Säkerhet inte bara en militär fråga

Från 2020

Denna artikel vill åstadkomma en medvetenhet om vad säkerhetspolitiken innefattar mer än militär säkerhet och vi förstår att Sveriges agerande kan upplevas provokativt av Ryssland. Vi vill åskådliggöra andra sätt att agera på.

Vi tar avstånd från Rysslands allt mer aggressiva attityd mot, främst, Ukraina, men även mot andra stater från före detta Sovjetunionen. Den rätt man från rysk sida anser sig ha att lägga sig i andra länders egna angelägenheter strider mot internationell rätt.

Som en följd av detta avskyvärda ryska uppträdande sägs allt oftare och allt mer högljutt att Sverige av säkerhetspolitiska skäl måste närma sig NATO.

Vems säkerhet är det man syftar på? I debatten förefaller säkerhet handla om militär säkerhet. Inget av de NATO-kramande partierna tycks vilja kännas vid vad partierna varit överens om i fråga om målen för Sveriges säkerhetspolitik. Man har varit överens om att säkerhetspolitiken ska syfta till att värna medborgarnas liv och hälsa, värna samhällets funktionalitet, värna vår förmåga att upprätthålla de grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Vid utformningen av dessa mål har man varit överens om att politiken måste tillgodose krav på mänsklig säkerhet, alltså inte enbart en militär sådan.

I den svenska säkerhetspolitiska debatten är det den militära säkerheten det handlar om. Mer vapen och anslutning till NATO, lyder receptet från visst håll. Inget parti talar om den del av säkerhetspolitiken, som syftar till att motverka och minska spänningar ock förhindra att krigshandlingar uppstår. Inte heller diskuteras huruvida militära säkerhetsåtgärder kan tänkas motverka mänsklig säkerhet.

Det ryska uppträdandet bottnar, inte minst, i rädsla för NATO:s utvidgning till en eller flera av dessa länder. Det handlar alltså om en provokation, som dessa länder utövar mot Ryssland, sedd med ryska ögon eller åtminstone Putinögon. Putin ser inte en Ukrainsk anslutning till NATO som enbart en del i Ukrainas försvarspolitik utan som, främst, ett hot mot Ryssland. Vad talar för att en svensk och finsk NATO-anslutning inte ses på samma sätt. Knappast någonting. Att vissa partier i Sverige vill att Sverige ska delta i denna provokation är för oss svårt att förstå och särskilt i det spända läge, som nu råder. Vi frågar oss om provokation kan väsentligt öka risken för krig.

De flesta svenskar vill att Sverige ska ha ett försvar. Detta får emellertid inte ses som liktydigt med tilltron till vapen och medlemskap i kärnvapenorganisation som medel för bevarande av friheten. Varför belyses, i den politiska debatten, inte denna, enligt vår mening, självklara och viktiga skillnad?

Få torde förneka att svensk alliansfrihet tjänat Sverige väl och kan ses som en förklaring till över 200 år utan krig. Nu står vägvalet mellan de signaler ett medlemskap i NATO sänder och och alliansfriheten. Avskräcker ett svenskt NATO-medlemskap Ryssland eller ökar det hotet mot Sverige? Svaret ligger i skillnaden mellan försvarspolitik och säkerhetspolitik. Den senare består av, förutom försvarspolitik, även diplomati, samhällskontakter och personutbyte och bistånd och handel. Ingen liten skillnad.

Det finns säkerhetsexperter, som hävdar att ett svenskt NATO-medlemskap knappast ökar den avskräckande effekten, men skulle innebära djup politisk konflikt med Ryssland. Till detta kommer att Sverige skulle förlora sitt förtroende i arbetet för internationellt kärnvapenförbud och att Sverige godtar NATO:s kärnvapenpolitik.

I stället för att öka spänningen bör Sverige prioritera avspänning. Sverige bör med en rad åtgärder visa att man vill arbeta fredsskapande. Arbeta med diplomati, bistånd och handel, satsa på organisationer som OSSE och FN och underteckna FN:s resolution om förbud mot kärnvapen. Men denna väg tycks för flera av partierna vara oframkomlig, man har inte tänkt tanken att vägen finns, och ännu värre man ser inte vart vägarna leder

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP)

Uppsala

Ann-Marie Wäppling

f.d. socialarbetare

Luleå