Riksda´n 23 oktober

 

Riksdagsbeslut 23 oktober

• Statens insatser för att kortutbildade ska studera vidare (AU3)
• Tydligare aktsamhetskrav vid byggprojekt (CU2)
• Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9)
• Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (MJU4)
• Kompletterande bestämmelser för digitala tjänster (NU7)
• Flexiblare regler vid uttag av tjänstepension (SkU4)
• Nya regler för taxinäringen (TU2)
• Ändrade bestämmelser om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel (TU3)
• Riksdagen godkände nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile (UU4)

Statens insatser för att kortutbildade ska studera vidare (AU3)

Arbetslösa utan utbildning har större svårigheter att komma i arbete. Dessutom visar en rapport från Riksrevisionen att gruppen i för låg utsträckning utbildar sig till lediga jobb. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som utgår från Riksrevisionens granskning om hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar för att öka kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning.

Riksrevisionen pekar i sin rapport på brister i Arbetsförmedlingens arbete och i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som man vidtagit för att fler personer ska komma i arbete.

Riksdagen välkomnar regeringens insatser som handlar om att en utbildad arbetskraft bättre kan möta arbetsmarknadens efterfrågan och på så sätt upprätthålla arbetslinjen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Tydligare aktsamhetskrav vid byggprojekt (CU2)

Regeringen föreslår tydligare krav på att bygg-, rivnings- och markarbeten ska utföras aktsamt. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet är bland annat att minska risken för att människor eller egendom skadas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9)

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2024. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera viktiga iakttagelser från revisionen under senaste året.

Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 24 september 2024. 

Finansutskottet har för avsikt att inleda ett arbete för att återkommande oberoende utvärderingar av Riksrevisionens granskningsverksamhet ska kunna genomföras.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (MJU4)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.

Bland annat ska så kallade ändringstillstånd kunna användas i en större utsträckning än idag, detta för att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Dessutom ska giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kunna förlängas med tre år.

Lagändringarna innebär också att länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet ska utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag. Även antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet.

Vidare görs ändringar för att det ska hållas fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka. Dessutom ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka. 

De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025.

Kompletterande bestämmelser för digitala tjänster (NU7)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bestämmelser för digitala tjänster som ska komplettera EU:s förordning, regler, på området. EU-förordningen syftar till att skapa en säkrare miljö online för konsumenter och företag i EU, bland annat genom regler för skydd av minderåriga online. De nationella bestämmelserna handlar exempelvis om hur myndigheter i Sverige ska hantera frågor som bestäms av EU-förordningen.

Lagändringarna börjar gälla 1 december 2024.

Flexiblare regler vid uttag av tjänstepension (SkU4)

Riksdagen sa ja till förslaget om att det ska bli möjligt att göra uppehåll i påbörjad utbetalning av tjänstepension under de första fem åren. Det ska även bli möjligt att förlänga utbetalningstiden under de första utbetalningsåren. Det medför att den så kallade femårsregeln blir mer flexibel. Femårsregeln innebär bland annat att tjänstepension från en pensionsförsäkring eller ett pensionssparkonto inte får betalas ut under en kortare tid än fem år.

Ändringarna syftar till att göra det mer flexibelt vid utbetalning av tjänstepension. 

Ändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Nya regler för taxinäringen (TU2)

Beloppsgränsen då föraren är skyldig att lämna en särskild prisuppgift vid taxifärd ska höjas och knytas till prisbasbeloppet i stället för att anges med ett nominellt belopp. Dessutom ska ålderskravet för taxiförarlegitimation sänkas från 21 år till 20 år.

De nya reglerna innebär att beloppsgränsen för när en taxiförare är skyldig att lämna en särskild prisuppgift ska vara 1,2 procent av prisbasbeloppet. Det innebär en höjning från 500 kronor till 680 kronor, med 2024 års prisbasbelopp. Bakgrunden till lagändringarna är framförallt inflationstakten och att taxibranschen har ett behov av att nyrekrytera förare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i taxitrafiklagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Ändrade bestämmelser om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel (TU3)

Riskdagen sa ja till en ny lag som kompletterar en EU-förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som började tillämpas i april 2024. 

Lagförslaget har motsvarande innehåll som nu gällande bestämmelser. Dessa behöver dock ändras så att de kompletterar och hänvisar till EU-förordningen och inte, som i dagsläget är fallet, ett tidigare EU-direktiv på området som nu är upphävt. 

Den börjar gälla den 31 december 2024.

Riksdagen godkände nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile (UU4)

Riksdagen godkände ett nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile – ett så kallat avancerat ramavtal. Avtalet är en modernisering av det nuvarande avtalet och kommer bland annat att innehålla bestämmelser om politisk dialog och handel mellan EU och Chile.

För att ramavtalet ska börja gälla krävs att det godkänns av var och en av EU:s medlemsstater. Det beror på att avtalet omfattar områden som faller under både EU:s och medlemsstaternas kompetens. I Sverige godkänns avtalet genom ett riksdagsbeslut.