Riksda´n 22 maj

Logotyp: Sveriges riksdag 22 maj 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 22 maj Åtgärder för tryggare bostadsområden (CU20) Kravet på att spara papperskvitton slopas (CU21) Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (FiU29) Finansinspektionen ska samverka med Riksbanken om kontracykliska buffertvärden (FiU31) Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 läggs till handlingarna (FöU9) Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2023 (JuU32) Tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (KU22) Myndigheter, kommuner och a-kassor ska samarbeta mot bidrags- och arbetslivsbrott (KU27) Regeringens klimathandlingsplan har behandlats (MJU15) Idédokument om säkrare investeringar utanför EU har granskats (NU20) Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU13) Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU14) Rätt till uppgifter av kunder och deras fordon via elektroniska vägtullssystem (TU15) Lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (UbU16) Nej till motioner om nordiskt samarbete inklusive Arktis (UU4) Redogörelse om Interparlamentariska unionen läggs till handlingarna (UU16) Ja till partnerskapsavtal mellan EU och stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (UU17) Åtgärder för tryggare bostadsområden (CU20) För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten. För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används. Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt. Riksdagen sa ja till förslagen och lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024. Kravet på att spara papperskvitton slopas (CU21) Kravet på att räkenskapsinformation ska bevaras i original under en viss tid tas bort. Riksdagen sade ja säger ja till regeringens förslag som konkret innebär att räkenskapsmaterial, till exempel kvitton och fakturor, inte behöver bevaras i pappersform om materialet finns digitaliserat. Förslaget gör att företagen slipper hantera stora mängder pappersmaterial under lång tid. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024. Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (FiU29) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Genom ändringarna anpassas den svenska lagstiftningen till förordningen när det gäller frågan om behörig myndighet och möjligheten för Finansinspektionen att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen. Riksdagen sa också ja till en lagändring som innebär att vissa befattningshavare inom Riksbanken som har en skyldighet att anmäla innehav av finansiella instrument även ska vara skyldiga att anmäla avyttringar av sådana instrument. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2024. Finansinspektionen ska samverka med Riksbanken om kontracykliska buffertvärden (FiU31) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att Finansinspektionen ska samverka med Riks­banken om kontracykliska buffertvärden. Finansinspektionen ska ge Riksbanken tillfälle att yttra sig innan inspektionen beräknar det kontracykliska buffertvärdet och innan inspektionen fattar beslut om det värdet. Lagändringarna innebär också att svensk rätt anpassas till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris och EU:s regelverk om gränsöverskridande betalningar i euro. Förslagen i den delen är av rättelsekaraktär. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024. Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 läggs till handlingarna (FöU9) Riksdagen sa ja till att lägga Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 till handlingarna. I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm. Riksrevisionen anser att staten och bolaget SOS Alarm inte ser att larm till nödnumret 112 hanteras på ett effektivt sätt. Regeringen har inte utnyttjat möjligheterna att följa upp och styra bolaget. Att särskild lagstiftning saknas skapar också otydlighet i fråga om roller och ansvar och försvårar effektiv tillsyn. Regeringen välkomnar dock granskningen och instämmer i delar av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, men anser också att de åtgärder som vidtagits började ge effekt på bland annat medelsvarstiden hos SOS Alarm under 2023. Regeringen anser att denna positiva utveckling bör inkluderas i den övergripande bedömningen, med nuvarande utveckling bör bolaget kunna uppnå målet för medelsvarstiden under 2024. Regeringen avser att fortsätta följa utvecklingen med särskilt fokus på svarstiderna för 112 och till exempel antalet samtal med mycket långa svarstider. I skrivelsen redovisar regeringen hur tillsynen och kontrollen av bolagets verksamhet kan utvecklas och åtgärder som kan komma att tas om den positiva utvecklingen inte fortsätter som förväntat. I och med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2023 (JuU32) Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2023 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp som kallas Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). JPSG består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Under 2023 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, kampen mot människohandel, bekämpningen av så kallade högrisknätverk med hjälp av särskilda operativa resurser (Operational Task Force, OTF) och kriget i Ukraina. Den svenska delegationen har även arbetat med förberedelser och genomförande av medordförandeskapet för JPSG våren 2023 med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet. Riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (KU22) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen. Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras. Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd. Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Myndigheter, kommuner och a-kassor ska samarbeta mot bidrags- och arbetslivsbrott (KU27) Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning. Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024. Regeringens klimathandlingsplan har behandlats (MJU15) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll. Riksdagen anser att innehållet i handlingsplanen är väl avvägt och föreslår därmed att riksdagen ska lägga planen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. I skrivelsen beskriver regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Enligt regeringen behövs en rad åtgärder för att skapa de förutsättningar som krävs för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045. I det ingår även det arbete som regeringen planerar på klimatområdet internationellt och inom EU. Regeringen presenterar även åtgärder för att underlätta för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att nå de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner varav cirka 100 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Idédokument om säkrare investeringar utanför EU har granskats (NU20) Riksdagen har granskat EU-kommissionens vitbok om utgående investeringar, det vill säga investeringar som görs i verksamheter utanför EU. I vitboken, som är en typ av idédokument, bedömer kommissionen att det kan finnas skäl att se över riskerna för att kunskap och teknik hamnar i fel händer vid utgående investeringar. Medlemsstaterna rekommenderas att lägga fokus på fyra känsliga teknikområden: avancerade halvledare artificiell intelligens kvantteknik bioteknik. För att hantera de risker som identifieras rekommenderar kommissionen bland annat en övervakningsprocess för medlemsstaterna. Riksdagen instämmer i att riskerna med utgående investeringar kan behöva ses över och menar att övervakningsprocessen skulle kunna vara ett av flera tillvägagångssätt. Samtidigt behöver åtgärderna vara proportionerliga för att upprätthålla konkurrenskraften i den svenska och europeiska ekonomin. Därför bör idéerna som förs fram i vitboken noggrant granskas och utvärderas när det gäller risker och möjligheter. Riksdagen beslutade att lägga utskottets utlåtande om kommissionens vitbok till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU13) Riksdagen sa nej till de cirka 180 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU14) Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om permanent uppehållstillstånd, informationsplikt, EU:s migrations- och asylpolitik, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och svenskt medborgarskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp. Rätt till uppgifter av kunder och deras fordon via elektroniska vägtullssystem (TU15) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om elektroniska vägtullssystem. Ett elektroniskt vägtullssystem är ett tekniskt och administrativt system för att ta upp vägtullar i ett vägtullsområde, till exempel genom automatisk avläsning av ett fordons registreringsskylt. Ändringarna handlar bland annat om att genomföra delar av det så kallade EETS-direktivet som rör det europeiska systemet för elektroniska vägtulltjänster (European Electronic Toll Service, EETS). Systemet syftar till att åstadkomma driftskompatibilitet mellan olika elektroniska vägtullssystem i Europa. Ändringarna innebär bland annat att de som tar ut avgifter ska kunna få uppgifter om de som betalar och deras fordon. Syftet är att underlätta avgiftsupptagares kontakt med respektive skatteverk. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024. Lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (UbU16) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt. Vissa grundskoleelever med särskild begåvning eller som är högpresterande kan behöva en utbildning i en särskilt anpassad studiemiljö där det finns möjlighet till dagligt erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande med andra elever med samma fallenhet och intresse. Riksdagen anser att regeringens förslag om att införa spetsutbildningar permanent är värdefullt och kommer att vara av betydelse för elever som i dag inte får tillräckliga utmaningar i skolan. De nya reglerna börjar att gälla den 2 juli 2024. Vissa regler börjar att gälla den 1 juli 2025. Nej till motioner om nordiskt samarbete inklusive Arktis (UU4) Riksdagen lade en skrivelse om Nordiskt samarbete och en redogörelse om Nordiska rådets svenska delegations verksamhet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendena. Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, Arktis och Barentsregionen samt utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap. Redogörelse om Interparlamentariska unionen läggs till handlingarna (UU16) Riksdagen sa ja till att lägga skrivelsen Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2023, till handlingarna. Inga motioner behandlas i betänkandet. Frågor i fokus under 2023 var bland annat genomförandet av Agenda 2030, cyberbrott och de hot som dessa medför, utveckling av nya parlamentariska strategier för att förhindra människosmuggling, särskilt av barnhemsbarn, samt främjande och stärkande av demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer. Ryssland anfallskrig i Ukraina stod även detta år högt på dagordningen för medlemsparlamenten, som har inrättat en särskild arbetsgrupp för att bidra till att få ett slut på krigshandlingarna, våldet mot civila och den omfattande förstörelse som äger rum i Ukraina samt för att underlätta den politiska dialogen mellan parlamenten i Ryska federationen och Ukraina. Ja till partnerskapsavtal mellan EU och stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (UU17) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett partnerskapsavtal mellan Europeiska unionens medlemsstater och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet. Partnerskapsavtalet innehåller gemensamma principer och fastställer följande prioriterade områden: demokrati och mänskliga rättigheter, rättvis ekonomisk tillväxt och utveckling, klimatförändringar, mänsklig och social utveckling, fred och säkerhet samt migration och rörlighet. Partnerskapsavtalet är inget handelsavtal men innefattar åtaganden för att adressera handelshinder, öka investeringarna och stärka den privata sektorns engagemang i handeln mellan parterna