU13)  Kattägare ska vara tvungna att märka och registrera sina katter på samma sätt som i det nuvarande systemet med märkning och registrering av hundar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det är ägaren som ska ansvara för att märka och registrera sin katt, märkningen ska vara bestående och kraven gäller katter som permanent finns i Sverige. En registreringsavgift ska betalas av ägaren. Enligt förslaget får Jordbruksverket ansvaret för att föra register över kattägare. Syftet med förslaget, att tydliggöra ansvaret för katter, är att få ned antalet djur som saknar ett hem och i förlängningen få ned antalet djur som lider. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
	Flera uppmaningar till regeringen om jakt och viltvård (MJU16)  Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om jakt och viltvård. Uppmaningarna handlar om en översyn av jaktlagen, Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget och förbättrade möjligheter att jaga för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen vill att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppdraget att se över den svenska jaktlagstiftningen, i syfte att lägga fram en ny jaktlag. Lagstiftningen ska ge en hållbar jakt och viltvård med en bred folklig förankring och acceptans, inte minst utanför storstadsområdena. Jaktlagstiftningen ska också stärka förutsättningarna för att minska viltskadorna i jord- och skogsbruket samt mängden viltolyckor. I fråga om Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget, det så kallade allmänna uppdraget, anser riksdagen att förbundet ska återfå ansvaret för uppdraget. En återgång ska ske i dialog med berörda intressenter, inklusive EU-kommissionen. Riksdagen anser slutligen att nuvarande regler gör det svårt för jägare som på grund av en funktionsnedsättning använder motordrivet fordon vid jakt. För att få använda motordrivet fordon vid jakt måste jägaren ofta få dispenser, undantag, från vissa regler. Många aktiva jägare med funktionsnedsättning har ett stort antal dispenser som måste tas med till varje jakt. Riksdagen vill att en beviljad dispens för jakt med motordrivet fordon ska gälla i hela Sverige i minst fem år. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jakt och viltvård.
	EU-förslag om utsläpp inom EU och export från EU av varor som förknippas med avskogning och skogsförstörelse går delvis för långt (MJU19)  EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till EU-lag som gäller utsläpp inom EU samt export från EU av vissa råvaror och produkter som förknippas med avskogning och skogsförstörelse. Förslaget innebär bland annat att verksamheter som tillhandahåller nötkött, kakao, kaffe, palmolja, soja och trä på EU:s inre marknad eller exporterar de här produkterna från EU ska kunna visa att de inte har producerats på mark som nyligen avskogats eller gett upphov till utarmning av skogar. Riksdagen anser att förslaget i vissa avseenden strider mot subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Reglerna för nationellt skogsbruk sköts enligt riksdagen bäst av varje medlemsland för sig och inte på EU-nivå. Riksdagen beslutade därför att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
	Nej till motioner om studiestöd (UbU12)  Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser och åtgärder redan finns eller är vidtagna och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, höjt studiemedel, fribeloppet och återbetalning och avskrivning av studielån.
	Nej till motioner om förskolan (UbU13)  Riksdagen sa nej till 94 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande regler, genomförda åtgärder och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar, språk, deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet.
	Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU17)  Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser och åtgärder redan finns eller är vidtagna och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om vissa övergripande frågor om gymnasieskolan, gymnasial yrkesutbildning och lärlingsutbildning och särskilda kunskapsområden.