Riksda´n 10 juni

Riksdagsbeslut 10 juni Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU7) Informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner ska förbättras (AU11) Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU18) Systemet med strukturfondspartnerskap vid fördelning av EU-pengar slopas (NU22) Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU14) Svensk export av krigsmateriel under 2024 (UU9) Skrivelse om verksamheten i EU har behandlats (UU10) Regeringen bör verka för en nordisk kommission för försvars- och säkerhetspolitik (UU14) Skrivelse och redogörelse om verksamheten i Nato har behandlats (UU19) Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU7) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden. Informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner ska förbättras (AU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner när det gäller arbetssökande som har behov av utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Förslaget innebär att en kommun ska vara skyldig att lämna vissa uppgifter om arbetssökande till Arbetsförmedlingen. Uppgifterna kan bland annat behövas för att erbjuda en utbildning som är anpassad efter den arbetssökandes behov. Regeringen föreslår även att Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för att tillhandahålla den information som behövs inom kommunernas verksamhet som avser den kommunala vuxenutbildningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026. Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU18) Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor. Systemet med strukturfondspartnerskap vid fördelning av EU-pengar slopas (NU22) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort systemet med så kallade strukturfondspartnerskap. Partnerskapen har en regional förankring och deras roll är att prioritera bland projekt som sökt pengar från olika EU-fonder. Systemet med strukturfondspartnerskap har kritiserats, bland annat för att det inte ansetts vara förenligt med EU-rätten, och att det ansetts bidra till oklarheter kring roll- och ansvarsfördelning i förhållande till de förvaltande myndigheter som är knutna till de olika EU-finansierade programmen. Regeringens förslag innebär att en form av regionala partnerskap blir kvar men får en mer strategisk roll, medan de förvaltande myndigheterna fattar beslut om prioriterade projekt och har ett tydligt ansvar för hela handläggningsprocessen, från ansökan till beslut. Lagen om strukturfondspartnerskap slutar gälla den 1 augusti 2025. Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU14) Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om olika trafiksäkerhetsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och att arbete pågår inom flera av de frågor som förslagen tar upp. Svensk export av krigsmateriel under 2024 (UU9) Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2024. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2024 och från följdmotioner. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös. Riksdagen hänvisade bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser. Skrivelse om verksamheten i EU har behandlats (UU10) Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden. Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning. Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Regeringen bör verka för en nordisk kommission för försvars- och säkerhetspolitik (UU14) Riksdagen anser att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning till riksdagen om detta. Ett syfte med kommissionen menar riksdagen vore att åstadkomma en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner och en regeringsskrivelse om nordiskt samarbete, samt en redogörelse från den svenska delegationen till Nordiska rådet. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelse och redogörelse om verksamheten i Nato har behandlats (UU19) Sedan den 7 mars 2024 deltar Sverige fullt ut i Natos beslutsfattande och bidrar på så sätt till att påverka alliansens inriktning. Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2024. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamheten under 2024. Riksdagen understryker hur viktigt det är att riksdagen får insyn och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen och regeringen anser att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området. Det är positivt att regeringen under 2024 prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bland annat genom att integrera Sverige i Natos planer och strukturer och genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter. Riksdagen poängterar igen att stödet till Ukraina även i fortsättningen ska vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge som det behövs. Alla Natos 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.