Riksda´n 20 maj

Riksdagsbeslut 20 maj Riksbankens verksamhet och förvaltning 2024 (FiU23) Skrivelse om distansarbete vid statliga myndigheter har behandlats (FiU28) Ja till färre AP-fonder och skärpta kompetenskrav på styrelser (FiU36) Nytt regelverk om internationell verkställighet i brottmål (JuU28) Straffskalorna skärps för hot och våld mot offentligt anställda (JuU29) Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som motiv (JuU30) Fler ska skyddas genom kontaktförbud (JuU31) Ändring i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SkU19) Stämpelskatten slopas vid inteckning i skepp (SkU20) En ny socialtjänstlag ersätter den nuvarande (SoU23) Riksbankens verksamhet och förvaltning 2024 (FiU23) Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2024 enligt direktionens förslag. Riksdagen godkänner också fullmäktiges beslut om resultatdisposition för 2024. Riksbanksfullmäktiges beslut innebär att Riksbankens vinst på 36 miljoner kronor överförs till Riksbankens grundfond och att ingen vinst delas ut till statskassan. Vidare beviljade riksdagen riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten 2024 och beviljar Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2024. Riksdagen lade även Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2024 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därutöver godkände riksdagen det finansutskottet framhåller i sin fördjupade uppföljning av Riksbankens verksamhet på beredskapsområdet 2024. I uppföljningen konstateras bland annat att Riksbankens egen bedömning är att arbetet under 2024 stärkt Riksbankens förmåga att i egenskap av centralbank kan fortsätta med sin verksamhet även under krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap, vilket även omfattar att allmänheten ska kunna göra betalningar. Skrivelse om distansarbete vid statliga myndigheter har behandlats (FiU28) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om distansarbete vid statliga myndigheter. Riksrevisionens övergripande bedömning är att möjligheten för de anställda att arbeta på distans inte har haft någon påtaglig påverkan på om myndigheternas verksamhet bedrivs effektivt. Granskningen har inte kunnat visa att distansarbetet har påverkat myndigheternas resultat, vare sig positivt eller negativt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge en lämplig myndighet i uppdrag att följa upp myndigheternas tillämpning av distansarbete för att undersöka om läget har förändrats. Detta kan med fördel göras om några år. I sin skrivelse delar regeringen Riksrevisionens bedömning att det är viktigt att fortsätta följa hur distansarbete tillämpas i statliga myndigheter och vilka konsekvenser det får för myndigheternas effektivitet och arbetsmiljö. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att följa upp frågan. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ja till färre AP-fonder och skärpta kompetenskrav på styrelser (FiU36) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i förvaltningen av buffertkapitalet i de allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna). Förslaget syftar till att förbättra förutsättningarna för en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning och innebär bland annat ett minskat antal AP-fonder. Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar förs enligt förslaget över till Andra AP-fonden. Vidare minskas de tre Stockholmsbaserade buffertfonderna till två fonder genom att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar överförs till Tredje och Fjärde AP-fonden. Förslaget innebär också krav på att styrelsen i en AP-fond ska ha tillräcklig kompentens inom vissa områden som är särskilt viktiga för förvaltningen av fonden. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026. Nytt regelverk om internationell verkställighet i brottmål (JuU28) Riksdagen sa ja till en ny lagstiftning om internationell verkställighet i brottmål. Syftet är att säkerställa att reglerna om överförande av frihetsberövande påföljder, böter och förverkande till och från stater utanför Norden och EU är effektiva och anpassade till Sveriges internationella åtaganden. Möjligheterna att föra över frihetsberövande påföljder från Sverige till ett annat land blir fler. Beslutet innebär att en dömd person utan samtycke ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff i en annan stat om han eller hon exempelvis ska utvisas ur Sverige. Dessutom handlar beslutet om skyndsammare handläggning hos Kriminalvården och domstolarna i frågor som handlar om att föra över frihetsberberövande påföljder till andra länder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025. Straffskalorna skärps för hot och våld mot offentligt anställda (JuU29) Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut. Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025. Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som motiv (JuU30) Riksdagens sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Till exempel utvidgas straffansvaret för våldtäkt mot barn och köp av sexuella handlingar som utförs på distans kriminaliseras. Dessutom läggs kön till i bestämmelsen om straffskärpning vid brott med hatbrottsmotiv. Den som genomför samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år med nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet, ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn. Brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utökas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, det vill säga utan fysisk kontakt, till exempel via webbkamera. Ändringarna innebär också att fler fall av bedrägerier mot äldre och andra särskilt utsatta personer ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. Fler ska skyddas genom kontaktförbud (JuU31) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontaktförbud som ska skydda utsatta personer i större utsträckning. Kontaktförbud kan ges om det finns risk för att den person mot vilken förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen. De nya reglerna väntas fungera mer brottsförebyggande än tidigare samt göra det möjligt att ge fler kontaktförbud. De innebär bland annat följande: Att övervaka någon på olämpligt sätt införs som ny grund för att ge ett kontaktförbud. Det införs en presumtionsregel som innebär att förutsättningarna för att ge kontaktförbud alltid ska anses uppfyllda efter en dom om allvarliga brott i nära relationer. Utvidgat och särskilt utvidgat kontaktförbud ska ges lättare och gälla i större områden. Kontaktförbud ska kunna ges när en person förväntas utsätta någon för påtryckningar inför en kommande rättsprocess, exempelvis ett vittnesmål. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024. Ändring i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SkU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om justeringar i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. På grund av utformningen av de skatteavtal som Sverige har ingått med andra stater är justeringarna i praktiken endast av betydelse för personer med hemvist i Danmark för vilka avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor är tillämpligt. Beslutet innebär att arbete som en person som bor i Danmark utför på grund av anställning eller uppdrag i ett svenskt eller utländskt bolag under vissa förutsättningar kan beskattas i Sverige. Beslutet ska säkerställa beskattning även vid uthyrning av personal. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025. Stämpelskatten slopas vid inteckning i skepp (SkU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp. Efter att ett skepp har registrerats i svenska fartygsregistret kan ägaren belåna skeppet. I dag betalas stämpelskatt till staten när en inteckning i skepp beviljas. Stämpelskatten kan vara en stor kostnad för svensk sjöfartsnäring. Riksdagen delar regeringens bedömning att slopad stämpelskatt skulle stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft, motverka utflaggning av svenska fartyg och ha en positiv inverkan på sysselsättningen och kompetensförsörjningen inom branschen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025. En ny socialtjänstlag ersätter den nuvarande (SoU23) Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen. Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat. Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera. Du kan inte svara på detta mejl.