Riksda´n 22 januari

Riksdagsbeslut 22 januari Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU7) Nej till motioner om allmänna helgdagar med mera (KU8) Större naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden (MJU6) Redogörelse för statens bolagsportfölj (NU4) Kapacitetsmekanism ska förhindra effektbrist i elsystemet (NU11) Skrivelse om Allmänna arvsfonden har behandlats (SoU8) Skrivelse om statens insatser för barnkonventionen har behandlats (SoU9) Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU7) Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om allmänna helgdagar med mera (KU8) Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar. Anledningen är bland annat att allmänna flaggdagar nyligen setts över och att riksdagen anser att det saknas skäl till att ställa sig bakom övriga förslag. Större naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden (MJU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär lagändringar för ökad naturvårdshänsyn vid fiske i Natura 2000-områden. Beslutet innebär bland annat att regler ska kunna utfärdas om fisket innebär en försämring av livsmiljön i området. Natura 2000 är naturområden inom EU som har ett särskilt skyddsvärde. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 mars 2025. Redogörelse för statens bolagsportfölj (NU4) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj. Det är viktigt att regeringen årligen lämnar sin skrivelse för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i bolagsportföljen. Riksdagen vill också att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i skrivelsen så att man får en god bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutats. Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 60 förslag i motioner som handlar om statens ägande och förvaltning av företag. Av dessa har cirka 40 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2024. Kapacitetsmekanism ska förhindra effektbrist i elsystemet (NU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om finansiering av en så kallad kapacitetsmekanism för elmarknaden. Mekanismen kan behöva användas för att balansera Sveriges elsystem vid risk för effektbrist, så att elproduktionen alltid är lika stor som elförbrukningen. Regeringens förslag innebär att Svenska kraftnät får ta ut en avgift från de elföretag som är ansvariga för att balansen hålls. Avgiften ska täcka myndighetens kostnader för att upprätthålla kapacitetsmekanismen. Lagen börjar gälla den 16 mars 2025. Riksdagen beslutade också att säga nej till flera förslag som rör kapacitetsmekanismen, varav två är från den allmänna motionstiden 2024. Skrivelse om Allmänna arvsfonden har behandlats (SoU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden. Riksrevisionens slutsats är att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt. Riksrevisionen rekommenderar att nuvarande system med Allmänna arvsfonden avvecklas och att ett nytt system införs för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente. I sin skrivelse håller regeringen till viss del med om de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport, men menar också att Riksrevisionens slutsatser bygger på ett begränsat underlag. Mot bakgrund av Allmänna arvsfondens betydelse för civilsamhället behövs det enligt regeringen en fördjupad analys innan en eventuell process inleds för att avveckla eller förändra systemet med Allmänna arvsfonden. Med anledning av granskningen har regeringen exempelvis påbörjat ett arbete för att stärka kontroll- och granskningsfunktionerna hos ansvariga myndigheter för arvsfonden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav ett är från den allmänna motionstiden 2024. Skrivelse om statens insatser för barnkonventionen har behandlats (SoU9) Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen. Riksrevisionens granskning har omfattat regeringen, Barnombudsmannen och tre skolmyndigheter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen. Den övergripande slutsatsen är att statens insatser inte har varit tillräckligt effektiva. Bristerna handlar bland annat om att det saknas kunskap om vad barnets rättighet innebär i praktiken för olika verksamheter. Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens bedömningar. I skrivelsen pekar regeringen på ett antal åtgärder som redan har vidtagits för att främja barnkonventionen, exempelvis strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och åtgärder för att förstärka Barnombudsmannen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.