Riksda´n 18 juni

Inte bra beskrivning av vad DCA-avtalet innebär Logotyp: Sveriges riksdag 18 juni 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 18 juni Arbetslöshetsförsäkringen ska baseras på inkomster (AU9) Skrivelse om Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar har behandlats (AU10) Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20) Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina (FiU36) Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel vid brottsbekämpning (JuU24) Statens stöd till trossamfund och civilsamhället (KrU7) Undantag från mervärdeskatt för styrkor inom Nato (SkU26) Skatten ändras på tobak och nikotin (SkU27) Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2024 har behandlats (SkU29) Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU14) Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU16) Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU17) Skrivelse om granskning av nationell plan för transportinfrastruktur samt motioner om infrastrukturfrågor har behandlats (TU18) EU-strategi om Europas behov av digital infrastruktur har granskats (TU20) Ja till avtal om försvarssamarbete med USA (UFöU1) Arbetslöshetsförsäkringen ska baseras på inkomster (AU9) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025. Skrivelse om Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar har behandlats (AU10) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets­förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen­dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna. Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken (FiU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen. Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning. Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina (FiU36) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina. Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis artilleriammunition, utrustning för satellitkommunikation, pansar-bandvagn 302, samt stridslednings- och luftbevakningsflygplan ASC 890. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och säkerhetsskyddsåtgärder i Ukraina samt bidrag till fonder. Sammantaget innebär det att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,3 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 10,8 miljarder kronor för åren 2025–2031. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel vid brottsbekämpning (JuU24) Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet. Lagändringarna handlar bland annat om att vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028. Statens stöd till trossamfund och civilsamhället (KrU7) Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025. Undantag från mervärdeskatt för styrkor inom Nato (SkU26) Väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato ska undantas från mervärdesskatt i vissa fall. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att de väpnade styrkorna ska ha rätt till återbetalning av mervärdesskatt som sker vid förvärv av varor och tjänster i Sverige när styrkorna deltar i de gemensamma försvarsinsatserna. Beslutet innebär att fler bestämmelser i EU:s mervärdesskattedirektiv genomförs i svensk rätt. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2024. Skatten ändras på tobak och nikotin (SkU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa ändringar av beskattningen av tobak och nikotin. Ändringarna innebär bland annat att skatten på cigaretter, cigariller, röktobak och övrig tobak höjs med 9 procent och att skatten på snus sänks med 20 procent. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024. Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2024 har behandlats (SkU29) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2024. Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är det normala. Skatteutgifter kan ses som de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen och som i många fall innebär en form av stöd till vissa grupper av skattebetalare. Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som genom skatteutgifterna finns på statsbudgetens inkomstsida. Redovisningen syftar också till att tydliggöra graden av enhetlighet i skattelagstiftningen. Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU14) Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård samt psykisk hälsa. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU16) Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om socialtjänstens arbete (SoU17) Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens arbete från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om socialtjänstens arbete, försörjningsstöd och övriga stödinsatser, hemlöshet, stöd till anhöriga och adoption. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Skrivelse om granskning av nationell plan för transportinfrastruktur samt motioner om infrastrukturfrågor har behandlats (TU18) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om en nationell plan för transportinfrastrukturen. Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i den nationella planen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastruktur­proposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och ser Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som ett underlag i den fortsatta processen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner, varav cirka 380 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar exempelvis om infrastrukturplanering, utgångspunkter för planeringen, åtgärder i infra­strukturen samt finansierings- och effektivitetsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till det pågående arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen. EU-strategi om Europas behov av digital infrastruktur har granskats (TU20) Riksdagen har granskat Europeiska kommissionens vitbok om Europas behov av digital infrastruktur. En vitbok är ett större strategisk EU-dokument från kommissionen som innehåller förslag på möjliga åtgärder inom ett visst område som syftar till att inhämta synpunkter från medlemsländerna och andra aktörer. I vitboken presenterar kommissionen olika förslag som den senare kan komma att lägga fram för att främja innovativ teknik, färdigställa den digitala inre marknaden och skapa säkra och motståndskraftiga digitala infrastrukturer. Det kan till exempel handla om att se över regler och initiera nya pilotprojekt. Riksdagen är positivt till många delar i vitboken, till exempel när det gäller att utveckla EU:s politik på det digitala området. Enligt riksdagen är god tillgång till fiber och 5G särskilt viktigt för att skapa attraktiva och hållbara samhällen i hela EU. Vidare kan avancerad digital infrastruktur möjliggöra för tekniska lösningar som kan förbättra vardagen för EU:s medborgare, exempelvis ett transportsystem med uppkopplade och självkörande bilar eller en hälso- och sjukvård där läkare kan utföra operationer på distans. Enligt riksdagen är det därför viktigt att hålla ett högt tempo i utbyggnaden av den digital infrastrukturen så att EU kan fortsätta att konkurrera med omvärlden. Riksdagen välkomnar även att inriktningen på EU:s politik aviseras i förväg och att medlemsstaterna och olika aktörer får en chans att påverka utformningen av framtida EU-förslag. Riksdagen uppmanar därmed kommissionen att ta del utskottets synpunkter på de olika förslagen. Mot bakgrund av detta lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ja till avtal om försvarssamarbete med USA (UFöU1) Riksdagen godkände avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA. Avtalet är ett så kallat defense cooperation agreement (DCA-avtal) och reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige. Det handlar bland annat om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. I avtalet regleras även USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar här. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar, vilka krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt DCA-avtalet. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer