Riksda´n 4 december

Riksdagsbeslut 4 december 169 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) Rättelse av tidigare ändringar i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen (JuU23) 20,1 miljarder till rikets styrelse (KU1) 14,8 miljarder till skatt, tull och exekution (SkU1) Kompletteringar till reglerna om tilläggsskatt (SkU6) Det ska bli möjligt för Sis att hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan (SoU5) 2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1) 169 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) Totalt cirka 169 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 66 miljoner, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 59 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och knappt 23 miljarder går till stöd till Ukraina. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Rättelse av tidigare ändringar i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen (JuU23) Riksdagen har beslutat om rättelse i lagar om ändring i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen. Den 27 november 2024 tog riksdagen ett beslut om försöksverksamhet med rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken i syfte att förbättra möjligheterna att upptäcka narkotikapåverkade förare. På grund av ett förbiseende saknades ingresser i förslagen till ändring i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen. Riksdagen ändrar därför sitt tidigare beslut i dessa delar och beslutar att lagarna ska ha den lydelse som utskottet föreslår, där de nödvändiga ingresserna förts in. Lagändringarna ska gälla från den 1 mars 2025 till och med utgången av februari 2030. Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från justitieutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga. 20,1 miljarder till rikets styrelse (KU1) Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen. I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet. Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 14,8 miljarder till skatt, tull och exekution (SkU1) Totalt cirka 14,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 9,1 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,1 miljarder går till Tullverket och cirka 2,4 miljarder till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Kompletteringar till reglerna om tilläggsskatt (SkU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för stora nationella och multinationella koncerner. I december 2022 antog EU ett direktiv om minimibeskattning för den här typen av företag. Direktivet bygger på ett förslag om global minimibeskattning som tagits fram inom OECD- och G20-länderna. Direktivet och följdlagstiftningen i Sverige syftar till att förhindra skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Stora företag med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett vilket land som företaget verkar i. Kompletteringarna börjar gälla den 1 januari 2025, med möjlighet för företag att tillämpa bestämmelserna retroaktivt. Det ska bli möjligt för Sis att hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan (SoU5) Enligt ett förslag från regeringen ska Statens institutionsstyrelse, Sis, få möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan på särskilda ungdomshem. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Avskildhet i anslutning till dygnsvilan kan ske om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten på det särskilda ungdomshemmet. En annan anledning kan vara att förhindra att barnet eller ungdomen avviker från hemmet. Syftet med förslaget är att öka tryggheten och säkerheten. Förslaget gäller barn och unga som vårdas på en låsbar enhet på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller avtjänar sluten ungdomsvård. Lagändringarna börjar gälla 15 december 2024. 2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,4 miljarder kronor. Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser får cirka 344 miljoner kronor och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 185 miljoner kronor. Riksdagen sa därmed nej till alternativa budgetförslag som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.