Riksda´n 7 februari

Beslut i korthet Riksdagsbeslut 7 februari Återbetalningsskyldighet i brottmål skärps (JuU8) Skrivelse om etablering av myndigheter utanför Stockholm har behandlats (NU6) Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5) Nej till motioner om järnvägsfrågor (TU6) Ändringar i regelverket om överlämnande enligt arresteringsorder (JuU5) Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6) Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Återbetalningsskyldighet i brottmål skärps (JuU8) Riksdagen sa ja till att skärpa återbetalningsskyldigheten i brottmål. Lagändringarna innebär bland annat att den som är dömd för brott ska kunna bli skyldig att återbetala ett belopp som är dubbelt så stort som det belopp personen skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift. Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2024. Skrivelse om etablering av myndigheter utanför Stockholm har behandlats (NU6) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen. Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna. Nej till motioner om kollektivtrafikfrågor (TU5) Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området. Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst. Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen. Nej till motioner om järnvägsfrågor (TU6) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan. Ändringar i regelverket om överlämnande enligt arresteringsorder (JuU5) Den svenska lagstiftningen som rör samarbetet kring överlämnande av misstänkta och dömda personer mellan EU:s medlemsstater och inom Norden ska anpassas till den rättsutveckling som har skett inom EU. Riksdagen sa ja till regeringens beslut. Ändringarna innebär bland annat att domstol i större utsträckning än i dag ska kunna göra en bedömning utifrån omständigheterna i ett enskilt fall om det finns skäl att vägra ett överlämnande enligt en arresteringsorder. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024. Nej till motioner om försvarspolitik och totalförsvar (FöU6) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet