Motion om Livskunskap

Liberalerna har landsmöte, högsta beslutande organ, i november. Jag har inlämnat nedanstående motion. Visst befarar jag att den avslås. Dock kommer jag att ta reda på vilka som går emot. Jag kommer också att eftersöka argument. 

Skulle bland nejsägarna finnas personer, som kandiderar i nästa års val torde jag komma att avråda från att lägga röst på dessa.

Motionen:

”Man kämpar inte ihjäl en skugga. Man dödar den med ljus.” (Dag Hammarskjöld)

Ökat välstånd, ökade kunskaper, globalisering, fler kontakter världen över, ökade möjligheter till självständiga val i livet har starkt påverkat människors levnadsförhållanden. Bland annat nya medier har bidragit härtill. Men dessa har också närmat oss till våld och krig. Hur ska vi förhålla oss till denna verklighet? Hur ska vi kunna förstå?

De ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper oss att förstå. Men de bilder som regelbundet förmedlas till oss visar att någonting mer behövs. Vi tycks behöva, någonting som det talas allt mer om, en livskompetens. Livskunskap är enligt WHO ”en förmåga att på ett ändamålsenligt sätt möta och hantera vardagslivets olika krav och utmaningar”.

Livskunskap är ingenting man föds med utan, något som man utvecklar i samspel med hemmet, skolan och i mötet med andra människor och som något som gör tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull.

Det finns starka bevis för att socialt och emotionellt lärande, som är en viktig del av livskunskap, förbättrar skolprestationerna. Det finns studier, som visar att träning, under barnaåren, som stärker förmågan till självkontroll har ett tydligt samband med god hälsa och mindre användning av droger senare i livet (främst Dunedinstudien i vilken över tusen barn i staden Dunedin följdes upp till drygt trettioårsåldern)

Det finns tydliga tecken på att Näringslivet efterlyser bättre social och emotionell kompetens hos unga arbetssökande. En som betonat de icke-kognitiva egenskapernas avgörande betydelse på arbetsmarknaden är Nobelpristagaren James Heckman. Icke-kognitiva färdigheter tycks vara lika viktiga för framgång som kognitiva färdigheter, och har visat sig vara lättare att träna upp. En svensk studie av Erik Lindqvist och Roine Westman visade att bättre icke-kognitiva färdigheter bland unga minskade risken för arbetslöshet i vuxenlivet.

Vi bör således fråga oss om brist på mjuka kompetenser kan vara en delförklaring till paradoxen att unga har problem att hitta jobb samtidigt som arbetsgivare har svårt att rekrytera även till jobb utan krav på högre utbildning.

Även Världsbanken betonar värdet av socialt emotionellt lärande i skolan. I dokumentet Learning and Resilience: The Crucial Role of Social and Emotional Well-being in Contexts of Adversity publicerat i december 2013 betonar man vikten av att arbeta med socialt emotionellt lärande i skolan i områden som drabbats av olika kriser. Man slår fast att barn med sociala och emotionella färdigheter lyckas bättre i skolan, har bättre relationer med kamrater och vuxna och har bättre mental hälsa

De flesta torde instämma i att det som begreppet livskunskap står för är viktigt och att det bör nå alla barn i förskolan och alla elever i grundskolan. Hur Livskunskap ska kunna bli ett obligatoriskt inslag i förskola och skola behöver emellertid utredas.

Jag föreslår landsmötet besluta

att uppdra till partistyrelsen att verka för att frågan om Livskunskap som obligatoriskt inslag i skola och förskola utreds