Riksda´n 7 maj

Riksdagsbeslut 7 maj Nej till motioner om mark- och vattenområden (CU15) Upphandlingsregler ändras för att passa EU-lagstiftning (FiU18) Extra ändringsbudget för 2025 – Subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt (FiU32) Nej till motioner om författningsfrågor (KU16) Hot, våld och korruption ska motverkas inom kommuner och regioner (KU19) Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU28) Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU9) Sverige ansluter till konvention om teleskopprojekt (UbU16) Skärpta regler om internationella sanktioner (UU17) Uppsägning av avtalet med organisationen GWOP (UU18) Nej till motioner om mark- och vattenområden (CU15) Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om riksintressen, skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet, myndighetssamarbete och nationell vattensamordning, va-infrastruktur och allmänna vattentjänster. Upphandlingsregler ändras för att passa EU-lagstiftning (FiU18) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagstiftningen om upphandling av varor och tjänster. Förslaget är med anledning av EU:s så kallade IPI-förordning – ett regelverk som har till uppgift att förbättra möjligheterna för leverantörer från EU att sälja varor och tjänster på marknader utanför EU. En av lagändringarna innebär är att det ska bli tydligare att leverantörer har rätt till rättslig prövning om upphandlare bryter mot EU:s upphandlingsbestämmelser. En annan ändring är att det klargörs att IPI-förordningens bestämmelser ingår i Konkurrensverkets tillsynsområde. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. Extra ändringsbudget för 2025 – Subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt (FiU32) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja subventionsgraden för rotavdrag från 30 procent till 50 procent. Höjningen gäller från och med 12 maj 2025 till och med den 31 december 2025. Rotavdrag kallas det avdrag en privatperson kan få när den anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen genom att bland annat dämpa effekterna av det ekonomiska läget. Statens budget för 2025 påverkas av förslaget genom minskade skatteintäkter på ca 4,35 miljarder kronor. Rotavdraget är subventionerat av staten vilket innebär att staten står för delar av kostnaden för utförandet av rotarbeten. Avdraget bekostas genom skattereduktion och ger staten minskade skatteintäkter. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen menar att byggbranschens situation i konjunkturläget innebär ett sådant skäl, vilket riksdagen håller med om. Nej till motioner om författningsfrågor (KU16) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi samt EU-samarbetet. Några förslag handlar om åtgärder för att vitalisera demokratin. Andra motioner tar upp frågor kring politisk kommunikation, partifinansiering, lobbyister och karensregler för ministrar och höga statstjänstemän. Fler ämnen som behandlas i motionsförslagen handlar om grundlagsreglering när det gäller nationella minoriteter, svenskt medborgarskap och public service. Riksdagen hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågorna. Hot, våld och korruption ska motverkas inom kommuner och regioner (KU19) Riksdagen sa ja till två ändringar i kommunallagen. Den ena lagändringen innebär att fler åtgärder ska vidtas för att förebygga att förtroendevalda inom kommun- och regionpolitiken utsätts för hot och våld. Den andra ändringen innebär att det ska bli tydligare att det ingår i kommuners och regioners interna kontroll att förebygga fel och oegentligheter som exempelvis korruption. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2025. Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU28) Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur. Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU9) Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, Skolinspektionens tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer, till exempel fjärr- och distansundervisning och undervisning i hemmet. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar. Sverige ansluter till konvention om teleskopprojekt (UbU16) Square Kilometre Array Observatory (SKAO) är en internationell organisation som leder ett globalt projekt med målet att bygga ett kraftfullt radioteleskop som kallas Square Kilometre Array (SKA). Riksdagen godkänner att Sverige ansluter till konventionen - överenskommelsen - om upprättandet av SKAO och därmed blir medlemmar i organisationen. Projektet syftar till att öppna upp för ny vetenskap och till att besvara en mängd fundamentala frågor om bland annat uppkomsten av liv samt universums uppbyggnad och utveckling. Enligt konventionen ska organisationen och vissa personer få viss immunitet och vissa privilegier. Riksdagen sa därmed även ja till en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Skärpta regler om internationella sanktioner (UU17) Reglerna om internationella sanktioner ska skärpas genom en ny lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som syftar till att införa EU:s sanktionsdirektiv i svensk rätt. Internationella sanktioner innebär att ett eller flera länder begränsar handlingsfriheten för exempelvis en person, en organisation eller ett annat lands regering. Syftet är att på fredlig väg, genom ekonomiska och politiska åtgärder, försöka påverka den som begränsningarna införs mot. Det kan bland annat göras genom att införa restriktioner för export och import, införa inreseförbud eller att frysa tillgångar. Syftet med EU:s sanktionsdirektiv – och med den nya lagen – är att kriminalisera och fastställa straff om sanktionerna inte följs. Lagen innebär att straffen för överträdelser av internationella sanktioner skärps även överträdelser av mindre allvarlig grad (ringa fall) ska kriminaliseras nya brottsbeteckningar i form av sanktionsförseelse, sanktionsbrott, grovt sanktionsbrott och upprepat sanktionsbrott ska införas försök och medhjälp till vissa sanktionsbrott ska kriminaliseras vissa myndigheter blir skyldiga att anmäla om det finns misstanke om brott mot den nya lagen. Riksdagen beslutade att lagen börjar gälla den 10 juni 2025 istället för den 20 maj 2025 som regeringen föreslagit. Uppsägning av avtalet med organisationen GWOP (UU18) Avtalet mellan Sveriges regering och Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor, GWPO, sägs upp. Riksdagen godkände uppsägningen av avtalet. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att verksamheter som finansieras av svenskt bistånd ska genomsyras av tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens.